27 NOVEMBER 2008
Förord
Beredningen vill poängtera att följande arbete inte utger sig vara en komplett analys av hur situationen är för olika diskriminerade grupper i länet. Rappor- ten uppmärksammar enbart de mest framträdande hindren och möjligheterna som ledamöterna funnit under de två år som arbetet pågått.
Förhoppning är att arbetet kan förmedla vikten av ett aktivt arbete mot diskriminering och för mångfald och lägga grunden till en politisk kraftsam- ling i frågan.
Med vänliga hälsningar
Ledamöterna i regionala beredningen
Ledamöter i den regionala beredningen 2007-2010
Ordf. Lennart Thörnlund (s,
Pernilla Lundqvist (s)
Marlene Haara (s)
Birgitta Persson (s)
Leif Rönnqvist (s)
Kati Jääskelai- nen (v)
Erik Söder- lund (mp)
Bo Hultin (m)
Anders Rönnqvist (m)
Kurt Juntti (ns)
Sead Maglic (ns)
Bild saknas
Gunnar
Selberg(c) Sven-Olov Grenholm (fp)
27 NOVEMBER 2008
Verksamhetsrapport 2008
Regionala beredningen
Regionala beredningen ska öka fullmäktiges kunskaper på temat regional utveckling. Beredningen arbetar med uppdrag utifrån landstingets över- gripande intresse som en regional aktör i länet.
Beredningen påverkar genom att i den årliga verksamhetsrapporten belysa förbättringsområden på ett sådant sätt att ansvarig myndighet eller organisa- tion reagerar och förhoppningsvis agerar.
Resultatet avgörs av hur väl beredningen lyckas aktualisera olika frågor i fullmäktige och i samhällsdebatten. Följande verksamhetsrapport är en slut- rapport som sammanfattar 2007-2008 års arbete.
Uppdrag 2008
Beredningens uppdrag för 2008 var att ta reda på om Norrbotten är en attrak- tiv region – för alla? Svaret har ledamöterna sökt i träffar och diskussioner med människor som av olika skäl riskerar att utsättas för diskriminering.
Beredningen har valt målgrupp med utgångspunkt från de sju officiella d rimineringsgrunderna
isk- -
1. Beredningens slutsatser bygger på dialog med män niskor från fem av de sju diskrimineringsgrunderna. Under 2008 har bered- ningen haft fokus på könsidentitet, sexuell läggning, funktionshinder och ålder. Under fjolårets arbete kartlade ledamöterna hinder och möjligheter för nya svenskar – etnisk tillhörighet.
1 De sju diskrimineringsgrunderna definieras i diskrimineringslagstiftningen som förväntas träda i kraft 1 januari 2009.
Kön Könsidentitet Enisk tillhörighet
Religion eller annan tros- uppfattning
Funktionshinder Sexuell läggning Ålder
Medborgardialogen har kompletterats med föreläsningar och möten med or- ganisationer, myndigheter, näringsliv, osv.
Mångfald skapar tillväxt
I fjol konstaterade beredningen att en region som besitter förmågan att rekry- tera, utveckla och behålla olika kompetenser blir mer attraktiv än andra. En stor bredd av människor, kulturer och erfarenheter ger synpunkter och per- spektiv från olika håll. Ju fler perspektiv desto större grund för ett träffsäkert beslutsfattande med god kvalité.
Delrapporten pekar också på arbetskraftsbristen som ännu ett skäl att se över länets mångfalds och integrationsarbete. Länets befolkning minskar och vi är beroende av inflyttning för att upprätthålla välfärden. Eftersom befolknings-
27 NOVEMBER 2008
trenden ser likadan ut i stora delar av Europa kommer enskilda regioners attraktionskraft avgöra flyttströmmarnas riktning.
