Årsredovisning 2011

Årsredovisning

2011

LANDSTINGETS MÅL

Landstinget ska genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till en god folkhälsa.

Medborgarna i Norrbotten ska erbjudas tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet i sin kontakt med vården. Hälso- och sjukvård och tandvård ska ges i rätt omfattning, på rätt nivå, vid rätt tid och prioriteringsprinciperna ska vara vägledande. All vård ska bedrivas på evidensbaserad grund med kunskap om nya metoder, tekniker och läkemedel. Lands- tinget ska medverka till att Norrbotten blir en attraktiv region att leva i, med goda arbets- och utvecklingsmöjligheter, ett rikt kulturliv samt goda möjligheter till utbildning och väl fungerande kommunikationer.

Av kommunallagen framgår bl a att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ska fastställas i budgeten och att de efterlevs, följs upp och utvärderas. I Landstingsplan 2011–2013 finns finansiella mål samt mål för verksamheten. Dessa mål utgör utgångspunk- ten för denna årsredovisnings struktur.

LANDSTINGETS VERKSAMHETSIDÉ

Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val.

Genom aktiva förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjuk- vård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter.

Genom aktiva regionala utvecklingsinsatser och kulturverksamhet ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö.

LANDSTINGETS VISION

Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

6

54

43

Verksamhetsidé ...

Landstingsstyrelsens ordförande har ordet ....4

Landstingsdirektören har ordet ...5

Förvaltningsberättelse... 6–35 Stiftelser och bolag ...36

Mål 2011 ...38

Jämställdhetsredovisning ... 40–42 Miljöredovisning ... 43–46

DIVISIONER

Opererande specialiteter ...48

Medicinska specialiteter ...50

Vuxenpsykiatri ...52

Diagnostik ...53

Folktandvård ...54

Kultur och utbildning ...55

Service ...56

Länsteknik ...57

EKONOMISK ÅRSREDOVISNING

Redovisningsprinciper ...59

Resultaträkning och kassaflödesanalys ...60

Balansräkning ...61

Driftredovisning, översikt ...62

Investeringsredovisning ...64

Noter ...65

Revisionsberättelse ...69

INNEHÅLL

36

50

Två bilder. Den ena av ett län under kraftfull utveckling, med stora investeringar i gruvor, infrastruktur, IT och handel och med ett stort behov av att rekrytera arbetskraft inom flera sek- torer. Ett län med forskning i framkant, ett rikt kulturliv och med en stor potential inom besöksnäringen. Ett län som låter tala om sig.

Den andra av ett län med en fortlöpande befolkningsminsk- ning, där de små kommunerna snart har nått en nedre gräns i antal invånare i arbetsför ålder för att kunna upprätthålla en god servicenivå. Ett län där några få kommuner ökar sin be- folkning, medan det i majoriteten av kommunerna bor allt fär- re och där tillväxten är ojämnt fördelad.

Båda bilderna är sanna. För politiker, regionalt och lokalt, är uppdraget att balansera åtgärderna för att stödja den positi- va utvecklingen i bild ett, samtidigt som vi måste bryta utveck- lingen i bild två.

Det fordrar insatser på flera olika plan och inom skilda om- råden. Inom hälso- och sjukvården, som är vårt verksamhets- mässiga och ekonomiskt största åtagande, pågår ett fortlöpande arbete att anpassa organisation och lokalisering av verksamhet efter de förändrade förutsättningarna. Vårt handlingsutrymme bestäms bland annat av de ekonomiska förutsättningarna, be- folkningsstrukturen, möjligheterna att rekrytera kvalificerade medarbetare och den medicinska utvecklingen som innebär att mer kan göras för allt fler människor.

Närsjukvård och Kraftsamling. Under våren 2010 startade lands- tinget ett omfattande utredningsarbete (Närsjukvårdsutred- ningen) kring frågan om hur framtidens hälso- och sjukvård ska bedrivas för att vara långsiktigt hållbar. Arbetet har skett under stor öppenhet bland annat genom öppna möten runt om i länet. Utredningen lade fram sin slutrapport i oktober 2011.

Rapporten utmynnar i ett antal slutsatser och 17 konkreta för- slag. En bärande tanke är att primärvården ska ha ett större uppdrag jämfört med idag och med ett tydligare krav på sam- verkan med den övriga sjukvårdsorganisationen. Utredningens förslag kommer att behandlas politiskt i landstinget under för- sta halvåret 2012.

Samtidigt pågår ett arbete med att föra över ansvaret för hem- sjukvården från landstinget till kommunerna. Inriktningen är att övergången ska ske vid årsskiftet 2012/2013.

Det har gjorts betydande insatser under åren för att hejda befolkningsminskningen i länet. Trots detta kan vi år efter år konstatera att norrbottningarna blir allt färre. Vi behöver tänka nytt för att lyckas bryta trenden. Det var utgångspunkten i sats- ningen Kraftsamling 2011–2014. Vid den första kraftsamlings- konferensen 8 juni 2011 konstaterades att länet behöver satsa på mångfald – integration – unga – självbild – jämställdhet för att fler ska välja att bo och leva i Norrbotten. Den andra kon- ferensen i satsningen sker i februari 2012. Därefter fortsätter satsningen på Kraftsamling under resten av mandatperioden.

Kultur som utvecklingskraft. Att det är viktigt med bra och till- gänglig hälso- och sjukvård och tandvård för att göra ett län attraktivt att bo i är för de flesta en självklarhet. Men många kanske inte tänker på att tillgång till bra och engagerande kul- tur också ofta har en stor betydelse för människor när de väljer bostadsort. Här har Norrbotten en utmärkt grund att bygga vi- dare på. Just tillgängligheten till kultur och det utmärkta sam- arbetet inom kulturområdet var avgörande för att Norrbotten fick möjlighet att som enda län utanför regionerna införa den nya kultursamverkansmodellen. Den nya modellen har för för- sta gången tillämpats under 2011. En förutsättning för ett lyck- at resultat är just det goda samarbetet mellan landstinget och länets kommuner, ett samarbete som rönt nationell uppmärk- samhet.

Ekonomi i balans. En ekonomi i balans är en viktig förutsättning för att landstinget ska fortsätta att utvecklas och leva upp till de förväntningar som norrbottningarna har på hälso- och sjukvår- den, tandvården, kultur- och utbildning och regional utveck- ling. Efter några år av god tillväxt i landet med ett överskott inom landstingssektorn, vände utvecklingen under 2011. Totalt beräknas landstingen redovisa ett underskott på 2,3 mdkr för 2011 . Till stor del beror resultatförsämringen på engångskost- nader och att det tillfälliga konjunkturstödet fasas ut.

Vårt landsting redovisar ett negativt resultat på 140 mkr för 2011. Om man räknar bort engångskostnaden för en omräk- ning av pensionsskulden så är resultat positivt med 30 mkr.

Det är ett acceptabelt resultat, men på sikt är det inte tillräck- ligt för att ha en ekonomi i balans. Målet ligger på att uthålligt ha ett överskott på minst 130 mkr årligen. Då prognosen för 2012 och kommande år ser mörkare ut i hela landstingssektorn fordras det att vi har ett fortsatt fokus på kostnadsbesparingar och strukturella förändringar utifrån riktlinjerna i landstings- planen.

Med dessa ord vill jag tacka alla medarbetare och förtroen- devalda i landstinget för en god insats och ett gott samarbete under 2011. Ert hängivna arbete är en förutsättning för fram- gång inom alla de områden vi verkar, för befolkningen i Norr- botten.

