Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015

Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten

2013-2015

Innehåll

Inledning ... 5

Världen blir varmare ... 6

Sveriges klimatpolitik ... 6

Utvecklingen sedan 1990 ... 7

Många olika styrmedel i klimatstrategin bidrar ... 7

Norrbotten ... 7

Uppdraget ... 8

Ny programperiod för åtgärder... 10

Hållbar utveckling ... 11

Norrbottens klimat- och energistrategi ... 11

Prioriterade energislag ... 11

Prioriterade inriktningar ... 12

Klimat- och energistrategiska mål för Norrbotten ... 13

Energieffektivisering ... 13

Förnybar energi ... 13

Uppföljning av åtgärdsprogrammet... 14

Energi ... 15

Utsläpp ... 16

Åtgärder för klimat- och energiarbetet ... 18

Sektorernas åtgärder och planer 2013-2015 ... 19

Industri ... 19

Bygg och Bostäder ... 21

Skogs- och Jordbruk ... 23

Trafik och Infrastruktur ... 25

Kommuner och landsting ... 29

Sammanfattning av åtgärder ... 32

Samlade åtgärder ... 35

Länsstyrelsens huvudsakliga åtgärdsområden och planer 2013-2015 ... 36

Tvärsektoriella och sektorsvisa träffar ... 36

Regional entreprenörsdriven investeringsplattform ... 37

Norrbotniabanan ... 38

Energisamverkan Norr ... 39

Fortsatt avsättning av skogsmark för naturreservatsbildning ... 39

Samverkan ... 39

Kommuner och Landsting ... 39

Forskning och Utveckling ... 40

Tidplan ... 40

Figurförteckning ... 41

Tabellförteckning ... 41

Å tgä rdsprogräm fo r klimät- och

energiärbetet i Norrbotten 2013-2015

Inledning

Arbetet med energi och klimatfrågan i Norrbottens län tog fart på allvar under 2006 då länets aktörer inom offentlig sektor, energileverantörer och näringslivet samlades till ett rådslag för att diskutera behovet av samsyn i energifrågorna. En samverkansprocess mellan Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län inleddes med fokus på energi- och klimatfrågan.

Processen resulterade i Energistrategi för Norrbottens län och Klimat- och energistrategi för Norrbottens län, som också var ett regeringsuppdrag till Länsstyrelsen under 2008. Som ett steg tre i processen togs ett Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2010- 2012 fram under 2009. Syftet med programmet var att lyfta fram exempel på åtgärder i arbetet för energieffektivisering av samhället, ökad andel förnybar energi i länet och minskad

klimatpåverkan.

Åtgärdsprogrammet presenterade förslag på hur det regionala klimat- och energiarbetet i Norrbotten kunde organiseras för att möjliggöra en framtida samordning av insatser.

Samverkansprocessen med fokus på klimat- och energiarbetet har sin grund i den Regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten. Genom dessa processer har en gemensam grund för det regionala arbetet med klimat- och energifrågan skapats. Nu har den första åtgärdsperioden avslutats och Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015 har arbetats fram i bred samverkan med länets aktörer.

Syftet med åtgärdsprogrammet är att lyfta fram exempel på åtgärder i arbetet för energieffektivisering av samhället, ökad andel förnybar energi i länet och minskad

klimatpåverkan. Klimat- och energiarbetet i länet bedrivs av flera aktörer från olika sektorer i samhället, och ska hjälpa till att skapa förutsättningar för att tillvarata möjligheterna till ekonomisk tillväxt i Norrbotten kopplat till klimatförbättringar och energiomställning.

Åtgärdsprogrammet ska vara ett stöd för aktörer i arbetet för hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. Det kommer bland annat att ligga till grund för prioritering av offentlig finansiering rörande projekt inom klimat- och energiområdet.

I detta program är de framtagna åtgärderna uppdelade i två olika grupper, dels de åtgärder

aktörerna i sektorsgrupperna avser arbeta med under den kommande treårsperioden och dels

de åtgärder Länsstyrelsen tar på sig ansvaret att samordna och aktivt arbeta med under

perioden, Figur 1. I de fall där åtgärderna till någon del kan komma att finansieras med

offentliga medel eller där de kräver tillstånd från Länsstyrelsen kommer prövning att ske

enligt befintliga lagar, förordningar och styrande regelverk.

Världen blir varmare

Sedan början av 1900-talet har temperaturen på jorden ökat kraftigt. Hittills har den ökat med drygt 0,7 grader, och i dag är det varmare än det har varit på över tusen år.

Medeltemperaturen har dock inte ökat i jämn takt eftersom vädret till viss del växlar

slumpmässigt. Exempelvis blev 1998 det varmaste år som hade registrerats på jorden medan de närmast följande åren inte blev fullt lika varma.

I Sverige kan vädrets växlingar göra så att medeltemperaturen skiftar flera grader från ett år till ett annat. Här kan klimatets mer långsiktiga förändringar därför vara svårare att uppfatta än i världen som helhet. Men även i Sverige har utvecklingen gått mot högre temperaturer, och det senaste decenniet är det varmaste som hittills har uppmätts i vårt land.

Sveriges klimatpolitik

Den svenska klimatpolitiken innehåller både mål och styrmedel. Åtgärder och styrmedel har införts och skärpts fortlöpande sedan 1990-talets början genom beslut inom energi-, transport, miljö- och skattepolitikens områden.

Inledning och bakgrund

Underlag till Färdplan 2050

Koppling till strategi och tidigare arbete

Uppföljning av energiläget i länet

Norrbottens aktörers åtgärder och planer 2013-2015

Länsstyrelsens huvudsakliga åtgärder och planer 2013-2015

Samverkan

Tidplan

Figur 1: Disposition för Åtgärdsprogrammet

Den nuvarande klimatpolitiken är uttryckt i propositionen "En sammanhållen klimat- och energipolitik"

som antogs av riksdagen i juni 2009. Riksdagen beslutade att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser, från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990.

Förutom utsläppsmål för växthusgaser till 2020 föreslår regeringen mål och strategier om att:

 halva Sveriges energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor

 Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi

 Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll

 20 procent effektivare energianvändning år 2020

 10 procent förnybar energi i transportsektorn 2020.

Utvecklingen sedan 1990

Utsläppen av växthusgaser i Sverige har sedan 1999 minskat och legat under 1990 års nivå.

Som en följd av en dip i världsekonomin var utsläppen 2009 cirka 60 miljoner ton

växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) vilket är 17 procent under 1990 års nivå och 5 procent lägre än år 2008

. År 2011 släppte Sverige ut 61,5 miljoner ton växthusgaser, enligt preliminära data. Jämfört med 2010 är det en minskning på sex procent och jämfört med 1990 en minskning på 16 procent. Bortsett från höga utsläppsnivåer år 2010 visar trenden från 1998 på minskade utsläpp av växthusgaser i Sverige.

Många olika styrmedel i klimatstrategin bidrar

Den svenska klimatstrategin lägger stark tonvikt vid generella ekonomiska styrmedel som koldioxidskatt och utsläppshandel. Dessa har kompletterats med mer riktade styrmedel, till exempel teknikupphandling, information, differentierade fordonsskatter och

investeringsbidrag.

Investeringar som gjorts under tidigare decennier för att bygga ut fjärrvärmenät,

kollektivtrafiksystem och koldioxidfri elproduktion i landet gör att vi idag har en infrastruktur som möjliggör låga växthusgasutsläpp jämfört med andra industrialiserade länder.

