Test- och övningsverksamhet

(1)

Test- och

övningsverksamhet

Regionala beredningens uppdrag är att öka fullmäktiges kunskaper inom det regionala utvecklingsområdet. Beredningen påverkar genom att i sin årliga rapport belysa förbättringsområden på ett sådant sätt att ansvarig myndighet eller organisation reagerar och förhoppningsvis agerar.

Ansvarig myndighet kan vara landstinget eller annan offentlig aktör på lokal, regional och nationell nivå. Resultatet avgörs i vilken utsträckning beredningen kan aktualisera frågor i fullmäktige och i samhällsdebatten.

Följande rapport presenterar hinder och möjligheter för test- och övnings- verksamheten i länet.

Uppdrag ”Tillväxtbranscher 2020?”

Beredningen har granskat tre utav de fem tillväxtområden som länet pekat ut i det regionala tillväxtprogrammet. Frågeställningen har varit vilka hinder och möjligheter som föreligger för god utveckling? Följande områden har granskats av beredningen:

• Energi- och miljöteknik (2009)

• Upplevelsenäringen (med fokus på turism- och besöksnäring)¹ (2009)

• Basindustri – förädling

• Kunskapsintensiva tjänstenäringar

• Test- och övningsverksamhet (2010)

Som vanligt är beredningens rapport en kortfattad summering av ett omfat- tande underlag och komplext område. Rapporten syftar i första hand till att öka fullmäktiges intresse för området och locka till vidare fördjupning i frå- gan.

Frågor till fullmäktige och för utredning

Debattfrågorna till fullmäktige syftar till att skapa en offentlig diskussion där ledamöterna har möjlighet att redogöra för olika förslag på lösningar – på de problem som rapporten belyser. Beredningen har också formulerat fråge- ställningar som den önskar få mer utredda.

Disposition och avgränsningar

Test- och övningsverksamhet sker inom de flesta branscher men det finns ingen samlad bild inom vilka områden och i vilken omfattning verksamhet bedrivs i Norrbotten. Beredningen har fokuserat på militär- och biltestsverk- samhet men har också träffat representanter för andra civila verksamheter.

1Upplevelsenäringen omfattar 15 kulturområden som arkitektur, dator och TV-spel, design, film, foto, konst, litteratur, marknad och kommunikation, media, mode, musik, måltid, scen- konst, turism- och besöksnäring och upplevelsebaserat lärande.

(2)

Vid ledamöternas besök på länets testanläggningar framgick det snart att viss del av verksamheten i praktiken är traditionell forskning och utveckling. För att undersöka förutsättningarna för forskning i länet utvidgades besökslistan till att också omfatta annan civil testverksamhet som t.ex. Winter-net i Bo- den, Silvermuseet i Arjeplog och Esrange i Kiruna. Gemensamt för de FoU- verksamheter som ledamöterna besökt är att de bedriver forskning utanför campusområdet, men inte sällan i samarbete med ett eller flera universitet.

Rapporten är sålunda uppdelad i bil-, militär och annan civil test- och öv- ningsverksamhet. Där det har varit möjligt har avsnitten avrundas med en miljömässig respektive moralisk analys av test- och övningsverksamheten.

Begreppsbeskrivning och definitioner

Näringen kan kategoriseras olika beroende på vad som testas och syftet med testerna. Vad som testas kan sorteras branschvis i fordons, militär, säkerhet osv. Ett annat sätt att dela in näringen i är civil test- och övningsverksamhet (CTÖ) och internationell (läs militär) test- och övningsverksamhet (ITÖ)².