Det är lätt att anta att framtidens människor, precis som dagens, väljer att etablera sig i miljöer som inte bara erbjuder bra jobb utan också förmår till- handahålla ett gott socialt liv, varierande fritid och kultur. Om framtidens invånare väljer att bosätta sig i Norrbotten beror således på vår förmåga att skapa en tolerant kultur som ser olikheter som en tillgång och tillväxtresurs.
Arbetssätt
Beredningen har arbetat i tre grupper. Arbetsgruppen med Birgitta Persson (s), Pernilla Lundqvist (s), Sven-Olov Grenholm (fp) samt Gunnar Selberg (c) har arbetat med diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och könsiden- titet.
Arbetsgruppen, Kati Jääskeläinen (v), Sead Maglic (ns), Bo Hultin (m) och Migelle Wikström (m) har arbetat med ålder.
Marléne Haara (s), Leif Rönnqvist (s), Erik Söderlund (mp), Kurt Juntti (ns) har arbetat med diskrimineringsgrunden funktionshinder.
Nya arbetssätt
Nytt för i år är att varje arbetsgrupp arbetat med olika frågeställning- ar/diskrimineringsgrunder och kartlagt situationen över hela länet. Tidigare har alla ledamöter haft samma frågeställning men kartlagt olika delar av lä- net.
Ledamöterna som arbetat med sexuell läggning och könsidentitet har använt internet för att komma i kontakt med personer som av olika anledningar inte gått att nå genom den vanliga medborgardialogen. För att få vittnesmål från människor i ”garderoben” gjordes en efterlysning på www.qruiser.se – ett av Sveriges största och mest erkända forum för homo- bi- och transpersoner.
Trots att försöket uppskattades av många och väckte massmedialt intresse gav det inte det resultat som ledamöternas hoppats på. Försöket är idag av- slutat och ledamöternas ”efterlysning” finns numer bara tillgänglig på bered- ningens hemsida2. Ronny Tikkanen, forskare vid Malmö Högskola och Gö- teborgs universitet var handledare för försöket.
Återkoppling
I samband med att verksamhetsrapporten presenteras för fullmäktige kontak- tas de aktörer (medborgare/myndigheter/organisationer) som ledamöterna träffat under året skriftligen. Av brevet framgår var de kan hitta rapporten, att webbradion sänder från fullmäktigedebatten samt att mötet är öppet för allmänheten.
Texten framhåller också tydligt att beredningens rapport bara är början på arbetet och att den kommer att användas för att utveckla mångfaldsarbetet i landstinget. Mångfald är emellertid en samhällsfråga och förhoppningen är att rapporten blir en väckarklocka för andra att se över och utveckla mång- faldspolitiken i länet.
2 www.nll.se/regionalaberedningen
27 NOVEMBER 2008
Norrbotten - en attraktiv region för alla
Det här är regionala beredningens samlade bedömning av vilka hinder och möjligheter som föreligger för att Norrbotten ska bli en attraktiv region - för alla.
Sexuell läggning och könsidentitet
Arbetsgruppen har träffat och pratat med homo-, bisexuella och transperso- ner (HBT) i länet om vilka hinder och möjligheter de upplever i det norr- bottniska samhället och på arbetsmarknaden.
Gemensamt för de flesta HBT-personer beredningen träffat är att de är starka individer, öppna med sin läggning, organiserade och bor i/har flyttat till kustområdet. Frågan har också diskuterats med landstingsledning, kommun- ledningar, skolrepresentanter, näringsliv, fackföreningar, RFSL (Riksför- bundet för sexuellt likaberättigade), Svenska Kyrkan, osv.
”Vi har inga sådana hos oss” är en vanlig replik ledamöterna mött när de pratat HBT-frågor i länet. Statistiken påstår emellertid något annat. I 2006 års folkhälsoenkät uppger 3% att de har en annan läggning än heterosexuell.
Det innebär att minst 7500 personer är homo- eller bisexuella i Norrbotten.