Norrbotten

Norrbottens län är Sveriges till ytan största län och utgör en fjärdedel av Sverige. Länet är lika stort som Österrike och 10 gånger större än Skåne län. Här bor en kvarts miljon människor, 2,6 procent av Sveriges befolkning, i 14 kommuner. De flesta, cirka 170 000, bor i

kustområdet inom några mils radie från Luleå, länets residensstad.

BRP är det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region under ett år och visar hur stor produktionen är. Norrbotten har, med fem procent högre än riksgenomsnittet, den högsta produktiviteten mätt som BRP per sysselsatt.

I genomsnitt har det investerats för 6,2 miljarder kronor i Norrbotten årligen 2010-2011. Det motsvarar cirka 25 000 kr/invånare vilket kan jämföras med till exempel Stockholm som investerat 6,1 miljarder per år eller 3 000 kr/invånare. Norrbotten är Sveriges sjätte största exportlän (42,6 miljarder 2011) och har det högsta exportvärdet per invånare i Sverige.

1

En sammanhållen klimat- och energipolitik - Klimat, prop.2008/09:162 och En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi, prop.2008/09:163, Näringsdepartementet och Miljödepartementet (2008)

2

RUS, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus. 2012-11-26

3

Fakta om Norrbotten 2012

Uppdraget

Regeringen har genom sina regleringsbrev gett länsstyrelserna i uppdrag att arbeta för att regionala klimat- och energistrategier tas fram i en bred samverkan med länets aktörer. Detta uppdrag har funnits med sedan år 2008 och har formulerats på i stort sett samma sätt för varje budgetår. I regleringsbrevet för år 2013, punkt 37, är detta uttryckt på följande sätt:

Länsstyrelserna ska redovisa:

– Insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan,

– insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder med särskilt fokus på innovativa och resurseffektiva lösningar för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning,

– insatser för att stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete med att förverkliga regeringens politik för minskad klimatpåverkan och energiomställning,

– insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och -tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete,

– insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete,

– insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft, samt

– insatser för att bidra till regeringens arbete med Färdplan 2050.

Den politik som regleringsbrevet hänvisar till kan identifieras i form av de mål som sattes upp i 2009 års klimatproposition, och som av riksdagen också definierats som etappmål inom miljömålsområdet Begränsad klimatpåverkan:

”Utsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara ca 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM.

Det nationella målet ska ge ett starkt bidrag till en global och övergripande klimatöverenskommelse. För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms ambitionen för minskningen av utsläppen gemensamt på EU-nivån inom ramen för handelssystemets regler.

Upptag och utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning bör för

närvarande inte inkluderas i det nationella målet för år 2020. När resultatet från

förhandlingarna om en framtida internationell klimatregim föreligger bör frågan

prövas på nytt.”

I Norrbottens län har arbetet med energi och klimatfrågor pågått under lång tid. Under 2006 identifierades ett tydligt behov av bred samsyn och gemensamma diskussioner kring frågorna.

Därför inleddes ett sammarbete mellan Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län med fokus på att hantera för länet strategiskt viktiga aspekter vad gäller energi och klimat. Samarbetet ledde till att en övergripande klimat- och energistrategi samt ett åtgärdsprogram för åren 2010-2012 togs fram.

Det så kallade färdplansuppdraget, som nämns i regleringsbrevet, syftar till att beskriva hur vägen till ett samhälle med ”nära noll”-utsläpp av fossila växthusgaser kan se ut. Initiativet grundar sig på det vetenskapliga antagandet att utsläppen av växthusgaser i industrialiserade länder måste minska med i storleksordningen 75-90 procent, räknat från 1990 års nivå till år 2050, för att det s k tvågradersmålet ska kunna uppnås. I ett individperspektiv kan detta uttryckas som att utsläppen per person, som för en svensk idag kan skattas till tio ton per år, behöver minska till två ton eller lägre per år.

Naturvårdsverket har i en särskild delrapport beskrivit förutsättningarna för en global utsläppsreduktion respektive en svensk och konstaterar att energi- och transportsektorernas utsläpp bör vara nära noll, medan små utsläpp kan ske från industrin.

Jordbrukets utsläpp av metan och lustgas kommer sannolikt att vara en stor källa till klimatpåverkan år 2050, eftersom dessa utsläpp är en konsekvens av processer som ingår i livsmedelsproduktionen, och inte går att minska mer än till en vis grad. En kontinuerlig

tillväxt i skog och mark, som fungerar som en så kallad kolsänka, kan troligen kompensera för detta.

Naturvårdsverket har i sin ovan nämnda delrapport angivit några övergripande

reduktionspotentialer till år 2050 (med 1990 som utgångspunkt) för de samhällssektorer man hanterar inom ramen för färdplansuppdraget:

 Inom sektorn energitillförsel bedöms reduktionspotentialen till 85-100%, främst genom utbyggnad av vindkraft och andra energislag, samt genom effektivisering och dämpad efterfrågan inom hushållssektorn, vilket frigör kapacitet för transportsektorn.

 Inom sektorn industri bedöms reduktionspotentialen till 50-90%, främst genom effektiviseringar, byte till förnybara bränslen samt CCS-teknik.

 Inom sektorn transporter bedöms reduktionspotentialen till 70-100%, främst genom transportsnål samhällsplanering, effektiviseringar, utbyggnad av förnybar

drivmedelsanvändning och ett genombrott för elfordon.

 Inom sektorn bostäder och service bedöms reduktionspotentialen till 80- 100%, främst genom effektivisering och passivhusstandard vid nybyggnation.

 Inom sektorn jord- och skogsbruk bedöms reduktionspotentialen till 30-45%, främst genom förändrad gödselhantering, optimerad växtnäringstillförsel, förändrade fodergivor samt investeringar i biogasproduktion. En ökad skogstillväxt förstärker skogens effekt som kolsänka.

Den sammantagna bedömning som Naturvårdsverket gör med utgångspunkt i ovanstående

sektorer är att utsläppen kan minska till år 2050 från 1990 års nivåer med 70-90 procent,

vilket alltså är i paritet med kraven som ställs genom tvågradersmålet.

Ny programperiod för åtgärder

Syftet med åtgärdsprogrammet är att lyfta fram åtgärder i arbetet för energieffektivisering av samhället och en ökad andel förnybar energi i länet. Åtgärdsprogrammet ska också presentera en karta över klimat- och energiarbetet i Norrbotten för att möjliggöra en framtida samordning av insatser.

Klimat- och energiarbetet bedrivs av flera aktörer inom olika sektorer i samhället. Avsikten med åtgärdsprogrammet är inte att uppfinna hjulet igen utan att strukturera de olika aktiviteter och processer som pågår i länet. Åtgärdsprogrammet ska hjälpa till att skapa förutsättningar för att tillvarata möjligheterna till ekonomisk tillväxt i Norrbotten kopplat till

klimatförändring och energiomställning. Programmet ska vara ett stöd för aktörer i arbetet för att minska klimatpåverkan och ligger till grund för prioritering av offentlig finansiering rörande projekt inom området.

Klimat- och energifrågan är tvärvetenskaplig och arbetet är en process som berör ett stort antal av länets aktörer. Arbetet i Norrbotten har precis som i världen i övrigt till syfte att sträva mot energieffektivisering och ökad andel förnybar energi.

Arbetet grupperas i tre prioriterade inriktningar hållbar tillväxt, hållbar samhällsplanering och hållbara transporter i syfte att skapa struktur och förenkla samordningen i frågan, se Figur 2.

Figur 2: Områdesindelning för klimat- och energiarbetet i Norrbotten.

