Fredrik Markstedt, revisionskonsult

Revisionsrapport

Patientnämnden

– Granskning av ansvarsutövandet 2009 Norrbottens läns landsting

Mars 2010

Fredrik Markstedt, revisionskonsult

Carina Olausson, certifierad kommunal revisor

2010-03-02

____________________________________ __________________________________

Fredrik Markstedt, Projektledare Carina Olausson, Uppdragsledare

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Revisionsfråga... 1

1.3 Metod ... 2

2 Vad ansvarar Patientnämnden för ... 2

3 Definition av patientnämndsärende ... 3

4 Resultat... 3

4.1 Ansvar för hantering och uppföljning av patientnämndsärenden ... 3

4.2 Sekretess mellan Patientnämnden och annan verksamhet inom hälso- och sjukvården ... 4

4.3 Uppföljning av Patientnämndens verksamhet... 5

4.3.1 Stödpersonsverksamheten ... 6

4.3.2 Ekonomi ... 6

4.4 Återrapportering av Patientnämndens verksamhet ... 7

5 Revisionell bedömning ... 8

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Patientnämnden stödjer och hjälper enskilda patienter och anhöriga samt bidrar till kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården. Patientnämndens bidrag till kartläggning av patienters besvikelser, frågor och tankar kring vården är unik eftersom Patientnämnden tar emot patienters och anhörigas spontant framförda redogörelser. Nämnden är en instans till vilken patienter och anhöriga inte står i beroendeställning. Patienter och anhöriga kan ventilera situationen och få hjälp från Patientnämnden att hitta kanaler för att föra fram erfarenheterna. Strävan är att aktuella problem ska lösas i samverkan med vården, att förtroendet återskapas och erfarenheterna kommer andra patienter till nytta.

Enligt nämndens verksamhetsplan för 2009 är dess mål i sammanfattning: Verka för att hjälpa patienter och anhöriga att tillvarata intressen i hälso- och sjukvård samt tandvård.

Vara lättillgänglig och främja kontakter mellan patienter och vårdpersonal. Tillgodose patientens önskemål om stödperson under vårdtiden inom tvångspsykiatrin.

I nämndens uppdrag ligger även att rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter inom såväl kommuner som landsting.

Nämnden ska även verka för att stärka patientens ställning och öka kvaliteten genom att analysera tendenser i patientärenden.

Nämnden ska i sitt arbete utgå från patientens rättighet att få och vårdgivarnas skyldig- het att ge rätt vård. Varje patientärende ska även rapporteras till verksamheterna för deras interna kvalitetsarbete.

Då ärendena från Patientnämnden syftar till att synliggöra, kartlägga och föra vidare patienternas besvikelser, frågor och tankar kring vården är det viktigt att kännedomen om och förståelsen för nämndens uppdrag är tydlig inom landstinget, men det är också viktigt att patienterna och/eller deras anhörigas känner till nämndens roll och uppdrag.

Utan ovan nämnda förutsättningar är risken stor att Patientnämnden inte motsvarar vare sig sina egna, fullmäktiges eller patienternas förväntningar.

1.2 Revisionsfråga

Landstingets revisorer har gett Komrev inom PricewaterhouseCoopers uppdraget att översiktligt granska Patientnämndens ansvarsutövande under 2009. Med ansvarsut- övande avses nämndens aktiva åtgärder för att styra/leda, följa upp, kontrollera och rapportera om den verksamhet nämnden har ansvar för.

Granskningens revisionsfråga är om Patientnämnden för 2009 på ett ändamålsenligt sätt

utfört sitt arbete i enlighet med den inriktning som fullmäktige angett?

2

Årets ansvarsutövandegranskning avgränsas via följande kontrollfrågor:

 Finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan Patientnämnden och landstingsstyrelsen för hantering, uppföljning och återrapportering av patient- nämndsärenden?

 Har uppföljning av Patientnämndens arbete genomförts i enlighet med fast- ställda rutiner?

 Har Patientnämnden återrapporterat till fullmäktige i enlighet med fastställda rutiner?