Test av färdiga produkter och icke färdiga produkter Exempel på civil

test- och övnings- verksamhet

Vägunderhåll och trafiksäkerhet Miljö och klimatfenomen/konsekvenser

Säkerhets- och skyddsutrustning Fordonstester (Bil, tåg, flyg) Test av läkemedel, medicinsk utrustning

Byggmaterial Exempel på militär test-

och övningsverksamhet

Svensk test- och övningsverksamhet Utländsk test- och övningsverksamhet

Syftet med test- och övningsverksamheten varierar beroende på om det är färdiga eller icke färdiga produkter som testas. Test av färdiga produkter avser utbildning i eller kunskap om en viss produkt eller aktivitet. Till exempel förmågan att hantera robotar, en bil på vinterväglag eller att överleva i strängt vinterklimat. Vid test av färdiga produkter är målsättningen i realite- ten övning eller utbildning med syfte att upprätthålla gammal eller ny kompetens.

Test av icke färdiga produkter är mer forskningsbaserad verksamhet med syfte att ta fram nya produkter, material eller processer. Till exempel utveckling av antispinn/antisladdsystem för fordon att hitta nya metoder att spåra dopning, bygga säkra vägar, osv.

Återkoppling

I samband med att verksamhetsrapporten presenteras för landstingsfullmäk- tige i oktober 2010 kontaktas de aktörer som ledamöterna träffat under året.

Av brevet framgår var de hittar rapporten, att webbradion och närradion sän- der från fullmäktigedebatten samt att mötet är öppet för allmänheten.

En lista på de aktörer som beredningen träffat presenteras avslutningsvis.

2 Testa och öva i Norra Sverige – Center i Arvidsjaur, SOU 2006:62

(3)

Hinder och möjligheter för länets test- och övningsverksamhet

Test- och övningsverksamhet förekommer som segment inom de flesta branscher och för några utav dem lämpar sig Norrbottens klimat, gleshet och inf- rastruktur extra väl. Länets mest framträdande och etablerade test- och öv- ningsverksamhet är inom biltest och militärtest.

I Arvidsjaur projekterar man för en utbyggnad av tågtester och i Kiruna testas helikoptrar och flygplan.

Trots att världens största biltestentreprenörer numer finns i Norrbottens in- land är det ändå förhållandevis få företag som arbetar med utpräglad testpro- duktion. De flesta arbetstillfällena och den största tillväxten tillfaller övrigt näringsliv. Militärövningar har samma effekt och vid ett utländskt besök där 400 soldater deltog anlitandes följande tjänster lokalt under en månads tid:

Tågtransport till/från orten

Lokal shopping Restaurang- och barbesök Hyra av sko- ter/hundspann Bussar Tvätteri

Städning Boende/logi Mat

Flygplatsservice hang- ar/start/ landning Mekaniska verkstäder Närsjukvård Bärgningsfordon

Plogning Drivmedel Räddningstjänst Hyrbil

Banktjänster IT-köp Osv.

Detta medför att en utpräglad testkommun som Arvidsjaur förmår tillhanda- hålla en samhällsservice som vida överstiger befolkningsunderlaget. Till exempel har Arvidsjaurs 6000 invånare 27 olika ställen att äta lunch på.

Glest mellan tätorterna

Det finns många länder i världen som kan erbjuda kyla, mörker och gleshet.

Faktum är att norra Canada, Ryssland och Finland har mer att erbjuda av alltihop. Sverige och Norrbotten har motsvarande vinterklimat men det är en kombination av allemansrätt och förhållandet mellan glesbygd och tätort som gör oss unika.

Mitt i den norrbottniska glesbygden erbjuds komfortabelt boende, mat och rekreation – på 14 olika ställen. Länets kommunstruktur med väl utplacerade flygplatser och ett utbyggt vägnät gör glesheten tillgänglig och attraktiv. Här finns dessutom kompetent arbetskraft samt en tillmötesgående och språk- kunnig befolkning. Vi tillhandahåller utpräglad gleshet – mellan bekväma tätorter.

Vintrarna är också långa och jämnt tempererade vilket innebär jämförbara förhållanden under lång tid. Norrbottens sjöar är isbelagda under minst fyra månader jämfört med USA:s 2-3 månader och Japans tre veckor.