Att HBT-personer finns över hela länet bekräftas också på andra sätt. Som redan nämnts är Qruiser ett stort webbaserat HBT-forum med mer än 100 000 registrerade medlemmar. Medlemsstatistiken visar att ingen kom- mun i Norrbotten har under tio medlemmar.
Tack till förebilderna
När det gäller HBT-personers situation i det norrbottniska samhället och på arbetsmarknaden finns det mycket att göra. De flesta organisationer tenderar att stanna vid jämställdhetsplaner och någon enstaka utbildning.
Kunskap och utbildning lyfts fram som den huvudsakliga metoden att kom- ma till rätta med diskriminering av HBT-personer i länet. Ett problem med mångfaldsutbildningar är att de sällan lockar de som behöver det mest.
För de som prioriterar annat än utbildning blir vardagens goda förebilder, dvs Norrbottningar som är öppna med sin läggning, enormt viktiga. Det är svårt att avfärda en homosexuell man eller kvinna som ”en sån där” när de blir granne, arbetskamrat, partivän eller medlem i fotbollsföreningen. Till slut övergår ”den där” till att bara vara granne, arbetskamrat, partivän eller en god eller dålig fotbollsspelare.
Mot den bakgrunden vill beredningen lyfta fram de öppna transpersoner och homo- och bisexuella män och kvinnor i länet som bara genom att vara sig själva samtidigt bidrar till att påverka en ibland fördomsfull omgivning. Des- sa personers vardagliga mod och mänsklighet är det mest effektiva sättet att påverka och förändra diskriminerande attityder.
Människosyn – ett individuellt ansvar
Få vittnar om öppna kränkningar eller medveten mobbing – det allra värsta är istället tystnaden och utanförskapet. Under fjolårets arbete vittnade nya svenskar om samma sak. Norrbottningarna var föredömliga med praktiskt stöd som boende, utbildning och dagisplats. Alla var glada att de hade flyttat in men få ville prata och än mindre förstå. Samma fenomen tenderar utspela sig för hbt-personer på arbetsplatser i länet varje dag.
27 NOVEMBER 2008
Med risk för att uppfattas som pretentiös går det individuella ansvaret för hur vi bemöter människor i vår omgivning inte att utesluta i en sådan här text.
Fördomsfria blir vi aldrig men om vi blir fördomsmedvetna har vi kommit långt. Dvs att vi förstår och kan erkänna att vi ibland dömer/värderar perso- ner på ett visst sätt bara för att deras bakgrund, livsstil eller val av partner kan skilja sig från våra egna. Den insikten kan emellertid ingen ge oss – utan det är upp till var och en.
Samhällets ansvar
Arbetsgruppen som arbetat med hbt-frågan har upplevt en stor skillnad i atti- tyd mellan länets kommuner. Piteå kommun framstår som förebild och före- gångare på området medan en majoritet av länets övriga kommuner slåss om sista placeringarna.3 Skellefteå och Umeå är andra norrländska orter som lyckats bra i toleransmätningar och som vi har mycket att lära av.
Kunskap och utbildning är viktig. I vilken utsträckning resurser avsätts för ett ändamål är nära förknippat med kunskaper och inställning hos ledningen.
Frågor som prioriteras av ledningen får i regel gensvar av de anställda. Be- redningen anser att hbt-kunskaperna bland ledande tjänstemän/politiker i landstinget och i kommunerna är dåliga. Det finns också anledning att ifrå- gasätta hur ämnet är prioriterat på lärarutbildningen, polisutbildningen, bland domstolarnas nämndemän osv.
Offentliga myndigheter och intresseorganisationer är inte bara viktiga som finansiärer för projekt mot diskriminering. Det är också betydelsefullt, ja ibland faktiskt avgörande att de kan ta på sig företrädarrollen för en utbild- ning, föreläsning, konferens eller dylikt. Det krävs mycket av enskilda indi- vider att ställa upp med namn och bild för att tex anordna aktiviteter om transpersoner, psykiska funktionshinder, arbetslöshet bland äldre, osv.
