Hälsobokslut 2015

Miljöredovisning 2015 Forskningsbokslut 2015

Hälsobokslut 2015

Divisionernas årsrapporter 2015

Hälsoutmaningar i Norrbotten

Norrbottningen dör tidigare än riket och är sjukare

Hjärt- och kärldödlighet Bättre matvanor Minska stillasittande

Öka fysisk aktivitet

Minska rökning i kommunerna

Vara goda förebilder för länets unga vad gäller levnadsvanor

Ungas hälsa och väg mot vuxenlivet

Ungas psykiska hälsa Utveckla goda levnadsvanor

Friska äldre bra för ekonomin

Goda levnadsvanor bland äldre för fler friska levnadsår Minska fallolyckor bland äldre

Olikheter i hälsa mellan grupper i befolkningen

Arbeta för att stärka hälsosvaga gruppers

förutsättningar till hälsa

Sammanfattning

Det övergripande målet för folkhälsoarbete i Sverige är att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Det är tio år sedan Sverige fick en nationell folkhälsopolitik baserad på elva målområden för folkhälsa. Dessa elva målområden beskriver bestämningsfaktorer som påverkar folkhälsan och är sådant som regionala och kommunala aktörer kan arbeta för att påverka i rätt riktning för att höja hälsan i befolkningen. År 2015 års hälsobokslut är något komprimerat och prioriterade hälsoutfall och riskfaktorer finns inkluderade.

Folkhälsoindikatorer är långsamt rörliga mått vilket gör att tidigare års hälsobokslut kan användas för att se hur länet ligger till på alla målområden.

Barn

 Länet har överlag goda uppväxtvillkor för barn i tidig ålder.

Norrbotten ligger generellt sett bättre till än riket när det gäller de ekonomiska villkor barn lever under. Noterbart är dock att andelen barn som bor med ensamstående föräldrar med låga inkomster har ökat under 2000-talet. Därtill lever en hög andel barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll.

 De flesta barn och unga i trivs i skolan, och under hela

grundskoletiden ligger länet förhållandevis bra till vad andelen som uppnår målen i skolan och är behöriga till gymnasiet. Däremot har länet en lägre andel med slutförda gymnasiestudier än riket.

 Psykiskt välmående bland unga flickor är ett område att hålla koll

på, då andelen gymnasieflickor som upplever sig må bra visar tendenser på att minska samtidigt som gruppen som ofta eller alltid är ledsen och nedstämd är jämförelsevis hög senaste läsåret.

Självmordsfrekvensen bland unga kvinnor under senaste åren visar på en sakta ökning som inte återfinns i riket. Även bland unga män har självmordsfrekvensen ökat senaste två åren och är nu åter på jämförelsevis höga nivåer.

 Bruk av alkohol och tobak visar på mycket positiv utveckling bland

unga, länet och riket har historisk låg andel som brukar alkohol och även rökning har minskat tydligt. Även snusning har minskat.

 När det gäller övervikt och fetma, läskdrickande, fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet så finns en hel del att arbeta med i länet. Framförallt

pojkar har en andel med övervikt och fetma samt ett läskdrickande som tydligt ökar med åren till de att det blir vuxna. Den stora andelen gymnasieelever som på sin fritid spenderar fem timmar eller mer framför TV, dator eller mobil visar på ett stillasittande som medför potentiella hälsorisker i framtiden.

 Abortfrekvensen har minskat i länet bland tonåringar och unga

vuxna.

 Klamydiafallen i länet har ökat.

 Det finns en stor variation i utfall mellan länets kommuner vad

gäller barn och ungas hälsa och områden som påverkar hälsan på

sikt. Föräldrars utbildningsnivå samt om de har utländsk bakgrund tillhör de faktorer som påverkar.

Vuxna

 Medellivslängden i länet ligger under rikets genomsnitt. Männen

avviker mest negativt och vissa kommuner visar på mycket stora skillnader vad gäller mäns förväntade medellivslängd jämfört med i kommuner i riket men även i länet.

 Den vanligaste dödsorsaken bland män och kvinnor i länet är hjärt-

och kärlsjukdomar och näst vanligaste tumörer. Den höga

dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar i länets kommuner är bidragande till den, jämfört med riket, låga medellivslängden bland framförallt män.

 Jämfört med riket har länet ett lägre insjuknande i maligna tumörsjukdomar.

 Psykisk hälsa bland unga i länet bör ses som ett observandum med

nedsatt välmående bland kvinnor samt ökad självmordsincidens bland både män och kvinnor.

 Länet har ett högre ohälsotal än riket (Försäkringskassans utbetalda

dagar sjukpenning mm) bland både män och kvinnor.

 När det gäller övervikt och fetma, intag av frukt och grönsaker, fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet så finns en hel del att arbeta med

i länet.

 En av tio norrbottningar röker dagligen vilket är i nivå med riket.

Yngre röker mindre än medelålders män och kvinnor.

 Variationerna i länets kommuner kan vara stora på olika områden så

som rökning, alkoholriskbruk, intag av frukt och grönsaker mm.

Äldre

 10 procent av länets befolkning är 75 år eller äldre. Det varierar hur

åldersfördelningen ser ut i länets kommuner, i vissa av länets kommuner är hela 20 procent av kvinnorna 75 år eller äldre mot under 10 procent i andra.

 Brukarundersökningar visar att hemtjänsten i länets kommuner

överlag får gott betyg, medan boende/anhöriga på särskilda boenden ger lägre omdömen jämfört med i övriga riket (bemötande,

möjlighet att vistas utomhus, mat etc.).

 Vanligare i Norrbotten än i riket att bland äldre att ha få sociala aktiviteter och att vara ensam. De flesta upplever dock att de har

tillgång till praktiskt stöd.

 Vanliga dödsorsaker är hjärt- och kärlsjukdomar, tumörer,

andningsorganens sjukdomar (KOL, lunginflammation mm) samt demens.

 Fallolyckor bland befolkningen i länet över 80 år är 63 per 1000

personer vilket är strax över snittet för riket men också bland de län

som har flest fall.

 Liksom i övriga åldrar behöver de äldre äta mer frukt och grönsaker

samt är för överviktiga.

 Många kvinnor i åldern 65-84 år har en stillasittande fritid.

Hälsans fördelning i länet är inte jämlik utan beror av utbildningsnivå, socioekonomisk status, kön, arbetsmarknadsstatus, sexuell läggning.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård riktar sig bland annat på rökning,

alkohol, matvanor och fysisk aktivitet som är levnadsvanor som tillsammans

beräknas bidra till en femtedel av den samlade sjukdomsbördan.

Barn

Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på lång sikt. Under barndomen läggs grunden för hälsa i vuxen ålder. Landstinget ska därför bidra till att stödja barns och ungdomars positiva utveckling.

Prioriterade områden för landstingets arbete med barn och ungdomar är:

Psykisk hälsa

Övervikt och fetma

Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning

Sexuell hälsa (sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter)

God livskvalitet

Här finns barnen i Norrbotten

I november 2015 hade Norrbottens län 45 227 folkbokförda barn i åldern 0- 17 år, vilket är en minskning

med 11 procent jämfört med tio år tidigare.

