Vårdval Norrbotten, delårsrapport 1/2013

Tam metin

(1)

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 1/2013

Bakgrund

Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna ges möjlighet att välja vård-/hälsocentral. Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån landstingets beställning och uppfylla samma krav gällande kvalitet, kompetens och tillgänglighet.

Nya privata vårdgivare

Landstinget har hittills granskat och godkänt totalt fem privata vårdgivare inom Vårdval Norrbotten.

Senaste etableringen skedde i oktober 2011. Följande fem är godkända:

 Sensia Hälsocentral Luleå, (Sensia Hälsovård AB).

 Cederkliniken i Piteå, (Praktikertjänst AB).

 Sensia Hälsocentral Piteå, (Sensia Hälsovård AB).

 Sensia Hälsocentral Boden, (Sensia Hälsovård AB).

 Adviva Hälsocentral AB i Gällivare.

Landstinget har ytterligare en vård-/hälsocentral i privat drift, upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Det är Vittangi vårdcentral som drivs av Praktikertjänst

AB. Totalt finns det 38 vård-/hälsocentraler i Norrbotten. Landstingsdriven primärvård har bytt begrepp vårdcentral till hälsocentral i februari 2013.

Vårdval och befolkningen

Andelen av befolkningen som nyttjar sin möjlighet att göra ett aktivt vårdval fortsätter att öka. Den sista april 2013 hade 98 822 personer (39,7 procent) gjort ett aktivt val. Andelen aktivt listade varierar från 3 % till 96 %. Landstingsdrivna hälsocentraler på orter där det inte finns konkurrens från privata aktörer har lägst andel aktivt listade. Sammanlagt är 37 336 personer är listade på någon av de privata aktörerna (inkluderande Vittangi vårdcentral). Det motsvarar 15 % av befolkningen i Norrbotten. I två av länets kommuner, Piteå och Gällivare, är den största vård- eller hälsocentralen privat.

Resultat delår 1/2013

Beställaravdelningen följer upp olika indikatorer och parametrar hos leverantörerna. Principen för resultatredovisning är att den ska vara transparent och tillgänglig för leverantörerna. Flera av parametrarna kan följas upp månadsvis via Datalagret och via listningssystemet LISA.

Beställaravdelningen har genomfört fördjupade dialogmöten med sex vård-/hälsocentraler under våren 2013. Dialogmötena har gett en god möjlighet till fördjupad dialog om de utvalda vård- /hälsocentralernas verksamhet. Detta har mottagits positivt. Under andra halvåret 2013 kommer ytterligare sex fördjupade dialogmöten att genomföras.

Beställaravdelningen sammanställer delårs- och årsrapporter med resultatuppföljning. Enheterna grupperas i resultatredovisningen enligt följande:

 Glesbygd

 Luleå

 Piteå

 Boden

 Kalix

 Malmfälten

(2)

Resultaten presenteras i diagram och i fallande skala. Diagrammen bifogas som bilaga. Här ges en kort beskrivning av utfallet av indikatorerna i de olika avsnitten samt några kommentarer till resultaten.

Allmänt

Norrbottningen har möjligheter att lista sig på någon av de 38 vård-/hälsocentraler som finns i länet.

Uppgifterna som presenteras baseras på data hämtad från listningssystemet LISA. Harads hälsocentral är i detta hänseende en egen enhet. I den övriga redovisningen inräknas dock Harads hälsocentral som en del av Björknäs hälsocentral. Antalet listade individer per vård-/hälsocentral presenteras på bild 2 Vård-/hälsocentralerna i Norrbotten varierar storleksmässigt. Fem av länets hälsocentraler har fler än 10 000 listade. Kalix hälsocentral med 11 018 listade individer är länets största. Fem vård-

/hälsocentraler har färre än 4 000 listade individer, Harads hälsocentral är minst med 1 047 listade individer.

Det är en fortsatt positiv utveckling när det gäller andelen som väljer att aktivt lista sig inom vårdvalet.

Det är dock stor variation mellan vård-/hälsocentraler. Andelen aktivt listade presenteras på bild 3.

Antalet listade ökar på fyra av de privata vård-/hälsocentralerna. Även några av landstingsdrivna hälsocentraler ex. Stadsvikens och Sandens hälsocentraler visar en tydlig positiv utveckling gällande antalet listade. De som fortsätter att tappa listade är främst Forsens hälsocentral och Malmbergets hälsocentral. Förändring i antal listade jämfört med 20121231 presenteras på bild 4.