En stor del av länets test- och övningsverksamhet är fokuserad till några få vintermånader med stora påfrestningar på samhällsservice och näringsliv – både under hög- och lågsäsong. Regionens luftrum är alltid glest trafikerat

(4)

vilket innebär att luftburen test- och övningsverksamhet kan pågå året runt och jämna ut konjunkturtopparna.

Ryssland, Nya Zeeland, Finland och USA är de största konkurrenterna inom biltestverksamheten i världen. Av naturliga skäl finns det ingen offentlig eller exakt bild av var militär test- och övningsverksamhet pågår i världen. Här är alla extrema klimat och miljöer intressanta men mer eller mindre tillgäng- liga.

Biltest

För biltestnäringen började allt med ett slumpartat möte mellan lokalbefolk- ningen och tyska ingenjörer i Arjeplog 1973. Under 2007 omsatte näringen 700 miljoner kronor i biltestregionen³ vilket motsvarar 15 miljarder i en stad av Luleås storlek. Under några intensiva vintermånader under 2007 fanns 2800 utländska ingenjörer i denna kommun med en befolkning på ca: 3100 personer.

Biltestverksamheten är störst i Arjeplog men finns också i Älvsbyn, Arvids- jaur, Kiruna och Jokkmokk. Här testas bl.a. SAAB, Volvo, BMW, Ferrari, Fiat, Ford, Porsche, Renault, Scania och VW. Klustereffekten är påtaglig och hela världens komponentindustri finns samlad i området.

De lokala biltestföretagen är organiska och målgruppsanpassar servicen. Bil- och komponentföretagen har med sig egen teknisk personal men anlitar faci- liteter och service lokalt. Ett full-serviceföretag tillhandahåller inte bara is- och landbanor utan även kost och logi, trygghet, säkerhet och diskretion, lokaler och utrustning, kompetent och pålitlig driftspersonal, resebyråtjänster och transporter, brandskydd och sjukvård, osv. Det som skiljer företagen åt är ägarförhållandena då vissa ägs av lokala entreprenörer medan andra ägs av biltillverkarna.

Marknadsföringen är minimal. Det är standarden på det som levereras som avgör. Det räcker inte att vara billigast och tillhandahålla isbanor – det kan alla. Kunden förväntar sig den senaste tekniken, bekväma anläggningar och vägbanor med exakt samma vägförhållanden varje dag och gärna varje år.

Det är liten efterfrågan på rekreationsaktiviteter – i alla fall under vinterhalv- året. Fler attraktioner, fler turister och fler ögon äventyrar biltestverksamhe- tens behov av diskretion. Kommunledningarna har istället ambitionen att utveckla sommarturismen – en lönsam satsning av flera skäl. Ett är att fler arbetstillfällen under sommarhalvåret ökar möjligheterna att behålla vinter- säsongens personal året runt.

För biltestverksamheten är hastighetsbegränsningarna på länets vägar en knäckfråga. De som kan tillhandahålla hastigheter motsvarande dem på kon- tinenten kommer att få testa framtidens fordon. En av anledningarna till att Arjeplog/Arvidsjaur lyckades ta marknadsandelar från finska Rovaniemi och Ivalo var de högre hastigheterna i Sverige.

Säkerhetsaspekten är en annan viktig faktor som väger tungt i valet av test- anläggning. Det gäller i första hand att ha en fungerande ambulansverksam- het av hög klass under den aktiva årstiden. Bosch hade med sig egen vård- och brandutbildad personal säsongen 2009.

3 Med biltestregionen avses Jokkmokk, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplogs kommun.

(5)

Avslutningsvis är det viktigt att hela regionen tar sitt ansvar och inte miss- brukar de fördelar som följer i test- och övningsverksamhetens spår. I Finska lappland har turismen drivit upp priserna så högt att flera biltillverkare läm- nat området. Polen var länge ett militärt test- och övningsområde för NATO- länder men på grund av missbruk med olika prissättning för testpersonal och lokalbefolkning finns där ingen verksamhet idag.