Landstingsstyrelsens ordförande

KENT ÖGREN

ORDET TILL...

2011 har varit ett år då arbetet fortsatt med att befästa och för- fina den strategi som lades fast för flera år sedan. Arbetet har resulterat i att allmänheten och patienterna i allt högre grad har kunnat ta del av resultatet av ett ständigt pågående förbätt- ringsarbete. Förändringar som bland annat leder till bättre till- gänglighet och högre kvalitet i vården. Idag uppvisar Norr- botten resultat inom många områden och dessa ligger i topp i landet. Det är anmärkningsvärda framsteg för ett landsting med stor glesbygd, vilket bland annat medför höga kostnader och svårigheter att rekrytera.

Förbättringsarbetet fortsätter med oförminskad styrka. Från att ha varit enskilda öar är det systematiska förbättringsarbetet nu etablerat i stora delar av landstingets verksamheter. Utveck- lingen och framgångarna har uppmärksammats utanför länets och landets gränser. Landstingets stipendium på 100 000 kro- nor för bästa förbättringsarbete i vården är ett viktigt inslag för att stimulera landstingets anställda. År 2011 fick ortopedklini- ken vid Piteå älvdals sjukhus förbättringsstipendiet.

Läkarutbildning och FoU. En viktig verksamhet för hälso- och sjukvårdens framtida utveckling i länet är den regionaliserade läkarutbildningen vid Sunderby sjukhus. I januari 2011 anlän- de de första 11 studenterna och ett år senare studerar 30 läkar- studenter vid sjukhuset. Läkarutbildningen har en stor strate- gisk betydelse för länet, inte minst för läkarrekryteringen. En utökning av läkarutbildningen är att vänta.

För utvecklingen av hälso- och sjukvården i länet är ock- så satsningar på forskning och utveckling (FoU) viktigt. Den FoU-strategi som landstinget antog under 2011 lägger en bra grund för det fortsatta arbetet med att utveckla och integrera FoU i verksamheten. FoU ger både en bättre vård och möjlig- heter för medarbetarna att utvecklas i arbetet.

E-hälsa och 1177. Människors värderingar och krav på vård och hälsa förändras över tiden. Utvecklingen går mot att allt fler är allt kunnigare i medicinska frågor och ställer krav i mötet med vården. Detta måste hälso- och sjukvården kunna möta på ett adekvat och positivt sätt. Det kräver ett aktivt arbete med att förändra attityder och bemötande både hos personalen och i förhållande till patienter och kunder. Ny teknik introduceras som underlättar för människor att komma i kontakt med lands- tinget, utföra tjänster på distans och få råd, stöd och konsulta- tioner på distans. I ett glest befolkat län som Norrbotten med stora avstånd innebär satsningar på e-hälsa både en högre livs- kvalitet för många människor och minskande kostnader och minskad miljöpåverkan. E-samhället är en företeelse som alla kommer att behöva förhålla sig till.

Under 2011 introducerades den nationella telefontjänsten 1177 (sjukvårdsrådgivning på telefon) i Norrbotten, liksom webbplatsen www.1177.se. Landstingets egen webbplats www.

nll.se gjordes om under året och nu är det lättare att både hit- ta information och utföra tjänster på nätet. Från den nås enkelt Mina vårdkontakter (MVK), där man med säker inloggning kan komma i kontakt med vårdcentraler eller kliniker på sjuk-

Ekonomi i balans. Framtiden kommer att ställa krav på fortsat- ta satsningar inom landstingets tre verksamhetsområden; Häl- so- och sjukvård och tandvård, Kultur och utbildning samt Re- gional utveckling. För att vara rustat för att möta dessa krav måste landstinget ha en ekonomi i balans. Landstinget redo- visar 2011 ett negativt resultat på 140 mkr. Divisionernas un- derskott mot budget uppgår till 242 mkr. Om man räknar bort engångskostnader som bland annat beror på en omräkning av pensionsskulden så blir det totala resultatet för landstinget po- sitivt med 30 mkr.

Detta resultat är inte tillräckligt för att ha en ekonomi i ba- lans. För att nå det krävs ett totalt överskott på minst 130 mkr årligen. De stora underskotten i verksamheterna innebär fort- satt starkt fokus på att förbättra ekonomin under de närmas- te åren.

Måluppfyllelse. Den årsredovisning du håller i din hand är en sammanfattning av landstingets verksamhet under året som gått. Den har en direkt koppling till landstingsplanen som fastställs varje år av landstingsfullmäktige. Årsredovisning- en följer målen i landstingsplanen sammanfattade under hu- vudmålen: Attraktiv region, God hälsa, God vård, Engagerade medarbetare och Stark ekonomi.

Med start i Årsredovisning 2010 redovisar vi också målupp- fyllelsen i en tabell i förvaltningsberättelsen. Totalt redovisas ett 50-tal målområden. Många mål har en tydlig koppling till verksamheten. Andra mål beskriver utvecklingen i länet i stort, som exempelvis befolkningsutveckling och investeringar. Där är landstingen en viktig part, som länets enda direktvalda poli- tiska församling, i en komplex verklighet där länets utveckling bland annat påverkas av marknader och världsekonomin. Sam- ma sak gäller målområdet God hälsa, som exempelvis inne- fattar rökning, klamydia och fetma. Inom detta målområde är landstinget en viktig aktör i en komplicerad helhet. Landsting- et har stora ambitioner inom detta område och målen är högt

MATS BRÄNNSTRÖM

GUNNAR PERSSON

STEFAN SVÄRDSUDD

Omvärlden – landstinget – framtiden

HÄLSOUTVECKLING

Hälsan i Sverige mätt som medellivslängd har förbättrats un- der många årtionden, och många hälsoproblem har minskat över tid. Det hänger generellt samman med ökade ekonomiska resur- ser, höjd utbildningsnivå, bättre sjukvård och ökade kunskaper om hur man kan främja hälsa och förebygga ohälsa. Den ökan- de livslängden beror till stor del på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat. Minskad rökning, lägre blodfetter och blodtryck bland befolkningen gör att färre insjuknar eller att in- sjuknandet sker vid allt högre ålder. Bättre behandlingsmeto- der har bidragit till att risken att dö i hjärtinfarkt eller stroke har minskat kraftigt. Denna utveckling sker också i Norrbotten men länet hör till de områden i Sverige som har högre insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar än genomsnittet för riket.

Insjuknandet i cancer har ökat långsamt under flera decen- nier medan dödligheten varit oförändrad. Den minskande död- ligheten beror på att cancerdiagnoser ställs på ett tidigare stadi- um, som ger bättre förutsättningar för behandling, och att mer effektiva metoder blivit tillgängliga inom sjukvården. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste formen, en tredjedel av alla nya fall. Prostatacancer står för en tredjedel av alla nydi- agnostiserade cancerfall bland männen. Nyinsjuknande i pro- statacancer, som har ökat kraftig från slutet av 1990-talet och framåt, har idag börjat minska något. Utvecklingen av andra can- cerformer varierar. Exempelvis ökar hudcancer medan cancer i magtarmkanalen minskar. Lungcancer minskar bland män men ökar bland kvinnor. Cancerinsjuknandet i Norrbotten är lägre än genomsnittet för riket. Den ökade överlevnaden i oli- ka sjukdomar medför att fler än tidigare lever med en kronisk eller långvarig sjukdom. Många av dessa patienter kan, genom stöd från hälso- och sjukvården, leva med en god livskvalitet.

