Forskningsbokslut 2015 Hälsobokslut 2015
Divisionernas
årsrapporter 2015
Årsrapport Division Närsjukvård
Resultatutveckling
Divisionen redovisar ett underskott med 270 mkr vilket är en försämring med 75 mkr jämfört med föregående år.
Divisionen har i sin handlingsplan som mål att reducera kostnaderna med 95 mkr varav 84 mkr under 2015. För att klara årets resultatmål krävs att divisionen redovisar ett underskott med högst 110 mkr. Årets resultat avvi- ker med minus 160 mkr från planen.
De genomförda sparåtgärderna har gett effekt motsvarande 35 mkr vilket är 49 mkr sämre än uppsatt mål.
Utöver handlingsplanen har lägre kostnader för resor och biljetter gett en resultatförbättring med 5 mkr.
Kostnadsökningar har försämrat resultatet med 115 mkr. Den ökade bemanningsbristen av distriktsläkare i kombination av ett omfat- tande åtagande för primärvården i länet har kunnat hanteras genom ökat samarbete mellan hälsocentralerna och med hjälp av mer inköp av stafettläkare. Under hösten har även primärvården haft en ökad volym av flyktingmedicinskt arbete. Inom psykiatri har året präglats av ett större utvecklingsarbete av den psykiatriska vårdprocessen, för att förbättra kvalitén. För att klara övergången har verksamheten hyrt in psykiatrisjuksköterskor. Verksamheten har även kostnader för stafettläkare där priset ökat på grund av svårigheter att avropa stafetter. Behovet av inhyrd personal kommer att minska betydligt under 2016. Målet inom internmedicin att sänka personalkostnader- na genom bättre bemanningsplanering har inte uppnåtts. Bristen på legitimerade sjuksköterskor har medfört än dyrare bemanningslös- ningar och ökat inköp av hyrsjuksköterskor. Bristen på sjuksköters- kor har också medfört stängda vårdplatser i länet. Resultatförsäm- ringen uppgår till 42 mkr för inhyrd personal. Bristen på vikarier in- nebär att bemanningen för egen personal i högre utsträckning utfört extra arbetspass på övertid och sommarförmåner. Sammantaget in- nebär det att divisionen har höga kostnader för bemanning och re- krytering av personal och som inneburit en resultatförsämring med 57 mkr.
Kostnader för köp av riks-/och regionsjukvård visar totalt en resul- tatförsämring med 2 mkr. Inom internmedicin förklaras resultatför- sämringen (6 mkr) av ett fåtal dyra transplantationer vid Sahl- grenska samt att antalet vårdtillfällen s.k. ytterfall ökat med 40 pro- cent vid NUS. Mindre köp av psykiatrisk utomlänsvård (4 mkr) är en effekt av det arbete som pågår i länet.
Läkemedel visar en resultatförbättring med 8 mkr. Primärvården har genom aktivt läkemedelsarbete förbättrat resultatet med 14 mkr me- dan övrig närsjukvård försämrat med 6 mkr. En bidragande orsak är ökade kostnader för cytostatikabehandlingar på länsdelssjukhusen.
Labkostnader visar en försämring med 6 mkr. Orsaken är upphand- lingen av ny leverantör för patologilab har inneburit dyrare kostna- der för analyser. Förändrat arbetssätt att utföra patientnära analyser på akutmottagningen har inneburit kostnadsövervältring från läns- till närsjukvård samt inom närsjukvård.
Sjukvårdsmaterial uppvisar en resultatetförsämring med 6 mkr.
Överflyttning av pacemakerverksamheten från operation till kardio- logiskt centrum har möjliggjort en effektivisering av verksamheten.
Under hösten har kön arbetats bort och verksamheten har inte längre några väntetider för pacemakerimplantat.
Ett aktivt arbete inom närsjukvårdsområdena har lett till kommuner- na i högre utsträckning omhändertagit medicinskt färdigbehandlade patienter. Vårdplatserna har istället kunnat nyttjas av patienter med vårdbehov. Intäkterna från kommunerna har minskat med 6 mkr medan kostnader för vårdplatserna kvarstår.
Övriga intäkter och kostnader har försämrat resultatet med 4 mkr.
Kostnader för privatvård svarar för 3 mkr.
Luleå-Boden: Bemanningsläget har varit ansträngt främst inom psykiatri och primärvård. Vårdavdelningarna balanserar inte sina kostnader. Allt för små avdelningar medför dyra bemanningslösningar samtidigt som det råder stor brist på leg sjuksköterskor. Sunderby sjukhus är underdimensionerat vad gäller närsjukvårdsplatser i förhållande till uppdraget. Det akuta omhändertagandet har haft ökad belastning avseende ökat antal
ambulanstransporter och ökat tryck på akutmottagningarna. Underskottet för
rekvisitionsläkemede är hänförligt till cytostatika. Underskottet för köp av riks-/regionsjukvård förklaras av ett antal dyra transplantationer samt fler svårt sjuka som vårdats vid NUS.
Kiruna: Bristen på personal har medfört ökade kostnader. Underskottet förklaras av höga personalkostnader främst på vårdavdelning samt kostnad för inhyrd personal inom akutverksamheten. Övertagande av Vittangi ambulans från maj månad har medfört akuta bemanningslösningar för att klara verksamheten.
Gällivare: Stor brist på sjuksköterskor och allmänläkare har medfört kontinuerligt köp från bolag. Övertagande av ansvaret för samjouren och kompetenshöjning i första linjen under kvällar och nätter har medfört ökade kostnader.
Piteå: Ett antal glesbygdshälsocentraler samt de psykiatriska verksamheterna har stora problem att klara bemanningen.
Kalix: Bristen på personal vid internmedicin har medfört ökade kostnader och stängda vårdplatser. Kalix har även övertagit respiratorpatienter från Sunderbyn. Jouravtalet som infördes hösten 2013 har medfört ökade kostnader på grund av förskjutning av kompetens mot allt fler specialister i samjouren.