Det tydligaste sättet för organisationer/myndigheter att ta ställning är att inte bara att prata och skriva utan att agera i handling. För landstingets del skulle det kunna innebära att använda ett homopar eller en invandare i en arti- kel/annons om tex hjärt- och kärlsjukdomar. Samhällets signaler är mycket betydelsefulla för opinionens inställning i olika frågor.
Andra konkreta förslag som framkommit under arbetet är att införa E- rådgivning på nätet och på så sätt nå hbt-personer som inte lever öppet. En särskild hbt-telefon på ungdomsmottagningen/gynmottagningen kan också underlätta situationen för hbt-personer.
Hbt-världen lider av medias ibland tvivelaktiga urval av frontfigurer. Långt ifrån alla hbt-personer känner igen sig i bilderna från PRIDE-festivalen som snarare bidrar till att konservera myter än motverka fördomar.
Hälsoläge för homo- och bisexuella
Beredningen vill poängtera att vi inte önskar bidra till att framställa homo- och bisexuella som särskilda människor med särskilda behov. I vissa fall är emellertid situationen så alarmerande att det finns anledning att göra undan- tag. Hälsoläget för hbt-personer är ett sådant undantag.
År 2006 presenterade folkhälsoinstitutet en rapport där hälsan hos diskrimi- nerade grupper kartlagts. Undersökningen visar på ett dåligt hälsoläge för
3 RFSL:s kommunundersökning 2006 – kartläggning av hbt-personers situation i landets kommuner
27 NOVEMBER 2008
diskriminerade grupper i allmänhet och för homo- bisexuella i synnerhet Undersökningen visar bl.a att:
• 55 % av homo-, och bisexuella kvinnor 45-64 år lider av psykisk ohälsa jämfört med 16% av deras heterosexuella motsvarighet
• 53% av homo- och bisexuella 16-29 år har självmordstankar jämfört med 21% av heterosexuella ungdomar
• 65 % av transpersoner 16-29 år har haft självmordstankar
• Homo- och bisexuella upplever dubbelt så mycket våld som hetero- sexuella
Det har varit svårt att kartlägga situationen för transpersoner i undersökning- en. En generell regel är emellertid att om det ser dåligt ut för homo- och bi- sexuella så är det ännu värre för transpersoner. Beredningen uppmanar full- mäktiges ledamöter att ta del av hela rapporten4 som finns tillgänglig på be- redningens hemsida.
Ledamöterna finner anledning att ifrågasätta varför undersökningen, trots det anmärkningsvärda innehållet inte blivit uppmärksammat i politiken, sam- hällsdebatten och/eller i press och media?
Avslutningsvis vill beredningen belysa ohälsans effekter på samhällskroppen och fråga fullmäktiges ledamöter om; det är humant och samhällsekonomiskt lönsamt att en grupp, lika stor som landstingets anställda, mår så dåligt utan att vi reagerar eller gör något åt det?
Vad gör du för att förbättra situationen för HBT-personer i Norrbot- ten?
Ålder
Ålder är en av två diskrimineringsgrunder som tillkommer i nya diskrimineringslag- stiftningen som träder i kraft vid årsskiftet.
Beredningen vill inledningsvis understryka att ålder inte är ett problem i sig – det är nå- got alla har och förhåller sig till. Diskrimine- ring uppstår när någon blir negativt behand- lad/särbehandlad pga av ålder.
Åldersdiskriminering kan förekomma över- allt i samhället och i alla åldrar. En avgräns- ning av uppdraget var nödvändig och bered- ningen valde att titta på hinder och möjlighe- ter för unga (-25) och äldre (55+) att komma in på och vara en del av den norrbottniska arbetsmarknaden.
