Landstingsstyrelsens rapport
Till landstingsfullmäktige den 24 februari 2011
Motioner under beredning...2
Ur landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 9 februari 2011 Vårdval Norrbotten...2
Närsjukvård...2
Tillgänglighet och vårdgaranti...3
Patientsäkerhetslagen...8
Patientsäkerhetsöverenskommelsen...9
Punktprevalensmätningar...10
Patientsäkerhetsarbetet 2011–2013...12
Patientnämnden 2010...13
Förbättringsarbete...14
Nationella riktlinjer för vuxentandvård...15
Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 2010 med återblickar till år 2006...18
Hälsosamtal i skolan...26
Användning av 2010 års ram för folkhälsoarbete...27
Forskningspengar till Norrbotten...28
Regionaliserad läkarutbildning...29
Medel för kompetensförstärkning i arbete med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning...29
Utredning om gemensam folktandvårdsorganisation...31
Rehabiliteringsgarantin...34
Sjukskrivningsmiljarden...36
Donationsarbetet...38
Dagmaröverenskommelsen 2011...39
1
Öppethållande av flygplatser...41
Strålningsolyckan i Aitikgruvan...42
Bussolycka i Jävre...42
Kultursamverkan...43
Dans i Nord...43
Grammynominering för Norrbotten Big Band...43
Skolinspektionen...44
Nya perspektiv på folkhälsa och tillväxt...44
Grönbok om innovationer och verksamhetsutveckling i hälso- och sjukvården ... 45
Innovationssluss Övre Norrland...45
Regioners erfarenheter samlas i en verktygslåda för klimat och energi...46
Ökat gemensamt lärande kring regional utveckling...46
Best Agers första år...47
Vänregionbesök i Troms...48
Omvärldsbevakning...50
Ur landstingsstyrelsens protokoll den 9 februari 2011 Nationell kampanj för att förbättra överlevnaden vid stroke...52
Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet 2011-2013...53
Motioner under beredning
Nr 6/10 om obligatorisk screening för tidig uppäckt av tarmcancer (C)
Nr 5/10 om det hälsofrämjande landstinget – hälsoundersökningar (NS)
Nr 1/10 om enrumsvård för bättre vårdkvalitet och integritet för patienten (FP)
Motioner under beredning samt behandlade motioner finns att läsa på www.nll.se/politik
- - -
Ur landstingsdirektörens rapport till landstingsstyrelsen den 9 februari 2011
- - -
Vårdval Norrbotten
Det första verksamhetsåret inom ramen för Vårdval Norrbotten har nu genomförts. Under 2010 har det inneburit att totalt tre nya privata aktörer har etablerat sig i länet. De är följande:
Vårdcentralen Hermelinen i Luleå öppnade den 28 juni (Hermelinen Hälsovård AB).
Cederkliniken i Piteå öppnade den 9 augusti (Praktikertjänst AB).
Vårdcentralen Björnen öppnade den 30 augusti (Hermelinen Hälsovård AB).
I november godkände landstinget ytterligare en ansökan från Hermelinen Hälsovård AB. Bolaget öppnar Vårdcentralen Åkerbäret i Boden, med drift-
2
start den 28 februari 2011. Vid slutet av 2010 hade Norrbotten totalt 36 vårdcentraler.
Under året har befolkningen inom ramen för vårdvalet haft möjlighet att aktivt lista sig på valfri vårdcentral. De som inte gjort ett aktivt val har listats passivt på en vårdcentral enligt geografisk indelning. Vid årsslutet redovisas följande resultat:
Aktivt val: 61 148 invånare (24,6 procent).
Passivt listade: 187 516 invånare (75,4 procent).
Av de som gjort ett aktivt val har 14 193 invånare valt en av de privata aktörerna i länet. Det motsvarar 5,7 procent av befolkningen.
Närsjukvård
Vid utbildningsseminariet den 25 januari presenterades
närsjukvårdsutredningens rapport ” Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten. En rapport om hot, möjligheter och vägval inför år 2020.”
Rapporten kommer att föreläggas landstingsstyrelsen i mars med förslag att tillstyrka fortsatt utredning enligt förslag i rapporten. Härutöver lämnas här en redogörelse för hur utredningsarbetet bedrivits.
Landstingsstyrelsen angav i utredningens direktiv (28 april 2009) att översynen skulle genomföras i former som innebär att en dialog kan föras med olika intressentgrupper som politiker, anställda, fackliga organisationer, patient- och pensionärsorganisationer, näringsliv och andra intressenter.
Utredningen har därför bedrivits med stor öppenhet och under medverkan av landstingsstyrelsen.
Under våren 2010 genomfördes totalt 41 dialogmöten som ledamöter och ersättare i landstingsstyrelsen svarade för i länets 14 kommuner. Företrädare för kommunledningar, föreningar och organisationer samt allmänheten hade då tillfälle att framförs sina synpunkter på hur sjukvården i Norrbotten ser ut idag och hur den borde fungera i framtiden.
Under hösten 2010 har utredningen organiserat tio öppna möten för att i dialogens form samla in underlag för en analys av hur olika
omvärldsfaktorer kan väntas påverka utvecklingen. Såväl externa föreläsare som sakkunniga inom landstinget har medverkat i dessa aktiviteter.
Dokumentation från såväl kommundialogen som de öppna mötena finns på landstingets hemsida
En facklig referensgrupp har knutits till projektet. Vidare genomförde projektledaren under våren 2010 en serie informationsmöten på
sjukhusorterna för intresserad personal. Härutöver har information lämnats i olika sammanhang till olika målgrupper såväl skriftligen som muntligen.
Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp inom landstinget (HLG) utgör projektets styrgrupp.
Utredningens arbete kommer att avslutas under hösten 2011. Tidplanen är dock beroende av styrelsens beslut med anledning av ovannämnda rapport.
3
Tillgänglighet och vårdgaranti
Måluppfyllelse 2010 Kömiljarden
För 2010 gällde det att 900 miljoner kr fördelades mellan de landsting som nådde målet att minst 80 procent av patienterna hade väntat 90 dagar eller kortare på beslutat specialistbesök eller behandling inom planerad
specialiserad vård. Återstående 100 miljoner kr fördelades mellan de landsting där 90 procent eller mer av patienterna hade väntat 90 dagar eller kortare. Två avstämningar gjordes, den 31 mars samt den 31 december.
Vid den första avstämningen nådde Norrbotten uppsatta mål, både vad gäller besök och behandling, inklusive 90 procents måluppfyllelse. Detta innebar totalt 7 970 853 kr i stimulansmedel.
Vid den andra avstämningen, den 31 december 2010, nådde Norrbotten målet att minst 80 procent av patienterna hade väntat 90 dagar eller kortare på besök eller behandling. Det genomsnittliga resultatet för 1 september–31 december låg på 88 procent för besök samt 88 procent för behandling, inklusive övriga behandlingar. Landstinget nådde därmed inte riktigt upp till måluppfyllelsen på 90 procent. Per den 31 december var motsvarande siffror för besök 90,7 procent och för behandling 92,5 procent. Detta innebär totalt 32 853 896 kr i stimulansmedel.
Totalt fick landstinget 40 824 749 kr i stimulansmedel för 2010.
Måluppfyllelse 2010 gällande förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Utifrån resultatet den 31 oktober 2010 delades totalt 214 miljoner kr ut, varav 107 miljoner kr per delområde: besök respektive behandling/fördjupad utredning. De landsting och regioner som nådde upp till målen fick ta del av medlen som ska användas som en förstärkning till verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa.
För 2010 års överenskommelse gällde det att 90 procent av barn och unga skulle få ett första besök inom 30 dagar. Vidare måste 90 procent av barn och unga ha fått fördjupad utredning och behandling inom 60 dagar för att landstinget skulle få ta del av stimulansmedlen. Vid avstämningen den 31 oktober nådde Norrbotten målen både avseende besök och fördjupad utredning/behandling. Detta innebär 6 817 791 kr i stimulansmedel.
Måluppfyllelse 2011 för Kömiljarden
Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har genom överenskommelse den 17 december 2010 enats om villkoren för de prestationsbaserade ersättningarna avseende tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården som ska gälla för 2011.
Kraven har skärpts i årets överenskommelse och förutsättningarna för att få ta del av medlen är att minst 70 procent av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på besök hos specialist respektive på behandling inom planerad specialiserad vård. Till de landsting som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 800 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården.