Den psykiska ohälsan i form av självupplevd välbefinnan- de, oro med mera hade under 1990-talet en ogynnsam utveck- ling bland svenskarna utom bland de äldsta. Under 2000-talet tycks denna utveckling brutits utom bland ungdomarna, sär- skilt bland flickor/yngre kvinnor.

Rapporter från nationella myndigheter men också egna un- dersökningar i Norrbotten noterar att folkhälsan inte är jäm- likt fördelad i befolkningen. Personer med låg utbildning el- ler låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrap- porterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktions- nedsättning, utländsk bakgrund eller hbt-identitet rapporte- rar också en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Skill- naderna i hälsa mellan grupperna har inte förbättrats under senaste årtiondet. Det finns också geografiska skillnader i häl- sa, så till vida att befolkningen i glesbygd har mer problem med den fysiska hälsan (hjärt- och kärlsjukdomar, värk i lederna) men en bättre psykisk hälsa i jämförelse med invånarna i tätor- ter och dess närområden.

Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillko- ren (exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård), av de omgivande livsmil- jöerna (den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid) och av individens egna val och lev- nadsvanor.

Svenskarnas levnadsvanor under den senaste femårsperi- oden har förbättrats så till vida att färre röker och att alko- holkonsumtionen inte ökar längre. Den totala alkoholkonsum- tionen har minskat men är fortfarande högre än i början av 1990-talet. Utvecklingen av svenskarnas fysiska aktivitet och matvanor är oförändrade under motsvarande år. En inte obe- tydlig andel av befolkningen har övervikt eller fetma. Det gäl- ler både barn, unga och vuxna. Bland vuxna svenskar är hälf- ten av männen och 40 procent bland kvinnorna överviktiga eller feta. Personer som är lågutbildade och har sämre ekonomi är mindre fysiskt aktiva, äter mindre frukt och grönsaker och har oftare övervikt och fetma jämfört med hela befolkningen.

BEFOLKNINGSUTVECKLING

Befolkningens åldersstruktur i Norrbotten överensstämmer i stort sett med riket. Befolkningens genomsnittsålder blir hö- gre, vilket innebär att tillgången på arbetskraft kommer att minska markant när de stora årskullarna från 40-talet lämnar arbetsmarknaden.

Norrbottningarna blir allt färre. I december 2011 hade Norr- botten 248 545 invånare – vilket är en befolkningsminskning med 64 invånare jämfört med samma månad 2010. Endast kom- munerna Boden, Kiruna, Luleå och Piteå ökar sin befolkning.

Sveriges folkmängd ökade med 67 285 personer under 2011 och var vid årets slut 9 482 855. Av Sveriges kommuner hade drygt hälften en folkökning under året. De 20 kommuner med störst procentuell folkökning ligger alla utom tre i Stockholms län. Västerbotten var det enda norrlandslän som ökade sin be- folkning.

Trots befolkningsminskning visar norrbotten ett positivt flyttnetto med 312 personer, dvs fler flyttar till än från Norrbot- ten. Länet hade ett negativt födelseöverskott, dvs det dör fler än det föds. Endast två kommuner, Kiruna och Luleå, uppvisade

MEDICINSK UTVECKLING

Den medicinska utvecklingen utmärks av snabb kunskapstill- växt, specialisering och global metodspridning. Samtidigt finns förväntningar på genomslag baserade på molekylära tekniker, stamceller och genteknik, framför allt i kombination med nya metoder inom nanoteknik och informationsteknologi. En tänk- bar utveckling är att ”skräddarsy” terapin vid en rad sjukdo- mar. Kunskapen om våra gener väntas också förbättra de diag- nostiska möjligheterna. Utvecklingen går dock långsammare än man tidigare trott. Hittills har nästan inga genombrott skett inom den egentliga genterapin som bygger på ingrepp i celler och arvsmassa.

Allt fler läkemedel kan komma att introduceras under de kommande åren med möjlighet att erbjuda behandling mot sjukdomar som tidigare inte varit behandlingsbara. Som en följd av detta kommer allt större krav att ställas på system för prioritering, värdering och uppföljning.

På längre sikt kan nya vacciner och utvidgade allmänna vac- cinationsprogram bidra till att minska sjukligheten. Sjukdoms- panoramat under det närmaste decenniet kommer dock sanno- likt inte att påverkas nämnvärt av denna möjlighet. Ett oroande scenario är den ökade resistensen mot antibiotika som kan för- svåra behandlingen av vissa infektioner.

För ett län som Norrbotten är utvecklingen inom distansö- verbryggande teknik av särskilt intresse. Ökade möjligheter till diagnos och konsultation på distans kan bidra till att förbättra

tiv utan i ökad omfattning måste vårdpersonalen kunna möta kompetenta och kravställande individer.

Denna utveckling innebär även att medborgarna ställer krav på att tjänsterna inom hälso- och sjukvården erbjuds i nya och interaktiva former. Strategin för e-hälsa är ett viktigt inslag i att möta dessa nya krav och förväntningar. Strategin innebär bland annat att regioner och landsting gemensamt utvecklar nya invånartjänster, till exempel Mina vårdkontakter och sjuk- vårdsrådgivningen 1177 och nya vårdtjänster som exempelvis Nationell patientöversikt, Svensk informationsdatabas för lä- kemedelsförsörjning, Hälso- och sjukvårdens adressregister och Säker inloggning. Förutom utveckling av nya tjänster görs även betydande satsningar på infrastruktur, liksom översyn av styrande regelverk som till exempel patientdatalagen. Inom landstinget pågår ett löpande arbete för att anpassa de interna IT-systemen till de nationella tjänsterna.

SAMHÄLLSEKONOMIN

Återhämtningen i världsekonomin har kommit av sig. Detta be- ror till stor del på den djupa skuldkris som drabbat ett antal eu- roländer. Bristande förtroende för de mest skuldsatta länder- na och osäkerhet om hur krisen ska lösas leder till turbulens på de finansiella marknaderna. De europeiska bankernas ut- satthet och behov av kapitaltillskott förstärker oron. I denna situation är hushållen och företagen pessimistiska, såväl kon- sument- som producentförtroendet har sjunkit enligt de se-

balansera på den sköra linan mellan att få förtroende från marknaden och att upprätthålla den inhemska efterfrågan.

I USA har tillväxten under en lång period varit lägre än vad som krävts för att få arbetslösheten att minska samtidigt som problemen med stora budgetunderskott kvarstår. Att återställa de finansiella obalanserna i den viktiga hushållssektorn tar tid.

Det ser ändå betydligt bättre ut i USA än i Europa. Den glo- bala BNP-tillväxten upprätthålls liksom tidigare av en fortsatt god utveckling i tillväxtekonomierna med Kina i spetsen. Den ekonomiska aktiviteten dämpas dock något även i dessa länder kommande år, en utveckling som redan påbörjats.

Tillväxten i svensk ekonomi har under de senaste två åren varit mycket stark. 2010 växte BNP med 5,6 procent och 2011 beräknas tillväxten uppgå till 4,6 procent. Den svenska ekono- min har under sommaren och hösten 2011 fortsatt visa styrka trots att oron i omvärlden tilltagit. Trots fortsatt starka svens- ka tillväxttal står det alltmer klart att även den svenska ekono- min är på väg att försvagas. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi stannar upp vilket innebär att även den positiva utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden gör halt och arbetslösheten stiger.

SKL bedömer dock att stoppet i tillväxten blir kortvarigt och att svensk ekonomi från och med andra kvartalet 2012 växer igen men att tillväxten fortsättningsvis bli väsentligt lägre än tidigare. Sammantaget innebär denna bild att BNP växer med 1,2 procent mellan helåren 2011 och 2012.