Insändare i NK 15 okt 2007
4 Särbehandlad och Kränkt – en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa, Sta- tens folkhälsoinstitut, Rapport R 2005:49. www.nll.se/regionalaberedningen
Hälsa på lika villkor – om hälsa och livsvillkor bland hbt-personer, Statens folkhälsoinstitut, Rapport 2006:8
27 NOVEMBER 2008
Följaktligen har arbetet, för den här gruppen, mer kommit att handla om för- utsättningar för en attraktiv arbetsmarknad för alla än ett attraktivt Norrbot- ten för alla – fast det kanske är samma sak? Det här är ett urval av de slut- satser ledamöterna dragit efter vårens föreläsningar och medborgarträffar.
Om eller med?
Människor som är arbetslösa, oavsett ålder, är en tyst grupp i samhället – trots allt tal om utanförskap och allas rätt till ett arbete. Andra diskrimine- ringsgrunder är ofta organiserade i nätverk och föreningar som företräder gruppens intressen och agerar offentlig kommunikationskanal. Beredningen har inte funnit något motsvarande för diskrimineringsgrunden ålder och det har påverkat beredningens förmåga att diskutera frågan med enskilda indivi- der. Lösningen har ofta blivit att prata om målgruppen med organisationer och myndigheter som på olika sätt har anknytning till och ofta kommer i kontakt med gruppen.
I de senaste årens valrörelser har arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik diskuterats flitigt. Frågan är i vilken utsträckning de arbetslösa deltagit i de- batten? Är det kanske så att vi ofta pratar om de arbetslösa men sällan med dem?
Mot den här bakgrunden ställer vi frågan till dig som ledamot i fullmäktige - på vilket sätt arbetar du och ditt parti med att lyssna av den här grup- pen inför valet 2010?
En arbetsmarknad i förändring
Arbetsmarknaden har utvecklats mycket de sista 15 åren och många arbets- uppgifter har förändrats eller försvunnit – och arbetskraften likaså. Idag krä- ver de flesta jobb någon form av utbildning.
Andelen anställda i industrin har minskat genom rationaliseringar och infö- rande av ny teknik. En hel del arbetsuppgifter har flyttat till låglöneländer.
De administrativa verksamheterna har upplevt samma utveckling och vissa yrkesgrupper har nästan helt försvunnit. Sekreterare, vaktmästare, assistenter och biträden är sällsynta titlar idag. I takt med att antalet mindre kvalificera- de tjänster på arbetsmarknaden minskar – försvåras möjligheten för utsatta grupper att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden - i det här fallet arbetslösa -25 och 55+.
Utvecklingen på arbetsmarknaden är ingen nyhet, men konsekvenserna för utsatta grupper och sysselsättningspolitikens anpassningsförmåga bör ifråga- sättas. Vad blir resultatet av en arbetsmarknad som bara efterfrågar högutbil- dad och toppresterande individer i en viss ålder och hur gör vi med alla de som inte kvalar in?
En politisk utmaning i framtiden är att skapa en arbetsmarknad där det finns plats för alla. Storleken på och vilka de utsatta grupperna är på arbetsmark- naden kommer förmodligen variera – men det kommer alltid att finnas de som av olika anledningar inte förmår ta eller får chansen att konkurrera på den öppna arbetsmarknaden.
27 NOVEMBER 2008
Förutsättningar för en attraktiv arbetsmarknad för alla
• Att sökanden har gymnasiebetyg. I vissa kommuner fullföljer mind- re än 50 %5 av ungdomarna sin gymnasieutbildning6.
En avgörande faktor för att ungdomar ska slutföra gymnasiet är att han/hon kommer in på önskvärt gymnasieprogram. Idag är det stort tryck på få yrkesutbildningsplatser i länet.
• Att ungdomar som hoppar av/ej påbörjar gymnasiet snabbt följs upp och erbjuds sysselsättning. För att förhindra ett långvarigt samhälls- beroende krävs skyddsnät med ”individfokus” och en tydlig ansvars- fördelning mellan inblandade myndigheter .