Test- och övningsverksamhetens inverkan på natur och miljö Ledamöterna har tittat på test- och övningsverksamhetens påverkan på natur och miljö. Hur ser den samiska kulturen på den test- och övningsverksamhet som bedrivs i länet. Finns det någon möjlighet att kombinera den näringens behov med ett hållbart samhälle?

Sametinget tar inte ställning till test- och övningsverksamhet som en isolerad näring utan uppmanar till ett landskapsperspektiv vid etableringar i allmän- het och i Sameland i synnerhet. Det är viktigt att se helheten och inte bara fokusera på vindkraftsparkens eller flygplatsens inflytande på naturen. In- verkan på renskötseln och renbetesland är bara en av många faktorer som måste beaktas.

Samerna är ett naturfolk som kan tillföra nya dimensioner och vars synpunkter bör utgöra ett självklart underlag i projekteringsarbeten. Samtliga aktörer, inom såväl fordons- som militär test- och övningsverksamhet, uppger ett gott samarbete med den samiska befolkningen i området.

Beredningens slutsats om biltestnäringen

Beredningen anser att biltestnäringen i länet är väletablerad och självgående.

Det är emellertid viktigt att länets politiker och beslutsfattare känner till när- ingens behov och villkor så att de beslut som fattas, lokalt och regionalt, un- derlättar utvecklingen – eller i alla fall inte försvårar den.

Debattfrågor till fullmäktige

På vilket sätt kan Norrbotten underlätta för biltestnäringens utveckling, regionalt och nationellt?

Militär test- och övningsverksamhet

Det svenska försvaret har genomgått stora förändringar. För bara tio år sedan hade vi ett traditionellt försvar med fokus på svenskt territorium. Idag är det mer en insatsorganisation anpassat till snabba flexibla insatser, i olika klimat och miljöer, i och utanför landets gränser. En liknande försvarsutveckling pågår i många av Europas länder med följden att efterfrågan på internationel- la samövningar i varierande miljöer ökat. Under senare år har antalet NATO- övningar ökat i regionen. Loyal Arrow och Cold Response är exempel som väckt uppmärksamhet i press och media.

Klimat, kunskap och kommunikationer

Den militära test- och övningsverksamheten i Norrbotten är ofta inriktad på basal vinterkunskap. Det är logistiken och förmågan att snabbt förflytta stora mängder material/trupper i extrema miljöer/klimat som övas. Kan man hantera ett extremt klimat så kan man hantera andra.

(6)

Norra Sverige, Finland och Ryssland bedöms ligga inom klimatzon C⁴. Norrbottens styrka är återigen allemansrätten och kombinationen av utpräg- lad glesbygd med bekväma tätorter. Första snön faller i september/oktober och den sista i maj. Under en stor del av året går det att öva i mörker under dagtid. Regementena och skjutfälten i Arvidsjaur och Boden ligger i nära anslutning till tätorterna med god samhällsservice och rekreationsmöjlighe- ter. Befolkningen är språkkunnig och van vid militär aktivitet i och utanför centrum.

Nordkalotten/Norrbotten har också god tillgänglighet för flyg, tåg och båt från norska atlantkusten och Bottenviken – dessutom med goda tågförbindel- ser däremellan. Det finns strategiska flygplatser i inlandet och bemannade militäranläggningar längs vägen. Försvarets materielverks robotanläggning i Vidsel förstärker försvarsklustret och ökar regionens attraktionskraft för mi- litär test- och övningsverksamhet väsentligt.

Försvarsanläggningar, material och kompetens – till er tjänst Sammanfattningsvis har länet goda naturliga förutsättningar, men det är för- svarets omstrukturering, där resurser och utrymmen frigjorts, som har spelat den mest avgörande rollen för den militära test- och övningsverksamhetens utveckling.

Det svenska försvaret är bantat, men det finns aktiva regementen och för- band med kompetent personal på flera orter i Sverige och i Norrbotten. Man- skap, övningsfält, fordon, vapen, start- landningsbanor används systematiskt – men inte maximalt.