LANDSTINGENS OCH KOMMUNERNAS EKONOMI

Kommuner och landsting har förutsättningar att klara omvärl- dens ekonomiska oro relativt väl. Resultatet faller visserligen kraftigt jämfört med 2010, men det förklaras till stor del av en- gångskostnader och minskande statsbidrag. Sveriges kommu- ner och landsting (SKL) bedömer att oron i världsekonomin be- står även 2012 vilket gör att tillväxtutsikterna dämpas och att återhämtningen på arbetsmarknaden bryts. Men trots en sva- gare ökning av sysselsättningen växer skatteunderlaget fort- farande i relativt god takt. SKL´s prognos bygger dock på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former, om inte så ser ut- vecklingen betydligt mörkare ut för kommuner och landsting.

Överskottet för hela kommunsektorn beräknas 2011 bli 5 miljarder, vilket kan jämföras med föregående års överskott på 18 miljarder. Kommunerna beräknas få ett överskott på 7,7 mil- jarder 2011 medan landstingen visar ett underskott på 2,3 mil- jarder. Att resultaten minskar beror till stor del på engångs- kostnader för kommunala pensioner samt att det tillfälliga konjunkturstödet fasas ut.

Generellt sett klarar sig kommunerna bättre än landsting- en. För 2013 och framåt förbättras kommunernas resultat, men utan att nå upp till god ekonomisk hushållning. I flera lands- ting kommer det med stor sannolikhet att krävas besparingar och risk finns också för skattehöjningar för att nå plusresultat.

Inför 2012 är det är totalt 11 landsting som ändrar skattesatsen.

I de flesta fallen beror det dock på skatteväxlingar mellan kom- muner och landsting. Om effekten av skatteväxlingarna exklu- deras höjs skatten i fyra landsting.

AKTUELLA UTREDNINGAR

På nationell nivå finns avslutade och pågående utredningar som på både kort och lång sikt kan påverka landstinget. Främst kan nämnas:

• Översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen som presenteras i början av 2012 kan komma att ställa för- ändrade krav på psykiatrin med ikraftträdande tidigast under 2015.

• Den nationella översynen av missbruks- och beroendevården kan innebära förändrad lagstiftning och ansvarsfördelning mellan landsting och kommuner från 1 januari 2013. Utred- ningen föreslår att landstinget ges ett samlat ansvar för be- handling och kommunerna ett samlat ansvar för stöd.

• Den nationella hemsjukvårdsutredningens uppdrag syftade till att stödja landsting och kommuner i processen att föra över ansvaret för sammanhållen hemsjukvård från lands- tinget till kommunerna. Förändrat huvudmannaskap förvän- tas träda i kraft 1 januari 2013 i Norrbotten.

• I översynen av regleringen av de nationella vaccinationspro- grammen ingår bland annat översyn av förhållandet mellan läkemedelsförmånssystemet och de nationella vaccinations- programmen samt hur programmen ska finansieras.

• Införandet av EU:s patientrörlighetsdirektiv i svensk lagstift- ning, senast i oktober 2013, ger patienterna ökade möjlighe- ter att söka vård i ett annat EU/EES-land.

• Helikopterutredningens uppdrag har varit att se över hur den offentliga sektorns användning av helikoptertjänster kan bli mer effektiv.

• En kartläggning och analys ska ske av hur nuvarande regle- ring, finansiering, organisering och tillsyn av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och dövblinda fungerar inom olika samhällsområden.

• En utredning har föreslagit att asylsökande och papperslösa personer ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård på samma villkor som de bosatta av det landsting där de bor el- ler vistas.

• Utredningen om fritt val av hjälpmedel ska föreslå ett sys- tem för fritt val av hjälpmedel i kommuner och landsting som ökar brukarens handlingsutrymme.

• Patientmaktsutredningen ska föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvård kan stärkas.

• En särskild utredare ska se över avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m m.

• Biobanksutredningen föreslår en ny biobankslag som regle- rar hur vävnadsprover får samlas in, bevaras och användas för vissa ändamål.

Attraktiv region

Mått Mål Nuläge

Befolknings-

utveckling Positiv 2011: -64 2010: -410 2009: -658 Sysselsättning (16–64 år)

Norrbotten:

Förändring öppet arbetslösa

Minskning 2011/2010: -1,7% (k), -10,9 (m) 2010/2009: -17,7% (k), -24,2% (m) 2009/2008: 20,1% (k), 11,5% (m) Förändring sökande

i program med

aktivitetsstöd Minskning

2011/2010: -11,2% (k), -14,7%

2010/2009: 20,8% (k), 9,3% (m) 2009/2008: 68,2% (k), 75,0% (m) Befolkningens uppfattning om:

Tillgång till vård de behöver

82% 2011: 77% (riket 80%) 2010: 79% (riket 82%)

2009: 78% (riket 80%; 72–88%) Förtroende

för vården

75% Vårdcentraler:

2011: 60% (riket 63%) 2010: 61% (riket 63%) 2009: 57% (riket 59%, 53–68%) Sjukhus:

2011: 69% (riket 71%) 2010: 70% (riket 71%) 2009: 73% (riket 73%; 64–81%) Under året har det funnits möjlighet att delta och tycka till om hur innovationer kan tas tillvara inom landstinget för att lösa utmaningar inom hälso- och sjukvården i Norrbotten. Det har

INRIKTNINGSMÅL

Norrbottningarna ska känna stolthet och en stark samhörighet med sitt län samt vara delaktiga i den regionala utvecklingen.

Den enskilde norrbottningen och dennes engagemang har av- görande betydelse för länets utveckling.

Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region.

Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla.

Norrbotten ska vara ett gott län att leva i.

SMART OCH HÅLLBAR TILLVÄXT FÖR ALLA

Europa 2020 är namnet på EU:s tillväxtstrategi som ska hjälpa medlemsländerna att uppnå hög sysselsättning, god produkti- vitet och social sammanhållning. Målen är smart tillväxt, håll- bar tillväxt och tillväxt för alla.

Varje medlemsland antar egna nationella mål som sedan den regionala nivån arbetar vidare med. Det har gjorts i Norrbotten genom revideringen av det regionala utvecklingsprogrammet som det regionala partnerskapet antog i början av december.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN LYFTS SOM TILLVÄXTOMRÅDE

Hälso- och sjukvården lyfts fram som ett tillväxtområde i lä- nets program och strategier. Idéer inom vård, hälsa och omsorg behöver tas tillvara. Därför har projektet Innovationssluss Norr

EN ATTRAKTIVARE REGION

Attraktiv region, som haft i uppdrag att skapa en infrastruk- tur för platsmarknadsföring och attitydpåverkan samt att arbe- ta med synlighet och attitydförändringar, avslutades i decem- ber 2011. Projektet har varit en strategisk del i arbetet med att Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region och att norr- bottningarna ska ha en positiv självkänsla.

Dialoger med näringslivet, universitetet och offentliga aktörer har varit viktiga. En metod för att hitta en organisations posi- tion har utvecklats. Att ha en position är av vikt i arbetet med synlighet och attitydförändringar.

Två gånger under projekttiden har en undersökning om bil- den av Norrbotten gjorts. Undersökningarna visar att de tillfrå- gade i södra del av landet är mer tveksamma till Norrbottens attraktionskraft och framtida befolkningsökning än de som bor i den norra delen. Tilltron till Norrbotten som en attraktiv och upplevelserik besöksregion och som plats för bra högskolestu- dier är dock hög hos alla svarande. Tre imagemässiga problem- områden framträder i undersökningsresultatet: öppenhet för förändring och utveckling, jämställdhet och utbudet av arbets- tillfällen.