• Att utbildningarna/kompetensen i länet motsvarar länets arbets- marknad. En felaktig utbildningspolitik bidrar till ökad arbetslöshet och/eller utflyttning av välutbildad arbetskraft. Utbildningar inom industridesign och media är eftertraktade i länet – men var finns job- ben?
Hur kan vi locka arbetskraften att välja/utbilda sig inom de områden där det finns behov av arbetskraft? Viktigt med uppdaterade studie- och yrkesvägledare.
Samhällets förmåga att kartlägga framtidens kompetensbehov och anpassa utbildningssystemet därefter anses enormt betydelsefullt för samhällsekonomin och det individuella välbefinnandet.
• Att länets arbetsmarknad innehåller en lämplig mix av kvalificerade och mindre kvalificerade arbeten. Näringsliv, statliga verk och myn- digheter som etablerar sig i regionen är viktiga arbetsgivare för lä- nets akademiker.
• De arbetssökandes inställning till arbete/arbetslöshet - både bland äldre och yngre. Ibland är det nödvändigt att ta ett tillfälligt arbete, i en annan bransch, i väntan på önskvärt arbete
• Näringslivets attityd/inställning till att anställa yngre/äldre personer.
Arbetsmarknaden i Norrbotten har sällan varit så ljus som under de senaste åren och ändå har det varit hård konkurrens om jobben. En hård arbetsmark- nad slår hårt mot arbetssökanden i allmänhet och utsatta grupper i synnerhet.
Vilken utbildningspolitik förespråkar du och hur vill du skapa en ar- betsmarknad för alla?
Funktionshinder
Arbetsgruppen har kartlagt hinder och möjligheter för funktionsnedsatta att delta i det norrbottniska samhället och arbetsmarknaden. För att avgränsa uppdraget har ledamöterna huvudsakligen arbetat med psykiska funktions- nedsättningar.
Förutom en mängd människor som lever med psykiska funktionsnedsätt- ningar har arbetsgruppen träffat olika handikappförbund, personliga ombud, kommunföreträdare, privata omsorgsföretag över hela länet. Vidare har frå- gan diskuterats med Företagarna Norrbotten, Samhall, ett flertal folkhögsko-
5 Avser elever som går ut gymnasiet med godkända betyg inom programtiden
6 Öppna jämförelser 2008 – gymnasieskolan, Sveriges kommuner och landsting
27 NOVEMBER 2008
lor, landstingets LSS-team, handikappidrottsförbundet, osv.
En generell slutsats beredningen dragit från vinterns/vårens medborgarsam- tal är betydelsen av att omgivningen uppmuntrar och fokuserar på personers arbetsförmåga och tillgångar snarare än ev. funktionsnedsättningar.
Anpassad utbildning, ett meningsfullt arbete samt tillgång till kultur och fri- tidsaktiviteter är precis lika viktiga, eller kanske ännu viktigare, för männi- skor med psykiska funktionshinder. Det finns en utbredd vilja att bidra till sitt uppehälle och samhälle genom att utföra riktiga jobb. I sista hand vill man vara en del av kommunens omsorgsverksamhet.
Tyvärr uppmuntrar samhällets stödsystem ofta till eländesskildringar efter- som hjälpmedel/assistans inte är en generell rättighet utan ytterst begränsad möjlighet för de med allra störst behov. Problemet blir extra tydligt för män- niskor med osynliga handikapp. För att övertyga handläggarna om sitt behov blir förmågan att belysa sin oförmåga och tillkortakommande avgörande.
Handikapprörelsens förmåga att bortse från funktionshindret och belysa medlemmarnas kapacitet och tillgångar är viktig för hur opinionen uppfattar medlemmarna. Beredningen erfar att rörelsen ibland tenderar falla i fällan och tävla om begränsade resurserna genom att marknadsföra och jämföra lidande.