Finland skulle kunna vara en konkurrent i sammanhanget, men med ett traditionellt försvar och värnpliktssystem finns det ingen överkapacitet att ta emot besökare. Norge å sin sida har för liten aktivitet för att kunna vara at- traktiva – trots att de norska anläggningarna är kostnadsfria för NATO- länder.

Tillgång till akutsjukvård, ambulanshelikopter och räddningstjänst är villkor för att utländska förband ska prioritera länet. Behovet av och närheten till god sjukvårdsberedskap blir större ju större grad av övning.

Det finns delade meningar om huruvida militär test- och övningsverksamhet genererar något ekonomiskt överskott för försvarsorganisationen. Internt är det stora kvalitativa vinster och säkerhetspolitisk stabilitet samt möjligheten att dela på fasta kostnader som motiverar en utveckling. Även här tillfaller den största ekonomiska vinsten de norrbottniska kommunerna och näringsli- vet.

Krigsförande eller fredsbevarande verksamhet?

Ett smältande ishav i kombination med ny teknik har gjort nya naturtillgång- ar tillgängliga vilket ökat intresset för Barentsområdet avsevärt under de senaste 10 åren. Oavsett vem man frågar är alla överens om att det finns en ökad hotbild och att det pågår en upprustning i området. Det som skiljer ak- törernas inställning åt är den moraliska aspekten och frågan om militär test- och övningsverksamhet i området stabiliserar eller förvärrar det säkerhetspo- litiska läget?

4 Natoklassificering av klimatzoner, C2 = Cold med temperaturer ned till – 37 till -46 C gra- der

(7)

Ledamöterna har tagit del av olika fredsorganisationers inställning till test- och övningsverksamhet i länet och svaren varierar. Vissa är emot all form av militär övningsverksamhet och anser att Sverige i praktiken blir ett krigfö- rande land om verksamheten får fortsätta..

Andra anser att verksamheten är motiverad i fredsbevarande syften men att det måste ske under restriktiva former och tydlig lagstiftning.

I försvarsdepartementets utredning, Snö, mörker och kyla⁵ om utländska militärövningar i Sverige, anges att de länder som köper vapen av Sverige ska få utöva militär test- och övningsverksamhet i Sverige. Huruvida riktlin- jerna för försäljning av vapen har följts, tar beredningen inte ställning till utan konstaterar endast att det är ifrågasatt och att det finns de som anser att Sverige bidragit till en utveckling av vapen och global krigsföring.

Beredningens slutsats om militär test- och övningsverksamhet Beredningen anser att länets militära test- och övningsverksamhet har ut- vecklingspotential men att det krävs en regional samsyn/kraftsamling för att försvarsledning och regering/riksdag ska prioritera frågan. Den militära test- och övningsverksamhetens framtid i Sverige är en rikspolitisk fråga i behov av tydliga riktlinjer och målsättning.

Beredningen anser att nuvarande förbandsstruktur måste upprätthållas för att utveckla den militära test- och övningsverksamheten i länet.

Regionens politiker och beslutsfattare är i behov av ett regionalt samordnat förslag på hur den militära test- och övningsverksamheten skulle kunna utvecklas på Vidselbasen, F21 och I19.

Debattfrågor till landstingsfullmäktige

Vad vill vi med försvaret i allmänhet och den militära test- och övningsverk- samheten i synnerhet?

Är det försvarbart att upplåta Norrbottens territorium för militär test- och övningsverksamhet?

Saknas det en mer tydlig försvarspolitisk debatt i Sverige och i Norrbotten?

Annan civil test- och övningsverksamhet

Eftersom resurser och ett gott forskningsklimat visade sig vara en avgörande förutsättning för god utveckling inom test- och övningsverksamheten valde ledamöterna att också besöka andra civila och mer forskningsbetonade test- verksamheter. Beredningen besökte bland annat MEFOS som idag är ett internationellt test- och forskningscentrum inom masugnsteknik. Vid Winter- net i Boden fick ledamöterna lära om forskning inom friskvård, rehab och hälsa. Besök vidtogs också vid Rymdbolaget som genomför tester i tyngd- löshet vid Esrange Space Center i Kiruna, m.fl.

