An$bio$ka och äldre
Anders Österlund
Robert Svartholm
Överlevnad vid pneumokockbakteriemi
(Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76)
Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar
0 0 0 0 1
3 1 5 8 3 1
16
7
4 13
1 7 8
6 7 8
3 11
16
14
23 20
8
14
32
38 53
74 72
1 8
0 20 40 60 80 100 120
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Antal nya fall
Gram-neg tarmbakterier med ESBL meticillinresistenta S.aureus (MRSA)
pneumokocker med nedsatt pc-känslighet vankomycinresistenta enterokocker (VRE)
815 813 811
782 767 763
742 737 731 730 724 711 710 697 697
663 653 640 624
587 578
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900
Gotland Norrbotten Uppsala Blekinge Östergötland Jämtland Västmanland Skåne Västernorrland Kalmar Stockholm Dalarna Västerbotten Västra Götaland Halland Värmland Gävleborg Jönköping Kronoberg Örebro Södermanland
Recept per 1000 inv
Antibiotikarecept till personer 80 år och äldre
Antibiotikaförskrivning i Norrbottens öppenvård
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
0-4 år 5-14 år 15-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85+ år
Recept per 1000 inv
urinvägsinfektioner
hud- mjukdelsinfektioner luftvägsinfektioner
antibiotikaresistent bakterie
hygienbrister
populationstäthet
spridning av antibiotikaresistens
mycket antibiotika
fel preparat
fel dosering
basala
hygienrutiner
Handdesinfektion ska göras före och efter alla vård- och undersökningsmoment.
Handskar ska användas vid direktkontakt med kropps- vätskor och utsöndringar.
Plastförkläde ska användas vid direktkontakt med patienten eller patientens säng samt vid
hantering av smutsiga föremål.
Risk för samhällsförvärvad MRSA i England
(Schneider-Lindner V et al. EID 2007;7:994-1000) 1
2 3 4 5 6 7 8
0 1 2-3 4+
Antal antibiotikakurer
Odds Ratio
(Schneider-Lindner V et al. EID 2007;7:994-1000)
Risk för samhällsförvärvad MRSA i England
1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5
inget antibot tetracykliner penicilliner cefalosporiner makrolider kinoloner
Odds Ratio
Preparatval vid distal UVI hos kvinnor i Norrbotten 2008
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
9 3 12 10 5 13 2 16 7 19 6 11 4 1 14 18 15 8 20 17 Förskrivare (placering nr)
Andel
kinoloner nitrofurantoin trimetoprim selexid
Antibiotikum Mikroorganism patient
farmakodynamik
Antibiotika - elimination
renalt
penicilliner cefalosporiner nitrofurantoin
blandat
ciprofloxacin
trimetoprim-sulfa nitrofurantoin
icke renalt
erytromycin
klindamycin
doxycyklin
lo g k on c
tid (tim)
bakteriens MIC-värde
C max
tid över MIC AUC = ytan
under konc.
kurvan
AUC, Cmax/MIC
kinoloner tetracykliner azitromycin
Tid över MIC
betalaktamer klindamycin erytromycin
Luftvägsinfektioner
Akut rhinosinuit
Williamsson et al JAMA 2007; 298 (21): 2487-2496
Effekt av antibiotika vid kliniskt diagnoserad akut rinosinuit
Lindbaek et al. BMJ 1996;313:325-329
Effekt av antibiotika vid kliniskt och CT diagnosticerad
akut rinosinuit (vätskenivå, helt förtätad sinus)
Pneumoni Icke-pneumonisk nedre luftvägsinfektion
Nedre luftvägsinfektioner
JAMA2005;293:3029-3035
Antibiotikabehandling vid akut bronkit
• Antibiotika har ingen effekt på förloppet -‐ inte ens när upphostningen är färgad
-‐ inte ens när man hör spridda biljud vid lungauskultation
• Hostmedicin saknar dokumentation
Informera om:
-‐ ofarlighet och förväntat förlopp -‐ vikten av rökstopp
Akut bronkit
• 50% är ej orsakat av bakterier
• 50% orsakas sannolikt av bakterier
(H in%luenzae, S pneumoniae, M catarrhalis, C pneumoniae) Minst två av följande talar för bakteriell genes:
-‐ ökad sputumvolym -‐ ökad sputumpurulens -‐ ökad dyspné!