Senaste åren tycks dock minskningen ha planat ut. Antalet födda barn per år ligger relativt konstant, med en svag ökning senaste åren.

Enligt SCB är ca 6 procent av barnen i åldersgruppen 0-14 år utrikesfödda i Norrbottens län (2014). En gradvis ökning kan ses senaste åren och med en stor spridning mellan länets kommuner: 3 procent utrikesfödda barn i Piteå till 14 procent i Haparanda, 16 procent i Övertorneå, 12 procent i Överkalix, 10 procent i Jokkmokk.

Drygt 30 procent av alla barn (0-17 år) bor i Luleå kommun, 17 procent i Piteå kommun därefter kommer Boden kommun med 11 procent. Utifrån närsjukvårdsområdens uppdelning finns de flesta barnen i Luleå/Boden området och minst i östra länsdelen.

1 En tidigare minskning av äldre barn under en tid där antalet födda barn i länet låg på en högre nivå, förklarar framförallt minskningen av totala antal barn i länet idag.

Boendekommun barnen i Norrbotten år 2014. Spridning av länets barn, 0-17 år, i kommunerna.

Källa: SCB

Psykisk hälsa

Skolupplevelsen och trivsel överlag god

Hur elever trivs och fungerar i skolan har visat sig vara kopplat till risken att hamna i problem som rör levnadsvanor och hälsa. Forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan har mindre risk att utveckla olika typer av problem eller drogmissbruk (SKL, 2007). Det finns samband mellan trivsel i skolan och psykisk hälsa men också mellan stor frånvaro i skolan och ogynnsamma levnadsvanor. Skolsköterskornas hälsosamtal bland länets barn och ungdomar, visar att 9 av 10 av eleverna trivs bra eller mycket bra i skolan bland både flickor och pojkar läsåret 2014/2015.

Enkätundersökningen, som utgör grunden i hälsosamtalet, har gjorts under nio läsår och under den tiden har andelen som trivs i skolan legat stabilt.

Gruppen pojkar i årskurs fyra och sju visar under undersökningstiden lägst andel som trivs i skolan. Drygt 1 av 10 av eleverna stannar hemma minst några gånger per år utan att vara sjuk i grundskolans årskurs sju. I gymnasiet är jämförbara siffror drygt 4 av 10. Att själv uppleva mobbing men också att ha mobbning i sin närhet på skolan har visat sig höja risken för psykisk ohälsa (”Skolans betydelse för barns och ungas psykisk hälsa”,

Socialstyrelsens 2012). Att främja kamratrelationer och motverka mobbning är därför betydelsefullt inte bara för en liten grupp elever utan något som gynnar elevhälsan i stort. Andelen elever i Norrbotten som uppger att de blivit retad, utstött eller illa behandlad av andra elever på skolan är som högst i årskurs fyra och går sedan ner till äldre årskurser. I årskurs fyra uppger nästan 15 av 100 elever att de blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever. Spridningen mellan länets kommuner är stor.

Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog

Luleå

Piteå

Boden

Kiruna

Gällivare

Pajala, Jokkmokk

Kalix

Övertorneå, Haparanda, Överkalix

Retad utstött eller illa behandlad av andra elever i Norrbottens län (%), årskurs 4, 7 samt år 1 på gymnasiet, läsår 2014/15

Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL

De flesta unga mår bra men gruppen är minskande bland unga tjejer

Hälsosamtalen i skolorna visar att de flesta unga mår överlag bra. I årskurs fyra ses ingen skillnad mellan pojkar och flickor, därefter minskar gruppen flickor som uppger att de mår bra och i gymnasiet är skillnaden tydlig mellan könen. Skillnaden har aldrig varit så stor som vid den senaste mätningen, då hela 15 procentenheter skiljer mellan flickor och pojkars välmående.

Jämförelser mellan läsåren visar dessutom att flickorna har en negativ trend, det vill säga minskar successivt i årskurs sju samt gymnasiet. I årskurs sju är andelen flickor och pojkar som mår bra 87 respektive 95 procent, och i årskurs ett på gymnasiet 77 respektive 92 procent.

Mår bra eller mycket bra i Norrbottens län (%), årskurs 4, 7 samt år 1 på gymnasiet, läsår 2014/15

Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1

Flickor Pojkar

2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/2015

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1

Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1

Flickor Pojkar

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015

Att vara ledsen eller nedstämd ökar bland unga tjejer

Skolsköterskorna i länet har flera år rapporterat siffror som visar stigande andel unga tjejer som uppger att de ofta eller alltid är ledsen eller nedstämda.

Det har varit en successiv ökning bland flickorna i årskurs 7 under längre tid, men även i år 1 på gymnasiet kan man se en högre nivå senaste två läsåren.

Ofta eller alltid ledsen eller nedstämd i Norrbottens län (%), årskurs 4, 7 samt år 1 på gymnasiet, läsår 2014/15 (observera skalan)

Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL

Fysisk hälsa

Övervikt och fetma

Övervikt och fetma minskar bland 4-åriga flickor

År 2014 års mätningar via barnhälsovården av övervikt och fetma hos 4- åringar visar att 17,5 procent av flickorna samt 10,2 procent av pojkarna lider av övervikt eller fetma i länet. Pojkarnas värde har minskat något över tid, medan flickorna efter att sakta men säkert minskat sin andel ökat år 2014. Landstinget har som mål att andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 10 procent.

0 5 10 15 20 25 30

Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1

Flickor Pojkar

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015

Utveckling av övervikt och fetma bland fyraåringar i Norrbottens län år 2006-2014 (observera skalan)

Källa: Barnhälsovården, NLL

Med stigande ålder ökar övervikt och fetma bland pojkar

Flickorna ligger i regel högre än pojkar vad gäller övervikt och fetma vid 4- års kontrollen vid BVC och även i förskoleklass. Någon gång runt årskurs 4 vänder det och pojkarna går om i andel med övervikt och fetma och

fortsätter sedan att dra ifrån för varje årskurs. I gymnasiet lider drygt 2 av10 gymnasiepojkar samt knappt 2 av 10 gymnasieflickor av övervikt eller fetma i länet vilket är nära dubbelt jämfört med rikets 16 åringar

(Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB).

Utveckling av övervikt och fetma i Norrbottens län år 2006-2015, i förskoleklass, årskurs 4, 7 samt gymnasiet år 1

Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL 0

5 10 15 20 25

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Pojkar Flickor

Fetma Övervikt

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1

Flickor Pojkar

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015

Saft och läsk

Pojkar dricker oftare saft och läsk än flickor

Bland både flickor och pojkar ökar läskdrickande med stigande årskurs, ett mönster som har kunnat ses vid hälsosamtalets årliga mätningar i

Norrbotten. Liksom tidigare år dricker pojkar i Norrbotten oftare saft och läsk än flickor. Redan i årskurs fyra ligger pojkarna 5 procentenheter högre än flickorna vad gäller andel som dricker saft eller läsk minst tre gånger i veckan i årskurs ett på gymnasiet är skillnaden 16 procentenheter. I årskurs fyra dricker 13 procent av flickorna läsk minst tre gånger i veckan och 18 procent av pojkarna, att jämföra med i gymnasiet då 23 procent av flickorna och 39 procent av pojkarna dricker läsk minst tre gånger i veckan.