Ett bra forskningsklimat är en förutsättning för en organisations, ett företags eller en regions utveckling. Där forskning börjar med en enkel fråga kräver en god forskningsmiljö en kritisk massa av engagemang, goda idéer och per- sonkemi som kan vara svår att prefabricera. De flesta FoU-verksamheter

5 Snö, mörker och kyla – utländska militärövningar i Sverige, SOU 2004:77

(8)

som ledamöterna har besökt har tillkommit av tillfälligheter och slumpartade möten mellan starka individer.

Det finns en mängd strukturella faktorer som påverkar forskningsklimatet var av politiken endast kan påverka en begränsad del. Vid offentligt finansierad forskning bör följande aspekter beaktas.

• Långsiktiga satsningar gynnar god forskning. Forskningen i Sverige är ofta projektbaserad och blir därför kortsiktig och lösryckt ur sitt sammanhang. Kompetensen dräneras då få människor lever längre tider under så osäkra finansieringsformer som projektanställningar medger.

• Att tillsättningen av projektstyrelse bygger på personligt engagemang och kunskap och inte bara på politiska mandat och lokal för- ankring.

• Tålamod är en dygd och utveckling sker genom misslyckade och lyckade experiment. Trots detta tenderar offentligt finansierad forskning, som presenterar ”ickeresultat”, sällan att få fortsatt förtro- ende trots att ickeresultatet/misslyckandet är en viktig pusselbit för att nå lösningen.

För att skapa en nyanserad forskning med hög kvalitet är det viktigt att för- delningen av forskningsmedel är könsneutral. Olika studier på nationell och internationell nivå har visat det funnits brister inom området och att manliga forskare tenderar att ha högre beviljningsgrad än sina kvinnliga motsvarighe- ter.

Beredningen anser att länets forskningsstrukturer och fördelning av medel skulle vara betjänta av att belysas ur ett jämställdhetsperspektiv.

FoU inom landstinget

Inom Norrlandstingen⁶ pågår idag ett arbete med att etablera ett kliniskt forskningscentrum på Sunderby sjukhus. Klinisk forskning är patientnära och kräver landstingets resurser, kompetens, utrustning och ett nära samarbete med universitet. Målsättningen är att utarbeta en forskningsplattform där länets arbete med E-hälsa och spetskompetenser inom OLIN och MONICA kan utvecklas.

En stark forskningsmiljö i landstinget skulle innebära systematisk förbättring av vårdkvalitén och öka organisationens attraktionskraft som arbetsgivare.

Debattfrågor till landstingsfullmäktige

Är FoU en prioriterad fråga i landstinget och i den politiska debatten i Norr- botten?

Finns det tillräckligt avsatta medel för fristående forskningsinitiativ, inom andra områden, ute i regionen?

Frågor för utredning

På vilket sätt kan landstinget underlätta för anställda att bedriva forskning?

Hur ser könsfördelningen ut på de forskningsmedel som fördelas i regionen?

6 Består av Norrbottens läns landsting, landstinget Västernorrland, Västerbottens läns landsting samt Jämtlands läns landsting.

(9)

Beredningens samlade bedömning av test- och övningsverksamhetens behov

Förutom de hinder och möjligheter som pekats ut inom respektive område finns det en återkommande förutsättning för forskningens och test- och öv- ningsverksamhets utveckling - ett bra och ömsesidigt utbyte med universi- tetsvärlden.

Beroende på verksamhet har de aktörer beredningen träffat samarbetat mer eller mindre med Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Följande avsnitt fokuserar emellertid på Luleå tekniska universitets förmåga att tillmötesgå test- och övningsverksamhetens behov i regionen.

Luleå tekniska universitet

I Norrbotten finns Luleå tekniska universitet (LTU) med stort inflytande på länets högre utbildning och forskning. LTU grundades 1971 och omsätter idag 1,3 miljarder. Det finns cirka 14000 studenter och 1400 anställda på orterna Luleå, Kiruna, Piteå och Skellefteå. Universiteten regleras av hög- skolelagen.