1.3 Metod

Dokumentgranskningen omfattar landstingsplan 2009-2011, verksamhetsrapporter för 2008 och 2009, verksamhetsplan för 2009, reglementet samt granskning av Patient- nämndens sammanträdesprotokoll för år 2009.

En del i granskningsunderlaget har för 2009 års ansvarsutövandegranskning även ut- gjorts av en hearing, där landstingets förtroendevalda revisorer träffat Patientnämnden (2010-01-27).

Ett utkast till revisionsrapport har faktakontrollerats av Patientnämndens utredare.

2 Vad ansvarar Patientnämnden för

Enligt lagen om patientnämndsverksamhet (1998:1656) ska det i varje landsting och kommun finnas en Patientnämnd som har till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom:

 Den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av landsting eller enligt avtal med landsting.

 Den tandvård enligt tandvårdslagen som bedrivs av landsting.

 Inom primärkommunernas verksamhet bedrivs även hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen och allmän omvårdnad enligt socialtjänstlagen som ges i samband med hälso- och sjukvård. Även dessa verksamheter omfattas av lagen om patientnämndsverksamhet.

 Patientnämnden ska även bistå patienter som är tvångsomhändertagna för psykiat- risk vård (LPT) eller rättspsykiatrisk vård (LRV) ¹ , med stödpersoner. Rätt till stödperson har även patient som bär på en allmänfarlig sjukdom och under tvång

1

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lag (1991:1129) om rättpsykiatrisk vård.

3

isoleras enligt smittskyddslagen. En ny vårdform kallad öppen psykiatrisk tvångs- vård (ÖPT) i lagen om psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk vård (ÖRV) i lagen om rättspsykiatrisk vård som trädde i kraft den 1 september 2008.

 Länets kommuner har avtal med landstinget om nyttjande av gemensam Patient- nämnd. Ersättning från kommunerna till landstinget för detta grundas på antalet in- vånare i respektive kommun. Kalix kommun har egen Patientnämnd och handlägger sina egna patientnämndsärenden.

Patientnämndens verksamhet regleras, förutom av lagstiftningen, även i reglemente för Patientnämnden som finns i landstingets gemensamma regler & riktlinjer 2009. Regle- mentet är fastställt av landstingsfullmäktige och beskriver Patientnämndens verksam- hetsområde och arbetsformer.

3 Definition av patientnämndsärende

”Ett ärende i Patientnämnden ska omfatta iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienten. Problemen, frågorna eller synpunkternas art avgör om det blir ett ärende. Det ska även finnas en historia, händelse eller substans att föra fram till verksamheten. […].

Frågorna kan vara både individrelaterade och/eller generella. Vidare kan hjälp till pati- ent, i kontakter med Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd eller Patientförsäkring, vara ett ärende om patienten ber om råd, vägledning, information, hjälp eller lämnar syn- punkter i samband med detta”.

Vidare framgår även i nämndens definition att patienter som återkommer ofta och lyfter samma problem varje gång endast ska rendera ett ärende per år.

Patientnämnden vill i sammanhanget betona att det inte ligger inom ramen för deras uppdrag att uttrycka sig i termer av rätt eller fel i vården. Nämndens arbete är inriktat på att bidra till problemlösning för patient och/eller anhörig samt återföring av erfarenheter till ansvarig för verksamheten.

4 Resultat

4.1 Ansvar för hantering och uppföljning av patientnämnds- ärenden

Revisorerna har under år 2009 granskat hälso- och sjukvårdens handläggning av patient- nämndsärenden ² . I granskningen uppmärksammades att oklarheter fanns mellan divisio-

2 Revisionsrapport ” Handläggning av patientnämndsärenden”, oktober 2009.

4

nerna och Patientnämnden avseende roll-/ansvarsfördelning för handläggningen av patientnämndsärenden. Ett förhållande som bedömdes riskera att påverka handlägg- ningen negativt. Exempelvis ska återkopplingen i form av ett yttrande från berörd verk- samhet ske direkt till uppgiftslämnaren samt till Patientnämnden för kännedom.

Granskningsresultatet indikerade att kännedomen om och tillämpningen av denna rutin inte var tillräcklig.