Andel elever som dricker saft eller läsk (årskurs fyra), eller läsk

(årskurs sju, gymnasiets första år) minst tre-fyra dagar i veckan, utveckling över tid, Norrbottens län.

Jämfört med de övriga kommunerna, dricks det genomgående mycket läsk bland eleverna i Gällivare och Överkalix oavsett ålder. Övertorneå utmärker sig genom att visa bland de lägsta läskdrickande i länet i alla årskurser.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1

Flickor Pojkar

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 OBS! Nya svars- alterntiv i enkät.

Tidseriebrott!

Andel elever som dricker saft/läsk minst 3 gånger i veckan i kommunerna i Norrbottens län, båda könen, 2014/15

Skärmtid

Under de tre senaste läsåren har en fråga ställts om hur ofta eleverna sitter framför Tv:n, data eller med mobilen på sin fritid. I riket ser något fler pojkar än flickor på TV minst fem timmar per vardag, bland 11-, 13- och 15- åringar. I Norrbotten är det små skillnader mellan könen vad gäller att se ofta på Tv:n, data eller med mobilen. I årskurs fyra sitter de flesta eleverna 2 timmar eller mindre framför TV, dator eller mobil. I årskurs sju sitter större gruppen elever 3-4 timmar framför skärm och i första året på gymnasiet är det fortfarande 3-4 timmar som överväger, men gruppen som spenderar 5 timmar eller mer har ökat från 5 procent i årskurs fyra till 33 procent i gymnasiet. Det betyder att en av tre gymnasieelever sitter minst 5 timmar på sin fritid dagligen med TV, dator eller mobil.

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

Gällivare Älvsbyn Kiruna Överkalix (3 år) Haparanda Arjeplog (3 år) Jokkmokk (2 år) Länet Pajala (2 år) Piteå Kalix Luleå Övertorneå (2 år) Boden Arvidsjaur (us) Gällivare Boden Arjeplog (2 år) Piteå (2 år) Kiruna Länet Haparanda Kalix Jokkmokk (3 år) Älvsbyn (2 år) Luleå Pajala (2 år) Övertorneå (2 år) Överkalix Arvidsjaur (us)

Åk 7 Gy 1

Fördelning av elevers tid spenderat på fritiden vid TV, dator eller mobil varje dag i olika årskurser (%)

Fysisk aktivitet på fritiden

Majoriteten av barnen är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan på fritiden.

Det blir dock mindre vanligt med stigande årskurs. I årskurs fyra är 80 procent fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan, i årskurs sju 64 procent och i årskurs ett på gymnasiet 59 procent av alla elever. Det är små skillnader mellan könen, men något vanligare bland pojkarna att vara fysiskt aktiv. Den fysiska aktiviteten minskar dramatiskt mellan årskurs fyra och sju, vilket kan ses genom att jämföra utvecklingen av till stor del samma elever, i årskurs fyra (2011/12) till i årskurs sju läsåret 2014/15.

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

2 timmar eller mindre 3-4 timmar 5-6 timmar Mer än 6 timmar 2 timmar eller mindre 3-4 timmar 5-6 timmar Mer än 6 timmar 2 timmar eller mindre 3-4 timmar 5-6 timmar Mer än 6 timmar

Årskurs 4 Årskurs 7 Gymnasiet 1

Flickor Pojkar

Andel elever som motionerar/idrottar minst tre gånger i veckan på sin fritid åtta läsår, Norrbotten. Anm. I årskurs fyra räknas lek som motion

Det är små skillnader mellan könen också vad gäller inaktiva, dvs. de som motionerar mindre än en gång i veckan. I gymnasiet har det över de år frågan ställts, varit något vanligare att pojkar är inaktiva än flickor. Därmed finns en polarisering av gruppen pojkar, med både fler som är aktiva än bland flickorna, och fler som är inaktiva. Att röra sig i en omfattning däremellan är därmed något vanligare bland flickorna än pojkarna. Genom att titta på samma kull elever från årskurs 7 (2011/12) till deras första år på gymnasiet kan man se att inaktiviteten ökat med ungefär 3 procentenheter bland flickor och 7 procent bland pojkar. De som läsår 2014/15 representerar årskurs sju har ökat sin inaktivitet med cirka 7 procentenheter sedan de var med i hälsosamtalet i årskurs fyra (2011/12).

Andel elever i Norrbottens län som aldrig eller sällan är fysiskt aktiva på fritiden över tid, Norrbottens län. Anm. I årskurs fyra räknas lek som motion

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1

Flickor Pojkar

2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015

0 5 10 15 20 25 30

Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1

Flickor Pojkar

2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015

Vid en jämförelse av fysisk aktivitet minst tre gånger i veckan i

kommunerna ses att Kiruna och Älvsbyn har en hög andel fysiskt aktiva elever. Flest elever som är inaktiva på sin fritid, finns i Överkalix i årskurs sju och i Arjeplog i gymnasiet där 1 av 4 är inaktiva.

Andel elever som är fysiskt aktiva på fritiden minst 3 gånger i veckan i kommunerna i Norrbottens län, 2014/15

Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning Rökning, snusning samt bruk av alkohol minskar bland unga

Unga som testar att röka cigaretter blir allt färre och en successiv minskning ses i både årskurs 7 samt år 1 på gymnasiet. Detsamma gäller elever som har provat snusa. Ingen ökning kan ses i hälsosamtalet i skolan vad gäller bruk av narkotika bland unga, ungefär 3 procent av årskurs 1 på gymnasiet uppger att de har testat narkotika någon gång. Inte heller vad gäller dopning kan någon förändring ses. Rökning bland unga i årskurs 9 är mer vanligt i riket än i länet (CAN, 2013) medan snusning är mer vanligt i länet än i riket liksom bland vuxna befolkningen.

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0

Kiruna Boden Arjeplog (3 år) Luleå Länet Pajala (2 år) Piteå Övertorneå (2 år) Älvsbyn Gällivare Kalix Jokkmokk (2 år) Haparanda Överkalix (3 år) Arvidsjaur (us) Älvsbyn (2 år) Övertorneå (2 år) Luleå Pajala (2 år) Kiruna Kalix Länet Piteå (2 år) Haparanda Jokkmokk (3 år) Boden Gällivare Arjeplog (2 år) Arvidsjaur (us) Överkalix (us)

Åk7 Gy1

Utveckling elever som provat röka cigaretter (%) år 2006-2015, årskurs 7 samt gymnasiet år 1

Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL

Även bruk av alkohol har minskat bland unga. Norrbotten ligger dessutom något lägre än riket. Hälsosamtalet visar att de flesta i årskurs sju i

Norrbotten aldrig dricker alkohol, ungefär nio av tio elever. I gymnasiet gäller det mer än varannan elev. Andelen som provat alkohol i årskurs sju samt i årskurs ett på gymnasiet minskar över tid bland både flickor och pojkar.