Enligt högskolelagen⁷ ”ska staten som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på be- prövad erfarenhet, och

2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete.

I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat till- komna vid högskolan kommer till nytta. Lag (2009:45).”

Det finns fem nationellt prioriterade forskningsområden⁸ i Sverige:

• Medicin och livsvetenskap

• Teknisk forskning

• Klimatrelaterad forskning

• Säkerhets- och krisberedskap

• Strategisk forskning inom samhällsvetenskap och humaniora De nationella prioriteringarna ligger i linje med Luleå tekniska universitets verksamhet som prioriterar gruvteknik och metallurgi, hållbar resursanvänd- ning, kundanpassat byggande, materialvetenskap, process IT och produktutveckling. Ledande forskning bedrivs följaktligen inom högpresterande stål, tribologi, distribuerad produktutveckling, process IT, gruvteknik och metallurgi och materialteknik, osv.

Det finns delade meningar om vad universitetens forskning ska handla om och vem resultaten ska gynna. Nationella forskningsmedel premierar ett ur- val av områden, internationellt erkända resultat och publicerade artiklar, medan regionen förväntar sig forskning anpassad till regionens behov. Det är en balansgång för universiteten att bedriva grundforskning, som alla behöver men som få vill betala för, och tillämpad forskning mer anpassad till närings-

7 2 § Högskolelagen 1992:1434

8 Ett lyft för forskning och innovation, SOU 2008/09:50

(10)

livet. Nationella forskningsanslag är inte alltid kompatibla med den regionala efterfrågan.

FoU – på eller utanför campus?

Många förknippar forskning och utveckling med universitet och campus och glömmer lokala och framgångsrika forskningsinitiativ inom både näringsliv och offentlig förvaltning i länet. Verksamheter av det här slaget är inte bara betydelsefulla för vetenskapen utan har också stor betydelse för samhället och den regionala tillväxten.

Fristående forskningsaktörer framhåller vikten av att finnas där verksamheten sker/miljön finns, men poängterar också behovet av universitetens intel- lektuella produktion och kultur. Ett samarbete är nödvändigt och ingås med universitet som visar intresse för och som ser sig som delaktiga i den FoU- verksamhet som pågår i regionen - oavsett var den är lokaliserad.

Luleå tekniska universitet uppfyller inte alltid villkoren. Beredningen upplever brister i Luleå tekniska universitets anpassningsförmåga och intresse för fristående forskningsverksamhet.

Umeå universitet (UmU) finns representerad på många håll där det bedrivs forskning i länet – ibland i samarbete med LTU. UMU står också för den största delen av distansutbildningarna i länet. Det går inte att bortse ifrån att UMU har mer resurser och en annan inriktning men är det också förklaring- en till lärosätets regionala förankring i Norrbotten och positiva inställning till samarbete? Handlar det bara om storlek och tillgång till resurser eller är det inställningen till sin roll i regionen som skiljer de båda lärosätena åt?

Beredningen ställer sig frågande till om Luleå tekniska universitet, i förhål- lande till sin storlek, har motsvarande regionala förankring i Västerbotten - eller ens i Norrbotten?

Slutsats om tillväxtbranscher 2020?

Beredningens ledamöter förutspår en god utveckling inom de tillväxtområ- den som studerats, under förutsättning att politiken förbättrar de strukturella förutsättningarna som belysts i rapporterna 2009-2010⁹.

En mängd hinder och möjligheter har presenterats men det finns en sak som återkommit i alla rapporter under hela mandatperioden - behovet av regional samordning. Beroende på område efterlyses en regionalt samordnad invand- rarpolitik (2007), en regional mångfaldsstrategi (2008), en regional fördel- ningspolitik/strategi för besöksnäringen samt energiutvecklingen (2009) och en regional samsyn för länets militära test- och övningsverksamhet (2010).