Vårdpengen bygger på ålderskapitering, socioekonomiskt index samt på vårdtyngd.

Ålderskapiteringskvot beror på ålderssammansättningen av listade personer, vilket presenteras på bild 5. Kvoten är stabil över tid och det sker ytterst små förändringar. Kapiteringskvoten ligger mellan 0,77 (Porsöns hälsocentral) och 1,15 (Harads hälsocentral).

På bild 6 redovisas Care Need Index (CNI). CNI är ett hjälpmedel som, med utgångspunkt från socioekonomiska förhållanden, identifierar risk för ohälsa och är till hjälp för dimensionering av vårdersättningen. Uppgifterna för CNI hämtas månadsvis från Statistiska centralbyrån (SCB). Vård- /hälsocentralernas CNI är relativt stabilt, små förändringar förekommer dock. CNI varierar mellan 0,75 (Hortlax hälsocentral) och 1,30 (Mjölkuddens hälsocentral).

ACG (Adjusted Clinical Groups) är ett verktyg som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela resurser efter vårdtyngd. Verktyget, som är utvecklat vid Johns Hopkins University i USA, bygger på att de diagnoser som har registrerats under en tidsperiod bakåt i tiden avgör individernas sjuklighet och behovet av insatser från sjukvården. ACG-kvoten per vård- /hälsocentral presenteras på bild 7. Cederkliniken har högsta ACG-kvoten (1,27) och Porsöns hälsocentral har lägst ACG-kvot (0,76).

Resultat, god hälsa

Vårdval Primärvård innehåller tre prestationsbaserade indikatorer inom området levnadsvanor. På bild 8 redovisas antalet FaR (Fysisk aktivitet på recept) som förskrivits till listade patienter och där vård- /hälsocentralen erhållit ersättning. Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) ökade till 2 794 under första tertialen att jämföra med 2 447 samma period 2012. Cederkliniken och Erikslunds hälsocentral har förskrivit flest FaR. Från och med 2013 är ersättningen för FaR uppdelad på

förskrivning av recept och på uppföljning av recept. Antalet uppföljningar är förhållandevis lågt under första tertialen (bild 9), dessa förväntas öka under året.

När det gäller kvalificerad tobaksavvänjning är det ingen förändring gentemot samma period föregående år, bild 10.

För att ytterligare förstärka det förebyggande området fick leverantörerna ett befolkningsinriktat hälsouppdrag från och med 2013. Hälsosamtal skall erbjudas till alla listade som under året fyller 30 år. Folkhälsocentrum har tagit fram ett koncept för hälsosamtalet samt utbildat primärvårdens personal som ska genomföra samtalen. Utbildningar har genomförts under våren och därför har bara enstaka hälsosamtal hunnit genomföras under första tertialen.

Andelen listade personer över 65 år som vaccinerats mot säsongsinfluensa under vaccinationsperioden 2012-2013 redovisas på bild 11. Målet på 70 % nås inte av någon av vård-/hälsocentraler.

(3)

Resultat, god vård, patientfokuserad

Norrbotten ligger på ett rikssnitt när det gäller patientupplevd kvalité som årligen mäts via Nationell Patientenkät. Resultaten redovisas i form av ett viktat värde (PUK= patientupplevd kvalitet 0-100) för enheten. Åtta av indikatorerna i nationella patientenkäten ingår i de uppföljningsparametrar som används inom Vårdval Norrbotten. Resultaten gäller läkarbesök. Dessa indikatorer redovisas också på www.1177.se

Bemötande

Kände patienterna att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?

Delaktighet

Kände patienterna sig delaktiga i beslut om sin vård och behandling, så mycket som de önskade?

Information

Ansåg patienterna att de fått tillräckligt med information om sitt tillstånd?

Tillgänglighet

Vad ansåg patienterna om tiden de fick vänta tills de fick komma på sitt besök?

Förtroende

Kände patienterna förtroende för den läkare som de träffade?

Upplevd nytta

Ansåg patienterna att deras aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid sitt besök på mottagningen/avdelningen?

Rekommendera

Skulle patienterna rekommendera mottagningen/avdelningen till andra?

Helhetsintryck (ny indikator 2012, fanns inte med i redovisning för år 2011) Hur värderade patienterna den vård/behandling de fick?