Utveckling elever som provat röka alkohol (%) år 2006-2015, årskurs 7 samt gymnasiet år 1

Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL Sexuell hälsa

Klamydiaökningen bland länets unga har ökat

Under 2015 rapporterades 988 nya fall av klamydia (445 män och 543 kvinnor). Det är en ökning med 100 fall (11 procent) jämfört med 2014. 846

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1

Flickor Pojkar

2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1

Flickor Pojkar

2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015

av fallen omfattade åldersgruppen 15-29 år. Ökningen var främst i åldersgrupperna män 25 -39 år och kvinnor 15-24 år.

Klamydiaincidens i åldern 15-29 år (fall per 1000 i befolkningen) över tid i Norrbotten samt riket

Källa: Smittskydd, NLL samt Folkhälsomyndigheten

Tonårsaborter fortsätter att sjunka i länet

2007 låg tonårsaborter i Norrbotten på rekordhöga 30 per 1000 flickor i åldern 15-19 år samtidigt som riket låg på 25 per 1000 flickor. Sedan dess rapporterar Socialstyrelsen att siffran successivt minskat och år 2012 låg länet på samma nivå som riket, 19 per 1000 flickor. Uttag från Norrbottens läns landstings datalager visar att minskningen sedan har fortsatt 2013, 2014 och 2015 (streckad linje i diagram från NLL direkt).

Utveckling aborter per 1000 flickor i åldern 19 år eller yngre, Norrbottens län jämfört med riket

Källa: Socialstyrelsen 2000-2012 samt NLLs datalager 2011-2015 0

5 10 15 20 25

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Riket Länet

0 5 10 15 20 25 30 35

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Norrbotten

Riket

Norrbotten NLLs datalager

God livskvalitet

Överlag goda uppväxtvillkor i länet enligt öppna jämförelser

Öppna jämförelser folkhälsa 2014 visar att länet som helhet faller väl ut vid jämförelse mot övriga riket när det gäller god uppväxtmiljö. Liksom i riket har så gott som alla barn i länet har fått MPR vaccin via BVC. Länet har en hög andel inskrivna barn i ålder 1-5 vid förskolan, 86 procent (riket 84 procent), och därtill en jämförelsevis hög andel högskoleutbildade

förskolelärare, 66 procent (riket 58 procent). Förutsättningarna för att barn i länet ska få en bra start och introduceras i hur man socialiserar i grupp och får pedagogisk hjälp att förbereda sig för skoltiden är därför goda i länet.

Under hela grundskoletiden ligger länet dessutom förhållandevis bra till vad andelen som uppnår målen i skolan och är behöriga till gymnasiet. Däremot har länet en lägre andel med slutförda gymnasiestudier än riket.

Ekonomisk utsatthet har visat sig ha en negativ inverkan på hälsa överlag bland vuxna och barn. Positivt är att en jämförelsevis låg andel barn i länet, 1,5 procent, finns i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (i riket 2,8 procent) enligt Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2014. Även när det gäller andelen låginkomsttaggare ligger länet bättre till än riket (År 2013 drygt 15 procent i Norrbotten; 20 procent i riket, Folkhälsomyndigheten), liksom andelen som lever i barnfattigdom är lägre i länet (År 2013 drygt 8 procent i Norrbotten, 12 procent i riket).

Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar med låga inkomster har ökat

Tabellen nedan åskådliggör familjetyper med låga inkomster

fördelade på länet och riket. Indikatorn ensamstående med barn avser främst att spegla barnens olika levnadsförhållanden.

Den vanligaste familjetypen med låga inkomster omfattar ensamhushåll med barn under 18 år.

Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar med låga inkomster har ökat under 2000-talet. 2002 ingick 24,7 procent av låginkomsttagarna i familjetypen ensamstående med barn under 18 år, 2012 hade andelen ökat till 35, 2 procent. 2013 var andelen lägre, 31,6 procent. Trenden är

densamma i riket. Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar med låga inkomster är högst i Överkalix (knappa hälften av dem av dem med låga inkomster). Lägst andel finns i Gällivare (en fjärdedel av dem med låga inkomster).

2 Andel (%) familjer med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 60 procent av medianinkomsten. Familjetyper: ensamstående, utan respektive med, hemmavarande barn under 18 år, övriga familjer med hemmavarande barn. För att jämföra disponibel inkomst mellan olika hushåll används ett viktsystem som är relaterad till hushållens sammansättning. Varje hushållsmedlem tilldelas en vikt. För vuxna hushållsmedlemmar tar systemet hänsyn till om man är ensamstående eller sammanboende och för barn är det åldern som är avgörande. Den disponibla inkomsten divideras med hushållets totala vikt. Källa: Folkhälsomyndigheten.

3 Ett av Folkhälsomyndigheten sammansatt viktningsmått, summerar inte till 100 procent.

Familjer med låga inkomster efter region, familjetyp och år, 2013. Andel

Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas

En hög andel barn med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll

Tabellen nedan anger barnfattigdomsindex

efter kommun, i förhållande till antalet barn 0-17 år.

I genomsnitt lever 23,9 procent av barnen med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll (med en variation från 13,9 procent i Pajala till 46,1 procent i Arvidsjaur). 5 procent av barnen med svensk bakgrund finns i ekonomiskt utsatta hushåll.

4 Andel barn 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ”ekonomiskt utsatta” menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med ”låg inkomst” menas lägsta utgiftsnivå baserad på den

socialbidragsnorm som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder.

Måttet är ett absolut mått till skillnad från det relativa mått som också används ibland. Källa: Folkhälsomyndigheten

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Norrbotten Ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år

Norrbotten Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år

Norrbotten Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år

Riket Ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år

Riket Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år

Riket Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år

Barnfattigdomsindex efter kommun, år 2013

Haparanda har den högsta andelen barn med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll, 11 procent. Haparanda har även högst andel barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, 15,2 procent. Överkalix, Arvidsjaur och Älvsbyn har en hög andel barn med utländsk bakgrund som finns i

ekonomiskt utsatta hushåll (mellan 41,2 till 46,1 procent).

Vuxna - mitt i livet samt äldre

Medellivslängd

Männen i länet har alltjämt kortast medellivslängd i riket

Befolkningens medellivslängd är ett mått på hur folkhälsan utvecklas. SCBs årliga befolkningsprognos visar att Norrbottens län fortfarande ligger långt ner bland länen i riket vad gäller förväntad medellivslängd vid födseln (2010-2014). Kvinnorna har dock knappat in ordentligt på riket med sina 83,2 år (-0,5). Utvecklingen bland länets män har dock varit det motsatta.