Regionala beredningen konstaterar att länet behöver en regionalt samordnad ledning men att tidpunkten och formerna för det arbetet är en högst politisk fråga som beredningen inte kan eller ska ta ställning till.

Ledamöternas samlade erfarenheter

- av fyra år i Regionala beredningen

Ledamöterna har funnit arbetet i Regionala beredningen lärorikt men anser att det finns underlag för förbättringar till nästa mandatperiod.

9 Läs rapporterna på www.nll.se/regionalaberedningen

(11)

Beredningens ansvar är att löpande ompröva och utveckla arbetsformerna för arbetet. Under mandatperioden har Regionala beredningen varierat mellan kommungrupper, ämnesgrupper och att arbeta var för sig och dragit nytta av lärdomarna. Tjänstemannen ska fungera som ett processtöd och föreslå ar- betsformer som underlättar ledamöternas kunskapsinhämtning.

Beredningarnas uppgift är att öka fullmäktiges kunskaper. För att beredningsuppdraget ska bli attraktivt måste uppdragen vara intressanta och pre- sentera något nytt.

Förbättringsområden

Landstingsstyrelsens återkoppling i mars 2010 syftade till att informera le- damöterna om vad som hänt med beredningarnas rapporter 2008. Här vill regionala beredningen föreslå att styrelsen utökar återkopplingen till att ock- så omfatta förväntade aktivteter för 2009. Vid återkopplingstillfället bör samtliga beredningarna vara samlade och få gemensam återkoppling i ple- num.

Eftersom aktivitetsgraden bland ledamöterna varierar kraftigt vill beredningen ha en gemensam pott av dagar som, baserar sig på antalet ledamöter i beredningen, och inte är bundna till enskilda ledamöter.

Avslutningsvis har ledamöterna synpunkter på styrelsens svar på beredningens rapporter som man upplever som otydliga och otillfredsställande. Dess- utom tenderar svaren att fokusera på landstingets externa arbete med regional utveckling. Vid de tillfällen beredningen ställt frågor om hur landstinget arbetar med personalutveckling eller informationsinsatser i olika frågor läm- nas de okommenterade.

För att beredningsuppdraget ska bli attraktivt är det viktigt att styrelsen svar har sin utgångspunkt i och överensstämmer med beredningsrapportens inne- håll.

Beredningens förslag

Mot bakgrund av vad som framkommit i regionala beredningens rapport 2010 föreslår beredningen att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att besvara frågeställningarna med konkreta åtgärdsförslag.

Ekonomisk redovisning

Budget Utfall Resultat Kostnader för förtroen-

demanna organisationen

673,5 387,1 286,4

Omkostnader och infor- mation och återkoppling till medborgarna

150 128,9 21,1

Summa 823,5 516 307,5

Uppgifterna avser perioden 2009-11-01—2010-10-27

(12)

Ledamöternas 15 dagar

Antal dagar som ledamöterna (13 st) ägnat åt beredningsarbete

Genomsnittligt använda dagar

149 11,5

Tack

Beredningen vill avslutningsvis tacka de organisationer/myndigheter och företagare som tagit sig tid att träffa ledamöterna och diskutera denna ange- lägna fråga.

ATM (Bosch), Arjeplog Tjintokk AB, Arjeplog Arena Arctica, Kiruna

Försvarets vinterenhet, I19, Boden Försvarets samordnare för ITÖ I19, Bo- den

FMV - provplats Vidsel, Älvsbyn Kommunledningen i Arjeplog Kommunledningen i Arvidsjaur Kommunledningen i Älvsbyn Sametinget, Kiruna

Silvermuseet, Arjeplog (subarktisk forskning)

Rymdbolaget, Kiruna (forskning i tyngd- löshet)

Abisko forskningsstation, Kiruna (klimat- forskning)

Mefos, Luleå (forskning inom järn- och stål)

Winternet, Boden (forskning om frisk- vård, rehabilitering och träning) F21

Luleå Tekniska universitet Svenska freds

Kvinnor för fred Ofog

Landstingets FoU-ledare Landstingets regionala enhet