Patientnämnden är medveten om problematiken, men anser samtidigt att nuvarande resurstilldelning inte ger utrymme för att följa upp hur lång tid det tar från det att berörd verksamhet tagit emot ärendet till dess att ett yttrande lämnats till uppgiftslämnaren. Det ingår inte heller i nämndens uppdrag att följa upp huruvida yttrande lämnats till upp- giftslämnaren.

Förutom att enskilda ärenden översänds till berörd verksamhet för vidare handläggning, sker ändå viss löpande uppföljning och återkoppling mellan Patientnämnden och lands- tingets divisioner. Bland annat redovisar Patientnämndens utredare kvartalsvis till divi- sionerna förändrad ärendemängd per kategori.

Dessutom redovisas föregående års helårsutfall. Därutöver presenterar utredarna vid ett årligt möte med respektive divisionschef tendenser inom de verksamheter vederbörande ansvarade för. Enligt Patientnämnden är den direkta dialogen med divisionerna ett led i att ytterligare stärka landstingets patientsäkerhetsarbete. Patientnämnden uppmärksam- mar även i sin verksamhetsrapport att landstingets verksamheter i större utsträckning än tidigare efterfrågar statistikunderlag från nämnden.

4.2 Sekretess mellan Patientnämnden och annan verksamhet inom hälso- och sjukvården

Vid införandet av patientdatalagen (2008:355) den 1 juli 2008 ändrades dåvarande sek- retesslagen varvid sekretessbrytande bestämmelser infördes i den paragrafen. Paragra- fen utformades på ett sådant sätt att den i vissa situationer även bröt den sekretess som gällt för Patientnämnd i förhållande till annan verksamhet inom hälso- och sjukvården.

Bestämmelserna bör därför ändras så att den inte bryter den sekretess som gäller i Patientnämndsverksamheten.

Regeringen överlämnade med anledning av detta propositionen Patientnämnderna - be-

gränsning av sekretessbrytande bestämmelse, till riksdagen den 22 december 2009. I

lagrådsremiss anges att patienter och andra som vänder sig till en Patientnämnd måste

vara säkra på att de uppgifter som de lämnar till nämnden inte förs vidare till annan del

av hälso- och sjukvården, utan deras samtycke eller efter en sekretessprövning. Det är

därför viktigt att det finns sekretess mellan Patientnämnd och t.ex. inrättningar inom

hälso- och sjukvården för att inte patienternas förtroende till Patientnämnden ska ska-

das. Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2010.

5

Enligt Patientnämndens rutiner inhämtas alltid patientens samtycke innan ärendet går vidare till berörd verksamhet. Information om vem som är uppgiftslämnaren framgår därför vid överlämnandet till verksamheten. Detta då berörd verksamhet är ansvarig för att återkoppling sker tillbaka till uppgiftslämnaren. I vissa fall vill uppgiftslämnaren vara anonym i förhållande till berörd verksamhet. I dessa fall sker heller ingen åter- koppling. Nämnden bedömer inte att nuvarande rutiner behöver förändras med anled- ning av den kommande ändringen i offentlighets- och sekretesslagen.

4.3 Uppföljning av Patientnämndens verksamhet

I verksamhetsrapporten för 2009 framgår att antalet ärenden till Patientnämnden ökade med 25 procent jämfört med föregående år till 735 ärenden, jfr tabell 1 nedan. Områden som står för ärendeökning under året är enligt nämnden främst bemötande/ kommuni- kation. Antalet ärenden har även ökat inom kategorin organisation/regler och resurser.

Vård och behandlingsärenden har däremot minskat.

Antalet ärenden under kategorin bemötande/kommunikation har i likhet med föregående år stått för den största procentuella ökningen. Årets resultat över antalet ärenden visar även att bemötandeärenden nu är den kategori som har flest antal ärenden totalt sett.

Tabell 1 Ärendemängd 2003-2009, källa: Patientnämndens verksamhetsrapport 2009 (Bearbetad).