Divisionsgemensamt: Underskottet är kopplat till att divisionen kompenserar närsjukvårdsområdena för tre extremt dyra läkemedel.
Verksamhet primärvård redovisar totalt ett underskott med 45 mkr vilket är 4 mkr sämre än föregående år. Hälsocentralernas kapiterade del visar ett un- derskott med 46 mkr. Den anslagsfinansierade verksamheten visar ett över- skott på 1 mkr. De landstingsdrivna hälsocentralerna har fått ökad konkur- rens under året och antal listade uppgår till 90 procent.
Intäkter
V e rk s a m he t e ns int ä k t e r ( m k r) 2 0 15 12 2 0 14 12
Vårdavgifter 113 115
Ersättningar från ko mmuner 9 15
Sålda tjänster 1029 1019
Sålda pro dukter 3 2
Divisionen har fått statsbidrag för kostnadsökningar på grund av hepatit-C motsvarande 31 mkr, som redovisas på övriga intäkter. Har också fått ytter- ligare tillskott för den flyktingmedicinska verksamheten på hälsocentralerna, för att kompensera den ökade volymen, motsvarande 9 mkr.
Kostnader
Ekonomisk handlingsplan
Den ekonomiska handlingsplanen innehåller åtgärder i form av effektivise- ringsåtgärder/ rationaliseringar, strukturella åtgärder (beslut i divisionen), effektiva vårdprocesser (eget arbete) samt upphandling och avtal.
Spareffekten uppgår till 35 mkr, uppnår 40 procent av sparkravet.
Framförallt har divisionen problem med att klara effektivare bemannings- planering och minska inköpet av inhyrd personal, vilket i sin tur kan härle- das till några komponenter.
V e rk s a m he t
S pa rk ra v 2 0 15
S pa r Ut f a ll 2 0 15
A kut o mhändertagande 7,2 3,6
Internmedicin/rehab 39,7 14,5
Vuxenpsykiatrin 6,4 1,2
P rimärvård 26,8 12,3
Närsjukvård gemensamt 4,1 3,7
T o t a lt 8 4 ,2 3 5 ,3
Divisionen har tappat medarbetare i mycket högre utsträckning än förväntat. Bristen inom vissa kompetensområden har ökat kraftigt och gäller framförallt området distriktsläkare och leg. sjuksköterskor inom dygnetruntvård.
Kostnaderna per inköpt timme har i praktiken ökat kraftigt exem- pelvis i primärvård vilket äter upp eventuella kostnadsinbesparingar.
Processen har inom något område gått långsammare än förväntat.
Det innebär att kostnadssänkande effekt kommer att ske men längre fram i tiden än förväntat.
Den nya upphandlingen avseende dialysfilter och näringspreparat har inne- burit lägre kostnader först från hösten. Helårseffekten kommer att nås nästa år. Inga spareffekter har uppnåtts för diabeteshjälpmedel eftersom nya rikt- linjer förespråkar dyrare hjälpmedel.
Investeringar
Typ av investering (Mkr)
Av
Landstingsstyrelsen beslutad ram 2015
Utfall beslut
före 2015 Utfall 2015 Summa
Beräknad årsprognos för investeringar
Inventarier 36,0 18,9 21,8 40,7
Inventarier, extra
tilldelning för Aweria 6,3 6,3 6,3
Närsjukvården
totalt 42,3 18,9 28,1 47,0
Antal årsarbetare
Bemanningssituationen har under året varit mycket ansträngd, framför allt har tillgången på legitimerade sjuksköterskor varit begränsad. Rekryterings- arbetet inom divisionens verksamheter har under året varit intensivt. Som- maren var periodvis mycket ansträngd på sina håll, men överlag fungerade verksamheten bra.
Bristen på ordinarie personal är ett problem som är stort över hela året och numera inte bara ett problem under sommarmånaderna trots ett intensivt re- kryteringsarbete. Detta leder till en hög andel övertid för ordinarie personal som arbetar extrapass över hela året. Det blev framförallt mycket påtagligt under sommaren då övertidsuttaget eskalerade.
Andelen inhyrd arbetskraft har också ökat vilket inte framgår av diagrammet ovan.
Antal anställda
Genomsnittet avseende antalet anställda i divisionen har under året ökat nå- got, knappt en procent, och vid en jämförelse med utfallet avseende arbetad tid kan vi konstatera att det framförallt är hänförligt till introduktion och inlärning av nya vikarier och medarbetare inför sommarperioden. Antalet arbetade timmar i basbemanningen ökade framförallt i juni och de största ökningarna av antalet anställda ser vi också i anslutning till utbildningsvä- sendets terminsavslutningar.
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron ökade markant under mars, juli och augusti jämfört med föregående år (2014).
Korttidsfrånvaron når ofta sin kulmen under vårvintern på grund av årliga återkommande infektionssjukdomar vid denna tid på året, även i år syntes detta markant. I april var korttidsfrånvaron åter på nivåer kring två procent.
Framförallt långtidssjukfrånvaron ökade under sommarmånaderna med ett antal tiondels procent men återgick därefter till nivåer kring 3,5 procent. En hög arbetsbelastning på många vårdenheter kan vara en förklaring till rela- tivt höga siffror.
Attraktiv arbetsgivare/kompetensförsörjning
Ett konkret mål för närsjukvårdens verksamheter är att arbeta med effektiva vårdprocesser av hög kvalitet. En viktig del för att uppfylla målet är att vi kan attrahera, rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Bemanningssi- tuationen i divisionens verksamheter är utmanande varvid divisionsledning och divisionens chefer har ett givet och stort fokus på frågan. Ett av divis- ionens tre fokusområden för 2015 var attraktiv arbetsgi-
vare/kompetensförsörjning.
Attrahera
Ett prioriterat område är att erbjuda möjlighet till utveckling i yrkesklivet och kompetensfördjupning, vilket ökar rekryteringsmöjligheten och bidrar till att medarbetare söker sig till oss och väljer att stanna. Inför årets start stod många av våra verksamheter i ett utmanande läge med hög andel va- kanta sjukskötersketjänster. Många av divisionens chefer och medarbetare har förutom att företräda våra verksamheter i olika rekryteringsarrangemang även nyttjat och jobbat med sina egna nätverk för att hitta och attrahera po- tentiella medarbetare.