Arbetet med omställningen av energisystemet och minskad klimatpåverkan är en långsiktig process och alla frågor kan inte lösas på en gång. Klimat- och energiarbetet ska betraktas som ett cykliskt förlopp där åtgärdsprogrammet revideras med intervaller om tre år. De åtgärder som presenteras ska inte ses som heltäckande för vad som bör göras inom klimat- och energiområdet utan som en del i en långsiktig process.

Energi- effektivisering

Förnybar energi

Hållbar Tillväxt

Hållbar Samhällsplanering

Hållbara Transporter

Klim at - oc h ene rgis trat egis ka m ål för N orrbo tten

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ett övergripande strategiskt mål för FN, EU och Sverige. Det utgör också grunden för hur Norrbotten ska verka och agera. Allt vi gör ska hålla i längden. Med begreppet hållbar utveckling menas: En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra nästa generations möjligheter att tillgodose sina.

Hållbar utveckling handlar om ett samhälle där tre perspektiv förenas, ekonomiska, sociala och miljömässiga, alla ömsesidigt beroende av varandra. I arbetet för hållbar utveckling är en utmaning att arbeta sektorsövergripande och med långsiktighet.

Åtgärdsprogrammet för klimat och energiarbetet i Norrbottens län ska fungera som ett stöd i arbetet för hållbar utveckling och ligga till grund för länets prioriteringar. Den övergripande inriktningen för klimat- och energiarbetet är hållbar tillväxt. Åtgärdsprogrammet samverkar med övriga regionala insatser och styrdokument för arbetet med hållbar utveckling, till exempel regionala utvecklingsstrategin, strukturfondsprogrammet, regionala

tillväxtprogramet, folkhälsostrategin och de regionala miljökvalitetsmålen.

De regionala miljökvalitetsmålen syftar till hållbar utveckling med ekologisk hållbarhet i fokus. Miljömålen ligger till grund för länsstyrelsens arbete för att uppfylla den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Arbete med klimat- och energi ur ett tillväxtperspektiv ska beakta och sträva för att uppfylla miljömålen. Arbetet ska också beakta den sociala

dimensionen av hållbar utveckling och i det här arbetet är det länets folkhälsostrategi som är styrande.

Norrbottens klimat- och energistrategi

Att klimathotet och energiomställningen skapar möjligheter till hållbar tillväxt är

utgångspunkten för klimat- och energistrategi för Norrbottens län. Syftet med strategin, är att verka för energieffektivisering och en ökad andel förnybar energi i Norrbotten.

Prioriterade energislag

För att nå en ökad andel förnybar energi har länet beslutat att fokusera på tre prioriterade energislag: Vindkraft, Vattenkraft och Bioenergi, se Figur 3.

Energislagen har valts utifrån principen att vi ska fokusera på energislag vi, dels redan är duktiga på att ta tillvara, samt vi bedömer ha goda förutsättningar att utveckla och som kan ge oss fördelar gentemot andra regioner.

Figur 3: Prioriterade energislag i Norrbotten

En satsning på vindkraft innebär etablering av vindkraftsparker i stor skala. Storskaligheten ger möjlighet för en näringslivsutveckling genom kunskapsutveckling inom regionens företag, etablering av tillverkning och monteringsverksamhet i länet samt en utveckling av service, besöksverksamhet och tjänsteföretag kopplade till vindkraftsetableringarna.

Prioritering av vattenkraft innebär att kunskaperna inom säkerhet, miljöhänsyn och effektivisering stärks genom forskning och utveckling och att potentialen för

branschbreddning genom utveckling av ny teknik, nya företag och nya arbetstillfällen tillvaratas.

För bioenergi åsyftas ökad produktion och ett ökat uttag av bioenergiråvara samt ökad bioenergianvändning samtidigt som uppsatta miljökvalitetsmål beaktas. Satsningar för att skapa förutsättningar för tillvaratagande av hela bioenergisortimentet stimulerar till investeringar och genom förädling i regionen skapas nya starka företag.

Prioriterade inriktningar

Om vi ska klara omställningen av energisystemet och nå klimatmålen är det viktigt att fokusera på de åtgärder som ger bra resultat och är långsiktigt hållbara. Klimatfrågan är tvärvetenskaplig och för att nå framgång är det viktigt att klimatfrågan är närvarande i beslut på alla nivåer i samhället. Ett lokalt engagemang i frågorna är av betydelse inom de tre inriktningar som länet i brett partnerskap valt att prioritera:



Hållbar tillväxt



Hållbar samhällsplanering



Hållbara transporter

De prioriterade inriktningarna lyfter fram tre områden som alla är lika viktiga för att uppnå hållbar utveckling i Norrbotten. Områdena är inte isolerade från varandra utan de är

sammanlänkade och ömsesidigt beroende av varandra.

Med en hållbar samhällsplanering skapas förutsättningar för att utveckla näringslivet på ett sätt som både bidrar till energiomställningen och till en minskad klimatpåverkan.

Samhällsplanering skapar också möjligheter att identifiera och utveckla samarbeten som kan

leda till de synergieffekter som är viktiga för en hållbar tillväxt med ökad utveckling av

produkter och tjänster. På samma sätt är en hållbar samhällsplanering en självklarhet om länet

ska ha förutsättningar för att skapa ett transporteffektivt samhälle som bygger på samordning

av transportslag och fysisk planering som minskar körsträckorna. Utveckling av förnybara

drivmedel och effektivisering av motorer är något som kräver forskning och utveckling av nya

produkter, vilket är en förutsättning för ett hållbart transportsystem. Det här är bara ett av

många exempel på hur de tre prioriterade inriktningarna samspelar.

Klimat- och energistrategiska mål för Norrbotten

Norrbottens län bör ha minst lika höga ambitioner inom klimat- och energiområdet som den nationella nivån. Åtgärdsprogrammet siktar på de mål som rör klimat- och energiområdet men även övriga miljömål. Programmet bygger på de grundläggande utmaningar för regional utveckling som rör attraktiva livsmiljöer, god folkhälsa och en stark ekonomiskt tillväxt.

Klimat och energistrategiska mål för Norrbottens län siktar på år 2020 (referensår 2005) i enlighet med de nationella och europeiska målsättningar som ät fastlagda.

Åtgärdsprogrammet har fokus på att skapa tillväxt genom klimat- och energiarbete och lyfter därför tillsammans med övriga mål även fram mål för utvecklingen inom miljö och

energitekniksektorn likväl som inom energieffektivisering och förnybar energi.

Energieffektivisering

Energianvändningen i länet ska bli effektivare än 2005. Detta ska ske bland annat genom:

 Att specifika energianvändningen per ytenhet (driftel och uppvärmning) i bostäder, små och medelstora företag samt offentliga lokaler ska minska med 25 procent till 2020.

 Att industrisektorn ska energieffektivisera 20 procent per BRP-krona.

 Uppvärmning med direktverkande el ska upphöra till 2020.

 Att energianvändningen i transportsektorn ska effektiviseras med 20 procent.

Förnybar energi

Användningen av förnybar energi ska öka ha ökat med 20 procent till år 2020 (jmf 2005) genom ersättning av fossila bränslen samt minskad energianvändning. Detta ska ske bland annat genom:

 Att användningen av eldningsolja inom industrin i Norrbotten ska ersättas till 100 procent av förnybara alternativ fram till år 2020.

 Att uppvärmning med fossila bränslen ska upphöra till 2020.

 Att andelen förnybar energi i transportsektorn ska uppgå till 10 procent.