Även om medellivslängden ökat något också bland män, 78,5 år, har utvecklingen varit mindre positiv än i riket och skillnaderna har blivit större (-1,4 år). Prognosen för länets nyfödda pojkar visar att de har den lägsta förväntade medellivslängden i riket. De inomregionala skillnaderna är också stora, uppåt 5 år kan skilja mellan bästa och sämsta kommun. Vid

jämförelse med riket är dock skillnaderna än större, en nyfödd pojke i Haparanda förväntas leva i genomsnitt 8 år kortare än en pojke född i Danderyd.

Norrbotten är det län som har störst skillnad mellan könen i medellivslängd och till skillnad från i andra län, så minskar inte den skillnaden. Kvinnorna i Norrbotten förväntas leva 4,8 år längre än män, jämfört med för fem år sedan då skillnaden var 4,3 år.

Kommun Antal barn

0-17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund

Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll

Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll

Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll

Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund

Arvidsjaur 1128 13,5 46,1 5,5 11 40,5

Arjeplog 469 15,4 22,2 6,8 9,2 15,4

Jokkmokk 782 16,5 24,8 6,6 9,6 18,2

Överkalix 486 21,8 45,3 3,4 12,6 41,9

Kalix 2887 14,7 29,4 6,9 10,2 22,5

Övertorneå 769 44,1 23,9 5,1 13,4 18,8

Pajala 1047 28,8 13,9 4,2 7 9,7

Gällivare 3019 16 16,4 3,1 5,2 13,2

Älvsbyn 1506 16,1 41,2 6,8 12,4 34,3

Luleå 13845 17,7 23,1 4,4 7,7 18,8

Piteå 7867 9,8 16,1 4,2 5,4 11,8

Boden 5055 16,9 37 4,5 10 32,4

Haparanda 1796 53,1 18,9 11 15,2 7,8

Kiruna 4529 16,2 12,7 4,4 5,8 8,2

Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodatabas

Ökningen av medellivslängden under de senaste decennierna i Sverige förklarar SCB framförallt främst med den minskade dödligheten i hjärt-och kärlsjukdomar.

Norrbottens län har enligt Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård 2015

fortfarande ett jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller

minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män, vilket

förklarar en lägre medellivslängd i länet. Hjärt-och kärldödlighet kan

bekämpas genom förändrade levnadsvanor, livsvillkor eller med medicinska

insatser. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom som dödsorsak är starkt

kopplat till utbildningsnivå, till de lägre utbildades nackdel. Skillnaden i

medellivslängd mellan grupper med förgymnasial och eftergymnasial

utbildning har ökat under de senaste decennierna och skillnaden är dryga 5

år i livslängd (SCB).

Förväntad medellivslängd för kommuner i Norrbottens län, barn födda 2010-2014.

Värde för kommun med högsta förväntade medellivslängd i Sverige (män:

83,5 år; kvinnor: 86,4 år) Källa: SCB

70,00 72,00 74,00 76,00 78,00 80,00 82,00 84,00 86,00

Boden Jokkmokk Övertorneå Luleå Älvsbyn Arvidsjaur Piteå Kiruna Arjeplog Kalix Överkalix Gällivare Pajala Haparanda Överkalix Jokkmokk Luleå Gällivare Pajala Älvsbyn Arvidsjaur Kalix Övertorneå Piteå Boden Haparanda Kiruna Arjeplog

Män Kvinnor

Riket 83,7 år

Riket 79,9 år Länet 78,3 år

Länet 83,21 år 83,5 år (Danderyd)

86,4 år (Danderyd)

Andelen som är äldre utgör en allt större grupp i Norrbotten

Andelen som är äldre i vårt samhälle utgör en allt större grupp.

Medellivslängden ökar kontinuerligt och i många kommuner i Norrbotten är inflödet av unga medborgare lågt. I de kommuner som har störst andel äldre är nära 1 av 5 kvinnor över 75 år och drygt 1 av 10 män. Alla kommuner i länet har högre andel 75-åringar än rikets genomsnitt.

Andel äldre i befolkningen (%), 75 år eller äldre, i kommunerna i Norrbottens län, år 2015 (observera skalan)

Källa: SCB

Dödlighet och dödsorsaker

Stort förbättringsutrymme i länet vad gäller hjärt- och kärldödlighet

Den vanligaste dödsorsaken bland män och kvinnor i länet är hjärt- och kärlsjukdomar och näst vanligaste tumörer och likaså i riket. Skillnaden är dock att länet har betydligt högre nivåer av hjärt- och kärldödlighet i befolkningen och framförallt bland män.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Män Kvinnor

Hjärt- och kärlsjukdomar som dödsorsak över tid (I20-I25), befolkning 0-74 år.

Norrbottens län jämfört med riket. Män och kvinnor. (Mått: antal döda per 100 000 invånare)

Källa: www.socialstyrelsen.se (Dödsorsaksregistret)

Insjuknande i tumörer lägre än i riket – men dödligheten är lika stor

Trots att fler cancerdiagnoser ställs idag jämfört med tidigare har

dödligheten, det vill säga antal döda per 100 000 invånare, legat på ungefär samma nivå för tumörsjukdomar (se diagram nedan). Norrbotten har ett insjuknande som ligger något lägre än rikets vad gäller maligna tumörer, men en dödlighet som på samma nivå som riket, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2014 samt cancerregistret.

Utveckling över tid av antal nya fall maligna tumörer samt antal döda i tumörsjukdomar per 100 000 invånare i Norrbottens län samt riket

Källa: www.socialstyrelsen.se (Dödsorsaksregistret samt Cancerregistret) 0

20 40 60 80 100 120 140 160 180

Riket Män Riket Kvinnor

Norrbottens län Män Norrbottens län Kvinnor

0 100 200 300 400 500 600 700

Antal per 100 000 invånare

Antal nya fall/

100 000 inv.

Antal döda/

100 000 inv.

Riket män Riket kvinnor

Norrbotten män

Norrbotten kvinnor

Självskattad hälsa

Befolkningen i Norrbotten skattar sin hälsa sämst i riket men är ändå på bättring

Måttet självskattad hälsa ger tillsammans med medellivslängd en

övergripande bild av hälsans utveckling i befolkningen. Medellivslängd och självskattad hälsa har också visat sig vara korrelerade med varandra så att personer med hög självskattad hälsa ofta har längre livslängd.

70 procent av männen och 68 av kvinnorna i Norrbotten skattar sin hälsa som bra eller mycket bra år 2014, vilket är betydligt lägre än genomsnittet i riket med 76 respektive 71 procent. Jämfört med år 2010 är det ingen större skillnad för länet, däremot en ökning med 3 respektive 6 procentenheter för män och kvinnor sedan år 2006. Kvinnors självskattade hälsa ligger i båda mätningarna några procentenheter lägre än männens men är också mönstret för riket. Liksom tidigare år är självskattad hälsa som högst i yngre åldrar och lägre i äldsta åldersgruppen. Den självskattade hälsan har koppling till socioekonomi och i Norrbotten kan exempelvis ses att personer med lång utbildning har bättre självskattad hälsa än personer med kort utbildning.