Rekrytera
Ett långsiktigt arbete har intensifierats vilket har gjort att flera verksamheter, framförallt i Luleå/Boden men även som exempel psykiatrin i Piteå och Gäl- livare, har lyckats rekrytera ett större antal legitimerade sjuksköterskor och
mot bakgrund av detta har sommarens och höstens bemanningsplanering fungerat bättre än förväntat.
Ett mål för Luleå/Bodens närsjukvårdsområde har varit att förutom utveckl- ingssjuksköterskor, rekrytera 30 legitimerade sjuksköterskor. Under verk- samhetsåret har detta mål uppnåtts med råge och minst 70 nya sjuksköters- kor har rekryterats. Vid verksamhetsårets slut kan vi se att många vakanser av sjukskötersketjänster i Luleå/Bodens närsjukvårdsområde är tillsatta, samma sak gäller exempelvis psykiatrin i Gällivare och även i Piteå har Länsgemenssam rättspsykiatri vänt trenden från en allt mer kritisk sjukskö- terskebemanning i början av 2015 till att under slutet av året kunna rekrytera flertalet nya sjuksköterskor och därmed är prognosen för bemanningsläget framöver försiktigt positiv.
Olika enheters traineeprogram för sjuksköterskor, framförallt i Gällivare och Piteå, har också gett verksamheterna möjlighet att rekrytera sjuksköterskor och divisionen arbetar vidare för att förbättra vårt erbjudande till nyutbil- dade sjuksköterskor men trots detta är efterfrågan generellt större än till- gången, framförallt inom slutenvården.
Inom slutenvården i Kalix pågår ett samarbete med sjuksköterskeutbildning- en i Kemi som vi hoppas ger resultat i ett faktiskt inflöde under 2016.
På läkarsidan har ett flertal rekryteringar av ST-läkare gjorts inom både slu- tenvård och primärvård. Utbildningen av specialister är en nyckelfaktor får vår framtida försörjning av specialister. Ett antal utlandsrekryteringar har också genomförts under 2015 och då framförallt inom primärvården.
Behålla
Under året har flertalet aktiviteter genomförts för att behålla befintlig perso- nal. Ett exempel är erbjudandet om arbetstidsförkortning för sjuksköterskor som arbetar natt i syfte att både rekrytera och behålla dessa. En annan viktig del är divisionens arbete med att skapa tydlighet kring karriärvägar inom vården och då med fokus på patientnära karriärvägar som beskrivits ovan.
I nuläget utbildas sju sjuksköterskor till avancerad nivå (AKS) för att på detta sätt skapa förutsättningar för oss som arbetsgivare att vara mer attrak- tiva för både sjuksköterskor och läkare i framförallt i glesbygd. Under hös- ten 2015 har divisionens två första avancerade kliniska sjuksköterskor på- börjat sina uppdrag i Övertorneå.
För professioner inom vård förutom läkare och sjuksköterskor, det vill säga sjukgymnaster, arbetsterapeuter och undersköterskor har ett arbete påbörjats i syfte att skapa struktur och tydlighet kring utvecklingsmöjligheter även för dessa medarbetare.
Generellt har vi mycket stora problem med att upprätthålla bemanningen på ambulansenheterna i glesbygden, då tillgången på ambulanssjuksköterskor på dessa ställen är mycket begränsad. Detta är ett reellt problem för divis- ionen och denna fråga är viktig att hantera. Ännu en viktig faktor i kompe- tensförsörjningen är att än mer utveckla och systematisera kompetensväx- lingen då det inom detta område finns stor utvecklingspotential.
Verksamhetsuppföljning Tillgänglighet
Divisionen har inte lyckats nå tillgänglighetsmålen (80 procent) inom den specialiserade vården. Andelen väntande till nybesök inom 60 dagar har va- rierat under året mellan 40 och 61 procent och andelen genomförda nybesök har varierat mellan 45 och 67 procent. Lägre bemanning under sommarmå- naderna medför lägre tillgänglighet som tar lång tid att återställa.
KC Hjärtsjukvård har under året förbättrat tillgänglighet till första besök.
Till följd av försämrad tillgänglighet under sommaren genomfördes kökort- ning under några helger och kvällar under hösten. Schemaändringar har medfört effektivare heldagsmottagningar. Även större rondområden för lä- karna har medfört att mottagningsrummen har nyttjats effektivare, som an- nars är för få.
KC Infektion/Hud/Lunga/Reuma lyckas inte uppnå kraven på god till- gänglighet inom samtliga sektioner. Inom lungmedicin beror detta till största delen på bristande läkarbemanning. KC:t arbetar med rekrytering och struk- turerad kompetensväxling i syfte att förbättra tillgängligheten. Även infekt- ionssektionen arbetar med strukturerad kompetensväxling när det gäller HIV och missbrukspatienter med blodsmittesjukdomar. Inom hudsektionen kan man se sambandet mellan försämrad tillgänglighet i samband med läkarstu- denternas hudkurs. Att erbjuda utbildning av god kvalité kräver mycket re- surser. På såväl hud som reuma och infektionssektionen pågår s.k. utlokali- serade mottagningar i länet, detta också med syfte att öka tillgängligheten.
Även infektionssektionen har under vissa delar av året fortsatt med länskon- sultverksamhet till samtliga länsdelssjukhus och som en del i denna verk- samhet ingår utlokaliserad mottagningsverksamhet.