Återstående 200 miljoner kr fördelas till de landsting/regioner som når målet att minst 80 procents av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller
4
kortare på besök respektive behandling. Avstämningar ska göras månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje
månadsavstämning. Medel kommer att utbetalas efter regeringens beslut under januari 2012.
Måluppfyllelse 2011 gällande förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Fördelningen av stimulansmedel för 2011 kommer att göras utifrån mätningar av faktisk väntetid (genomsnittligt värde 1 september–31
oktober). Till de landsting som når måluppfyllelse fördelas 214 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för första bedömning respektive fördjupad utredning/behandling. Förutsättningarna för att få ta del av medlen gäller att minst 90 procent av barn och unga, med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har fått en första bedömning inom 30 dagar. Det gäller också att minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad
utredning/behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Medel kommer att utbetalas efter regeringens beslut under december 2011.
Parterna är eniga om att en förutsättning för att de enskilda landstingen ska få ta del av medlen i överenskommelsen är att ingen signifikant ökning av andelen patientvald väntan sker under avstämningsperioden.
Utvecklingsarbete inför kommande överenskommelser Områden som övervägs i kommande överenskommelser är exempelvis inkludering av nya mätområden och ambitionshöjningar i form av kortare tidsgränser. Regeringen och SKL avser att under 2011 utreda
förutsättningarna att lägga om det prestationsbaserade ersättningssystemet så att fokus i väntetidsuppföljningen ligger på patientens hela väg genom vården.
Norrbotten
Primärvård - telefontillgänglighet
Telefontillgängligheten mättes under oktober månad 2010. Nationellt deltog alla landsting/regioner utom Stockholm. I Norrbotten saknas siffror avseende telefontillgängligheten för Vittangi vårdcentral. Riksgenomsnittet för andelen besvarade samtal var 89 procent, medan Norrbottens siffra låg strax över rikets resultat på 91 procent. Andelen besvarade samtal vid mätningen i mars var 96 procent och hösten 2009 låg motsvarande siffra på 93 procent.
Resultatet per vårdcentral i Norrbotten ser ut på följande sätt:
5
Det var sex vårdcentraler som klarade att besvara 100 procent av inkommande telefonsamtal, medan 26 vårdcentraler klarade minst 95 procent.
Primärvård - läkarbesök
Höstens mätning avseende tillgänglighet till läkarbesök skedde mellan 18–
29 oktober, 2010. Alla länets vårdcentraler har deltagit.
Resultatet för landstinget och regionerna av andel läkarbesök inom sju dagar blev följande:
Andelen patienter som fick träffa läkare samma dag de kontaktade
vårdcentralen i Norrbotten låg på 60,5 procent. Genomsnitt för riket var 67 procent. Inom sju dagar fick 85,1 procent träffa läkare. Motsvarande siffra för riket var 92,1 procent.
Specialiserad vård - besök
I december fanns det totalt 6 093 väntande patienter till ett besök. Av dessa hade 125 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar (frivillig
väntan/patientvald väntan). Andelen som väntat kortare än 90 dagar uppgick till 90,7 procent.
Besök i Norrbotten, specialiserad vård, april–december 2010
6
Månad Totalt antal väntande
Varav patientvald
väntan 91-
Andel kortare än 90
dagar
April 5 908 280 88,5 %
Maj 5 766 186 90,2 %
Juni 6 248 161 89,8 %
Juli 6 606 254 83,7 %
Augusti 6 222 295 75,4 %
September 6 075 227 82,4 %
Oktober 6 154 153 89,5 %
November 6 244 115 91,4 %
December 6 093 125 90,7 %
Nedan redovisas tillgängligheten för besök per den 31 december 2010 uppdelat på olika verksamhetsområden. Resultatet för november månad anges inom parentes.
Verksamhets område
Totalt antal väntande
Varav patientvald
väntan 91-
Andel kortare än 90
dagar
Kirurgi 3 924 (4 056) 57 (42) 94,4 % (95,7
%)
Medicin 1 982 (2016) 62 (68) 82,9 % (82,3
%) Psykiatri –
barn 50 (59) 0 (0) 100 % (100 %)
Psykiatri –
vuxna 137 (113) 6 (5) 95,6 % (95,6
%) Totalt 6 093 (6 244) 125 (115) 90,7 % (91,4
%) Följande tabell visar tillgängligheten per den 31 december 2010 (resultatet för november månad inom parentes) avseende besök inom
verksamhetsområdena kirurgi och medicin uppdelat på respektive specialitet.
Specialitet Totalt antal
väntande Varav
patientvald väntan 91-
Andel kortare än 90
dagar Kirurgi totalt 3 924 (4 056) 57 (42) 94,4 % (95,7
%) Allmän kirurgi 955 (1 105) 20 (16) 91,2 % (93,4
%) Kvinnosjukvår
d 499 (482) 11 (10) 94,6 % (96,7
%)
Ortopedi 903 (959) 7 (6) 95,6 % (96,2
%)
Urologi 329 (367) 2 (1) 95,1 % (96,5
%)
Ögonsjukvård 642 (610) 11 (7) 96,6 % (97,4
%)
Öron-näsa-hals 596 (533) 6 (2) 94,6 % (95,9
%) Medicin
totalt 1 982 (2
016) 62 (68) 82,9 % (82,3
%) Allmän
internmed
393 (420) 5 (7) 94,7 % (94,8
%) Barn- och
ungdom 299 (317) 2 (3) 88,3 % (93,4
%)
7
Specialitet Totalt antal väntande
Varav patientvald
väntan 91-
Andel kortare än 90
dagar
Endokrinologi 24 (26) 1 (1) 83,3 % (73,1
%)
Hematologi 15 (10) 1 (0) 93,3 % (90 %)
Hjärtsjukvård 98 (114) 1 (0) 46,9 % (50,9
%)
Hudsjukvård 434 (413) 9 (10) 90,8 % (95,6
%)
Lungsjukvård 301 (353) 29 (38) 57,1 % (45,6
%) Mag- och
tarmsjukv
99 (71) 4 (1) 93,9 % (93 %)
Neurologi 73 (69) 0 (1) 97,3 % (95,7
%)
Njurmedicin 17 (16) 0 (0) 58,8 % (68,8
%) Reumatisk
sjukvård 191 (166) 9 (7) 78,5 % (84,3
%) Spec
smärtmott
38 (41) 1 (0) 97,4 % (100
%) Specialiserad vård - operation/åtgärd inklusive övriga
I december väntade 2 558 patienter i Norrbotten på behandling (inkl övriga).
Totalt 66 patienter hade själva valt att vänta längre än 90 dagar (frivillig väntan/patientvald väntan). Andelen som väntat kortare än 90 dagar (behandling inkl övriga) uppgick till 92,5 procent.
Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbotten april–
december 2010
Månad Totalt antal
väntande
Varav patientvald
väntan 91-
Andel kortare än 90
dagar
April 2 822 202 85,1 %
Maj 2 287 131 85,9 %
Juni 2 233 131 82,3 %
Juli 2 445 186 71,7 %
Augusti 2 394 186 65,5 %
September 2 588 176 77,4 %
Oktober 2 524 104 88 %
November 2 466 62 93,1 %
December 2 558 66 92,5 %
Tillgängligheten till operation/åtgärd, inklusive övriga behandlingar, per den 31 december 2010 uppdelat på verksamhetsområde var följande (resultatet för november månad anges inom parentes):
Verksamhets område
Totalt antal väntande
Varav patientvald
väntan 91-
Andel kortare än 90
dagar Totalt 2 558 (2 466) 66 (62) 92,5 % (93,1
%)
Gynekologi 225 (204) 13 (11) 85,8 % (89,2
%)
Handkirurgi 116 (131) 1 (0) 93,1 % (96,2
8
Verksamhets område
Totalt antal väntande
Varav patientvald
väntan 91-
Andel kortare än 90
dagar
%)
Kirurgi 360 (347) 4 (5) 90,6 % (94,8
%)
Ortopedi 610 (642) 16 (18) 92,3 % (90,5
%)
Plastikkirurgi 34 (34) 1 (1) 70,6 % (79,4
%)
Ryggkirurgi 26 (26) 0 (0) 92,3 % (92,3
%)
Urologi 149 (137) 4 (7) 91,9 % (83,9
%)
Ögonsjukvård 460 (432) 3 (2) 98,5 % (98,8
%)
Öron-näsa-hals 578 (513) 24 (18) 93,3 % (94,3
%) Den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin redovisas i
väntandeintervallen 0–30 dagar och 31–60 dagar samt i andel
stimulansmedel 0–30 dagar och 0–60 dagar. I tabellform per den 31 oktober, per den 30 november samt per den 31 december uppdelat på besök och fördjupad utredning/behandling ser det ut på följande sätt:
Norrbot
ten Totalt
antal väntand
e1))
Väntand e interval
l 0–30
dgr
Väntand e interval
l 31–60 dgr
Andel sti- mulans-
medel 0–30 dgr2)
Andel sti- mulans-
medel 0–60 dgr2) December
Besök 50 56 4 97,9 % 100 %
Fördjupa d
utrednin g/
behandli ng
43 29 13 67,4 % 97,7 %
November
Besök 59 46 3 98,2 % 100 %
Fördjupa d
utrednin g/
behandli ng
38 29 7 76,3 % 94,7 %
Oktober
Besök 69 65 2 100 % 100 %
Fördjupa d
utrednin
18 14 4 77,8 % 100 %
9
Norrbot ten
Totalt antal väntand
e1))
Väntand e interval
l 0–30
dgr
Väntand e interval
l 31–60 dgr
Andel sti- mulans-
medel 0–30 dgr2)
Andel sti- mulans-
medel 0–60 dgr2) g/
behandli ng
1) I totalt antal väntande ingår även patientvald väntan/medicinskt orsakad väntan.