År

Bemötande/

kommunikation

Organisation/

regler/resurser

Vård och

Behandling Ej rubr orsak TOTALT Årlig förändr, %

2003 67 76 138 4 285

2004 45 84 142 1 272 -4,6

2005 63 126 124 0 313 15,1

2006 106 165 176 0 447 42,8

2007 88 130 152 0 370 -17,2

2008 187 128 274 0 589 59,2

2009 304 186 245 0 735 24,8

För 2003-2009, antal 237 110 107 -4 450

För 2003-2009, % 353,7 144,7 77,5 -100,0 157,9

Även om antalet patientnämndsärenden ökar är Patientnämndens bedömning att de, på grund av den höga arbetsbelastningen på nämndens utredare, periodvis inte har en till- räckligt hög tillgänglighet för att ta emot nya ärenden.

Av tabell 2 nedan framgår att ökningen i antalet ärenden är överlag jämt fördelat mellan divisionerna. Primärvården, division Opererande specialiteter och division Mediciniska specialiteter har i likhet med föregående år flest antal ärenden. Ökningen är även jämt fördelat per division och ärendekategori. Av sammanställningen framgår även att antalet vård och behandlingsärenden minskat under 2009.

Det finns enligt Patientnämnden en rad förklaringar till varför ärendemängden ökat

under året. En orsak som nämnden i sin verksamhetsrapport pekat på under de senaste

6

åren är att hälso- och sjukvårdspersonal i allt större utsträckning hänvisar patienter och anhöriga till Patientnämnden.

Tabell 2 Antal ärenden per verksamhet 2009 (2008), källa: Patientnämndens verksamhetsrapport 2009.

Verksamhet/Division Bemötande/

kommunikation Organisation/

regler/resurser Vård och

behandling Totalt

Div. Service 6 (1) 14 (5) 3 (0) 23 (6)

Div. Diagnostik 1 (2) 6 (6) 3 (4) 10 (12)

Div. Folktandvård 16 (5) 15 (5) 16 (11) 47 (21)

Div. Opererande

specialiteter 86 (55) 57 (37) 97 (104) 240 (196)

Div. Medicinska specialiteter

47 (25) 23 (21) 37 (40) 107 (86)

Div. Primärvård 95 (69) 33 ( 34) 55 (71) 183 (174)

Div. Vuxenpsykiatri 39 (22) 33 (16) 21 (35) 93 (73)

Kommuner 7 (5) 2 (4) 10 (5) 19 (14)

Annat lands- ting/vårdgivare

7 (3) 3 (0) 3 (4) 13 (7)

Övriga ej specifi-

cerade 0 (0) 0 (1) 0 (0) 0 (1)

Totalt 304 (187) 186 (128) 245 (274) 735 (589)

4.3.1 Stödpersonsverksamheten

I nämndens uppdrag ligger, som tidigare nämnts, att utse stödpersoner till dem som har psykiatrisk tvångsvård och som vill ha stödperson (jfr kap. 2). I stödpersonernas upp- drag ligger att stödja patienten, men även bidra till att öka kunskapen i samhället om tvångsvårdens funktion. För år 2009 har nämnden haft tillgång till 54 aktiva stödperso- ner i den aktuella banken i länet. Nämnden upplever inte att det är några större svårig- heter att rekrytera samt behålla stödpersoner.

Enligt sekretariatets uppgifter hade stödpersonsverksamheten 50 stycken pågående upp- drag per 31 december år 2009. Vid motsvarande tidpunkt år 2008 hade verksamheten 30 uppdrag.

I Patientnämndens verksamhetsrapport framgår att 35 patienter önskat och fått stödper- soner under år 2009, vilket därmed innebär en minskning med en patient jämfört med föregående år.

4.3.2 Ekonomi

I tabell 3 nedan framgår att Patientnämndens totala budget på ca 1,6 miljoner är upp- delad på dels förtroendemannaorganisationen (194 600 kr), dels stödpersonsverksam- heten (1 447 200 kr).

Nämnden fick år 2008 en utökad budget på ca 400 tkr. Den enskilt största anledningen

till den utökade budgeten var att arvodet för stödpersoner fr.o.m. januari 2007 höjdes

7

från 295 kr till 350 kr per timme, motsvarande en ökning på ca 20 procent. Trots tidi- gare utökning av budgeten för stödpersonsverksamheten visar årets resultat på ett underskott på totalt 234 221 kr. I verksamhetsrapporten förklaras resultatet med att verksamheten är svårprognostiserad då utfallet beror på hur många inom tvångsvården som önskar att ha stödperson.