Inom KC Internmedicin/Geriatrik (njur, mag-och tarm, endo, hema, neuro) har tillgängligheten varit något lägre än föregående år. Vid sektionen för hematologi når man tillgänglighetsmålen. Bristen på mottagningsrum har dock varit en begränsande faktor för att ytterligare öka produktionen vid dessa mottagningar. Vid njurmedicinska enheten ser man ökat produktivitet, men ökad remissflöde har i sin tur påverkat den totala tillgängligheten nega- tivt. De flesta nybesök till läkare sker dock inom 2-3 månader. Man ser en försämrad tillgänglighet vid gastromottagningen. Sektionen har under året under året bedrivit mottagning i malmfälten motsvarande ca två månaders heltidstjänst. Vid neurologmottagningen har man sedan hösten 2014 ansvar för utbildning av läkarstudenter och detta tar produktionsresurser motsva- rande ca 1 läkartjänst under de 12 veckor/termin som man har studenterna på mottagningen. För närvarande råder det brist på neurologspecialister sam- tidigt som remissinflödet fortsätter att öka. Neurologmottagningen har under hösten genomfört ett kökortningsprojekt med helgmottagning för nybesök och detta planeras fortsätta under våren. Sammanfattningsvis så behöver samtliga sektioner inom KC:t fortsätta att arbeta med verksamhets- och ka- pacitetsplanering för att säkerställa en god tillgänglighet.
KC-Rehabiliteringsmedicin (smärta) har genomfört ett antal åtgärder för att effektivisera vårdprocesserna inom smärtrehabilitering. Genom en an- passning till primärvårdens minskade förutsättningar till rehabilitering har en förändrad struktur för bedömning införts på smärtrehab. Förändringen innebär en fortsatt hög produktionsvolym men färre antal besök och färre teambesök för patienterna vid smärtutredningen. Tillgänglighetsmålet för första besök uppnåddes under november 2015 och väntetiden till smärtreha- bilitering på Garnis har väsentligen förkortats. Omfattande kompetensut- vecklingsinsatser är genomförda under 2015 för att förutom ökad tillgäng- lighet även förbättra kvalitetsutfallet inom smärtrehabilitering.
Psykiatrin kommer att genomföra och implementera organisationsföränd- ringen och nytt arbetssätt under våren 2016. Med ny arbetsorganisation och mer effektivt arbetssätt förväntas verksamheten nå målet för tillgänglighet- en.
Allmän internmedicin når ej tillgänglighetsmålet för andel väntande och genomförda. Kliniken arbetar med kompetensväxling för att uppnå tillgäng- lighetsmålet. I syfte att frigöra läkartid och avlasta kardiolog ska en BMA utbildas för att utföra ekokardiografi av hjärtat.
Psykiatrin uppfyller målen och har haft en jämn tillgänglighet under hela året. Aktiva rekryteringsåtgärder kommer att behövas då det saknas ersättare för läkare som har slutat eller är tjänstlediga.
Allmän internmedicin i Kiruna når målet för väntade till nybesök. Dock har måluppfyllelse för väntade och genomförda varierat från månad till må- nad.
Allmän internmedicin uppfyller målet för antal väntade under december.
Faktisk väntetid ligger dock på 49 procent. Under året har verksamheten förstärkts med stafettläkare för att klara mottagningen både vad gäller nybe- sök och återbesök. Verksamheten har även ett stort tryck på framförallt kar- diologin för både ny och återbesöken. Även Kalix allmän internmedicin har kompetensväxlat och idag gör en BMA ekokardiografi av hjärtan.
Allmän internmedicin i Piteå har jobbat med olika schematekniska lös- ningar för att frigöra mottagningstider. Kliniken har även rekryterat en ST- läkare samt anlitat inhyrda läkare. Kompetensväxling från sjuksköterska till BMA pågår. Även vårdplatsneddragning har skett för att till viss del för- bättra tillgängligheten i öppenvård.
Psykiatrin i Piteå håller målsättningen. Ingen behöver vänta länge på första besök för bedömning. Efter bedömning finns dock kö till påbörjad behand- ling. I planering ingår även att förkorta denna väntetid med utökad behand- ling i grupp. Under 2016 kommer kliniken att minska bemanningen med 14 tjänster. För att klara tillgängligheten efter denna minskning krävs ökning av produktionen i öppenvården. Arbetet är redan påbörjat och effekten är redan märkbar.
Nytt pacemakerlaboratorium där verksamheten själv styr över hela vårdpro- cessen har snabbt förbättrat kösituationen. Kön har minskat från 4-5 måna- der till några veckor. Små volymer i antal väntade medför stor påverkan på måluppfyllelse (1 patient av totalt 1 i väntelistan per 151231 som väntat längre är 60 dagar = väntade 0 %).
Oplanerade återinskrivningar
När det gäller oplanerade återinskrivningar ses inget tydligt samband mellan antalet samordnade individuella planer (SIP) vid en hälsocentral och andel återinskrivningar. Sedan 2013 har andelen oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar minskat med cirka 7 procent. Vid jämförelse mellan åren 2014 och 2015 är minskningen drygt 3 procent. Många faktorer påverkar andel återinskrivningar, bland annat förefaller medelåldern på listade patien- ter ha effekt på utfallet. Studier visar att även ohälsotal, socioekonomi och hälsolitteraticitet kan inverka. Kvaliteten på landstingsdriven, privat och kommunal hälso- och sjukvård samt den kommunala äldreomsorgen liksom hur samverkan fungerar dem emellan, har också betydelse för nivåerna av återinskrivningar.