Uppföljning av åtgärdsprogrammet

Åtgärdsprogrammet är ett levande dokument som beskriver hur klimat- och energiarbetet i Norrbotten bedrivs. Arbetet följs upp årligen och åtgärdsprogrammet uppdateras i intervaller om tre år, se Figur 4.

Figur 4: Processbeskrivning för Åtgärdsprogrammets genomförande

Nedan presenteras hur klimat- och energiläget i Norrbotten såg ut 2010. Alltså egentligen hur läget såg ut vid uppstarten av föregående programperiod. Orsaken till att inte en nyare analys av läget presenteras är eftersläpningen av den officiella statistiken på området. För att bättre hantera detta i förlängningen avser Länsstyrelsen tillsammans med Norrbottens Energikontor årligen sammanställa en rapport vilken redovisar måluppfyllelsen utifrån de färskaste siffror vi har tillgång till.

2013

2014 2015



Arbeta med regional

samordning på strategisk och operativ nivå



Arbeta med konkreta åtgärder och uppföljning



Omvärldsbevakning och Informationsspridning



Utveckling av åtgärder och projekt inför nästa

programperiod



Arbeta med regional samordning på strategisk och operativ nivå



Arbeta med konkreta åtgärder och uppföljning



Omvärldsbevakning och Informationsspridning



Utveckling av åtgärder och projekt inför nästa programperiod



Arbeta med regional samordning på strategisk och operativ nivå



Arbeta med konkreta åtgärder och uppföljning



Omvärldsbevakning och Informationsspridning



Genomföra en resultatanalys av det arbete som genomförts samt arbeta fram ett nytt

åtgärdsprogram

I tabellen nedan redovisas resultat för perioden 2005-2010.

Tabell 1: Uppföljning av de regionala klimat- och energimålen 2005-2010 (siffror hämtade från SCB’s regionala statistik)

Mål Resultat

Energianvändningen i länet ska bli effektivare Energiförbrukningen har ökat med ca 11 % under perioden

E

i bostäder, små och medelstora företag samt

offentliga lokaler ska minska med 25 % Indikatorer visar på en ökning

Industrisektorn ska energieffektivisera 20 % per BRP-

krona.

Industrisektorns energianvändning ökar under perioden

Uppvärmning med direktverkande el ska upphöra Indikationen är en kraftig minskning men fortfarande finns en del hushåll med direktverkande el kvar Energianvändningen i transportsektorn ska

effektiviseras med 20 %.

Energianvändningen i transportsektorn ökar trots att fordonen blivit bränslesnålare

Andelen förnybar energi ska öka med 20 % Andelen förnybar energi har ökat med 8 % under perioden

Användningen av eldningsolja inom industrin ska ersättas till 100 % av förnybara alternativ

Användningen av eldningsolja har tydligt minskat under perioden

Uppvärmning med fossila bränslen ska upphöra Uppvärmning med fossila bränslen har minskat kraftigt under perioden

Andelen förnybar energi i transportsektorn ska uppgå

till 10 % Andelen förnybar energi i transportsektorn ökar

Energi

Energitillförseln i länet bygger på förnybar energi i form av vattenkraft, bioenergi och vindkraft.

I regionen finns 20 vattenkraftverk som producerar drygt 18 TWh elkraft. Det är 13 procent av den totala elproduktionen i Sverige. De största kraftverken ligger i Lilla och Stora Luleälv.

Länet är inte bara självförsörjande på el, utan levererar dessutom hälften av den producerade elen till andra delar av landet.

Vi ser en kraftig ökning av planerade vindkraftssatsningar i länet. I Piteå kommun pågår stora investeringar i nya anläggningar, som i framtiden kan komma att producera upp till 12 TWh elkraft per år.

Basindustrin i länet är mycket energiintensiv och står för 75 procent av den totala

energianvändningen. Ungefär 42 procent av den tillförda energin i länet kommer från fossila bränslen, av denna utgörs en stor del av reduktionsmedel för stålframställning, medan förnybar energi står för 39 procent av den totala energitillförseln.

Energianvändningen i länet uppgick år 2010 till cirka 32 TWh, Figur 5. Av industrins och byggsektorns 23 TWh var ca 11 TWh fossila reduktionsmedel för stålindustrin.

4

Siffrorna är osäkra på grund av svårtillgänglig statistik och ett extremår 2010. Indikatorer för bättre uppföljning är under framtagande.

5

Indikatorer för bättre uppföljning är under framtagande.

Figur 5: Energianvändningen i Norrbotten (SCB 2012)

Utsläpp

Den intensiva tillväxten inom industrin i Norrbotten kräver stora mängder energi. Samtidigt bidrar Norrbotten genom företagens i många fall världsledande tekniklösningar till att föra ut kunskap och erfarenheter om hur man producerar effektivt.

Energianvändningen består till stor del av fossila reduktionsmedel som används inom

tillverkningsindustrin, Figur 7. Dessa bidrar till länets stora utsläpp av växthusgaser, Figur 6, och är i dagsläget svåra att påverka.

Figur 6: Emissioner av växthusgaser i Norrbotten (RUS 2012)

Mycket av den industriproduktion som sker i Norrbotten skulle släppa ut betydligt mer växthusgaser om den fanns på andra håll i världen. En orsak är Norrbottens rika tillgång på förnybara källor för el.

0 5 10 15 20 25 30

1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

TWh/år

Energianvändning i Norrbotten

Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri & byggsektorn Offentlig verksamhet

Transporter Övriga tjänster Totalt hushåll

0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000 3 500 000 4 000 000

1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010

ton/år

Emissioner av Växthusgaser i Norrbotten uttryckt som CO2-ekvivalenter

Energiförsörjning Industriprocesser

Transporter Arbetsmaskiner

Lösningsmedelsanvändning Jordbruk

Avfall och avlopp Internationell luftfart och sjöfart

Figur 7: Emissioner av växthusgaser från Norrbottens industri (RUS 2012) 0

200000 400000 600000 800000 1000000 1200000 1400000

1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Ton/år

Emissioner av Växthusgaser från Norrbottens industri uttryckt som CO2-ekvivalenter

Mineralindustri

Metallindustri

PapperMassaindustri

Användning av fluorerade

gaser

Åtgärder för klimat- och energiarbetet

Om Norrbotten ska nå de regionala klimat- och energimålen, bidra till att nå de nationella målen och i förläggningen till ett Sverige med netto-noll utsläpp 2050 så måste alla arbeta både med de kort- och de långsiktiga möjligheter som finns att minska energianvändningen och de utsläpp den ger upphov till.

Vi måste alltså arbeta både med utsläppsminskningar och med att öka upptaget, genom att ta med bägge faktorerna blir också antalet möjliga åtgärder för att skapa ett hållbart samhälle mycket större än om vi bara arbetar med en av dem.

En tanke att prioritera åtgärder som snabbt ger stort utfall till en liten kostnad eller ansträngning. I det norrbottniska åtgärdsprogrammet har vi, mot denna bakgrund, valt att arbeta i sex olika arbetsgrupper; Skog- och jordbruk, Trafik och Infrastruktur, Byggande och Bostäder, Industri, Kommuner och Besöksnäring. Tre av dem, de om trafik och infrastruktur, industri och skog- och jordbruk, återspeglar de sektorer som ger upphov till merparten av klimatpåverkande utsläpp inom länet medan de övriga föranleds av sådana aktiviteter inom länet där länets företag, myndigheter och enskilda har möjligheter att påverka.