Exacerbation av kronisk bronkit & KOL
Pneumoni
Trolig pneumoni
-‐ feber
-‐ allmänpåverkan -‐ dyspnoe
-‐ ensidiga fynd
Allvarlighetsbedömning: CRB-‐65
Vid tveksamhet
CRP
> 100 kan an?bio?ka mo?veras
< 20 avvakta –ingen an?bio?ka
Rtg?
CRB-65 poäng
1 poäng för varje uppfylld markör:
- Confusion
- Respiration ≥30/min
- Blodtryck (systoliskt < 90 mm Hg eller diastoliskt ≤ 60 mm Hg) - Ålder ≥ 65 år
0
i hemmet
1
sjukhusvård,
alt ö.v. med uppföljning
2
sjukhusvård
3 - 4
överväg IVA
Hud- och mjukdelsinfektioner
Infektionstecken
• rodnad
• svullnad
• värmeökning
• smärta / ömhet
• feber
• purulent (illaluktande) exsudat
När ska man odla?
• vanligtvis inte
• vid misstanke om multiresistenta bakterier
• vid utebliven effekt av antibiotika
• vid klinisk misstanke om infektion
Normal bakterieflora
• hudens normala bakterieflora
• bakterier från tarmen ("rump-flora")
• bakterier från miljön ("strump-flora")
Hur skall man ta prov?
Antibiotika vid svårläkta bensår
Överförskrivningen av antibiotika är mycket utbredd till patienter med svårläkta sår, vilket medför ökad risk för svårbehandlade infektioner orsakade av
MRSA, VRE och ESBL.
Antibiotikabehandlingen ska inte fortsättas när
infektionen är utläkt även om såret kvarstår.
• Ge vid behov smärtstillande i god tid före omläggningen.
• Välj rätt rutin. Bedöm vilket material som behövs.
• Rengör såret varsamt (kroppstempererad vätska).
• Eventuell sårodling görs efter sårtvätten.
• Förorenat förbandsmaterialet läggs i plastpåse.
• Död vävnad bör som regel avlägsnas.
• Torka upp spill noggrant och punktdesinfektera därefter förorenad yta.
• Tvätt som förorenats med sårsekret från infekterat sår läggs i tvättsäck.
• Lägg förband över såret. Undvik om möjligt tejp på hud under knäet.
Omläggning av sår OBS! Basal vårdhygien!
Urinvägsinfektioner
Ferry: Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2007
Cystitsymtom efter pivmecillinam och placebo
Bleidorn et al. BMC Medicine 2010
Cystitsymtom efter ciprofloxacin och ibuprofen
• Det finns inget påvisat samband mellan asymtomatisk bakteriuri (ABU) och residualurin hos äldre
• Ca 25% av kvinnor på ÄBO har ABU (högre prevalens om inkontinens eller nedsatt rörlighet)
• Det finns inget påvisat samband mellan bakteriuri och trötthet, yrsel, oro, matleda eller andra ospecifika symtom.
• Vid misstanke om urinvägsinfektion utan feber - tänk efter!
Avvakta innan niturtest/odling!
• Vid feber och positiv niturtest/odling - uteslut annan orsak!
Endast 10% av feberepisoder hos äldre orsakas av en UVI
UVI och äldreboenden
Sammanfattning
• Akut cystit är i de Jlesta fall ofarligt
• ABU hos icke gravida ska inte antibiotikabehandlas
• Antibiotika ges främst för att förkorta tid med symtom
• 3-‐5 dygns behandling är tillräckligt vid akut cystit
• Faktorer vid val av antibiotikum:
– lokala resistensläget
(minst resistens: pivmecillinam och nitrofurantoin) – patientens ålder och njurfunktion