Styrkort Ekonomi
Indikator Mål indikator Symbol Utveckling Kostnad per
vårdkontakt Hjärtinfarkt
Nivå med riket
Kostnad per vårdkontakt Hjärtsvikt
Nivå med riket
Kostnad per vårdkontakt Stroke
Nivå med riket
Andel kost- nadsytterfall vårdtillfällen, slutenvård so- matik
<5 %
Kostnad per vårdkontakt hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke
Flera verksamheter i divisionen har påbörjat arbetet med att kartlägga sina huvudprocesser och identifiera mångdimensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Ett mål är att kostnaden per DRG-poäng inom de mest resurskrävande vårdprocesserna ska ligga i nivå med kostnaden i den nationella KPP-databasen för läns-och länsdelssjukhusen. De processer som har en genomsnittskostnad som överstiger riket är förklaringen att medel- vårdtiderna är längre än snittet. Inom rehabilitering efter stroke är vårdtider- na långa. En översyn är påbörjad för att patientens rehabilitering ska bli så effektivt som möjligt. Processen hjärtsvikt är ett prioriterat område och ut- veckling av mottagningsverksamheten i samarbete med hälsocentralerna på- går för att minska inläggningar på sjukhus. Hjärtsvikt, hjärtinfarkt och stroke är några processer som ingår i divisionsövergripande arbetet med processer som ska analyseras utifrån Värdekompassen. (se avsnitt Verksamhet- Vårdprocesser)
Andel kostnadsytterfall vårdtillfällen, slutenvård somatik
Andelen dyra vårdtillfällen, s.k. kostnadsytterfall, är på nivån 7 procent på våra sjukhus förutom i Kiruna sjukhus där de utgör 15 procent. Divisionens mål är 3,7 procent (riksgenomsnittet för läns-och länsdelssjukhus). Ökning- en under 2014 är hänförlig till klinikerna medicin/rehab, geriatrik och in- fektion. En del av förklaringen är långa vårdtider och en orsak är att vård- platserna upptas av medicinskt färdigbehandlade patienter.
Medborgare
Sammanfattning
Division närsjukvård vill ha ett högt förtroende för verksamheten. Över åren har resultaten vid patientundersökningar varit stabila och i nivå med riket.
Andelen som aktivt listar sig vid någon av närsjukvårdens hälsocentraler har ökat under året.
För att bedriva verksamheten med minsta möjliga miljöbelastning minskar divisionen resandet, utbildar chefer i ”Allt ska hålla i längden”, ökar använ- dandet av telefon- och videokonferenser samt utvecklar distansvården.
Divisionens verksamhet ska upplevas jämlik och jämställd varför det under året skett webbutbildning i jämställdhet, vilket kommer fortsätta under 2016.
Det följs även hur utvecklingen i att antalet personer som tillfrågas om våld i nära relation ökar. Tyvärr sker det istället en liten minskning.
För att minska risken för levnadsvanerelaterade sjukdomar sker riskbedöm- ningar av levnadsvanorna alkohol, fysisk aktivitet, matvanor och tobaksbruk.
Det sker en långsam ökning av andelen riskbedömningar.
Indikator Mål
indikator
Symbol Utveckling
Andel med stort förtro- ende för våra vårdgivare
PUK > 90
Aktivt listade Öka
Miljöutbildning, chefer Alla
Kostnader för resor Halvera Utbildning i jämnställdhet 65 % Fråga patienten: Våld i
nära relation
Öka
Riskbedömning avseende levnadsvanor vid depress- ion, ångest och sömnstör- ning
60%
Riskbedömning avseende levnadsvanor vid hjärt- sjukdom eller akut stroke
60%
Riskbedömning avseende levnadsvanor vid diabetes, hypertoni och övervikt
60%
Riskbedömning avseende levnadsvanor vid schizo- freni, schizotypa störning- ar och vanföreställnings- symptom. Förstämnings- syndrom
60%
(60 % 1231)
Andel med stort förtroende för våra vårdgivare
När det gäller förtroende för länets hälsocentraler de senaste fyra åren, så ligger länet relativt stabilt på runt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende. Kvinnors förtroende har minskat något till 56 procent. Förtroen- det för länets sjukhus ligger på runt 70 procent, vilket är i nivå med riket.
Aktivt listade
Andelen aktivt listade har ökat från 42 procent vid årsskiftet 2014-15 till 48 procent per 2015-12-31. Spannet är stort och ligger mellan 4 och 92 procent.
Miljö och resor
Divisionens mål är att bedriva verksamheten med minsta möjliga miljöbe- lastning och resursanvändning. Under 2015 skulle samtliga chefer genomgå den webbaserade miljöutbildningen ”Allt ska hålla i längden”. Cirka en tred- jedel av cheferna har genomfört miljöutbildningen som landstinget erbjuder.
För att minska miljöpåverkan är en av framgångsfaktorerna att använda tele- fon- och videokonferenser vid möten och utbildningar för att bidra till ett minskat resande. Under 2015 var ett av målen att verksamheternas resekost- nader skulle halveras. Resekostnaderna har minskat med 29 procent jämfört med 2014, från 14,5 mkr till 10,3 mkr. Utveckling och införande av distans- vård pågår vilket i förlängningen kommer att resultera i en minskad miljöbe- lastning, se mer under punkten distansvård.
Utbildning i jämnställdhet
Divisionen har som målsättning att 65 procent av medarbetarna ska utbildas i jämställdhet under 2015. I oktober gick en enkät, ut till alla chefer om vilka enheter som genomfört utbildningen ”Jämställd vård”. Enkäten skickades ut via chefsbrevet i närsjukvården. Svarsfrekvensen på utbildnings-enkäten var mycket låg. Endast fyra enheter har svarat att de genomfört utbildningen.
Fråga patienten: Våld i nära relation
Under 2015 har 3215 personer tillfrågats om våld i nära relation och 3900 registreringar har skett i sökordet ”våldnr”. Jämfört med statistiken 2014 ser vi att det har skett en minskning i både antalet tillfrågade personer (3853) samt antal registreringar (4455) under sökordet.
Riskbedömning av levnadsvanor
I några av närsjukvårdsområdena har det startats upp HFS-grupper i syfte att lättare sprida kunskap och erfarenheter för hur man arbetar med levnadsva- nor integrerat i det kliniska arbetet. Under året har utbildning arrangerats kring hur man arbetar med levnadsvanor samt på ett strukturerarat och likar- tat sätt dokumenterar och registrerar. Andelen patienter som vid besök får en journalförd riskbedömning varierar både mellan närsjukvårdsområdena och mellan enheter. För divisionen är trenden svagt uppåtgående.
Verksamhet
Sammanfattning
I strävan att ha en jämlik och kvalitativ likvärdig verksamhet arbetar när- sjukvården bland annat med att öka måluppfyllelse inom diabetes- och palli- ativ vård. Även dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt och stroke mäts av denna anledning. Det återstår en bit till måluppfyllelse inom dessa områden.