2) Patientvald väntan/medicinskt orsakad väntan ingår inte.
Patientsäkerhetslagen
Den 1 januari 2011 infördes patientsäkerhetslagen. Samtidigt upphörde lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS. Den nya lagen ses av många som en reform i svensk hälso- och sjukvård.
Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och
sjukvården genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårdgivaren eller att hälso- och sjukvårdspersonal begått misstag.
Sammanfattningsvis innebär den nya patientsäkerhetslagen följande förändringar:
Vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva systematiskt
patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador.
Ansvaret att pröva klagomål från enskild patient flyttas från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, till Socialstyrelsen.
Disciplinpåföljderna ”varning och erinran” tas bort och ersätts bland annat med utökad möjlighet att rikta kritik och vidta åtgärder mot både
vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal.
Det införs skärpta bestämmelser om prövotid och återkallelse av legitimation. Vid beslut om prövotid ska en prövotidsplan upprättas för den legitimerade.
Patienten lyfts fram som en viktig och självklar samarbetspartner i patientsäkerhetsarbetet.
Vårdgivaren ska till Socialstyrelsen rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra fara för patientsäkerheten.
Om apotekspersonal har skäl att anta en läkares eller tandläkares
förskrivning av till exempel narkotiska preparat står i strid mot vetenskap och beprövad erfarenhet ska detta anmälas till Socialstyrelsen.
Patientnämndens betydelse för patientsäkerheten blir tydligare genom att de bland annat ska uppmärksamma Socialstyrelsen på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn.
Socialstyrelsen får göra registerkontroll från belastningsregistret inför beslut om att meddela legitimation.
10
Förankringsarbetet av den nya patientsäkerhetslagen har pågått sedan mitten av 2010 och jag bedömer att vi står förhållandevis väl rustade inför
tillämpningen av den nya lagen. Mycket arbete kvarstår ändå och Socialstyrelsen kommer att meddela en del nya föreskrifter som hjälp i tillämpningen av lagen.
Patientsäkerhetsöverenskommelsen
Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har enats om en prestationsbaserad ersättningsmodell för patientsäkerhetsarbete i
landstingen. De landsting som åstadkommer förbättringar får dela på 400 miljoner kr.
Överenskommelsen syftar till att, genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera
patientsäkerhetsarbetet i landstingen. Satsningen omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett aktör.
Under 2011 avsätts 500 miljoner kr för att utveckla patientsäkerhetsarbetet i syfte att öka patientsäkerheten. För åren 2012–2014 har regeringen beräknat 675 miljoner kr per år. Huvuddelen av dessa medel är avsedda för
prestationsbaserat stimulansbidrag. För 2011 betalas pengarna ut till landstingen i slutet av året baserat på uppnådda resultat under perioden januari till september. Överenskommelsen gäller till och med den 31 december 2014 och revideras årligen.
Utgångspunkten för satsningen är regeringens nollvision för undvikbara vårdskador. Målet är att arbetet inom ramen för överenskommelsen ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att effekterna av stegen mot en nollvision blir tydliga både för landstingen och för
skattebetalarna.
Grundkrav i uppgörelsen för 2011 för att ett landsting ska få del av medlen är att det:
Har upprättat en patientsäkerhetsberättelse enligt den nya patientsäkerhetslagen.
Har inrättat en lokal Stramagrupp, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, senast den 30 september 2011.
Deltar i den nationella patientenkät för primärvården som kommer att genomföras under 2011.
Har tagit väsentliga steg i införandet av Nationella patientöversikten (NPÖ), ett system för att vården ska ha tillgång till viktig information om patienten, oberoende av var patienten vårdas.
Landsting som uppfyller dessa krav kan få del av 400 miljoner kr 2011, om de uppfyller indikatorer inom följande specificerade områden
100 miljoner kr för landsting som mäter patientsäkerhetskulturen på minst 25 procent av hälso- och sjukvårdspersonalen.
100 miljoner kr för landsting som mäter följsamheten till basala
hygienrutiner och klädregler på minst 75 procent av alla avdelningar på alla sjukhus inom slutenvården.
11
100 miljoner kr för landsting som mäter förekomst av trycksår på minst 50 procent av alla avdelningar på alla sjukhus.
100 miljoner kr för landsting som minskar sin antibiotikaförskrivning inom öppenvården. Det långsiktiga målet till 2014 är högst 250 recept per 1 000 invånare.
Förutsättningarna i Norrbotten att uppfylla kraven är goda, det vill säga grundkraven uppfylls och indikatorer inom de specificerade områdena uppfylls med undantag för patientsäkerhetskulturmätningen där bland annat hittills använd patientenkät behöver bytas ut på grund av valideringskrav.
Detta arbete har påbörjats och mätningen beräknas vara i skarp drift hösten 2011.
Punktprevalensmätningar
Förekomst av vårdrelaterade infektioner
Landstinget har tillsammans med övriga landsting och regioner i landet, beslutat att halvera antalet vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter drabbas av i vården. För att följa upp målet genomförs mätningar två gånger per år i hela landet. Mätningarna ska ligga till grund för förbättringsarbeten i syfte att minska vårdskadorna och öka patientsäkerheten.
Diagrammet visar resultatet för Norrbotten och riket av de sex mätningar som skett mellan 2008 och 2010:
Vid den första mätningen i maj 2008 hade 11,3 procent av patienterna vid Sveriges sjukhus drabbats av en vårdrelaterad infektion. Idag är siffran nere i 9,4 procent. För landstingets del visade mätningen i maj för två år sedan att 13,0 procent hade en vårdrelaterad infektion. Den senaste mätningen visar 7,8 procent.
I undersökningen redovisas också riskfaktorernas betydelse för uppkomsten av infektioner. De vanligaste riskfaktorerna är antibiotikabehandling, kirurgiska ingrepp, urinkateterbehandling och blodkärlskatetrar.
Landstingets mätningar visar att infektionerna går ner över tid och är något bättre än riksgenomsnittet. Resultatet analyseras särskilt i de verksamheter där vårdrelaterade infektioner förekommer för att rätt åtgärder ska kunna sättas in.
12
Som ett viktigt led i att minska smittspridningen har samtliga landsting och regioner i landet genomfört den första nationella mätningen av följsamhet till Socialstyrelsens föreskrifter om klädregler och handdesinfektion. I
Norrbotten startades denna typ av mätning redan maj 2009.
Riksgenomsnitt blev 62 procents följsamhet till handdesinfektion och 87 procents följsamhet till klädregler. Motsvarande resultat i Norrbotten är 75 procents följsamhet till handdesinfektion och 80 procents följsamhet till klädregler. Landstingets mål är 100 procents följsamhet till båda variablerna.
Arbetet med att analysera orsakerna till de vårdrelaterade infektionerna fortsätter och de nationella åtgärdspaketens rekommendationer för att minimera riskfaktorerna följs. Vidare fortsätter uppföljningen av hygien- och klädregler. År 2011 blir ett år då krafttagen mot vårdrelaterade infektioner får ett uthålligt fäste i landstinget.