Personer med trygg ekonomi har också bättre hälsa än de utan ekonomisk trygghet.

5 Årsrapport ”Folkhälsan i Sverige 2012”, Folkhälsomyndigheten (2013)

Utveckling andel i befolkningen 16-84 år i Norrbottens län samt riket med god självskattad hälsa 2006, 2010 samt 2014

Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”)

Fysisk hälsa

Hjärt- och kärlsjukdom

Männen får hjärtinfarkt i tidigare ålder än kvinnorna

Ålder och ärftliga faktorer har betydelse för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar men också rökning, stress, högt blodtryck, övervikt och fetma, förhöjda blodfetter och diabetes. En vanlig hjärtåkomma som medför sjukhusvård är hjärtinfarkt. Antalet nya fall av hjärtinfarkt som

sjukhusvårdats i Norrbotten ligger i runda tal drygt 1 000 personer per år de senaste åren. Bland kvinnorna som sjukhusvårdats för hjärtinfarkt är den större delen fyllda 75 år eller äldre medan det bland männen gäller knappt hälften, det vill säga att männen får hjärtinfarkt i tidigare ålder (diagram nedan).

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Norrbotten Riket Norrbotten Riket

Män Kvinnor

2006 2010 2014

Antal fall som sjukhusvårdats för akut hjärtinfarkt i Norrbotten åren 2008 – 2014, åldersgrupperna under 75 år och 75 år eller äldre

Källa: Hjärtinfarktsregistret, Socialstyrelsen (2016-01-25)

Vanligast att få hjärtinfarkt i Norrbottens län

Männen och kvinnorna i Norrbottens län har högsta incidensen av hjärtinfarkt i Sverige. Bland kvinnor i riket är det endast Gotland som har högre nivåer. Insjuknande i hjärtinfarkt har stadigt minskat senast

tjugoårsperioden men länet har fortfarande stor förbättringspotential. Det är dubbelt så stor risk för en kvinna i Norrbotten att få hjärtinfarkt jämfört med i Stockholm. Skillnaden mellan bästa och sämsta län är 77 fall/100 000 invånare bland kvinnor och 129 fall/100 000 invånare bland män.

Jämförelse incidens (fall som sjukhusvårdas eller som dödsorsak) av akut hjärtinfarkt per län och riket, år 2014 bland kvinnor 20-74 år. Mått: antal per 100 000 i befolkningen (åldersstandardiserade tal)

Källa: Hjärtinfarktsregistret, Socialstyrelsen 0

100 200 300 400 500 600 700

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Kvinnor Män

20-74 år 75 +

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Stockholm Kronoberg Kalmar Örebro Västra Götaland Uppsala Östergötland Västerbotten Riket Jönköping Halland Värmland Västmanland Södermanland Skåne Västernorrland Gävleborg Jämtland Blekinge Dalarna Norrbotten Gotland

Jämförelse incidens (fall som sjukhusvårdas eller som dödsorsak) av akut hjärtinfarkt per län och riket, år 2014 bland män 20-74 år. Mått: antal per 100 000 i befolkningen (åldersstandardiserade tal)

Källa: Hjärtinfarktsregistret, Socialstyrelsen

Norrbottningen uppger i större utsträckning högt blodtryck än man gör i riket och andelen är ökande bland länets män

2014 uppgav totalt en av fyra män och kvinnor i länet 16-84 år att de hade högt blodtryck mot en av fem i riket. Det är dock framförallt i åldern 45 år och äldre som högt blodtryck blir vanligt, hela var tredje i länet samt mer än varannan 65 år eller äldre. Bland männen i länet ses en tydlig ökning av högt blodtryck i dessa åldersgrupper från år 2006 till 2014 (grå staplar). Länet ligger högre än riket i alla jämförda grupper 2014 (röd stapel).

Utveckling andel i befolkningen 45-84 år i Norrbottens län som uppger att de har högt blodtryck år 2006, 2010 samt 2014, jämförelse med riket 2014 (röd stapel)

Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”) 0

50 100 150 200 250 300 350 400

Stockholm Kronoberg Gotland Uppsala Västra Götaland Örebro Riket Kalmar Jönköping Skåne Värmland Jämtland Östergötland Västmanland Halland Gävleborg Södermanland Västerbotten Blekinge Västernorrland Dalarna Norrbotten

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

45-64 år 65-84 år 45-64 år 65-84 år

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket

Fetma och övervikt

Vanligare att människor i yngre medelåldern är överviktiga om boendes i Norrbotten

I åldern 30-44 är det signifikant vanligare i länet jämfört med riket att vara överviktig eller lida av fetma både bland män och bland kvinnor. I övriga åldersgrupper ligger länet högre men inte tydligt. Bland länets kvinnor antyds i alla åldersgrupper en minskande andel med övervikt eller fetma.

Utveckling andel i befolkningen med övervikt eller fetma i Norrbottens län per åldersgrupp år 2006, 2010 samt 2014, jämfört med riket 2014 (röd stapel)

Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”)

17 procent av länets män och 15 procent av kvinnorna lider av fetma. I åldersgruppen 30-44 år och 45-64 år, har länet högre andel med fetma än i riket och en tendens till ökning kan ses bland kvinnor yngre än 45 år. En tydligare ökning ses hos män 45 år och äldre.

Utveckling andel i befolkningen med fetma i Norrbottens län per åldersgrupp år 2006, 2010 samt 2014

Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”) 0

10 20 30 40 50 60 70 80

16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket

0 5 10 15 20 25 30

16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84

Män Kvinnor

2006 2010 2014

Diabetes är vanligare bland männen i Norrbotten än i riket

I den senaste större befolkningsundersökningen 2014 bland vuxna i Norrbotten uppgav 10,4 procent av männen (7,8 procent i riket) och 6 procent av kvinnorna (6 i riket) att de hade diabetes. Männen ligger något högre än riket. Diabetes blir framträdande i åldersgruppen 45 och äldre och ökar med stigande ålder. I båda äldre åldersgrupperna är tydligt att männen i länet har genomgående högre andel än männen i riket.

Utveckling andel i befolkningen, 16-84 år, som rapporterar att de har diabetes i Norrbottens län per åldersgrupp år 2006, 2010 samt 2014, jämfört med riket 2014 (röd stapel)

Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”)

Diabetes starkt kopplat till övervikt och fetma

Förekomst av diabetes i befolkningen med fetma och utan fetma i Norrbotten och riket, 16-64 år, år 2014.

0 2 4 6 8 10 12

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 riket

0 5 10 15 20 25

Fetma Ej fetma Fetma Ej fetma

Män Kvinnor

Norrbotten Riket

Diabetes är vanligare att råka ut för om en person lider av fetma. Ser man till risken att ha diabetes är den samma i länet och riket om bara tittar på

gruppen med fetma. Det skulle därför kunna vara en bidragande orsak till att länet har en högre andel med diabetes bland män.