Det bör i sammanhanget poängteras att rätt insatta åtgärder inom fokusområdena också har ekonomiska fördelar. De kan spara pengar åt aktörer i länet, alternativt förebygga framtida kostnadsökningar, och de kan utgöra grunden för nya verksamheter och nya arbetstillfällen.

I arbetet med att hitta åtgärder för att uppfylla Norrbottens klimat- och energimål har, förutom Länsstyrelsen i Norrbotten, följande aktörer deltagit:

 Luleå Tekniska Universitet

 Trafikverket

 Norrbottens Läns Landsting

 Skogsstyrelsen

 Kommunförbundet i Norrbotten

 Norrbottens Energikontor AB

 Galären AB

 NCC Construction AB

 Lulebo AB

 HSB Norr

 Sveaskog AB

 SCA Skog AB

 Norra skogsägarna AB

 Naturskyddsföreningen

 Hushållningssälskapet Nord

 Boliden AB

 LKAB

 BillerudKorsnäs AB

 Swedish Lapland

 SSAB

 Kommuner

Sektorernas åtgärder och planer 2013-2015

I de tabeller och texter som redovisas under respektive sektor finns aktörernas åtgärder och kommande insatser redovisade. Åtgärder som till någon del ska finansieras med offentliga medel ska genomföras med hänsyn tagen till regionala så väl som nationella

miljökvalitetsmål. I de fall där föreslagna åtgärder kan komma att stå i konflikt med andra uppsatta mål och prioriteringar kommer prövning av detta att ske enligt gängse ordning.

Industri

Norrbottnisk industri utgörs av ett litet antal mycket stora anläggningar, främst inom skogs- och stålindustri. Industrisektorns energianvändning är hög och visar inte på någon minskning vare sig i absoluta tal eller i relation till bruttoregionalprodukten. I Figur 8 nedan visas utvecklingen för industrins och byggsektorns energianvändning från 2005 och till 2010 samt en trendlinje för att indikera nuvarande utveckling. De effektiviseringar som försiggår sker i allt väsentligt på rent företagsekonomiska grunder, men har gynnats av nationella och

internationella initiativ som elcertifikat, utsläppshandel och det så kallade PFE-programmet.

Figur 8: Industri- och byggsektorns energianvändning från 2005 och till 2010. (SCB 2012-11-26)

Förutsättningar

Råvaruindustrin är motorn i Norrbottens näringsliv. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga både för länet och för Sverige. Men exporterande tillverkningsföretag, en växande tjänstesektor och småföretag inom många olika områden får allt större betydelse.

Investeringsviljan i befintliga företag har aldrig varit så stor som nu. Gruvföretagen LKAB, Boliden AB och Northland Resources AB miljardinvesterar på flera platser i länet. I LKAB:s gruvor i Malmberget och Kiruna bryts 90 procent av Europas järnmalm. Stora investeringar sker vid samtliga gruvor och LKAB planerar att öppna flera nya gruvor. I Pajala förbereder Northland Resources för att starta leveranser från en ny järnmalmsgruva 2013.

Malmtågen går i skytteltrafik från gruvorna i Malmberget och Kiruna till Luleå samt Narvik i Norge. Hamnen i Narvik är isfri året om tack vare Golfströmmen. Skeppningen sker jämnt över året från båda hamnarna. LKAB har kunder över hela världen. SSAB med masugnar i Luleå och Oxelösund, är en av LKAB:s största kunder. Vid en jämförelse mellan europeiska stålverk är masugnen i Luleå den mest energieffektiva.

På produktsidan har SSAB specialiserat sig på höghållfast stål. Höghållfast stål gör att mindre mängd metall behöver användas för att uppnå samma hållfasthet och bärförmåga i

0 5 000 000 10 000 000 15 000 000 20 000 000 25 000 000

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Industri- & byggsektorns energianvändning (MWh/år)

Industri & byggsektorn MWh/år

konstruktioner. Detta bidrar dels till en effektivare materialanvändning men också till mindre transporter och mindre energiförbrukning i till exempel fordon då vikten på konstruktionen blir mindre.

Testverksamheterna i inlandskommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Älvsbyn har växt stadigt. Här testar internationella företag bland annat bilkomponenter, flyg och robotar.

Luleå med Swerea MEFOS är norra Europas metallurgiska utvecklingscentrum. SSAB är en av världens ledande tillverkare av stål. Gestamp Hardtech levererar krockskydd till den europeiska och amerikanska bilindustrin och Ferruform gör chassikomponenter till lastbilar och bussar. Forskning och kompetensutveckling skapar nya näringar i länet.

Under åren 2010-2012 har industrin årligen investerat 5 200 kronor per invånare i genomsnitt i Sverige. Industrins största investeringar under perioden gjordes i Norrbottens län med 25 000 kronor per invånare.

Åtgärder

Industriaktörerna som deltagit i arbetet med ett nytt åtgärdsprogram har i första hand identifierat åtgärder som handlar om kompetens- och teknikutveckling. Vad gäller kompetensutveckling handlar det mycket om att sprida information och kunskap mellan varandra men också till viss del om internutbildning samt att bistå företag som vill utvecklas och ta sig in på nya marknader.

Teknikfrågorna handlar till största del om att fortsätta testa och utveckla system för att ta hand om de stora mängder koldioxid som branschen släpper ut. Man avser också arbeta med att testa nya metoder och processer som bidrar till minskade utsläpp.

En utredning om att tillåta tredjepartsanslutning till fjärrvärmenätet pågår om regeringen kommer fram till att det blir tillåtet skulle industrin få möjlighet att direkt leverera in

restenergier till nätet. Elcertifikat för restenergier baserade från fossila reduktionsmedel skulle göra det lättare att återvinna stora mängder energi men det är en, ur miljösynpunkt,

komplicerad fråga.

Tabell 2: Industrisektorns planerade åtgärder

Bygg och Bostäder

Byggnader står för drygt 30 procent av Sveriges totala energianvändning

. Det är framför allt i driftfasen som energi används för uppvärmning, hushållsel och driftsel. Det är därför viktigt att redan under projekterings- och byggfaserna lägga grunden för att minimera en byggnads framtida energibehov. Byggsektorns energianvändning är relativt hög i Figur 8 ovan visas utvecklingen för industrins och byggsektorns energianvändning från 2005 och till 2010 samt en trendlinje för att indikera nuvarande utveckling.

Förutsättningar

Bostadsbeståndet i Norrbottens län är jämnt fördelat mellan småhus och lägenheter i flerbostadshus. Andelen småhus är något högre än genomsnittet i Sverige, men det är stora skillnader inom länet. I Pajala kommun är 80 procent av bostäderna småhus.

6

Sveriges Byggindustrier 2012

Åtgärdsområde Åtgärder

Kompetensutveckling

Erbjuda och dela med sig av kunskap, information och praktisk vägledning mellan varandra

Ökad utbildning och kompetensutveckling inom företag, tex Genomföra eko-driving utbildningar och följa upp resultaten

Anordna

industriseminarier om Norrbottens Energifrågor

Samverkan

Utveckla verktyg, metoder och strategier för bättre tillgång till finansiering och investeringar inom miljöteknikområdet

Sammanföra företag som gemensamt kan erbjuda systemlösningar inom miljöteknik och energioptimering

Fortsatt samverkan inom Jernkontoret och RFCS (Research Fund for Coal and Steel) /EU

Stöd/program

Marknadsföra

energikartläggningscheckar

Arbeta för en fortsättning på PFE (Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri)

Arbeta för bättre villkor för att återvinna restenergier

Förnybar energi

Öka användningen av solenergi och biobränsle för värme- och elproduktion

Jobba med

koldioxidkompensation via bidrag till produktion av ökad biomassa

Arbeta för tredjeparts anslutning till fjärrvärmenätet

koldioxidutsläpp

Arbeta med utveckling av och forskning på nya

reduktionsmedel i processindustrin genom simuleringar, labtester och pilotförsök

Arbeta med utveckling av nya bränslen,

koldioxidavskiljning och lagring (CCS) samt ett större nyttjande av restenergi i lokaler

Genomföra översyn och optimering av befintliga styrsystem

Transporter

Arbeta med effektivisering av interna transporter

Fortsatt deltagande i projektet ”Längre och tyngre transporter på väg”

(ETT).