Förekomst av trycksår
Arbetet med att förebygga fall, trycksår och undernäring vinner mark. Två punktprevalensmätningar som visar förekomsten av trycksår har gjorts under året. Målet är att inga trycksår ska förekomma. Resultatet som jag
redovisade i min rapport till styrelsen den 2 december 2010 var följande:
Genomsnittet vid mätningen i mars var 15,2 procent och i oktober 14,4 procent, en minskning på 0,8 procentenheter. Resultatet visar att kraftfulla förbättringsåtgärder enligt åtgärdspaketen måste genomföras i all
verksamhet.
13
Följande diagram visar andelen patienter med trycksår som fått åtgärder insatta:
Målet är att alla patienter som har trycksår också ska ha evidensbaserade åtgärder insatta i rätt tid. Alltfler patienter får insatta åtgärder i tid för att förebygga trycksår vid identifierad risk.
Patientsäkerhetsarbetet 2011–2013
Vision
Patientsäkerhetsarbetet kännetecknas av ett vinna/vinna perspektiv där trygga patienter, medarbetare och närstående står i fokus och att vårdresultatet skapar ökat värde för patienterna.
Mål
Vårdskadorna ska halveras utifrån 2008 års resultat.
Patientsäkerhetsberättelse ska skrivas enligt kraven i patientsäkerhetslagen.
Patientsäkerhetskulturen ska mätas med validerad nationell enkät på minst 25 procent av alla medarbetare under 2011
Patientsäkerhetslagen ska vara känd, förstådd och tillämpad i alla verksamheter.
Ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet ska vara implementerat, känt och tillämpat i alla verksamheter.
Vårdskadebegreppet ska vara känt, förstått och tillämpat i alla verksamheter.
Verksamheten ska följa samtliga nationellt framtagna evidensbaserade åtgärdspaket för att minska vårdskador.
Vårdrelaterade infektioner ska inte överstiga 5 procent.
Samverkan med kommunerna för att minska vårdskador ska intensifieras.
Avvikelsehanteringsprocessen ska fortlöpande utvecklas och förbättras.
Riskbedömning ska göras för såväl enskild patient som på organisationsnivå.
14
Händelseanalyser utförs på alla allvarliga vårdskador. Resultatet används i det systematiska förbättringsarbetet i alla verksamheter.
Patientnämnden 2010
Patientnämnden avslutade 580 ärenden under 2010 jämfört med 735 ärenden under samma period 2009. Därutöver kontaktades nämnden av en stor mängd patienter och medborgare som önskade vägledning i problem inom hälso- och sjukvården samt folktandvården.
Av tabellen framgår antal ärenden under 2009 respektive 2010.
15
Divisio n
Bemötand e, kommunik
ation
Organisati on, regler
och resurser
Vård och behandlin
gsfrågor
Totalt
200 9
201 0
200 9
201 0
200 9
201 0
200 9
201 0 Primärv
ård 95 63 33 43 55 47 183 153
Operera nde spec
86 59 57 51 97 87 240 197
Medicin ska spec
47 27 23 29 37 36 107 92
Vuxenp
sykiatri 39 16 33 13 21 29 93 58
Diagnos tik
1 3 6 15 3 6 10 24
Folktan dvård
16 11 15 5 16 12 47 28
Service 6 1 14 7 3 2 23 10
Kommu ner
7 2 2 0 10 9 19 11
Annat landstin g/
vårdgiv are
7 2 3 3 3 2 13 7
Totalt 304 184 186 166 245 230 735 580
Varav Kvinnor
Män 202
102 100
84 93
93 93
73 153
92 145
85 448
287 338
242 Det totala antalet ärenden har minskat med 155 eller 21 procent under 2010 jämfört med 2009, varav Bemötande, kommunikation med 120 ärenden eller 40 procent, Organisation, regler och resurser med 20 ärenden (11 procent) och Vård och behandlingsfrågor med 15 ärenden (6 procent).
Av det totala antalet anmälningar gällde 58 procent kvinnor, vilket är en minskning från 61 procent år 2009.
Divisionerna Primärvårds, Opererande specialiteters och Medicinska specialiteters andel av det totala antalet ärenden ökade från 72 procent år 2009 till 76 procent år 2010.
Förbättringsarbete
Aktuellt
Arbetet för att förbättra tillgängligheten på mottagningar och
akutmottagningar fortsätter. Metodstöd i förbättringsarbeten i verksamheten ges regelbundet framförallt med hjälp av Genombrottsmetoden, men även med hjälp av andra verktyg.
Arbete pågår för att ta tillvara redovisningar och resultat i öppna jämförelser för att ha som underlag i det systematiska förbättringsarbetet och förbättra resultat i hälso- och sjukvården.
16
Utifrån utvecklingsprogrammet ”Lean i vården” fortsätter arbetet för att från ett ledningsperspektiv se vilka delar av Leankonceptet som kan tillämpas inom hälso- och sjukvården för att kunna bidra till en bättre, säkrare och effektivare vård.
I regional samverkan bedrivs arbete för analys och mottagande av nya nationella riktlinjer för bland annat rörelseorganens sjukdomar och
lungcancer. Arbete för att finna rutiner för mottagande och implementering av nya kunskapsunderlag pågår. Implementering av nationella riktlinjer för diabetesvård pågår. Arbete pågår också för att öka användningen av evidensbaserad kunskap i vården.
Planer för 2011
En chefs- och ledardag med temat ”Kvalitets- och förbättringsarbete i fokus”
ska genomföras i februari för sjunde året i rad. Chefs- och ledardagen är en del i den långsiktiga chefsutbildningen där förbättringsarbete är en viktig del.
Medarbetarnas stöd från ledningar på alla nivåer är en förutsättning för ett lyckat systematiskt förbättringsarbete.
En utbildningsdag om förbättrings- och utvecklingsarbete för administrativ personal ska anordnas på hösten för sjunde året i rad. Syftet är att visa hur divisionsstaberna och landstingsdirektörens stab driver och stödjer systematiskt förbättringsarbete inom sina divisioner och enheter och i samverkan med vårdgrannar och andra samt att få ny kunskap.
I landstingets ledarutvecklingsprogram ska seminarier om förbättringskunskap genomföras. I ST-läkarutbildningen kommer förbättringskunskap också att ingå. Informationsinsatser om förbättrings- och utvecklingsarbete kommer att göras vid olika tillfällen. Metodstöd i förbättringsarbete och stöd för att använda nya verktyg kommer att ges regelbundet. En modell för strukturerad kommunikation, SBAR, ska införas i alla verksamheter.
Stipendium för bästa förbättrings-/utvecklingsarbete i vården kommer att tilldelas på landstingsfullmäktiges möte i juni.
Samverkan mellan landstinget och Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap, har intensifierats. Ledningar och verksamhetsföreträdare träffas regelbundet. Aktuella frågor är studenternas verksamhetsförlagda utbildning, förbättringskunskap i vårdutbildningar och ledarskapets betydelse för ett framgångsrikt systematiskt förbättringsarbete.
Uppföljning av deltagande i kvalitetsregister sker årligen i syfte att öka medverkan i registren för att kunna följa upp kvaliteten och resultat vården som ger underlag för ständigt patientfokuserat förbättringsarbete. Arbete med att öka registreringsfrekvensen fortgår. Ett nytt kvalitetsregister,
”Senior Alert”, för att förebygga fall, undernäring och trycksår, har tillkommit. Palliativa registret är ett annat nytillkommet register. Vid tillkomsten av nya kvalitetsregister ges stöd för att komma igång med registrering. Aktiviteter pågår för att registrering ska göras i hela landstinget.
Nationella riktlinjer för vuxentandvård
Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för tandvård och indikatorer för god tandvård. Riktlinjerna avser
vuxentandvård och i huvudsak den del som omfattas av det statliga
17
tandvårdsstödet som utgår från tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). En av aktiviteterna för att sprida innehållet i riktlinjerna är seminarier som genomförs i samtliga landsting under hösten 2010, i
Norrbotten den 22 november. Seminarierna riktar sig till såväl offentlig som privat tandvård.
Under hösten bildades en arbetsgrupp med representanter från vårdgivare i länet. Gruppens uppdrag var att jämföra ett urval av Socialstyrelsens slutsatser och rekommendationer med gällande praxis inom det egna landstingsområdet. I uppdraget ingick också att beskriva hur
rekommendationerna kan komma att påverka hur tandvården organiserar sitt arbete samt eventuella ekonomiska konsekvenser.