Resultat, god vård, kunskapsbaserad och evidensbaserad Tre av indikatorerna har koppling till registrering i nationella kvalitetsregister: Nationella

diabetesregistret (NDR), Senior alert och Palliativa registret. Resultaten för dessa indikatorer redovisas i årsrapporten.

Resultat, god vård, säker

Diagnossättningsgrad (andel diagnossatta besök) redovisas dels för läkarbesök och dels för besök hos övriga vårdgivare, bild 12-13. Läkarbesöken är diagnossatta i mycket hög utsträckning, med variation från 70 % till 98 %. Diagnossättningsgrad gällande besök hos övriga vårdgivare har förbättrats betydligt jämfört med motsvarande period föregående år. Majoriteten av vård-/hälsocentralerna har ett resultat som ligger över 50 %.

Inom läkemedelsområdet förtjänar följande områden kommentarer.

Antibiotika 250 målet (länsmått <250 antibiotikarecept/1000 invånare helår 2014) redovisas nu både på enhets-, divisions- och länsnivå. Tertial 1 2013 är förskrivningen från division primärvård plus Privata LOV-hälsocentraler 71,2 recept. Detta är den lägsta siffran någonsin, och jämförbar med sommartertialen 2012 (71,7 recept). Antibiotikaförskrivning till äldre visar också en fortsatt gynnsam utveckling. De sista fyra kvartalen visar en länssiffra för primärvård (egenregi plus privata) på 640 recept/1000 80-åringar och äldre, att jämföra med målsättning på färre än 600 vid årets slut. Slutligen, för barn under 6 år ligger det senaste årets ackumulerade förskrivning på 160 recept/1000 barn.

Målsättning vid årets slut - <200 – således redan uppnådd! Den positiva bilden förstärks av ökad andel smalt/riktat antibiotika, där tertial 1 2013 uppvisar bästa siffran någonsin – 78,5%.

(4)

Sedan 2011-01-01 följs förskrivningen av läkemedel med risk för beroendeutveckling, uppdelat i tre undergrupper. Opioider, lugnande och sömnmedel ligger oförändrat genom åren. Första kvartalet 2013 visar den lägsta förskrivningen sedan mätstart, vad gäller kodein och tramadol. Däremot ser vi en 5 %- ig ökning, av bensodiazepin-förskrivningen, företrädesvis hos kvinnor över 65 år.

Sammanfattningsvis kan konstateras gynnsam utveckling inom antibiotikaområdet, men behov av stärkta insatser vad gäller antibiotika till äldre. Vidare är ökningen av bensodiazepiner till äldre kvinnor, ett område, där förstärkta insatser krävs.

Resultat, god vård, effektiv

Täckningsgraden mäter andelen besök som sker i primärvård i relation till det totala antalet öppenvårdsbesök, alla vårdgivarkategorier räknas in. Även besök hos läkare och sjukgymnaster verksamma på nationella taxan inkluderas i täckningsgraden. Målet för täckningsgraden är 80 % och om vård-/hälsocentralen inte når detta görs ett avdrag från vårdpengen i slutet av året. En av 38 vård/hälsocentraler (Arjeplogs hälsocentral) når täckningsgraden 80 %, bild 14. Hemsjukvårdens övergång till kommunerna kan komma att påverka täckningsgraden.

Resultat, god vård, inom rimlig tid

Vårdgarantins 0 och 7 omfattar primärvården. Telefontillgänglighet, dvs. andelen patienter som får kontakt med vård-/hälsocentralen via telefon samma dag mäts kontinuerligt, bild 15.

Telefontillgängligheten uppgår till 90,3 % och flertalet vård-/hälsocentraler har en telefontillgänglighet över 95 %. Det finns dock enheter där telefontillgängligheten inte är tillfredsställande, Sensia

hälsocentral Luleå har en telefontillgänglighet på 66 % under tertial 1.

Läkarbesök inom sju dagar, andel patienter som bedöms behöva träffa läkare och får göra detta inom sju dagar, redovisas på bild 16. Andelen läkarbesök inom 7 dagar uppgår till 88,5 %, det finns dock stora variationer mellan vård-/hälsocentralerna. Malmens hälsocentral har ett resultat på 67 % och Sensia hälsocentral Piteå på 73 %.

På www.1177.se redovisas resultat från den nationella väntetidsmätningen som görs två gånger per år (mars och oktober).

Şekil

Updating...

Referanslar

Updating...

Benzer konular :