FACEBOOK KOM TILL LÄNET

Investeringsläget är gott i länet. Flera miljarder investeras i gruvdrift, vindkraft och vattenkraft men också inom server- hallar. För att ta tillvara länets attraktivitet som etableringsort har landstinget gått in som delägare i det nybildade säljbolaget North Sweden Datacenter Location AB.

Syftet är att ta tillvara de möjligheter som uppkommer i och med etableringen av Facebooks serverhallar i Luleå, som blev klar under året. Detta är ytterligare ett led i det investe- ringsfrämjande arbete som landstinget tillsammans med länets kommuner driver sedan några år tillbaka.

VI SAMLAR KRAFT FÖR ATT SKAPA KRAFT

För att sätta fokus på länets utveckling och inflyttningen star- tades Kraftsamling 2011–2015 som en öppen arena för alla som värnar om regionens utveckling.

Kraftsamling 2011–2015 är en bred insamling av värdefulla tankar och idéer – från andra idégivare än de traditionella och med en uttalad ambition att göra verklighet av de förslag som kommer fram. Vilka utmaningar – på kort och lång sikt – mås- te länet ta sig an för länets utveckling? Målet är att fler ska väl- ja att leva i Norrbotten.

Processen består av konferenser, rundabordssamtal, ett till- växtråd och rapportörer. Ordförandena vid rundabordssamta- len tog vid dagens slut med sig de viktigaste frågorna till ett ge- mensamt möte – Tillväxtrådet.

Några personer från tillväxtrådet blir rapportörer och får i uppgift att arbeta för att konferensens resultat blir verklighet.

Det kan handla om att inarbeta dem i olika regionala strategier och plandokument, men lika gärna om direkta och konkreta beslut i en kommun, ett företag eller en organisation.

Två konferenser genomförs varje år och alla som vill att

samling 2011–2015. Den har startat på landstingets initiativ men innehållet och resultatet bestäms av engagemanget hos de enskilda människor som deltar.

BD POP BILDADES

BD Pop ska utveckla populärmusik från Norrbotten och stödja regionala artister och musikproduktioner. Det ägs av lanstinget och Luleå kommun. Bolaget bidrar med kunskaper och kontak- ter, personliga och ekonomiska resurser och support- eller sam- produktionsinsatser. Det regionala musiklivet ska marknadsfö- ras och kontakter ska skapas och nätverk byggas.

Bildandet av bolaget innebär att de kulturella och kreativa näringarna i Norrbotten stärks. Ett arbete med att få fler kom- muner i länet som delägare påbörjades under hösten.

NY MYNDIGHET FÖR UTVECKLING AV KOLLEKTIVTRAFIKEN

Under året har arbetet med att utforma den kommande kollek- tivtrafikmyndigheten pågått. I höst beslutades att landstinget och länets kommuner bildar ett kommunalförbund som får i uppgift att utgöra kollektivtrafikmyndigheten.

Myndigheten startar sin verksamhet 1 januari 2012. Avsik- ten är att skapa förutsättningar för att utveckla kollektivtrafi- ken samt att särskilja strategiska beslut från det operativa upp- draget.

Ägandet av Länstrafiken Norrbotten AB överlåts från lands- tinget till den nybildade myndigheten.

KULTURSAMVERKANSMODELLEN

Landstingets arbete med kultursamverkansmodellen har varit framgångsrikt och uppmärksammats på nationell nivå. Kultur- planen för åren 2011–2013, en del av kultursamverkansarbetet, har också väckt positiv uppmärksamhet och ger möjlighet till en mer genomgripande och omfattande uppföljning av kultur- verksamheten i Norrbotten än tidigare.

Processen, med samverkan mellan landstinget och Norr- bottens kommuner, har fungerat utmärkt. Likaså har samråds- funktionen med föreningar, organisationer och enskilda kul- turarbetare utvecklats under året. De nationella minoriteterna har haft en särskild plats i samråden. Dessutom har ungdomar- na fått en större roll i arbetet bland annat med kulturplanen.

Därigenom har de också kunnat delta aktivt i diskussioner med den politiskt tillsatta kulturberedningen. Arbetet med natur- bruksskolorna har skett mot bakgrund av och en anpassning till den nya skollagen och Gy 2011.

Utvecklingen av en stabilare infrastruktur för kulturen har skett bland annat genom Konstmuseet i Norr. Kopplingen mel- lan kultur och näringsliv i Norrbotten har stärkts genom fram- tagandet av Strategin för kulturella och kreativa näringar.

Norrbottens läns landsting har som mål att alla medborga- re i länet ska kunna ta del av och delta i ett brett kulturutbud.

Samtliga kommuner i länet samarbetar med och har haft besök av landstingets kulturinstitutioner. Landstingets projektbidrag är också fördelade över hela länet.

God hälsa

Mål Resultat – nuläge

Vuxna norrbottningar har den bästa själv- skattade hälsan i Sverige år 2020 och att högst tre procent av eleverna i gym- nasiets första årskurs känner sig ofta nedstämda.

Självskattad hälsa år 2010 är bättre än 2006.

År 2010: Kvinnor 66%, Män 70%. Perioden 2007–2010: Kvinnor 9:e bästa värdet och män 5:e bästa värdet. Perioden 2006–2009:

Kvinnor 6:e bästa värdet och män 5:e bästa värdet bland samtliga län/regioner.

Nedstämdheten bland pojkarna (3%) ligger i nivå med målet medan flickorna fortfarande ligger betydligt högre (12% ).

90% av landstingets verksamheter använder metoder som stödjer patientens kraft i arbetet för den egna hälsan och att särskilt stöd finns för individer med ökad sårbarhet.

Stöd för patientens egen kraft:

57% 2011 49% 2010 58% år 2009

Stöd för sårbara grupper:

69% 2011 59% 2010 67% 2009

Goda levnadsvanor Andelen icke rökare bland gravida i vecka 32 närmar sig målet. År 2009 var den 96,3% mot önskat 98%. Därmed ligger Norrbotten på tredje bästa plats (för åren 2007–2009: 4,22%) i Öppna jämförelser 2011 bland landets län/

regioner.

Trenden är nedåtgående för rökning bland småbarnsföräldrar men det är en bit kvar till målet; 88% ickerökare mot 95%.

Senaste läsåret 2010/2011 har rökning bland flickor och pojkar i gymnasiet första årskurs för första gången minskat i förhållande till föregående läsår. Idag röker 12% av flickorna och 11% av pojkarna. Bland pojkarna i samma åldersgrupp snusar 17% och bland flickorna 6%.

Sexuell hälsa 2011: 14 fall per 1000 invånare, 15–29 år.

Målet om högst 15 fall av klamydiainfektion per 1000 invånare, 15 –29 år, uppnåddes år 2010 med värdet 14. Detta bibehölls år 2011. Även totalt antal klamydiafall i länet ligger i nivå med föregående år.

Övervikt eller fetma Andelen 4-åriga flickor med övervikt eller fetma var 17% år 2010. Motsvarande siffra för pojk- arna var 11%. Övervikten har minskat något men har inte uppnått målet om högst 10%.

Senaste uppgifterna (2010) om andelen med övervikt bland vuxna norrbottningar var för kvinnor 47% och för män 61%.

En god hälsa hos norrbottningarna lägger grun- den för en positiv och hållbar utveckling i länet.