Arbetsgruppen skulle också arrangera ett halvdagsseminarium för tandvårdens olika ledningsfunktioner (folktandvårdschef, företrädare för privattandvård, landstingens beställarfunktioner, privat och offentlig tandvård med representanter för både tandläkare och tandhygienister samt politiker).
Arbetsgruppen valde ut tre områden som ansågs ha särskilt intresse och som analyserades. Dessutom har rekommendationerna om systematisk
antibiotikabehandling diskuterats. De berör två av riktlinjeområdena, men har här redovisats under området ”Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat”.
1. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens rekommendationer
Tandvården bör erbjuda kvalificerad rådgivning till personer med känd munrelaterad sjukdom där bristande munhygien är en riskfaktor (prioritet 3).
Tandvården kan erbjuda kvalificerad rådgivning till personer med känd oral sjukdom där kost och sockerintag är en riskfaktor (prioritet 6). Tandvården bör undvika att erbjuda kort rådgivning till personer med känd munrelaterad sjukdom där bristande munhygien är en riskfaktor (prioritet 10). Tandvården bör undvika att erbjuda kort rådgivning till personer med känd oral sjukdom där kost och sockerintag är en riskfaktor (prioritet 10).
Kvalificerad rådgivning innebär individualiserad, patientcentrerad rådgivning med utgångspunkt från specifika teoretiska modeller. Det kan vara beteendeterapi med eller utan kognitiv inriktning, MI (motiverande samtal) är ett exempel.
Seminariedeltagarnas analys
Utbildning i kvalificerad rådgivning är i första hand tänkt för tandhygienister. Information efterlyses om utbildningen kräver högskolebehörighet samt utbildningens omfattning (enligt förslag från Socialstyrelsen ca 15 poäng).
Idag saknas nationell utbildningsstruktur och mötesdeltagarna anser att utbildning i kvalificerad rådgivning bör ingå i såväl tandläkarnas som tandhygienisternas grundutbildning.
I länet saknas idag kompetens inom området med undantag för en tandhygienist och en tandläkare i folktandvården som har utbildning från Tromsö universitet (Relasions- og nettverksarbeid-60 studiepoeng, som sannolikt ger efterfrågad kompetens). Kvalificerad rådgivning bör kunna erbjudas i hela länet eftersom 10–15 procent av befolkningen har stora
18
munhälsoproblem och där kvalificerad rådgivning bedöms vara en viktig metod i patientbehandlingen. Kostnader för utbildning i kvalificerad rådgivning är bland annat produktionsbortfall. Andra tänkbara
användningsområden för kvalificerad rådgivning är behandling av patienter med långvarig smärta.
Sammanfattningsvis förordades att metoden införs och prövas som pilotprojekt i specialisttandvårdens verksamhet för behandling av tandlossningssjukdomar innan man går vidare i större omfattning.
Resultatet kan följas upp med indikator 1.1 - Antal tandvårdspersonal som genomgått utbildning i teoribaserad kvalificerad rådgivning.
2. Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat Socialstyrelsens rekommendationer
Rekommendationer för periimplantit (infektion med åtföljande benförlust kring ett implantat) är att tandvården bör erbjuda rådgivning för att nå en god munhygien till personer med periimplantit (prioritet 3), lambåkirurgi
(tandköttsoperation) för åtkomlighet (prioritet 4), stödbehandling/återfallspreven-tion (prioritet 3).
Tandvården bör undvika att erbjuda antiseptika för daglig munsköljning (prioritet 10), spolning av tandköttsfickor (prioritet 10), lokal
tilläggsbehandling med klorhexidingel (prioritet 9) och lokal antibiotikabehandling (prioritet 9).
Tandvården bör inte erbjuda systemisk (generell) antibiotikabehandling som enda behandling (Icke göra).
Tandvården bör endast inom ramen för studier erbjuda antiinflammatoriska preparat som tilläggsbehandling, doxycyklin i låg dos (FoU).
Seminariedeltagarnas analys
Det är inte är några större skillnader mellan ovanstående rekommendationer och praxis. För tillfället finns inte tillräckligt med resurser för periimplantit- operationer som kräver specialisttandläkarkompetens. I landstinget finns för närvarande två parodontologtjänster, varav en är tillsatt. Eftersom
prevalensen avseende periimplantit är bristfällig är vårdbehovet oklart.
Omfattningen kan följas upp med indikator - Antal individer med periimplantit/antal med implantat.
I seminariegruppen framkom önskemål om ett förtydligande från Socialstyrelsen om skillnader mellan antiseptiska och antibakteriella lösningar. Det fanns dessutom önskemål att patientversionen av nationella riktlinjer inte ska innehålla behandlingens prioritet. Tyngdpunkten bör läggas på patientens egenvård.
Socialstyrelsens rekommendationer
Tandvården bör erbjuda systemisk antibiotika som tilläggsbehandling vid aggressiv parodontit (tandlossning) (prioritet 3). Tandvården bör undvika att erbjuda systemisk tilläggsbehandling med antibiotika vid kronisk parodontit (prioritet 10), lokal antibiotikabehandling vid periimplantit (prioritet 9).
Tandvården bör inte erbjuda systemisk behandling med antibiotika som enda behandling vid periimplantit (Icke göra).
19
Tandvårdens andel av totala antibiotikaförskrivningen är 7 procent och den totala pcV(fenoximetylpenicillin)-förskrivningen 23 procent. Det finns relativt stora skillnader i antibiotikaförskrivning mellan landstingen enligt tillgänglig statistik.
Seminariedeltagarnas analys
Det finns olika rekommendationer när det gäller antibiotikabehandling. Inom landstinget finns flera olika rekommendationer, vilket medför svårigheter att veta vad som är rätt och aktuellt. I vissa avseenden ges motstridiga
rekommendationer för exempelvis profylaktisk antibiotikabehandling. Enligt Anders Olsson (parodontolog i landstinget) innehåller boken ”Tandvårdens läkemedel” rekommendationer som stämmer överens med de i nationella riktlinjerna. Utbildning till tandvårdspersonal i samband med
tandvårdsdagarna efterlyses.
Utredning och analys av skillnaderna i antibiotikaförskrivning mellan Norrbotten och Västerbotten bör genomföras, eftersom förskrivningen är lägst i Västerbotten.
3. Total och partiell tandlöshet Socialstyrelsens rekommendationer
Socialstyrelsens rekommendation är att tandvården bör erbjuda luckslutning med ortodontisk apparatur (tandställning) till personer med entandslucka i överkäkens frontandsområde (prioritet 3) eller tandstödd bro (prioritet 3) eller implantatstödd krona (prioritet 3). Tandvården bör erbjuda luckslutning med ortodontisk apparatur till personer med entandslucka i underkäkens frontandsområde (prioritet 3) eller tandstödd bro (prioritet 3).
Tandvården bör erbjuda förbehandling med ortodontisk apparatur inför tandersättning till personer med entandslucka i fronttandsområdet (prioritet 3).
Seminariedeltagarnas analys
I Norrbotten utförs få/inga behandlingar där indikationen är att sluta luckor med tandreglering (ortodonti). Ortodontins behandlingsmöjligheter bör lyftas fram. Inom sex år kommer tre av länets totalt åtta tandregleringsspecialister (ortodontister) att pensioneras, samtidigt som barnkullarna minskar. Inga privata tandregleringsspecialister finns i länet. Kostnaderna för ovanstående tandregleringsbehandlingar belastar det statliga tandvårdsstödet och
patienterna. IT-stödet inom folktandvården är väl utbyggt för
distanskonsultationer till specialisttandvården. Inom privattandvården används vanligt postförfarande vid distanskonsultationer.
Allmänna synpunkter på riktlinjerna
För att riktlinjerna ska bli mer användarvänliga måste utformningen av råden förbättras. Det är viktigt att de sorteras och utformas så att de kan införas i verksamhetssystemen. Viss kritik framfördes till exempel mot
rekommendationerna inom området endodonti (pulpa- och rotbehandling).
Enskilda vårdgivare kan förmedla sina synpunkter via webben.
Spridning av riktlinjerna inom respektive organisation
I Norrbotten ska information om riktlinjerna ges i maj under folktandvårdens tandvårdsdagar, då den definitiva versionen är klar. Socialstyrelsens
20
representanter kommer att närvara. Även privata vårdgivare kommer att bjudas in.