Tumörer

1 på 200 norrbottningar får varje år en cancerdiagnos

Under de senaste fem åren fram till 2014 har i snitt drygt 1 300

norrbottningar varje år fått en cancerdiagnos, fler män än kvinnor, i åldern 0 år och uppåt. Cancerincidensen (nya fall av insjuknande) i Norrbotten är lägre än rikets genomsnitt och bland de lägsta av alla län/regioner (se även avsnitt om tumörer under dödsorsaker).

Som en följd av att de flesta cancertyperna har jämförelsevis lång

inkubationstid ökar förekomsten av cancer med stigande ålder (se diagram ).

Antal fall av cancer per åldersgrupp i Norrbotten, år 2014. Antal per 100 000 invånare

Källa: Socialstyrelsen (Cancerregistret)

Den vanligaste tumörtypen är bröstcancer och prostatacancer

Den vanligaste tumörtypen är fortsatt bröstcancer bland kvinnor (173 fall per 100 000 kvinnor år 2014) och bland männen prostatacancer (180 fall per 100 000 män år 2014). Dessa diagnoser står för vardera en tredjedel av samtliga diagnoser i respektive grupp. Incidensen av bröstcancer är lägre i Norrbotten än riket och samma gäller prostatacancer bland norrbottniska män. Det finns flera förklaringar till att fler drabbas av cancer, bland annat att befolkningen blir allt äldre. Dessutom har screening (exempelvis mammografi) blivit vanligare och de diagnostiska metoderna har blivit bättre. Näst efter bröst- och prostatacancer är lungcancer

(39 fall per 100 000 män samt 37 fall per 100 000 kvinnor) samt tjocktarmscancer (23 respektive 32 fall per 100 000 män respektive kvinnor) vanligast i länet och

6 ICD-7 162:1 0,00 500,00 1 000,00 1 500,00 2 000,00 2 500,00 3 000,00

Män Kvinnor

snart i samma nivå ligger idag hudcancer

(14 fall respektive 22 fall per 100 000 män och kvinnor).

Långvarigt sjukdomsförebyggande arbete ger nu resultat vad gäller lungcancer

Norrbotten har ett något lägre insjuknande i lungcancer än riket för befolkningen 20 år och äldre. I både länet och riket har ökningen av

lungcancer planat av. Detta tack vare det långsiktiga sjukdomsförebyggande arbetet som aktivt har förts i hela riket. Senaste 20-30 åren har daglig rökning minskat från var tredje vuxen till drygt var tionde. Lungcancer i nutid kommer öka och minska i takt med hur rökningen sett ut 20 år tillbaka i tiden. Men sett på längre sikt har rökningen minskat under längre period och insjuknandet i lungcancer kan därför väntas minska.

Utveckling av antal fall av lungcancer (ICD7 162:1) per 100 000 i Norrbotten och riket i befolkningen i åldern 20 år och äldre (åldersstandardiserade tal)

Källa: Socialstyrelsen (Cancerregistret)

Malignt melanom ökar i länet och riket

Hudcancer (malignt melanom) är den cancerdiagnos som ökar snabbast i riket och är den näst vanligaste cancerdiagnosen bland svenska män och kvinnor. I Norrbotten är den dock endast fjärde vanligaste tumörtypen. Även i Norrbottens län har den cancerformen ökat, men liksom i övriga norra län, ligger nivån betydligt lägre än i södra länen.

0,00 10,00 20,00 30,00 40,00 50,00 60,00 70,00

Kvinnor Norrbotten Män Norrbotten Kvinnor Riket Män Riket

Antal fall av hudcancer (malignt melanom) per åldersgrupp i Norrbotten, år 2011. Mått:

Fall per 100 000 invånare

Källa: Socialstyrelsen (Cancerregistret)

Psykisk hälsa

I hälsobokslutet för Norrbottens län redovisas psykisk hälsa

med hjälp av måtten: nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordsfrekvens och

självmordstankar (se tidigare avsnitt) samt självskattad god hälsa som alla kan kopplas till psykisk hälsa.

Fortsatt bättre psykiskt välbefinnande i länet än i riket bland både män och kvinnor

2014 års folkhälsoundersökning visar att det är mindre vanligt i länet att ha

än det är i riket. 12 procent av männen i länet har nedsatt psykiskt välmående (14 i riket) samt 16 procent av kvinnorna i länet (21 procent i riket). I alla åldersgrupper ligger riket något högre än länet.

8 Världshälsoorganisationen (WHO) definierar psykisk hälsa som: “Mental health is defined as a state of well-being in which every individual realizes his or her own potential, can cope with the normal stresses of life, can work productively and fruitfully, and is able to make a contribution to her or his community.”

9 Tolv frågor används för att skapa ett index, GHQ12, psykiskt välbefinnande.

Frågorna avser koncentration, uppskatta vardagssysslor, sömnproblem på grund av oro, ta itu med problem, gjort nytta, beslutsförmåga, förlorat tron på sig själv, känt sig spänd, känt sig värdelös, klarat sina problem och känt sig lycklig.

0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00 40,00 45,00

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Riket Män Riket Kvinnor

Norrbottens län Män Norrbottens län Kvinnor

Utveckling andel i befolkningen med nedsatt psykiskt välmående i Norrbottens län per åldersgrupp år 2006, 2010 samt 2014, jämfört med riket 2014 (röd stapel) (observera skalan)

Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”)

Var fjärde ung kvinna i Norrbotten har nedsatt psyksikt välbefinnande – signifikant bättre än riket där var tredje i samma grupp har nedsatt välbefinnande

Jämfört över tid ses ingen större förändring bland kvinnor i nivå, medan det bland män anas en försämring, det vill säga en ökning av nedsatt psykiskt välbefinnande.

0 5 10 15 20 25 30 35

16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket

Tankar om självmord vanligast bland unga men ändå lägre i länet än i riket

3 procent av norrbottningarna hade 2014 haft tankar om att ta sitt liv under senaste 12 månaderna vilket är i nivå med fyra år tidigare då samma mätning gjordes.

Andel i befolkningen i Norrbottens län som senaste året har tänkt tankar på att ta sitt eget liv, per åldersgrupp år 2010 samt 2014, jämfört med riket 2014 (röd stapel) (observera skalan)

Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”) 0

2 4 6 8 10 12

16-24 25-44 45-64 65-84 16-24 25-44 45-64 65-84

Män Kvinnor

2010 2014 2014 Riket

Självmordsfrekvensen ökade under 2013 och 2014 bland unga män

Tittar man på utvecklingen av självmordsfrekvens (antal självmord per 100 000 i befolkningen) bland män i olika åldersgrupper ses en ökning senaste två åren specifikt i gruppen män 15-29 år. Detta efter längre tid av minskat antal självmord bland unga män. År 2014 tog 13 män i åldern 15-29 år sitt liv i Norrbotten. Bland unga kvinnor ses därtill fortfarande en långsam ökning över sedan 2000-2004 (se figur nedan).

4-årsmedeltal självmord i befolkningen unga 15-29 år, utveckling över tid. Antal per 100 000 invånare. Norrbotten jämfört med riket.