Det händer mycket i Norrbotten, men bostadsbyggandet eller satsningarna på infrastruktur har inte hunnit med. I Sverige har byggtakten för bostäder varit väldigt låg i jämförelse med Norge och Finland, i genomsnitt drygt 2 lägenheter per tusen invånare. I Norrbotten var byggtakten ännu lägre än riksgenomsnittet, endast 0,7 bostadslägenhet per tusen invånare har byggts. De långa avstånden och de bristande pendlingsmöjligheterna inverkar på möjligheten till kompletterande arbetsmarknader, bostadsmarknader samt tillgängligheten till högre utbildning.

Konsekvensen av en låg takt i bostadsbyggandet under en lång period är att det idag är brist på bostäder i de flesta kommuner i Norrbotten. Framförallt är det brist på små hyreslägenheter på centralorterna. Under 2011 färdigställdes i Norrbotten 83 småhus (äganderätter) och 53 hyreslägenheter i flerbostadshus, varav allmännyttan stod för tjugo av dessa hyreslägenheter.

Tio av länets fjorton kommuner i Norrbotten anger höga produktionskostnader som hinder för ökat bostadsbyggande. De grupper som drabbas hårdast av bostadsbristen och som även till viss del konkurrerar om samma bostäder är unga, äldre, invandrare och inflyttad arbetskraft.

Expansionen i gruvnäringen skapar behov av arbetskraftsrekrytering, vilket ytterligare ökar trycket på länets bostadsmarknad. När inflyttning av arbetskraft dessutom ska ske i

kombination med samhällsomvandling (både i Kiruna och Gällivare kommuner) där

fungerande bostäder och infrastruktur måste rivas för att ge plats för gruvbrytning blir kraven på de kommunala planeringsresurserna extra stora.

Även om behovet av tillfälliga boenden uppstår i en expansiv fas så är det viktigt att fastställa att det också finns ett långsiktigt behov av bostäder i de olika samhällena, och att den framtida bostadsproduktionen bör anpassas till det långsiktiga behovet av bostäder och attraktiva miljöer. Hur kommunerna väljer att prioritera och hantera bostadsbyggandet är viktigt och avgörande för kommunernas egen del såväl som för hela länets framtid. I den regionala utvecklingsstrategin identifieras tillgången till attraktivt boende som en framgångsfaktor för länet.

Under 2010 stod Norrbotten för ca 3 % av landets totala bygginvesteringar.

Åtgärder

De åtgärder som identifierats av deltagarna i arbetsgruppen för byggande och bostäder i Norrbotten ligger i tydlig linje med vad som diskuteras inom sektorn i övriga landet.

Åtgärder för att skapa beteendeförändringar hos aktörer som påverkas av, eller påverkar, byggandet bör prioriteras högst då byggnations- och renoveringsstakten under de närmsta åren troligen kommer att ligga relativt lågt i hela länet. Detta gör att möjligheterna att effektivisera energiförbrukningen eller att byta energikälla är begränsad.

Aktörer lyfter tydligt fram behovet av att utbilda och behålla kompetenta projektörer med kunskap om hållbart och energieffektivt byggande. Man ser också ett behov av att skapa beteendeförändringar hos brukare. Detta kan ske genom att visualisera och koppla energiförbrukning (framför allt vad gäller varmvatten) till debitering. Dessa åtgärder bör också kopplas till informationsinsatser.

Aktörerna lyfter också fram behovet av att utveckla och nyttja nya tekniklösningar, främst för styrning av installationer men också vad gäller inkopplingen av förnybara energikällor till befintligt nät.

7

Regionalbostadsanalys Norrbotten 2012

8

Fakta om byggandet 2010, Sveriges Byggindustrier

Man menar att certifieringar mot system så som, Miljöbyggnad, GreenBuilding etc. är ett viktigt verktyg. Inte så mycket för att uppnå besparingarna i sig men som ett sätt att marknadsföra sina produkter mot kund och i vissa fall menar man att certifiering är en förutsättning för att överhuvudtaget ha möjlighet att få sälja sina produkter. En följdeffekt av detta är att Norrbottens större aktörer på byggmarknaden sällan eller aldrig uppför byggnader som förbrukar mer än 75% av BBR’s maximalt tillåtna energimängd.

Tabell 3: Bygg- och Bostadssektorns planerade åtgärder

Åtgärdsområde Åtgärder

Kompetens- utveckling

Arbeta med

kompetensutveckling för driftpersonal och förvaltare

Informera och aktivt arbeta med att få till beteendeförändringar hos brukare

Arbeta med delaktighet och påverkans- möjligheter för brukare

I större utsträckning arbeta med visualisering av förbrukningar

Certifiering/

Klassificering

Certifiering mot Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM (Building Research

Establishment Environmental Assessment Method etc.

Arbeta med klimat- och

energideklarationer

Tydligare uppföljning och analys av genomförda projekt

Förnybar energi

Genomföra

satsningar på energi från vindkraft, solcellspaneler och grön vattenkraftsel etc

Tydligare strategier för inköp av förnybar energi

Teknik

Tydligare arbete med återvinning av både material och energi

Jobba med att utveckla metoder för att bygga med passivhusteknik

Nyttja nya energieffektiva material och tekniker

Se över befintliga styrsystem och

injusteringar av dessa samt arbeta med ny

energieffektivare teknik där det finns

Skogs- och Jordbruk

Genom att skogen och dess produkter binder och lagrar koldioxid har skogsindustrin särskilda förutsättningar att reducera och motverka negativ klimatpåverkan. Det är dock viktigt att vara medveten om att skogen bara kan beaktas som kolsänka så länge biomassan i skogen ökar.

Kolets tid i bunden form kan förlängas genom att vi till exempel skyddar skogar eller bygger hus av virke. Då är kolet bundet under ytterligare en tid, men förr eller senare bryts träet ned och kolet frigörs.

Norrbottnisk skog bidrar till att motverka klimatförändringar när den levererar hållbart producerade biobränslen som ersätter fossila bränslen, och energisnåla material som ersätter energikrävande sådana.

Skogs- och jordbrukssektorn är den enda sektor i Norrbotten som visar tecken på en minskande energianvändning, se Figur 9.

9

Skogsstyrelsen 2012-11-21

Figur 9: Jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorernas energianvändning från 2005 och till 2010. (SCB 2012-11- 26)

Förutsättningar

Skogen har stor ekonomisk betydelse för utvecklingen av Norrbottens län. Nästan 40 procent av länets yta är skog. Drygt hälften ägs av olika skogsbolag. Skogsnäringen sysselsätter totalt cirka 4 000 personer i länet. I länet finns tre massa- och pappersindustrier, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå AB och SCA Packaging Munksund AB i Piteå samt BillerudKorsnäs AB i Kalix. Fabrikerna i Piteå tillverkar brun och blekt kraftliner. Bruket i Kalix tillverkar blekt sulfatmassa samt säck- och kraftpapper.