Det nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstingets folk- hälsoarbete ska baseras på ett helhetsperspektiv, det vill säga de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. En god folkhälsa som är jämnt fördelad i befolkningen är ett centralt mål för hälso- och sjukvården i Norrbotten. Landstinget ska aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveck- ling hos befolkningen i länet. Landstingets arbete för en god folkhälsa har två centrala inriktningar:

hållbar hälsoutveckling i befolkningen och hälso-

främjande verksamhet.

och en kvinna 82,7 år. Motsvarande siffror för riket är för män 79,1 år och för kvinnor 83,2 år. Medellivslängden varierar mel- lan länets kommuner.

Den ökande medellivslängden bland svenskarna kan till sto- ra delar förklaras av ett minskat insjuknande i hjärt- och kärl- sjukdomar, samtidigt som hälso- och sjukvården idag räddar fler liv. Dödligheten i hjärtinfarkt, som har halverats sedan mit- ten av 1990-talet, avspeglar både en allt bättre folkhälsa och allt mer effektiva insatser inom hälso- och sjukvården.

Medellivslängden vid födseln bland kvinnor och män i Norrbottens kommuner för perioden 2006–2010. Antal år.

100

80

60

40

20

0

Kvinnor Män

Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna

INRIKTNINGSMÅL

Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa.

Självskattad hälsa utgår från hur individen själv bedömer el- ler uppfattar sin hälsa. En allmän fråga om självskattad häl- sa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Det är en vanlig fråga som mått på det allmänna hälsotillståndet inom olika befolkningsgrupper. Svaren speglar individens föreställ- ning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå el- ler har i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långva- rig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. För att nå målet ska Norrbotten i jämförelse med övriga landet ha högsta ande- len bland vuxna kvinnor och män som tycker att de har ett bra eller ganska bra hälsotillstånd.

I linje med att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa själv- skattade hälsa, ska landstinget bidra till att andelen barn och ungdomar, särskilt flickor, med psykisk ohälsa minskar i länet.

HÅLLBAR HÄLSOUTVECKLING I BEFOLKNING – LÄGESRAPPORT

Medellivslängden bland Sveriges befolkning fortsätter att öka.

Männen lever kortare än kvinnorna men skillnaden mellan kö- nen minskar. Norrbottningarna lever kortare än genomsnitts- svensken. I Norrbotten lever idag en man i genomsnitt 78,2 år

I Norrbotten insjuknar fler i hjärtinfarkt, sett till andel av be- folkningen, än i riket som helhet. Ålder och ärftliga faktorer har betydelse för insjuknande i hjärtinfarkt men också rökning, stress, högt blodtryck, övervikt och fetma, förhöjda blodfetter och diabetes.

Självskattad hälsa. Landstinget har som övergripande mål att länsinvånarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Det- ta ska mätas vart fjärde år i egna befolkningsundersökning- ar. Den senaste mätningen genomfördes 2010. Den visade en positiv utveckling av norrbottningarnas hälsa. En större an- del av befolkningen, jämfört med mätningen 2006, uppgav att den hade en bra hälsa och en mindre andel att den hade en då- lig hälsa. Denna positiva utveckling återfanns mer eller min- dre i alla samhällsgrupper, men skillnaderna mellan olika sam- hällsgrupper kvarstod. Andelen med bra hälsa varierar mellan 60 och 76 procent. Männen har en bättre självskattad hälsa än kvinnorna.

Psykisk hälsa. Det psykiska välbefinnandet bland vuxna norr- bottningar hade inte försämrats mellan åren 2006 och 2010.

Undantaget var yngre män. I den gruppen uppgav något fler att de hade ett sämre välbefinnande. Trots en förbättring, var unga kvinnor fortfarande den grupp som hade flest med ned- satt välbefinnande (23 procent jämfört med 15 procent för män i samma åldersgrupp). De unga kvinnorna i södra länsdelen samt Luleå/Boden-området hade färre med gott välbefinnan- det än bland andra jämnåriga. Bäst mår unga män i östra och norra delen av länet.

Hälsan är komplex med många bidragande faktorer som inte sällan samverkar eller motverkar varandra. Den situation som Incidens (nya fall) i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare, Norrbotten och riket, år 2000–2010.

1000

800

600

400

200

0

Män Riket, män

Kvinnor Riket, kvinnor

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Andel med gott välbefinnande bland män och kvinnor 16–29 år. Procent.

% 100

80

60

Män Kvinnor Nord: kommunerna Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare.

Öst: kommunerna

Andel med gott välbefinnande i olika grupper, åldrarna 20–64 år, i Norrbotten 2010. Procent. ¹

% 100

80

60

40

20

0

Män Kvinnor

Kort utb Lång utb Arbete Arbetslös Hetero HBT Kort utb Lång utb Arbete Arbetslös Hetero HBT

människan befinner sig i för stunden kan vara avgörande hur man mår inombords. Bilden ovan visar att utbildningslängden inte har lika stor betydelse för ett gott välbefinnande som indi-

Under de år självmord redovisats i Öppna jämförelser har Norrbotten i huvudsak legat bland den tredjedel av länen/re- gionerna i landet med lägsta självmordsfrekvensen. Det gäller både bland män och bland kvinnor. Männen ligger under riks- genomsnittet men kvinnorna har närmat sig rikets genomsnitt.

Barns hälsa. Barnens hälsa och levnadsvanor följs varje år via skolsköterskornas hälsosamtal med skolelever. De flesta barn i Norrbotten mår och sover bra. Samtidigt som den övergripan- de bilden är mycket positiv finns skillnader mellan pojkar och flickor som blir märkbara från och med årskurs sju i grund- skolan. Flickor har oftare psykiska besvär och värk än pojkar i samma ålder (minst en till två av tio flickor mot högst en av tio pojkar). Det finns inga tecken på att denna skillnad mins- Självmord i befolkningen. Antal per 100 000 invånare Norrbotten och riket. ²

25

20

15

10

5

0

Män Män, riket

Kvinnor Kvinnor, riket

1999–2001 2002–2004 2005–2007 2008–2010

Andel bland elever i gymnasiets första årskurs läsåret 2010/2011 som ofta har besvär av:

% 25

20

15

10

5

0

Flickor Pojkar

Nedstämd eller ledsen Huvudvärk Magont

kar. Sömnen blir sämre med åldern. I gymnasiet första årskurs uppger tre av tio flickor och två av tio pojkar att de inte alltid sover bra.

Social trygghet. Ett gott socialt nätverk och att efter ens egen förmåga och intresse delta i olika sammanhang eller aktiviteter är bra för hälsan. Med utgångspunkt i tilliten mellan männis- kor har Norrbotten ett jämförelsevis gott socialt klimat. Läns- invånarna litar på andra människor i högre grad än vad män- niskor i riket som helhet gör. Unga vuxna har svårast att lita på andra. Sex av tio bland de yngre och åtta av tio bland äldre litar på andra.

Levnadsvanor. I föregående årsredovisning visades att hälsans fördelning i länet inte alltid är jämlik. Det gäller mellan kö- nen, mellan olika socioekonomiska grupper och mellan grup- per med olika utbildningslängd. När det gäller levnadsvanorna finns också skillnader. Gruppen med kortare utbildningslängd (här avses grundskola) har färre ickerökare, färre som är fy- siskt aktiva minst 30 minuter per dag och färre som äter frukt och grönsaker varje dag i jämförelse med gruppen med längre utbildning (här eftergymnasial utbildning).