En säker och kunskapsstyrd verksamhet är ett landstingsmål. Närsjukvårds- organisationen ger möjligheter till samordning och samarbete mellan klini- ker för patienter med behov av insatser från flera vårdnivåer och speciali- teter. Divisionen vill därför att verksamheterna har identifierade och doku- menterade vårdprocesser, vilket tydliggör de kritiska övergångarna och där- med kan överföring mellan olika kliniker säkras. För att följa processernas resultat ur flera perspektiv används värdekompassen som verktyg. Diagnos- sättningsgraden är ytterligare ett mått som följts under året. Divisionen når inte målet med diagnossättning inom 10 dagar. En omfattande utbildning för medicinska sekreterare från samtliga närsjukvårdsområden har genomförts under året, som ska ge bättre möjligheter framöver.
För att uppnå en säker verksamhet följs även läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser. Det pågår ett omfattande arbete utifrån riktlinje med att implementera divisionsgemensam rutin till detta och trenden är att båda dessa mätetal förbättras. För att eliminera undvikbara vårdskador har bety- dande satsningar pågått under året. Andelen vårdrelaterade urinvägsinfekt- ioner ligger på cirka 2 procent, man har ökat rapporteringsfrekvensen av fall, utbildat verksamhetsnära patientsäkerhetssamordnare samt genomfört en riskanalys i ett närsjukvårdområde. Inom psykiatrin är ambitionen att be- gränsa tvångsvård och – årgärder där andelen som tvångsvårdas minskat nå- got medan åtgärderna ökat något. För att minska antalet suicid har det under
året arbetats med att ta fram handlingsplaner samt utöka samverkan med Folkhälsocentrum.
Ett mått som beskriver samverkan är antalet dagar för utskrivningsklara pa- tienter. Under året har en viss förbättring skett, men kommunerna nyttjar fortfarande femdagarsregeln i stor utsträckning. Stort fokus har också varit på att öka antalet samordnade individuella planer från låga nivåer, där resul- tatet för året är ökning med 60 procent.
Tillgängligheten inom primärvården mäts via besvarade telefonsamtal och tid till läkarbesök. Knappt hälften av hälsocentralerna når målsättningen för telefontillgänglighet medan två tredjedelar klarar att erbjuda läkarbesök inom sju dagar. Ett annat tillgänglighetsmått är distansvård, där närsjukvår- den är högst involverad i ett landstingsprojekt.
Under året har en enkät riktad till primärvårdens patienter genomförts. Re- sultaten avseende information och delaktighet som är betydande delar i att vara en personcentrerad hälso- och sjukvård visar på att divisionen ligger i nivå med riket.
Indikator Mål
indikator
Symbol Utveckling
Diabetes:Blodtryck <80 år
<140/85 mm HG
Typ 1:
>74,1 % Typ 2:
>55,5 % Diabetes: Blodsockervärde-
HbA1c <80 år
>7,3mmol/mol
Typ 1:
<19,7 Typ 2:
<9 % Palliativ vård: Brytpunkts-
samtal
70 % Palliativ vård: Smärtskattning 40 % Dokumenterade vårdproce-
sesser
10 st Antal dagar för utskrivnings-
klara patienter
Minska Diagnossättning inom 10 da-
gar:
Besök
Vårdtillfällen
100%
100%
Vårdgaranti telefontillgäng- lighet Primärvård 0:an
100%
Vårdgaranti läkarbesök, Pri- märvård – 7:an
100%
Andel läkemedelsgenom- gångar för listade personer
50 %
≥75 år med ≥5 läkemedel ut- hämtade senaste året Andel patienter ≥75 år med
≥5 uthämtade läkemedel och ett vårdtillfälle inom division Närsjukvård,
som har en journalförd läke- medelsberättelse under samma period
70 %
Antal samordnade individu- ella vårdplaneringar (SIP) för patienter ≥65 år
-Varav andel där patien- ten/anhörig deltagit i vårdpla- neringen
Öka
80%
Andel patienter som upplever delaktighet / har fått tillräck- lig information
80 80 Andel hälsocentraler i gles-
bygd där bedömning av pati- ent inom akut omhänderta- gande kan ske på distans med sjukhus i länet
100%
Antal akutmottagningar på sjukhus där bedömning av patient kan ske på distans med annat sjukhus i länet
100%
Antal klinker på sjukhus som erbjuder möjlighet till plane- rad mottagning på distans
Öka
Andel tvångsvårdstillfällen Minska
Antal tvångsvårdsåtgärder Minska
Antal suicid Nollvision
Hjärta dödlighet inom 28 da- gar efter hjärtinfarkt
Minska K Minska M Stroke dödlighet inom 28 da-
gar efter stroke
Minska K Minska M
Diabetes: Blodtryck och blodsockervärden (HbA1c)
Uppskattningsvis två tredjedelar av antalet diabetiker finns i NDR, nation- ella diabetesregistret. I strävan för en förbättrad vård för våra diabetiker har vi mest att förbättra när det gäller blodtryck och blodtrycksbehandling samt blodsockersänkning. Norrbotten ligger fortfarande sämre jämfört med riket
både när det gäller blodtryckvärden och blodsockervärden för våra diabeti- ker.
Palliativ vård
Deltagandet i Svenska palliativregistret har minskat under året. För att få tillförlitliga slutsatser av resultaten från registret krävs att täckningsgraden ökar. Det gemensamma målet för verksamheten är att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt för den enskilde. Andelen som får smärtskatt- ning sista levnadsvekan med validerat instrument har ökat något, 28,4 pro- cent jämfört med föregående period 27,9 procent. Även andelen inrapporte- rade förväntade dödsfall som fått brytpunktssamtal har ökat något från 47,7 procent till 49,2 procent. Dock återstår det en hel del arbete för att nå divis- ionsmålet för båda mätetalen (motsvarande siffror för PAVA är högre).