Norrbottens län är ett av de län som har minst andel jordbruksmark, endast en procent av arealen. Här finns omkring 1 350 jordbruksföretag med en åkerareal på över 2 hektar.

Trenden är att antalet jordbrukare minskar medan företagen och produktionen blir större. Av länets befolkning är 2,7 procent sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Större delen av jordbruket bedrivs i kustområdet, en femtedel är spritt över inlandet och längs älvdalarna. Länet är i stort sett självförsörjande när det gäller mjölk och till cirka 20 procent för nöt- och griskött.

Klimatet i Norrbotten skapar goda förutsättningar för att bedriva ett miljövänligt jordbruk.

Spridningen av handelsgödsel är låg och tack vare det kalla klimatet är användningen bekämpningsmedel liten i jämförelse med andra delar av Sverige och EU.

Ett hållbart skogsbruk innebär förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt, att vi både nu och i framtiden bevarar skogens förmåga att fylla viktiga miljömässiga, ekonomiska och sociala funktioner. Detta gäller såväl lokalt som nationellt och globalt, och det ska ske utan att andra ekosystem skadas.

I takt med att styrningen bort från fossila bränslen skärps kommer betalningsviljan för

biobränslen att fortsätta öka. Det är positivt för skogens bidrag i klimatarbetet, men kan också medföra fördyrad virkesförsörjning för annan skogsindustri. Vidare kan ökad efterfrågan på bränslesortiment medföra ytterligare ökad intensitet i skogsbruket och nya metoder för skörd.

Det kan i sin tur inverka negativt på den biologiska mångfalden, de sociala värdena,

kulturarvet och ren- och turistnäringarna, såvida inte hänsynen utvecklas i motsvarande takt.

10

Skogsstyrelsens klimatpolicy, Skogsstyrelsen (2009) 0

20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 180 000

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorernas energianvändning (MWh/år)

Jordbruk,skogsbruk,fiske MWh/år

Därför krävs en kompensation i form av ökad hänsyn och fortsatt avsättning av skog för att motverka de negativa effekterna.

Åtgärder

För skogs- och jordbrukssektorn handlar åtgärderna till stor del om att öka biomassan i skogen men också om att skapa möjligheter att substituera fossil energi mot förnybar och att skapa förutsättningar för att byta ut energiintensiva byggmaterial mot trä. För att kunna nyttja skogens potential på ett bra sätt krävs åtgärder för att säkerställa energieffektiva och

miljömässigt hållbara transportvägar. En annan åtgärd är att ändra brukandet av skogen så att kolförrådet i skog eller mark ökar. De flesta tänkbara åtgärder med det syftet kommer

emellertid att resultera i minskad eller fördyrad leverans av skogsbiomassa

.

För att en att ökad användning av bioenergi i ska leda till en minskad användning av fossila bränslen är det viktigt med en tydlig styrning mot minskade växthusgasemissioner och ökad energieffektivitet i samhället.

Åtgärderna kommer därmed att till stor del handla om fortbildning för skogsägare, samverkan med andra aktörer samt åtgärder för att få till stånd en god infrastruktur.

Tabell 4: Skogs- och jordbrukssektorns planerade åtgärder

Åtgärdsområde Åtgärder

Kompetens- utveckling

Arbeta med utbildning kring företags- utveckling för enskilda skogsägare

Genomföra utbildningar för att förändra attityderna hos skogsbrukarna

Genomföra seminarier för att diskutera klimat- och energifrågor inom sektorn

Tydliggöra mark- användnings- konflikter i fakta och i pengar

Arbeta för ett handelssystem som

uppmuntrar enskilda skogsägare att arbeta mer med skötselåtgärder

Arbeta för en

fortsatt utveckling av vindkraften

Byta från fossil uppvärmning till förnybar i egna

anläggningar

Arbeta för en ökad andel trä i byggandet

Bättre nyttja restprodukter (tex. slam) från samhället på ett hållbart sätt

Förbättrade systemen för biobränsleuttag

Produktion

Öka tätheten i skogen med hänsyn till industriproduktion och virkeskvalité

Arbeta för tydligare riktlinjer kring skötsel och bruk av marker

Öka uttaget av grenar och toppar med bibehållen hänsyn till miljökvalitets målen

Minska

bränsleåtgången vid avverkning

Arbeta för att ersätta fossila bränslen med biobränslen

Verka för utbyggnad/upp rustning av vägnätet

Arbeta med projekt för tyngre transporter i skogssektorn

Arbeta för att utöka andelen råvarutransport er på järnväg

Trafik och Infrastruktur

Energiförbrukningen inom transportsektorn i Norrbotten uppgick 2010 till 3 500 TWh, se Figur 10.

I Sverige stod inrikes transporter (samtliga trafikslag) år 2010 för 31 procent av de svenska

utsläppen av växthusgaser. Om utrikes sjöfart och flyg inkluderas står transporter för 39

procent av de svenska utsläppen. Räknar man dessutom in utsläppen under hela livscykeln för infrastruktur, drivmedel och fordon ökar andelen ytterligare.

Vägtrafik, sjöfart och flygtrafik samt väg- och järnvägsinfrastruktur står för de största delarna av transportsektorns utsläpp av klimatgaser och energianvändning. Järnvägstrafikens

energianvändning står bara för några enstaka procent, och om man räknar järnvägens andel av utsläppen av klimatgaser utifrån svensk elproduktion är den ännu lägre. För vägtrafikens energianvändning och utsläpp dominerar personbilar och tunga lastbilar. För flyget står persontransporter för den största delen medan det för sjöfart är godstransporterna som dominerar.

Detta gör det angeläget att sätta in rätt sorts åtgärder. Åtgärderna kan bestå av flera olika typer av aktiviteter t.ex. att utveckla en samhällsplanering som gör behovet av små och korta

vardagsresor med bil mindre, att investera i effektiv kollektivtrafik och/eller att stimulera användningen av bränslesnåla fordon och förnybara fordonsbränslen.

Dessutom anger exportindustrin ökade järnvägstransporter som en förutsättning för fortsatt konkurrenskraft och för att nå branschens egna klimatmål. På grund av den nuvarande bristen på kapacitet och robusthet väljer industrin att ligga kvar med sina transporter på väg.

Figur 10: Transportsektorns energianvändning från 2005 och till 2010. (SCB 2012-11-26)

För väginfrastruktur uppskattas grovt att byggande, drift och underhåll motsvarar 10 till 20 procent av den totala energianvändningen för vägtransporter i ett systemperspektiv. I ett järnvägsprojekt är infrastrukturens andel betydligt större.

Den stora delen av energianvändningen och klimatpåverkan från infrastrukturhållningen härör från de material som används. Materialgrupperna cement, stål och beläggning är de mest betydande. Användningen av fossila drivmedel i arbetsmaskiner och andra fordon är en annan viktig post.

Även infrastrukturhållningen, det vill säga byggande, drift och underhåll av infrastrukturen, har betydelse för transportsystemets energianvändning och klimatpåverkan.

11

Samlat planeringsunderlag – Energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan. TRV 2012:152 0

500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000 3 500 000 4 000 000 4 500 000 5 000 000

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Transporter (MWh/år)

Transporter MWh/år

En grov sammantagen bedömning är att 10 till 20 procent av vägtrafiksektorns

energianvändning ur ett livscykelperspektiv går till väginfrastrukturhållning

. Motsvarande bedömning på järnvägssidan är 20 till 50 procent

.