De grundläggande vanorna etableras till stor del i ungdomen och där spelar kamrater och den sociala miljön/kulturen en stor roll. Unga kvinnor i östra Norrbotten röker mer än jämnåriga i andra delar av länet. I norra och östra delen av länet är snus vanligare bland unga män än i övriga länet. Kvinnorna i södra och östra delen samt männen i Luleå/Bodenområdet och nor- ra delen av länet har en större andel med riskabla alkoholvanor.

Andel med goda levnadsvanor bland grupper med olika utbildningslängd i Norrbotten, 20–64 år, 2010.

% 100

80

60

40

20

0

Kort Lång

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Röker inte Fysiskt aktiv Frukt/grönsaker

minst 3 gånger/dag

Andel som röker, snusar eller har riskabla alkoholvanor i Norrbottens ländelar, 2010. ¹

% 50

40

30

20

10

0

Öst Mitt Syd Nord

Kvinnor Män

Röker Snusar Riskabla

alkoholvanor Röker Snusar Riskabla alkoholvanor

Under 2000-talet ökade antalet klamydiafall i hela landet.

Norrbotten följde denna utveckling fram till hösten 2009. Efter Norrbotten är ett glesbygdslän vilket kan göra det svårare att

träffas och umgås med andra människor. Många av de äldre har sina barn eller andra släktingar boende långt från hemor- ten. Detta bidrar till att länets äldre inte har lika socialt aktivt liv som genomsnittet för riket. Graden av social aktivitet är också knuten till vilken grupp i samhället man tillhör. De med längre utbildning har ett bredare socialt liv än dem med kor- tare utbildning.

Barns kompetenser utvecklas i samspel med andra människor.

Det är därför positivt att mer än nio av tio skolelever i Norrbot- Andel som i allmänhet litar på andra människor, Norrbotten och riket, 2010. ¹

100

80

60

40

20

0

% Norrbotten Riket

16–29 år 30–44 år 45–64 år 65–84 år

Andel bland befolkningen som har få sociala aktiviteter tillsammans med andra människor, Norrbotten och riket, 2010. ¹

100

80

60

40

20

0

%

Kvinnor Norrbotten

Män Norrbotten Män riket Kvinnor riket

30–44 år 45–64 år 65–84 år

Andel med låg social aktivitet efter utbildningslängd, 20–64 år, Norrbotten och riket, 2010. ¹

100

80

60

40

20

0

%

Norrbotten Riket

Kort Lång Kort Lång

Kvinnor Män

Den hälsofrämjande inriktningen stärks. Det har blivit allt vik- tigare att utveckla hälso- och sjukvården mot en ökad hälso- orientering, dels för att förbättra hälso- och sjukvårdens ef- fektivitet men också som verktyg att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av medborgare. Målinriktningen är att förbättra hälsan bland patienter, medarbetare och befolkning- en. Inom Norrbottens läns landsting pågår en förstärkning av arbetet med att utveckla sjukdomsförebyggande och hälso- främjande insatser. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i arbetet med att förebygga (förhindra insjuknande) och att för- hindra nyinsjuknande. Ett viktigt verktyg blir anpassningen till de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande arbete inom sjukvården som kom under slutet av år 2011. Arbetet ska inriktas på rutiner och stöd som sjukvården kan arbeta efter vid möten med patienter. Riktlinjerna omfattar rökning, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet.

Information om folkhälsa och vad som påverkar hälsan. Folkhäl- sa är ett prioriterat område i landstingets kommunikation med norrbottningarna. Informationen handlar dels om att förmedla hur hälsan ser ut i länet, men även om att lyfta fram vad indi- viden kan göra för att förbättra sin hälsa.

Under 2011 har en stor del av artiklarna i annonsen Ditt landsting handlat om folkhälsa. Ungefär hälften av annonser- na har teman kring folkhälsa, så som ”Barn behöver rörelse”,

”Valborg – en trevlig helg utan alkohol”, ”Livsviktig arbete för god hälsa” och ”Klamydia – den vanligaste folksjukdomen bland unga”.

Dessutom har Tobaksfria veckan, Donationsvecka och Psy- kiatriveckan uppmärksammats under året.

Norrbottens läns landsting har också deltagit i två stora na- tionella kampanjer. Den ena är ”1177 – råd och vård” och den andra är ”Strokekampanjen” om vikten av att upptäcka stro- ke i tid.

Förutom annonser har Norrbottens läns landsting spridit in- formationen via webbsidan nll.se, via landstingets facebooksi- da och till pressen.

Under 2011 har också landstinget anslutit sig till den natio- nella webbplatsen 1177.se där allmänheten kan få råd om vård.

Samverkan för en bättre hälsa i Norrbotten. Norrbottens läns landsting och länets kommuner har en gemensam folkhälso- politisk strategi för Norrbotten. För att stödja länets folkhäl- soarbete har landstinget och kommunerna samfinansierat en tvåårig insats som avslutats under år 2011. Syftet var att stöd- ja arbetet med att bygga upp ett resultatinriktat och långsik- tigt folkhälsoarbete på lokal nivå. I övrigt sker kontinuerlig samverkan mellan landstinget, kommunerna och länsstyrel- sen genom Norrbottens folkhälsopolitiska råd, för att stimu- lera och stödja folkhälsoinsatser inom länet. Under 2011 har polismyndigheten ingått i arbetet vad gäller ett flertal insatser kring vålds- och alkoholförebyggande arbete. Genom samver- kan med andra aktörer i samhället har förståelsen ökat för hur åtgärder inom olika samhällssektorer bidrar till ökad folkhäl- sa. Som exempel kan nämnas samverkan med skola och social- Andel av pojkarna och flickorna i gymnasiets första årskurs som röker

eller snusar någon gång i veckan. ⁴

% 25

20

15

10

5

0

Flickor Pojkar

Röker Snusar

2007 2008 2009 2010 2007 2008 2009 2010

Läskdrickande och fysisk aktivitet på fritiden bland elever i gymnasiets första årskurs, läsåren 2007–2011. ⁴

% 100

80

60

40

20

0

Flickor Pojkar

2007 2008 2009 2010 2007 2008 2009 2010

Under de fem åren som skolelevernas vikt och längd följts har ingen förändring skett. En av tre pojkar i gymnasiets första års- kurs är överviktig eller har fetma mot en av fem flickor. Läsk- drickandet bland pojkarna har minskat men tyvärr också den fysiska aktiviteten på fritiden.

Det senaste läsårets redovisning av skolsköterskornas hälso- samtal med skolelever visade på en minskning av andelen som röker eller snusar i förhållande till föregående läsår. Trenden ti- digare år har varit en ökning. Idag röker en av tio elever. Färre uppger också att de har rökande vuxna hemma. Alkoholvanor- na har förbättrats bland gymnasieeleverna, sett till hur många som provat att dricka och hur många som dricker alkohol minst någon gång i månaden.

Utvecklingen av klamydia i Norrbotten och riket, 1997–2011, alla åldrar.

Incidens per 100 000. ³

500

400

300

200

100

0

Norrbotten Riket

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Tobak. Tillsammans med landstinget i Västerbotten har Norrbot- tens läns landsting drivit projektet Tobaksfri Duo. Idén med To- baksfri Duo är att ett kontrakt om att vara tobaksfri under elevens resterande grundskoleår skrivs mellan elev och vuxen. Tobaks- fri Duo drivs i samverkan med länets kommuner och skolor.

Idag förekommer kontraktsskrivning i 42 skolor från de flesta av länets kommuner och nära 700 elever har idag ett kontrakt.

Tobaksfri Duo har efter projekttiden övergått i landstingets or- dinarie verksamhet.