Dokumenterade vårdprocesser (Fungerande vårdprocesser vid samman- satta behov):
Den nya närsjukvårdsorganisationen ger möjligheter till samordning och samarbete mellan kliniker för patienter med behov av insatser från flera vårdnivåer och specialiteter. Patientens vårdprocess sträcker sig många gånger över mer än en klinik eller vårdgivare och det är i vårdens över- gångar bristerna oftast finns. Genom att tydliggöra vårdprocesserna blir de kritiska övergångarna synliggjorda och därmed kan överföring mellan olika kliniker säkras.
För att följa processernas resultat ur flera perspektiv används värdekompas- sen som verktyg. Divisionsgemensamt har värdekompasser för följande dia- gnoser skapats;
Diabetes
Hjärtinfarkt
Hjärtsvikt
Stroke
KOL
För att på kort tid samla olika erfarenheter och lärande testas olika modeller för implementering av processorientering inom divisionen. Exempelvis har Luleå/Boden startat upp arbeten med stöd av lokala verksamhetsutvecklare som sedan drivs vidare av de nya utvecklingssjuksköterskorna ute på klini- kerna. I Gällivare har ledningsgruppen fördjupat sin egen kompetens i flö- den och processer och därefter utsett processledare inom närsjukvårdsområ- det för t.ex. stroke, palliativ vård och schizofreni. I Piteå närsjukvårdsom- råde har man under 2015 genomfört ett processarbete kring hjärtsvikt som involverat medicinkliniken, IVAK och hälsocentralerna. Ytterligare arbeten med lokala processkartläggningar och därtill kopplade förbättringsarbeten (se exempel nedan) har genomförts inom olika verksamheter under 2015, men för att involvera samtliga berörda verksamheter i länet återstår en hel del arbete.
Den psykiatriska vårdprocessen
Sedan 2012 har ett långsiktigt strukturförändrat arbetsätt inom psykiatrin pågått utifrån den statliga ”PRIO satsningen”. Målgrupperna för vuxenpsy- kiatrin är de unga vuxna under 25 år som riskerar att allvarligt försämras i
sin psykiatriska sjukdom samt personer med en omfattande psykiatrisk pro- blematik, här ingår personer med kroniska psykoser, bipolära tillstånd med funktionsnedsättning och de med missbruksproblem. För dessa målgrupper behövs en samverkan mellan olika myndigheter och under 2015 har det ar- betats med lokala samverkansöverenskommelser i närsjukvårdsområdena.
Uppföljning och revidering av dessa ska ske i samverkan med brukarför- eningarna.
Under verksamhetsåret har registreringar i kvalitetsregister utförts. Via
”PsykosR” mäts hälsofrämjande insatser för att förebygga dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom. Här kan vi se att fortsatt utvecklingsarbete bör prioriteras.
Kompetensutveckling har skett via föreläsningar om hälsofrämjande insatser till personer med psykiatrisk sjukdom av folkhälsoenheten NLL. Föreläs- ningarna riktar sig till länets medarbetare inom psykiatrisk vård samt därut- över har riktade utbildningsinsatser till medarbetare på vårdavdelning 32 Sunderby sjukhus genomförts.
Inom slutenvården har förutom delaktighet i kvalitetsregister och riktade utbildningsinsatser pågått ett utvecklingsprojekt med fokus på att göra en genomlysning av den psykiatriska vårdprocessen, framförallt har avdelning 32 Sunderby sjukhus arbetat med detta. Inom öppenvården har Piteå genom- fört en ”ärende-inventering” som resulterat i en omstrukturering av organi- sationen som bättre ska stödja den psykiatriska patientens process. Lärdo- marna från denna inventering har presenterats för alla länets kliniker.
Vid psykiatrin i Gällivare har processledare för Schizofreni-vård utsetts.
Processkartläggningen har identifierat brister i kontinuitet och övergångar mellan vårdgivare och vårdnivåer. Förbättringsarbeten är påbörjade och un- der 2016 kommer hälsocentralerna och kommunerna i området involveras.
Ett utrednings- och planeringsarbete har genomförts för att skapa en läns- enhet för ätstörningsvård med planerad start under 2016.
Vårdprocessen för missbruk och beroende
Dagens missbruksproblematik har skapat helt nya och förändrade behand- lingsformer i vården av patienter med drog- och missbruksproblem. Patien- terna är ofta unga, utåtagerande och har komplexa sammansatta behov som till stor del beror på en allt större flora av blandmissbruk. Målsättningen med vården ska vara att stödja individen i sin rehabilitering från missbruk och därmed skapa hälsa och välmående.
Under verksamhetsåret har en projektorganisation arbetat med prioriterade områden och i samarbetet med Norrbottens kommunförbund, har en inskriv- ningsrutin tagits fram. En utskrivningsrutin är under upprättande. Projektet har under året fått ett utvidagat uppdrag att även omfatta länet. Det pågår ett arbete med att synliggöra och strukturera en vårdprocess för missbruk och beroende under den tid patienten vårdas i slutenvård. Dessutom har det på- gått ett utvecklings- och projekteringsarbete kring lokaler för missbruksvård inom Sunderby sjukhus.
Den geriatriska vårdprocessen
Under verksamhetsåret har fokus för arbetet gällande ”Bättre liv för sjuka äldre” varit riktat mot fortsatt implementering av ”trygg hemma”-konceptet inom den öppna vården samt att färdigställa och förankra den akutgeriatriska processen för avdelning 43, Sunderby sjukhus.
”Trygg hemma”-konceptet är nu genomfört i samtliga närsjukvårdsområden.
En pilotgrupp har testat fram lokala rutiner som sedan fastslagits av lokala chefer inom närsjukvården och kommunerna. Det har varit svårt att få ar- betssättet att bli vedertaget, det finns för lite tradition av att göra patienten delaktig i upprättandet av samordnade individuella planer och det är fortfa- rande inte självklart att starta ”trygg hemma”-processen när en fokuspatient identifieras. Fortsatt stöd för lokal implementering och omställning av ar- betssätt är nödvändigt.