Media är en annan stark opinionsbildare. Faktum är att medias spegling av utsatta grupper i samhället har ifrågasatts i alla arbetsgrupper. Funktions- hindrade framställs antigen som ett offer för omständigheter eller hjälten som klarar sig trots detsamma. I en panel av tillfrågade om tex källsortering får den funktionshindrade oftast besvara frågan om tillgängligheten för rull- stol – oavsett om han eller hon sopsorterar.
”- Ingen grupp man vinner val på”?
En annan mycket framträdande slutsats vi kunna dra är att det finns många institutioner i samhället som är till för eller på olika sätt kommer i kontakt med personer med psykiska funktionshinder.
Skola, vård, försäkringskassa, arbetsförmedling, kommunala verksamheter, socialtjänst, folkhögskolor, Samhall, SAVO är bara några utav de institutio- ner som en människa med psykiska funktionshinder kan möta under en livs- tid. Det positiva med listan är att den visar att det finns en hel del resurser avsatta för människor med psykiska funktionshinder i samhället.
Problemet är att varje institution arbetar utifrån sitt ansvarsområde och upp- drag och att de uppdragen sällan är i fas eller kompatibla med andra myn- digheter och allra minst den enskilda individens behov. Systemet premierar institutioners förmåga till budget och måluppfyllelse som ofta sammanfattas i siffror snarare än individens välbefinnande och utveckling.
Det här innebär att sjuka människor, som är beroende av samhällets stöd, är ytterst sårbara för konjunktursvängningar. I lågkonjunktur och i takt med att resurserna krymper skärps villkoren för olika typer av
stöd/hjälpmedel/ersättning– utan att ohälsan eller behovet är oförändrat.
Beredningen beklagar att den behöver lyfta upp samordningsproblematiken år 2008. Att göra en rapport om att människor faller mellan stolarna är att sparka in redan öppna dörrar i dagens Sverige. Faktum är att problemet sna- rare har ökat de senaste åren. Statliga myndigheter som arbetsförmedling och
27 NOVEMBER 2008
försäkringskassa upplevs som isolerade stuprör i en bransch som förutsätter gränsöverskridande hängrännor. Den relevanta frågan till fullmäktige är sna- rare varför vi tillåter det fortgå – vad är mänskligt lidande värt?
Förutsättningar för ett attraktivt Norrbotten för alla
Ledamöterna i arbetsgruppen erfar att sociala kooperativ är effektiv rehabili- tering och synnerligen betydelsefulla för de människor som får chansen. Ett arbete på ett kooperativ har ofta föregåtts av många års arbetslöshet och iso- lering. Ett meningsfullt arbete ger bättre välbefinnande och hälsa – samhäl- lets omkostnader minskar samtidigt som personen bidrar till tillväxten.
I det här avseendet blir folkhögskolornas arbete med anpassad entreprenörs- verksamhet och utbildningar för människor med olika handikapp viktiga att lyfta upp. Arbetsgruppen har besökt flera olika folkhögskolor och med in- tresse noterat andra pedagogiska rehabiliteringsmetoder med tonvikt på natur och kultur.
LIKO, Kvantum Luleå, Biltema, MAX, KABE är bra exempel på privata företag som använder CSR (Corporate social responsibility) som en utveck- lingsstrategi. Gemensamt för sociala kooperativ och CSR-verksamhet är att de skapar arbetstillfällen för en målgrupp som har svårt att konkurrera på den öppna arbetsmarknaden. Här jobbar ofta de anställda 30-40% men ger men ger 100% av sin förmåga.
Idrottens betydelse för det psykiska och fysiska välbefinnandet bör ej under- skattas. Tyvärr tappas idrottens positiva effekter för det psykiska och fysiska välbefinnandet många gånger bort eftersom många funktionshindrade para- doxalt nog ofta blir befriade från idrotten i skolan.
Hälsoläget hos funktionsnedsatta
I folkhälsoinstitutets befolkningsenkät från 2006 bedömer 23 % av befolk- ningen mellan 16-84 år (1,5 milj) att de har någon funktionsnedsättning – och ändå finns ett troligt bortfall bland personer med psykiska funktionsned- sättningar och utvecklingsstörningar.