Verksamhetscheferna har påbörjat informationen till sina medarbetare.
Specialisttandläkarna kommer att informera om riktlinjerna inom sitt område i samband med konsultationsbesöken vid allmäntandvårdsklinikerna.
Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 2010 med återblickar till år 2006
Under vårmånaderna år 2010 fick ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen (16–84 år) ett frågeformulär hemskickat i sina brevlådor.
Urvalet av personer var fördelat på kommun och åldersgrupp. Formuläret innehöll ett antal frågor om deras hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. En liknande undersökning gjordes fyra år tidigare, år 2006. Redovisningen för år 2010 bygger på svar av 12 700 norrbottningar.
Allmänt hälsotillstånd – självskattad hälsa
En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Frågan används vanligtvis för att jämföra hälsan mellan olika befolkningsgrupper eller förändringar över tid.
Norrbottningarnas självskattade hälsa bedöms idag bättre än för fyra år sedan. Fler rapporterar bra hälsa och färre dålig hälsa. Det gäller män som kvinnor, ung som gammal men också inom olika samhällsgrupper. De skillnader som fanns mellan olika samhällsgrupper för fyra år sedan kvarstår.
Arbetare rapporterar sämre hälsotillstånd än tjänstemän, personer med kort utbildning sämre än de med lång utbildning o s v. Fler kvinnor rapporterar sämre hälsa än männen.
Bra hälsotillstånd bland norrbottningarna, bland kvinnor och män efter ålder, utbildningslängd och yrkestillhörighet, åren 2006 och 2010.
I Norrbotten utgör de finlandsfödda den största gruppen av samtliga utrikes- födda.De flesta finns i länets östra del och är i åldrarna 45 år eller äldre. De finlandsfödda i medelåldern eller äldre rapporterar sämre hälsa än vad jämnåriga som är födda i Sverige gör. Förbättringar har skett oavsett födelseland under de fyra senaste åren men omtalade skillnad kvarstår.
21
Andel med bra eller mycket bra hälsotillstånd bland svenskfödda och födda i övriga Norden. Urval 45 år eller äldre.
Fysisk (kroppslig) hälsa
År 2010 har färre norrbottningar svår värk i rörelseorganen i jämförelse med år 2006. Värk är vanligare bland kvinnor än bland män. Fler än var fjärde kvinna 45 år eller äldre rapporterar svår värk mot var femte bland jämnåriga män. Oavsett vilken kroppsdel som värken härrör från (nacke, skuldror eller ben, armar eller rygg, höfter) har kvinnorna fler med svår värk i alla åldrar.
Värk är vanligare bland arbetare än tjänstemän, personer med kort än bland lång utbildning och personer som är födda inom övriga Norden än
svenskfödda.
Utvecklingen under samma tidsperiod av andelen länsbor som har högt blodtryck är motsatt, det vill säga smärre ökningar i de flesta
åldersgrupperna. I åldersgruppen 65–84 år har mer än hälften bland kvinnor och nära hälften av männen uppgett sig ha högt blodtryck. Enligt egna uppgifter har också användningen av blodtrycks- och blodfettssänkande medicin ökat bland norrbottningarna medan utskrivna recept på värk minskat något. Förekomsten av diabetes var i genomsnitt åtta procent bland männen och sex procent bland kvinnorna båda åren 2006 och 2010. Norrbotten har förhållandevis fler med diabetes än genomsnittet för riket.
22
Andel med högt blodtryck efter kön och ålder,
Andel med svår värk i
rörelseorganen efter kön och ålder, Norrbotten åren 2006 och 2010. Skalan upp till 50 procent.
Andel med högt blodtryck efter kön och ålder,
Norrbotten åren 2006 och 2010.
Andel som äter medicin mot högt blodtryck och blodfettssänkande medicin bland norrbottningar 45 år eller äldre, åren 2006 och 2010.
Andel som äter smärtstillande medel på recept mot värk bland norrbottningar 30 år eller äldre, åren 2006 och 2010.
Andel med astma eller allergi, Norrbotten och riket år 2010.
Astma och allergibesvär är vanligare i Norrbotten än bland genomsnittet för riket bland jämnåriga kvinnor och män. Astma uppges av 13 procent bland männen och 15 procent bland kvinnorna i Norrbotten.
23
Andelen med fetma efter kön och ålder, Norrbotten åren 2006 och 2010.
Det har inte skett några förändringar till det bättre när det gäller norr- bottningarnas totala övervikt. Fortfarande är sex av tio män överviktiga (inklusive fetma) och varannan kvinna. Sett till enbart övervikt (exkluderar fetma) har inga förändringar skett bland män och kvinnor i olika åldrar.
Förekomsten av fetma har ökat bland unga och de allra äldsta. De yngre männen (16–29 år) har mer än fördubblat andelen med fetma från fyra till elva procent. Jämnåriga kvinnor har ökat från fyra till sju procent.
Psykisk hälsa
Den psykiska hälsan utifrån andelen som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande och därmed sämre förutsättningar att möta oförutsedda negativa
händelser i livet, har inte försämrats bland norrbottningarna under de senaste fyra åren. Undantaget är män under 45 år som idag rapporterar något fler med sämre välbefinnnande än tidigare. Denna grupp har också en ökning av andelen som ofta känner ängslan, oro och stress. Detta tillsammans med att det bland yngre män inte hade skett lika positiv utveckling som inom andra grupper när det gäller den självskattade hälsan ger tecken mot att de yngre männen mår psykiskt sämre idag än för fyra år sedan.
Trots en förbättring är unga kvinnor mellan 16 och 29 år fortfarande den grupp som har flest med nedsatt välbefinnande (23 procent mot jämnåriga män med 15 procent). Alla åldersgrupper rapporterar idag färre som ofta känner ängslan eller oro förutom just yngre män.
Det är en minskning av andelen norrbottningar som tänkt tankar om att ta sitt liv jämfört med fyra år sedan. Bland männen från sju till fyra procent och bland kvinnorna tolv till fyra procent.
24
Andel med nedsatt välbefinnande i olika samhällsgrupper, Norrbotten år 2010
Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande efter kön och ålder, Norrbotten. åren 2006
och 2010.
Hälsan är inte jämlik mellan olika samhällsgrupper. Kvinnor rapporterar mer problem med hälsan än männen. Den psykosomatiska hälsan, exempelvis ängslan, oro och välbefinnande påverkas också till stor del av den livssitua- tion man befinner sig i. Arbetslösa mår psykiskt sämre än de som har arbete, hbt- personer sämre än heterosexuella, personer med funktionsnedsättning sämre än de som inte har något funktionshinder, personer med ekonomiska problem sämre än de som har någorlunda ekonomi.
Levnadsvanor
Under 2000-talet har de som röker dagligen successivt minskat bland norrbottningarna. Den största gruppen rökare finns fortfarande bland kvinnor i medelåldern (45–64 år) med 21 procent dagligrökare. Av de yngre röker dagligen som högst tio procent (kvinnorna) men har också en hel del fest-
25
Andelen dagligrökare bland kvinnor mellan 20 och 64 år i olika samhällsgrupper, Norrbotten, åren 2006 och 2010.
rökare där exempelvis varje tredje man feströker. Genomsnittet för länet av dagligrökare är 13,5 procent bland kvinnor och 11,5 procent bland männen.
En tredjedel av rökarna, motsvarande drygt 7 000 personer i länet, säger sig behöva hjälp att sluta röka. Snusning bland män har också minskat men är fortfarande vanligt, en av fyra snusar.
Andelen rökare och snusare bland kvinnor och män i Norrbotten, befolkningsundersökningar åren 2003, 2006 och 2010. Procent
Kön Ålder sgrup p
Röker dagligen Snusar dagligen
2003 2006 2010 2003 2006 2010
Män 18–24
år 8 8 7 28 30 22
25–64
år 20 13 13 35 32 29
65–84
år 11 10 11 20 20 13
Kvinn
or 18–24
år 11 11 9 8 10 11
25–64
år 19 21 17 4 8 7
65–84
år 10 11 9 1 2 2
Män 18–
84 år 17 11 12 32 29 25
Kvinn or 18–
84 år 16 17 14 4 7 6
Den minskade rökningen har skett inom de flesta samhällsgrupperna, men skillnaderna i rökvanor kvarstår såtillvida att arbetare röker mer än
tjänstemän, personer med kortare utbildning mer än med lång utbildning och födda utanför Sverige, men i Norden, röker mer än svenskfödda. Nästan var fjärde kvinna, 20–64 år, med kort utbildning eller född i övriga Norden är dagligrökare.