De senaste åren har utbildning i tobaksavvänjning intensi- fierats och idag finns ett sextiotal diplomerade tobaksavvänjare inom landstinget. Över tusen personer har under året fått hjälp att sluta röka genom kvalificerad rådgivning, en fördubbling jämfört med föregående år.

Livsviktigt. Under 2010 inledde Norrbottens läns landsting till- sammans med två kommuner i Norrbotten satsningen Livsvik-

genom att utbilda skolsköterskor i att skriva ut fysisk aktivi- tet på recept till gymnasieelever. Vid samtliga vårdcentraler inom de deltagande kommunerna, Gällivare och Piteå, finns hälsokoordinatorer. Dessa genomför hälsosamtal med patien- ter och särskilt inbjudna och är genom sina fördjupade kunska- per i hälsofrämjande arbetssätt ett stöd för övrig personal inom området levnadsvanor. Under 2011 har alla 30-åringar inbju- dits till ett kostnadsfritt hälsosamtal vid sin vårdcentral och var fjärde har tagit emot erbjudandet. Avsikten är att goda resultat och insatser inom Livsviktigt ska införas i hela länet.

Samverkan med andra landsting. Under de senare åren har sam- verkan mellan landstingen i Norrland utvecklats inom flera om- råden. Några exempel på detta är befolkningsundersökningar, kunskapsnätverk kring hiv och andra STI (sexuellt överför- da infektioner), handlingsprogram för folkhälsa, hälsosamtal samt gemensamma beredningar i särskilda frågor.

Medlemskap i hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer.

Under 2011 anslöt sig landstinget till det nationella nätverket

”Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer”. Nätverket fungerar som ett kunskaps- och utvecklingscentrum för hälso- orientering där målet är förbättrad hälsa för patienter, medar- betare och befolkning.

Stöd till folkhälsoinsatser. Landstinget stödjer folkhälsoinsat- ser som har en folkbildande inriktning. De insatser som fått ekonomiskt stöd under det gångna året har riktats till ungdo- mar, framförallt flickor med diagnosen ADHD, liksom till per- soner med funktionsnedsättningar och synskadade. Projekten innefattar också insatser med inriktning på fysisk aktivitet för hjärt- och lungsjuka, respektive flyktingar, liksom på bemötan- de av demenssjuka En del insatser har gällt fysisk aktivitet för hjärtsjuka och flyktingar.

En annan bidragsform med mindre stödinsatser har gällt sammankomster med manliga flyktingar med traumatiska minnen, aktiviteter för att motivera pensionärer till ett soci- alt aktivt liv samt temadag för att synliggöra unga tjejers livs- situation.

Kultur och hälsa. Det finns forskning som visar att konsumtion av eller eget deltagande i kulturella aktiviteter främjar god häl- sa. Kulturaktiviteter kan vara ett värdefullt komplement till annan vård och rehabilitering. Landstinget har idag inordnat ämnesområdet kultur och hälsa som en del i det systematiska arbetet för norrbottningarnas hälsa.

Under föregående år anordnades uppskattade kulturveckor vid sjukhusen i Sunderby och Piteå under namnet Kulturentré – Vardagskultur för patienter, personal, anhöriga och besökare.

Landstinget har aktivt medverkat vid planering av den europe- iska konferensen ” Culture and its impact on Health ” i Istanbul

God vård innehåller många delmoment som underlag för att utveckla vården. Under rubriken

”Öppna jämförelser” bedriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen tillsam- mans ett arbete för att öppet redovisa och jämfö- ra hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet.

I de sex rapporter som redovisats kan vi se att svensk hälso- och sjukvård har förbättrats liksom det också gjorts i Norrbotten.

Till höger redovisas landstingets position i några av de 173 indikatorerna. Öppna jämförelser ger succesivt allt bättre underlag för jämförelse med andra och används i landstingets förbättrings- och utvecklingsarbete.

Öppna Jämförelser, Norrbottens Läns

Landsting i förhållande till andra landsting 2010 2009 2008

Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet Kvinnor, 2007–2010, 2005–2008,2004–2007 Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet Män, 2007–2010, 2005–2008,2004–2007 5-års överlevnad i bröstcancer 2003–2009, 2002–2008, 2001–2007 Andel diabetiker som når mål för blodtryck 2010, 2009, 2008

Dödlighet inom 28 dagar efter stroke Kvinnor 2008–2010, 2006–2008, 2005–2007 Dödlighet inom 28 dagar efter stroke Män 2008–2010, 2006–2008, 2005–2007 Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt Kvinnor 2006–2008, 2005–2007och 2004–2006 Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt Män 2008–2010, 2006–2008, 2005–2007 Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt

per 100 000 invånare, kvinnor 2008–2010, 2005–2008, 2004–2007 Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt

per 100 000 invånare, män 2008–2010, 2005–2008, 2004–2007 Andel med tre eller fler psykofarmaka 80 år och äldre, kvinnor 2010, 2009, 2008

Andel med tre eller fler psykofarmaka 80 år och äldre män, 2010, 2009, 2008

Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den vård man behöver, 2009, 2008 och 2007

Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid vårdcentraler, 2010, 2009, 2008

Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid sjukhus, 2009, 2008 och 2007

Andel av patienter som väntat högst 90 dagar på besök i specialicerad vård, mars 2011, mars 2010, mars 2009 Faktisk hälso- och sjukvårdskostnad

2010, 2009, 2008

Kostnad per konsumerad DRG-poäng Spec. somatisk vård 2008, 2007 och 2006

Position 1–7 (%) 31 35 39

Position 8–14(%) 34 30 27

Position 15–21(%) 34 35 33

INRIKTNINGSMÅL

Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå.

I förhållande till patienterna innebär god vård att verksam- heterna regelmässigt ska motsvara patienternas förväntningar i mötet med hälso- och sjukvården. Detta gäller såväl det rent professionella yrkesutövandet som andra faktorer som kan vara lättare för patienten att bedöma, t ex bemötande och informa- tion om vilka möjligheter och begränsningar som föreligger med hänsyn till patienten hälsotillstånd. God vård innebär även att landstinget har en effektiv organisation och verksamhetens resurser används på ett för patienterna och norrbottningarna effektivt sätt och att verksamheten grundar sig på evidens- baserad kunskap.

Mått Mål Nuläge

Andel patienter med låga samman- fattande betyg (patientenkät om bemötande)

< 4% 2011: 3,0 (k), 3,0 (m) 2010: 4,6 (k), 4,5 (m) 2009: 5,3 (k), 4,5 (m) Andel som har fått kontakt med

primärvården per telefon samma dag

100% 2011: 94 % 2010: 91 % 2009: 93 % Andel per 31 december 2011 som

väntat kortare än 90 dagar på besök inom specialiserad vård

100% 2011: 95 % 2010: 91 % 2009: 93 % Andel per 31 december 2011 som

väntat kortare än 90 dagar på behandling inom specialiserad vård

100% 2011: 98 % 2010: 93 % 2009: 95 % Andel vårdrelaterade infektioner < 5% 2011-10: 9,5 %

2011-03: 8,2 % 2010-11: 7,8 % Andel högfrekventa besökare på

akutmottagningar vid sjukhus 10% 2011-12: 20 % 2010-12: 19 % 2009-12: 19 % Väntetid vid akutmottagningar, andel

besök med första läkarkontakt inom 30 minuter

90% 2011: 41 % 2010: 40 % 2009: 41 % Väntetid vid akutmottagningar, andel

besök med total handläggningstid under 180 minuter

90% 2011: 70 % 2010: 71 % 2009: 72 %

God vård