Hälsoläget varierar kraftigt i gruppen. Den psykiska ohälsan är emellertid stor och självmord är 2-3 gånger så vanligt jämfört med övriga befolkningen.
Kartläggningen visar också att människor med funktionsnedsättningar oftare utsätts för hot och våld än övriga befolkningen. Låga inkomster, ökad risk för missbruk, lågt socialt deltagande och kortare livslängd är andra utmär- kande problem inom gruppen.
Anser du att människor med psykiska funktionshinder har en dräglig livssituation i Norrbotten idag och vad är det politiska ansvaret för lösa frågan?
27 NOVEMBER 2008
Svar på uppdraget
Ledamöterna i den regionala beredningen anser inte att Norrbotten är en at- traktiv region för alla. Ställningstagandet görs mot bakgrund av det som framkommit i möten med människor som representerar fem av sju diskrimi- neringsgrunder. Ett attraktivt län förmår se olikheter som en resurs – och det gör vi inte i Norrbotten idag. Följaktligen föredrar människor som har en annan bakgrund, läggning eller livsstil än normen, att alltför ofta etablera sig någon annanstans.
Fenomenet bekräftas också i statistiken. I toleransrapporter från tex RFSL (kartläggning av HBT-personers situation i landet), SCB (Jämindex) samt Brottsförebyggandet rådet (hatbrott) så ligger Norrbottens kommuner syste- matiskt dåligt till. Enligt andra, obekräftade uppgifter, stannar endast en av tio asylsökande i länet.
Som beskrevs i förordet ger rapporten inte den sammansatta bilden av hur diskriminerade grupper i länet har det utan fokuserar på de mest framträdan- de synpunkterna. Detta utesluter emellertid inte att ledamöterna förstått om- fattningen av problemet eller som en ledamot sammanfattade arbetet
”Ju mer vi har förstått – desto mer förstår vi att vi inte förstår”
Beredningen anser att mångfaldsfrågan är underprioriterad av länets myn- digheter/organisationer som visserligen skriver mycket om mångfald men i praktiken uträttar lite. De aktörer som bedriver arbete tenderar göra det på sidan om den ordinarie verksamheten – utan reell förankring i ledningen.
Regionala beredningens ledamöter anser att en politisk mångfaldsstrategi där den lokala och regionala nivån blir kompatibla, myndighetsansvaret precise- ras, arbetsformer/rutiner utarbetas och ekonomiska resurser avsätts.
På motsvarande sätt som de elva folkhälsomålen utgör grund för handlings- planer inom folkhälsostrategin torde de sju diskrimineringsgrunderna kunna utgöra stommen för motsvarande i en mångfaldsstrategi?
En politisk mångfaldsstrategi – en steg mot ett mer attraktivt Norrbot- ten för alla?
Beredningens förslag
Mot bakgrund av vad som framkommit i verksamhetsrapporterna 2007-2008 föreslår regionala beredningen att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen;
Internt
Att landstinget utvecklar integrations- och mångfaldsarbetet för bemötande i vården, ur ett arbetsgivarperspektiv samt genomför utbildningsinsatser för ledande tjänstemän och politiker.
Externt
Att landstinget, i egenskap av regional aktör, utvecklar och samordnar länets integrations- och mångfaldsarbete i en konkret och regionalt förankrad mångfaldsstrategi.
27 NOVEMBER 2008
Ekonomisk redovisning
Budget Utfall Resultat
Kostnader för förtroendemanna organisationen
716 333 490 883 225 450
Omkostnader och information och återkoppling till medborgarna
150 000 174 579 -24 579
Summa 866 333 665 462 200 871
Uppgifterna avser perioden 2007-11-01 till 2008-10-31
Ledamöternas 15 dagar
Antal dagar som de 13 ledamöterna ägnat åt beredningsarbete
Genomsnittligt använda dagar
145 11,15