Förutsättningar

I Norrbottens län finns fem orter med reguljär flygtrafik: Luleå, som är femte störst i landet, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Länet genomkorsas av vägarna E4, E10, E45 och riksväg 95 med internationella kopplingar till Norge och Finland. Vägarna i Norrbotten spelar en mycket viktig roll för att knyta samman det stora länet. Nio procent av Sveriges vägnät finns i Norrbottens län.

Hamnen i Luleå är Sveriges ledande massgodshamn. En effektiv isbrytarverksamhet gör det möjligt med omfattande sjöfart hela året på hamnarna i Piteå, Luleå och Kalix.

Sjöfarten spelar en viktig roll för regionens näringsliv. En betydande del av Sveriges malm, stål och skogsprodukter skeppas via regionens hamnar. Hamnarna har inga egna transporter utan utgör alltid en del i en transportkedja. Kopplingarna till väg- och järnväg behöver därför fungera på ett smidigt sätt för att stärka samverkan mellan transportslagen och därmed bidra till förbättrade förutsättningar för energieffektiva transporter.

Länets järnvägsnät i såväl nord-sydlig riktning som till Finland och vidare österut är mycket viktiga länkar för såväl gods- som persontrafiken. Malmbanan mellan Luleå och Narvik i Nordnorge är Sveriges viktigaste godsstråk. Hälften av Sveriges totala tonnage på järnväg fraktas mellan Kiruna och Narvik. Samtidigt finns en av norra Sveriges största

kapacitetsbegränsningar på sträckan. Trängseln på spåren leder till problem med försenade tåg och är dels ett förtroendeproblem, dels ett hinder mot att utöka trafiken ytterligare.

Nationella undersökningar av resvanor visar att 32 procent av arbetsresorna i storstäder sker kollektivt. I många kommuner utanför storstäderna är andelen mindre än 10 procent. Det gäller även Norrbottens kommuner. Omkring 17 000 personer i Norrbottens län reser från sin hemkommun till en annan för att arbeta. Av dessa pendlar 4 000 till andra län, de flesta till Stockholm och Västerbotten. Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn bildar en gemensam arbetsmarknadsregion. Stor pendling sker i Luleåregionen där cirka 60 procent av länets befolkning bor. Då Norrbottens län är en av Sveriges biltätaste regioner finns anledning att tro att många av arbetsresorna sker med bil. För att uppnå ett minskat bilresande och ett ökat resande med kollektivtrafik krävs det att människor kan genomföra hela resan smidigt även över kommungränser. Regional och kommunal planering av bostäder, service och

trafikinfrastruktur måste därför integreras fullt ut. Det regionala perspektivet behöver få utrymme i de kommunala strategierna, och den regionala planeringen behöver skapa dialog om stadsutveckling tillsammans med kommunerna.

12

Integration of the Measurement of Energy Usage into Road Design, Joulesave (2005).) Rapporten skattar andelen från nybyggnation till 5–10 procent. Andelen från drift och underhåll är mindre än för nybyggnation, Jonsson (2005) Indirekt energi för svenska väg- och järnvägstransporter, FOI-R-1557. Jonsson (2007) Indirect energy associated with Swedish road transport, värderar väginfrastrutkurhållningen till ca 110 000 TJ (= 30,6 TWh) och 22 % av vägtransportsektron inkl fordon och bränsle. Det kan jämföras med att vägtrafikens energiförbrukning är ca 76 TWh.

13

Jonsson (2005) Indirekt energi för svenska väg- och järnvägstransporter, FOI-R-1557, Botniabanan AB (2010) Environmental Product Declaration for passenger transport on the Bothnia Line.

14

Infrastrukturplaner 2012-2019 – positionsdokument för Västerbottens och Norrbottens län, ÅF-Infraplan-Nord för Länsstyrelsen i Norrbottens län samt Länsstyrelsen i Västerbottens län (2007)

15

Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar för åren 2012-2021. Trafikverket 2011:139

16

Trafikverket (2010) Så får vi den goda staden, publikationsnummer 2010:108,

http://publikationswebbutik.vv.se/upload/6106/2010_108_%20sa_far_vi_den_goda_staden.pdf

Erfarenheter visar dock att samspelet mellan kommuners översiktsplaner och de regionala utvecklingsprogrammen är relativt outvecklat, trots att det har blivit bättre under de senaste åren. För att stärka samspelet ytterligare krävs en samverkan mellan kommunal och regional nivå om gemensamt viktiga frågor. Därför har länsstyrelsen, av regeringen, fått i uppdrag att titta på hur det ömsesidiga sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering kan samordnas. Detta behöver kontinuerligt förankras hos kommunala och regionala politiker samt medborgare och näringsliv.

Åtgärder

Transportsektorns åtgärder kommer på många sätt att handla om att stötta de andra sektorerna i deras åtgärder. Det handlar väldigt mycket om att se över möjligheterna att planera

samhällets kommunikationer på ett sådant sätt att energiförbrukningen minskar genom ett minskat transportbehov. Dessa åtgärder har en betydligt längre effekthorisont än de tre år som omfattas av detta Åtgärdsprogram. Trafikverket har bedömt att man når de stora

besparingspotentialerna genom att ta hänsyn till infrastrukturens påverkan i hela processen, från planeringens tidiga skeden till utförande, samt genom att ha ett livscykelperspektiv som inkluderar hela infrastrukturen samt trafiken, detta innebär att man bör arbeta utifrån den så kallade fyrstegsprincipen.

Inom programperioden kommer åtgärder som syftar till att öka möjligheten att nyttja förnybara bränslekällor och att flytta transportarbete från väg till andra transportslag att dominera.

Kollektivtrafikmyndighet

Som en konsekvens av den nya kollektivtrafiklagen

, som trädde i kraft den 1 januari 2012, har regionala kollektivtrafikmyndigheter bildats i alla län. Ett av syftena med den nya kollektivtrafiklagen är att öka kollektivtrafikutbudet och att förbättra samordningen med annan samhällsplanering.

Trafikförsörjningsprogrammet utgör plattformen för kollektivtrafikmyndigheternas arbete och det är den som ska göra det möjligt att utveckla kollektivtrafiken i regionen till ett hållbart trafikslagsövergripande transportsystem.

I Norrbotten utgår programmet från de nationella transportpolitiska målen och är samordnat med den regionala utvecklingsstrategin samt kommunernas och landstingets trafikplaner.

Programmet omfattar all kollektivtrafik inom länet, inom kommuner och den trafik som tillgodoser behov av arbetspendling och annat dagligt resande över läns‐ och landsgräns.

För Norrbottens län med långa avstånd är det viktigt med en väl fungerande kollektivtrafik som främjar arbetspendling och bidrar till regionförstoring. Detta första program har en

ambition att öka resandet inom kollektivtrafiken samt att fortsatt ha en hög kundnöjdsamhet.

Sammantaget kan man säga att ambitionen är att kollektivtrafiken bör vara ett

förstahandsalternativ för betydligt fler för de resor vi gör i vardagen. För att detta skall vara realistiskt bör kollektivtrafiken vara pålitlig, bekväm och tillräckligt snabb och frekvent för att konkurrera med andra alternativ.

17

ÖP-RUP: från svag lank till plattform for utvecklingskraft (2009), Forskningsprogrammet Stadsregioner och utvecklingskraft (STOUT), Carl-Johan Engstrom, Charlotta Fredriksson och Anna Hult, KTH

18

Lag (2010:1065) om kollektivtrafik, Regeringen

19

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Norrbottens län. Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens

län (2012)