Tabell 3 Ekonomiskt utfall 2008 – 2009, kr källa: Patientnämndens verksamhets- rapport 2008 och 2007.

År Kostnadsställe Utfall Årsbudget Avvikelse

2008 Patientnämnden -219 300 -188 200 -31 100

Stödpersonsverksamheten -1 491 000 -1 340 000 -151 000

Summa -1 710 300 -1 528 200 -182 000

2009 Patientnämnden -137 332- -194 600 57 268

Stödpersonsverksamheten -1 682 409- -1 447 200 -235 209

Summa -1 819 741 -1 641 800 -177 941

Av verksamhetsrapporten framgår att Patientnämnden för 2009 överskrider budgeten med totalt 177 937 kr:

Antalet förordnande stödpersoner uppgick under 2008 till 35, en minskning med en stödperson jämfört med 2008 (jfr kap 4.3.1).

Enligt sekretariatets uppgifter hade stödpersonsverksamheten 50 stycken pågående upp- drag per 31 december år 2009. Vid motsvarande tidpunkt år 2008 hade verksamheten 30 uppdrag. Ökningen av uppdrag beror enligt sekretariatet på den lagändring som gör det möjligt att skriva ut patienter som är under tvångsvård på ÖPT och ÖRV med fortsatt rätt till stödperson.

Baserat på sekretariatets uppgifter var snittkostnaden per förordnad stödperson år 2009 33 648 kr. Jämfört med år 2008 har snittkostnaden per stödperson minskat med 16 052 kr under 2009, se tabell 4 nedan.

Tabell 4 Genomsnittlig kostnad per förordnad stödperson 2008-2009, kr.

2009 2008 Förändring

Genomsnittlig kostnad per stödperson

33 648 49 700 -16 052

4.4 Återrapportering av Patientnämndens verksamhet

I enlighet med Patientnämndens reglemente har Årets samlade resultat redovisades i en

verksamhetsrapport till Socialstyrelsen, kommunerna och landstinget.

8

Att Patientnämnden sedan 1 januari 2009 är direkt underställd landstingsfullmäktige har enligt nämndens ledamöter förbättrat deras möjligheter att lyfta patientnämndsfrågor i fullmäktige. Det har även bidragit till en tydligare gränsdragning mellan nämnden och landstingets övriga verksamhet.

5 Revisionell bedömning

Vår bedömning är att Patientnämndens ansvarsutövande för 2009 i allt väsentligt skett på ett tillfredsställande sätt. Vår bedömning baseras på:

- Att nämnden på ett tillfredställande sätt behandlat inkomna patientnämndsären- den.

- Att nämnden i allt väsentligt informerat och verkat för att kännedomen om Patientnämndens uppdrag ska förbättras. Granskningsresultatet indikerar dock att kunskapen om Patientnämndens roll och uppdrag i förhållande till annan verksamhet inom hälso- och sjukvård fortfarande kan utvecklas.

- Att nämnden arbetar i enlighet med de rutiner som finns för nämndens del i handläggningen av patientnämndsärenden. De indikationer revisionen fått från både verksamhet samt från nämnden visar dock på behov av att se över nuva- rande ansvarsfördelning för de olika momenten i handläggningen. Detta för att framgent säkerställa och tydliggöra ansvaret för exempelvis uppföljningen av patientnämndsärendena, men även för att utveckla underlaget i det kontinuerliga förbättringsarbetet.

- Att nämnden till stora delar hanterat sin ekonomi på ett tillfredsställande sätt.

Vår bedömning är emellertid att nämnden i sin verksamhetsrapport bör tydlig- göra sin redovisning av stödpersonsverksamheten.

- Att Patientnämndens rapportering som den framgår av protokoll och

verksamhetsrapport för året, genomförts på ett tillfredsställande sätt i enlighet

till lagen om patientnämndsverksamhet, nämndens reglemente samt fastställd

verksamhetsplan för 2009.