Källa: Socialstyrelsen (Dödsorsaksregistret)

Sett till hela vuxna befolkningen 15 år och äldre ses en ökning av självmord per 100 000 i befolkningen från föregående år bland både män och kvinnor.

Denna ökning beror på ett högre antal självmord bland yngre män under 2014 medan det bland kvinnor beror på ett något högre antal bland kvinnor i åldern 30 eller uppåt.

0 5 10 15 20 25 30 35

Antal per 100 000 i befolkningen

Norrbottens län män Norrbottens län kvinnor

Riket män Riket kvinnor

Självmord i befolkningen totalt, 15 år och äldre, år 2004-2014. Antal per 100 000 invånare.

Källa: Socialstyrelsen (Dödsorsaksregistret)

Levnadsvanor

Enligt Socialstyrelsen är tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor det som ligger bakom runt en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Lågt intag av frukt och grönt (rekommenderat intag 500 gram/dag) finns med på WHO:s lista över de tio största riskfaktorerna för både män och kvinnor vid sjukdomsbörda i

höginkomstländer. Frukt och grönsaker innehåller viktiga näringsämnen som kan skydda mot olika typer av sjukdomar, bland annat mot cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Vanligt med ett riskfyllt lågt intag av frukt och grönsaker i länet

45 procent av männen i länet har ett så lågt intag av frukt och grönsaker att det klassas som riskbeteende

att jämföra med 34 procent i riket. Bland kvinnor är riskbeteendet ungefär hälften så vanligt, det vill säga 23 procent i länet respektive 17 procent i riket.

Det är dubbelt så vanligt bland personer med kort utbildning att ha riskbeteendet med att äta för lite frukt och grönsaker jämfört med lång utbildning. Även osäker ekonomi samt födda i Sverige har högre andel med riskkonsumtion än övriga.

10 Äter frukt och grönsaker i genomsnitt mindre än 1.3 gånger per dag (130 gram) 0,00

5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Norrbottens län Män Norrbottens län Kvinnor

Riket Män Riket Kvinnor

Andel som äter frukt och grönsaker minst 3 ggr/dag, fördelat på åldersgrupp och kön, Norrbotten (grått) jämfört med riket 2014 (röd stapel)

Drygt 1 av 4 kvinnor samt 1 av 10 män i länet äter frukt och grönsaker åtminstone 3 gånger om dagen, det vill säga ungefär 300 gram.

Både männen och kvinnorna i länet har signifikant lägre konsumtion av frukt och grönsaker 3 gånger om dagen än i riket. Bland män ses ingen ålderspåverkan på konsumtionen, utan alla åldersgrupper ligger på ungefär samma nivå.

Bland kvinnorna i länet äter 45-64 åringar mest frukt och grönsaker, medan yngsta respektive äldsta åldersgrupperna har lägst frukt och grönt intag.

Trots att länets unga kvinnor har högre konsumtion av frukt och grönsaker än männen i samma ålder, så har de en tydligt lägre konsumtion än unga kvinnor i riket, 26 procent som äter frukt och grönsaker 3 gånger om dagen mot rikets 33 procent.

11 4 procent av männen och 9 procent av kvinnorna i länet äter frukt och grönsaker 5 gånger om dagen som rekommenderat, att jämföra med 6 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i riket. Bland utrikesfödda utanför Sverige och Finland dubbelt så vanligt att äta rekommenderad mängd.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-2930-4445-6465-84Totalt 16-2930-4445-6465-84 Totalt

Män Kvinnor

2010 2014 2014 Riket

Dagligrökning på samma nivå som i riket, 10 procent

Rökningen har minskat i Sverige ända sedan mitten av 1980-talet. Höjd skatt på tobak och ny lagstiftning för rökfria miljöer är två åtgärder som antas ha bidragit till minskningen (www.folkhalsomyndigheten.se).

2014 års folkhälsoenkät visade att den största gruppen rökare i Norrbottens län finns bland kvinnor i medelåldern, 45-64 år. De yngre röker inte lika mycket men ganska många uppger att de feströker.

Totalt uppger 1 av 10 män och kvinnor att de röker dagligen 2014, vilket är på samma nivå som riket.

Daglig rökare i Norrbotten fördelat på åldersgrupp och kön 2006 – 2014. Jämfört med riket 2014 (röd stapel)

Resultatet från folkhälsoenkäten visar att rökning fortfarande är vanligast bland kvinnor. Daglig rökning har dock minskat betydligt bland länets kvinnor och det är i åldersgrupperna 30-44 år samt 45-64 år en kraftig minskning ses. 12 procent av kvinnorna i länet uppger att de röker dagligen.

Samma minskning ses inte bland männen men då ligger män trots allt något lägre nivå, 10 procent daglig rökare.

Hur vanligt daglig rökning är skiljer sig med utbildningsnivå till nackdel för personer med kort utbildning. Endast 4 procent av personer med lång

utbildning röker dagligen vilket kan jämföras med 15 procent bland personer med kort utbildning. Även när hänsyn tas till ålder ses skillnad beroende på utbilningsnivå.

Allt färre norrbottniska män snusar dagligen

Andelen snusare har minskat kraftigt bland länets män, framförallt bland yngre åldersgrupper. År 2006 snusade var tredje man i åldern 16-29 år dagligen, år 2014 är det endast var femte man. Även i åldersgruppen 30-44 år har dagligsnusare minskat signifikant.

År 2014 snusar 24 procent dagligen av länets män och 7 procent av länets kvinnor. En minskning med fem procentenheter bland män medan nivån

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-29 30-44 45-64 65-84 Totalt 16-29 30-44 45-64 65-84 Totalt

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket

bland kvinnor legat stabil. Det är alltjämt vanligare att Norrbottniska män och kvinnor snusar dagligen än i riket.

Utveckling andel daglig snusare i Norrbotten fördelat på åldersgrupp och kön. Jämfört med riket 2014 (röd stapel)

En av fem i åldern 16-29 år har riskabla alkoholvanor i länet

Riskabla alkoholvanor mäts i nationella folkhälsoenkäten via ett index framtaget av WHO via fyra frågor om hur mycket och ofta man dricker samt är berusad. I länet har ungefär 1 av 10 i åldern 16-84 år riskabla

alkoholvanor, år 2014, vilket är något lägre än i riket. Lägre andel bland kvinnor och högre bland män. Det är vanligast med riskbruk i åldersgruppen 16-29 år och där är också könsskillnaden som minst, drygt 20 procent har riskbruk (25 procent i riket i samma åldersgrupp).

Utveckling andel i Norrbotten med alkoholriskbruk, fördelat på åldersgrupp och kön.

Jämfört med riket 2014 (röd stapel). (Obs 2013 års nya gräns genomgående) 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-29 30-44 45-64 65-84 Totalt 16-29 30-44 45-64 65-84 Totalt

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

16-29 30-44 45-64 65-84 Totalt 16-29 30-44 45-64 65-84 Totalt

Män Kvinnor

2006 2010 2014 2014 Riket