26
Andel som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet samt frukt och grönsaker
i olika samhällsgrupper mellan 20 – 64 år, Norrbotten år 2010.
Den fysiska aktiviteten bland norrbottningarna har inte förbättrats under de sista fyra åren. Drygt hälften av de vuxna rör sig på fritiden utifrån rekom- mendationen om fysisk aktivitet 30 minuter per dag. Fjorton procent ägnar sin fritid i huvudsak till stillasittande sysselsättning och rör sig (promenerar, cyklar eller annat ) mindre än två timmar per vecka. Skillnader mellan olika samhällsgrupper är inte lika påtaglig när det gäller att röra på kroppen och att äta tillräckligt med frukt och grönsaker med undantag av utbildningslängd.
Ju längre utbildningslängd desto bättre motions- och matvanor.
Andel som har en stillasittande fritid bland norrbottningarna, åren 2006 och 2010.
Procent.
Åldersgrupp Kön 2010 2006
16–29 år Män 14 10
Kvinnor 9 9
30–44 år Män 16 18
Kvinnor 14 11
45–64 år Män 14 18
Kvinnor 14 12
65–84 år Män 13 15
Kvinnor 21 20
Norrbottningarnas alkoholvanor har inte förändrats under de senaste fyra åren. Den grupp som dricker mest och har flest med riskabla alkoholvanor är unga vuxna. Unga vuxna kvinnor börjar ha liknande vanor som jämnåriga män.
Andel med riskabla alkoholvanor bland norrbottningarna åren 2006 och 2010. Procent.
Åldersgrupp Kön 2010 2006
16–29 år Män 27 28
27
Kvinnor 24 24
30–44 år Män 18 17
Kvinnor 6 5
45–64 år Män 14 13
Kvinnor 5 5
65–84 år Män 5 3
Kvinnor 1 1
28
Andelen som anser sig ha god tandhälsa bland norrbottningarna åren 2006 och 2010.
Tandhälsa
Norrbottningarna har rapporterat något bättre tandhälsa än för fyra år sedan, särskilt bland de äldsta. Färre har dålig tandhälsa och fler har god eller någorlunda tandhälsa.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis har det skett en del positiva förändringar med hälsan bland norrbottningarna. Här kan nämnas det självskattade hälsotillståndet, värk i rörelseorganen och tandhälsan. Hjärt- och kärlsjukdomar har inte samma positiva förändring. Förekomsten av rapporterat högt blodtryck har en viss ökning och diabetes är oförändrat sett med perspektivet på fyra senaste åren. Det finns skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa såtillvida att värk och psykosomatiska besvär drabbar kvinnor mer än män, medan hjärt- och kärlproblem förekommer mer bland män.
Den psykiska hälsan fortsätter att vara jämförelsevis bättre än i övriga delar av landet och vissa framgångar har skett när det gäller kvinnorna. De unga kvinnorna har fortfarande flest symtom på psykisk ohälsa, men utvecklingen bland jämnåriga män visar tecken på en negativ trend sedan fyra år tillbaka.
Att hälsa är ojämlikt fördelat i befolkningen är ingen nyhet, men idag finns möjlighet att visa skillnaderna med ett norrbottensperspektiv. Den fysiska hälsan fördelas olika mellan strukturella samhällsgrupper och den psykiska hälsan påverkas också till stor del av den aktuella livssituationen.
Mer resultat av befolkningsenkäten 2010 kommer att finnas på landstingets folkhälsosida.
Hälsosamtal i skolan
Läsåret 2009/2010 deltog samtliga länets kommuner i den årliga undersökning om skolbarns hälsa och levnadsvanor, som länets
skolsköterskor gör i samarbete med landstinget. Pajala deltar dock inte i databasen förrän läsåret 2010/2011, vilket innebär att det från och med det läsåret finns full täckning av länet även statistikmässigt. Sammantaget deltog även detta år över 7 000 elever i förskoleklass, årskurs fyra, sju och
gymnasiets första år. Liksom föregående läsår är det glädjande att se att de allra flesta av barnen i Norrbotten, oavsett ålder, för det mesta mår bra, sover bra och har någon vuxen att prata med om det som är viktigt. Den psykiska hälsan uppvisar en bild av oförändrat könsmönster över de år
29
undersökningen gjorts. Psykiska besvär liksom värk i rygg, axlar och nacke, är fortfarande betydligt vanligare bland flickor än pojkar, från årskurs sju.
Fortfarande är ungefär var tredje pojke och var femte flicka i gymnasiets första år överviktig eller fet, i länet. Över de år undersökningen gjorts ser vi ingen tendens till att andelen skulle minska. Utvecklingen är oroande med tanke på den ökade risk för allvarliga sjukdomar som fetma leder till, exempelvis diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Utvecklingen pekar på ett behov av att ändra kost- och motionsvanor. Hälsosamtalet visar också att dessa levnadsvanor har försämrats över den tid undersökningen gjorts.
Användning av 2010 års ram för folkhälsoarbete
Landstingsfullmäktige beslutade den 27 november 2008 att avsätta 2 miljoner kr per år under perioden 2009–2011 till landstingets
folkhälsoarbete. För år 2010 beslutade landstingsfullmäktige att denna särskilda ram för folkhälsoarbete skulle används till samverkan för en bättre folkhälsa i Norrbotten, liksom till bidrag till folkhälsoinsatser. Nedan följer en redovisning av hur ramen använts under året.
Samverkan för en bättre hälsa i Norrbotten Kommuner och landsting ställde sig år 2007 bakom en gemensam
folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Sedan dess pågår arbetet med att ge-nomföra och förverkliga innehållet i praktiskt arbete. Detta görs med stort fokus på samverkan. Landstinget medfinansierar under 2009–2010 projektet Strategiskt folkhälsoarbete i Norrbotten för att stödja arbetet med att bygga upp ett resultatinriktat, långsiktigt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. För att åstadkomma detta har landstinget och kommunerna under projekttiden samfinansierat en resursperson. Med stöd av Statens Folkhälsoinstitut har rådgivnings- och utbildningsinsatser via webben påbörjats, till personer som arbetar närmast folkhälsoråden.
Landstingets förebyggande arbete inom ”Tobaksfri Duo” fortsätter, i samverkan med Västerbottens läns landsting. Metoden består i att
överenskommelse görs mellan en vuxen och en elev om att inte börja röka eller snusa. Projektet stöds också genom direkta insatser av folktandvården.
Bidrag från Folkhälsoinstitutet har möjliggjort delfinansiering av projektet under året. Drygt hälften av länets skolor med berörda årskullar har nu infört metoden.
Inom posten ”Övrig samverkan” i ramen, stödjer landstinget bland annat kampanjen ”Varannan vatten” vid sommarfestivaler. Budskapet går ut på att föra fram de positiva effekterna som blir av att inte dricka för mycket alkohol och kombineras med att det finns gott om stationer med drickbart vatten tillgängligt. Konceptet ingår i ett bredare alkohol- och
våldsförebyggande arbete som arrangörerna för festivalerna bedriver i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna, polisen, landstinget och vägverket. ”Varannan vatten” har fått stor medial uppmärksamhet och de uppföljningar som gjorts har varit positiva.
År 2009 påbörjade landstinget och landstingen i Kalmar och Jönköpings län ett samarbete för att förbättra hälsan hos befolkningen. Målet är friskare invånare, nöjdare patienter och lägre kostnader. Arbetet utgår från varje invånares eget ansvar att tillsammans med sina närstående ta ansvar för sin livssituation och sin hälsa. Hälso- och sjukvården ska stödja med
30
förebyggande insatser och rätt vård och rätt stöd i rätt tid utifrån individens behov. Norrbottens fokus är förebyggande av övervikt och fetma, i en satsning kallad ”Livsviktigt”, som pågår i pilotkommunerna Piteå och Gällivare 2010–2012.
Posten ”Övrig samverkan” har möjliggjort delfinansiering av Livsviktigt. I Livsviktigt samarbetar landstinget med kommunernas folkhälsoråd och andra lokala aktörer. I pilotkommunerna utbildar landstinget skolsköterskor så att de kommer att kunna skriva ut fysisk aktivitet på recept till
gymnasieelever, där behov finns. Samtidigt provar landstinget i samma kommuner en ny funktion vid vårdcentralerna, hälsokoordinatorn. Denna utför hälsosamtal, har fördjupande kunskaper i hälsofrämjande arbetssätt och utgör stöd för övrig personal inom levnadsvanor. Under året utbildades personal från åtta av de nio vårdcentralerna i Piteå och Gällivare, till
hälsokoordinatorer. Efter processtiden kommer de positiva erfarenheterna ur Livsviktigt att användas för breddning till hela länet.
Bidrag inom folkhälsa
Genom ramen stödjer landstinget projekt inom folkhälsa med en folkbildande inriktning. Stöd har beviljats till bland annat projektet
Hälsokörkortet; att som funktionsnedsatt få råd och tips om kost och motion, vilket skett genom till exempel läger- och kursverksamhet. Stöd har också beviljats till drogförebyggande projekt som riktat sig till unga i trafiken samt projekt inom hörselvården. En ytterligare bidragsform är ”Snabba ryck folkhälsa”, som möjliggör bidrag till mindre folkhälsoinsatser som kräver snabbare handläggning. Bidraget har under 2010 stött arrangemang inom olika områden, bland annat förmedling av kunskap om barn till missbrukare och hur de kan få hjälp, om bröstcancer, om fysisk aktivitet och kost kopplat till osteoporos etc.
Redovisning mot budgetramen för folkhälsa
Målområde Budget 2010 Utfall
Samverkan Projekt Strategiskt folkhälsoarbete i Norrbotten
400 tkr 350 tkr
Tobaksfri Duo 500 tkr 586 tkr1)
Övrig samverkan 550 tkr 329 tkr
Totalt samverkan 1 450 tkr 1 265 tkr Bidrag
Snabba ryck 150 tkr 53,94 tkr
Förebyggande
genom folkbildning 400 tkr 474 tkr
Totalt bidrag 550 tkr 527,942) tkr
Totalt 2 000 tkr 1 792,94 tkr
1) Delfinansiering 450 tkr genom bidrag från Folkhälsoinstitutet 2) Omfördelning mellan bidragsposterna gjordes efter beslut av mig.
Forskningspengar till Norrbotten
Visare Norr
De fyra norrlandstingen har för 2011 tillskjutit 2,4 miljoner kr för att stimulera till ökad forskningssamverkan mellan medarbetare i norrlandstingen och Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och
31
Mittuniversitetet. Dessutom har 100 000 kr fördelats ur Folke Lithners fond för klinisk diabetesforskning i Norrland. Satsningen kallas för VISARE NORR, en förkortning som står för "Vårdforskning i samverkan regionalt i norr".
Totalt sju forskningsprojekt med huvudsökande från landstinget har tillsammans beviljats 775 000 kr. Det handlar om forskning om
lungsjukdomar, livsstilsförändringar, hälsoekonomi, hjärtsjukdom, sexuellt överförbara sjukdomar och psykisk ohälsa i samband med graviditet.
I samtliga fyra län i regionen har 23 projekt beviljats medel i den här ansökningsomgången. Det största enskilda anslaget på 225 000 kronor gick till huvudsökanden Eva Rönmark, Norrbottens läns landsting. Hon förestår OLIN-studierna, som fått internationell uppmärksamhet för forskning om lungsjukdomar. Den beviljade studien handlar om astma och allergi bland skolbarn.
Hjärt-Lungfonden
Linnéa Hedman, forskare i OLIN-studierna, har i hård konkurrens fått en halvtids postdoktjänst i två år beviljad av Hjärt-Lungfonden. Bland 36 sökande har Hjärt-Lungfonden delat ut tre sådana tjänster för fortsatt vetenskaplig utbildning efter disputation.
Hennes studier handlar om tobaksbruk bland tonåringar med fokus på prediktorer, luftvägshälsa, tobaksprevention och rökstopp. Forskningen kommer att genomföras inom ramen för OLIN-studierna och kommer att innefatta uppföljningsstudier av tidigare identifierade och undersökta personer i befolkningen. Programmet kommer även att innehålla en utvärdering av ett rökpreventionsprogram riktat till tonåringar.
Regionaliserad läkarutbildning
Måndagen den 17 januari invigdes den regionaliserade läkarutbildningen från Umeå universitet vid Sunderby sjukhus och de övriga
regionaliseringsorterna, Sundsvall och Östersund. Detta skedde i en gemensam invigningsceremoni där samtliga studieorter kopplades upp mot varandra via videolänk. De första tio studenterna var därmed på plats, och någon dag senare tillkom ytterligare en student, så att den första kullen studenter nu består av elva personer. Allting fungerade planenligt, och arbetet med att bygga upp resterande terminer på läkarprogrammet pågår parallellt med att utbildningen nu är i drift på Sunderby sjukhus. En tredje universitetslektor av totalt tio har också anställts. Denne kommer att påbörja sin tjänst vid Sunderby sjukhus den 1 maj.
Medel för kompetensförstärkning i arbete med psykisk sjukdom eller psykisk
funktionsnedsättning
Vuxenpsykiatrin har efter gemensam ansökan med länets kommuner och i samråd med brukarnätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) beviljats 2,5 miljoner kr av Socialstyrelsen till kompetensförstärkning för personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykiatriska funktionsnedsättningar och sjukdomar. Satsningen går under namnet Långsiktig samlad kompetensförstärkning i Norrbotten. Projektet innehåller
32
åtta delar och nedan följer en sammanfattning av den planerade verksamheten:
Hospitering med återkommande utbildningsinslag – fortsättningsansökan.
Syftet är att utveckla en gemensam kunskapsbas. Projektet innehåller två delar, dels att man hospiterar i varandras verksamheter och dels
utbildningsinslag. Hospiteringsprojektet har under 2010 genomförts i Malmfälten och Piteå älvdal. Under 2011 kommer motsvarande koncept att erbjudas till östra Norrbotten samt Luleå/Boden.
Case Manager enligt ACT- modellen för personer med samsjuklighet på grund av psykisk sjukdom och samtidigt missbruk –
fortsättningsansökan.
Länet har sedan 2005 utbildat personal från vuxenpsykiatrin och socialtjänst i metoden Case Management enligt ACT- modellen och nu finns 28 utbildade Case managers (CM) i Norrbotten. För att bibehålla och utveckla det påbörjade arbetet krävs nu fortsatt handledning, fortbildningskonferenser och andra aktiviteter som bidrar till att stärka och stödja CM och deras arbetsplatser.
Samordnade psykosociala insatser för personer med schizofreni.
I de preliminära nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd görs en genomgång och värdering av för området relevanta metoder. Utbildnings- och utvecklingsarbetet kommer att påbörjas i nära samverkan mellan socialtjänsten i Luleå och vuxenpsykiatrin i Sunderbyn för att sedan bygga vidare i ett bredare länsperspektiv.
Kartläggning av äldre med psykisk ohälsa.
Insatserna till personer över 65 år med psykisk ohälsa i länet behöver inventeras och analyseras för att möjliggöra en samlad bedömning av om behoven i befolkningen tillgodoses i tillräcklig omfattning.
Kartläggningen ska sedan ligga till grund för en gemensam kunskapsbas som torde vara av stort värde vid eventuellt kommande aktiviteter och insatser.
Insatser för personer med neuropsykiatriska tillstånd.
Genom Socialstyrelsens kompetensförstärkningsmedel har personal inom närpsykiatrin i Luleå tillsammans med socialtjänsten i Luleå under 2010 genomgått en universitetsutbildning om neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar om 7,5 högskolepoäng. Under 2011 kommer erfarenheterna spridas i övriga länet och ytterligare en utbildningsomgång kommer att genomföras, denna gång med Piteå och Gällivare som utbildningsorter.
Länskonferens arrangeras utifrån angelägna områden, vilka till exempel kan vara yngres och äldres psykiska hälsa, neuropsykiatri och
samsjuklighet på grund av missbruk och psykisk ohälsa.
Kampanjen Psykiatrins vecka – Ingen fara, det är bara något psykiskt… - kommer att genomföras under hösten 2011.
Syftet med veckan är att avdramatisera psykiatri och psykisk ohälsa samt motverka negativa attityder till personer med psykiska
funktionsnedsättningar/sjukdomar. Målgruppen för arrangemangen är allmänhet, brukare och närstående samt personal som i sina yrken möter personer med psykisk ohälsa.
33