Den akutgeriatriska processen är framarbetad tillsammans med medarbetare från avdelning 43 och den finns publicerad på avdelningens hemsida. Ett arbete har påbörjats att ta fram strategiska mått utifrån värdekompassens perspektiv för att mäta vårdens resultat och synliggöra följsamhet till vård- processen. Utvecklingsarbetet har i slutet av året överlämnats till enhetens utvecklingssjuksköterska och enhetschef för fortsatt utveckling och förvalt- ning.
Det har inte varit möjligt att etablera en psykogeriatrisk enhet, då lokalfrå- gan vid Sunderby sjukhus är svårlöst och den interagerar även med andra verksamheter. Det har inte heller varit möjligt att under 2015 arbeta vidare med frågan gällande virtuella vårdplatser samt optimering gällande omhän- dertagandet av patienter med demenssjukdom då det råder brist på geriatrisk läkarkompetens.
Antal dagar för utskrivningsklara patienter
En svagt bättre trend kunde man se fram till sommaren, dock har antalet da- gar ökat något under hösten. Kommunerna nyttjar dock fortfarande femda- garsregeln i stor utsträckning.
Diagnossättning inom 10 dagar - besök och vårdtillfällen
Divisionen når inte målet med diagnossättning inom 10 dagar. Spannet för besök är 69-88 procent december 2015 och spannet för vårdtillfällen är be- tydligt större (30-62 procent) december 2015. (jämför den totala diagnos- sättningsgraden är 97 procent i öppenvården)
Under hösten har fler än tjugo medicinska sekreterare genomfört och exami- nerats i en utbildning i Klassificering och kodning. Därmed är kunskapen i klassifikation och kodning täckt inom alla Närsjukvårdsområden samt alla verksamheter i divisionen.
Under hösten har man även haft riktade utbildningar till flera yrkesgrupper som kodar själva (Gällivare).
Telefontillgänglighet, hälsocentraler (0:an)
Telefontillgängligheten har i snitt varit 88 procent under året. Spannet bland hälsocentralerna är fortfarande relativt stort där några hälsocentraler behö- ver arbeta för att närma sig målsättningen (95 %). Exempel på åtgärder är översyn av schemaläggning och arbete med att öka flexibiliteten i resursut- nyttjandet. Cirka fyrtio procent av hälsocentralerna uppfyller divisionens mål.
Läkarbesök inom sju dagar, hälsocentraler (7:an)
Andelen patienter som får läkarbesök inom sju dagar är 92 procent under året. Två tredjedelar av hälsocentralerna klarar divisionsmålet (90 %).
Den främsta anledningen till att flera hälsocentraler inte kan erbjuda det är bristande bemanning utifrån det breda uppdrag som åligger hälsocentralerna.
Utbildande av avancerade kliniska sjuksköterskor (AKS) har förbättrat möj- ligheterna till avlastning för läkarna vid glesbygdshälsocentraler.
Andel läkemedelsgenomgångar för listade personer ≥75 år med ≥5 läkeme- del uthämtade senaste året
Andel läkemedelsgenomgångar har långsamt fortsatt att öka under 2015.
Divisionen har haft som mål under 2015 att 50 procent av listade patienter i målgruppen ska ha minst en registrerad läkemedelsgenomgång det senaste året. Ingen hälsocentral har uppnått målet men det finns ett par hälsocen- traler som uppnår drygt 30 procent läkemedelsgenomgångar för aktuella pa- tienter. Under hösten har en ny divisionsgemensam rutin antagits beträf- fande läkemedelsgenomgångar, läkemedelsberättelser och dokumentation.
Förhoppningsvis kommer det att medföra att fler patienter får en årlig läke- medelsgenomgång och att dokumentationen blir mer enhetlig.
Andel patienter ≥75 år med ≥5 uthämtade läkemedel och ett vårdtillfälle inom division Närsjukvård, som har en journalförd läkemedelsberättelse under samma period
Läkemedelsberättelserna har ökat stadigt sedan 2014. Både Kiruna och Piteå närsjukvårdområde uppnådde målet under sista tertialet 2015 att 70 procent av patienterna i målgruppen ska ha en journalförd läkemedelsberättelse. Den nya divisionsgemensamma rutinen innebär bland annat att patienterna i mål- gruppen ska få ut en skriftlig patientinformation (pinf) där läkemedelsberät- telsen ingår i samband med utskrivning från sjukhus. Under 2016 ska fokus läggas på att införa arbetssättet vid vårdavdelningar inom både när- och länssjukvården.
Antal samordnade individuella vårdplaneringar (SIP) för patienter ≥65 år Under 2015 har arbetet med att öka antalet samordnade individuella planer (SIP) fortskridit. Cirka 350 SIP har genomförts under året för patienter 65 år och äldre och drygt 470 SIP totalt, alla åldrar inräknade. Detta är en ökning av SIP med nästan 60 % för personer ≥65 år jämfört med 2014. De länsdelar som arbetar efter principen att alla nya hemsjukvårdpatienter ska ha en sam- ordnad individuell plan i Meddix öppenvård har lyckats bäst vad gäller regi- strering av antalet SIP:ar.
Patientsäkerhet
Redan under 2014 var minskningen av vårdrelaterade infektioner (VUVI) ett prioriterat utvecklingsprojekt i samarbete med länssjukvården. Under 2014 lyckades divisionen med målet att halvera antalet VUVI från sex till tre pro- cent. Under 2015 har minskningen fortsatt. Divisionen når dock inte målet med nollvision och ligger nu på 2,1 procent.
Det totala antalet fall registrerade i Synergi var 97 st. De satsningar som har gjorts under 2015 innebär att rapporteringsfrekvensen har ökat och man har högre benägenhet att rapportera in fallskador.
Divisionen har utbildat 35 personer till patientsäkerhetssamordnare på verk- samhetsnivå. Uppdraget för dessa personer ser olika ut beroende på vilken typ av verksamhet man arbetar med. Utvärderingen från utbildningen visar att samtliga rekommenderar denna utbildning till andra. Under 2015 har 19 personer slutfört den teoretiska och praktiska delen i utbildningen.
Under året har endast ett närsjukvårdsområde genomfört en riskanalys.
Andel patienter som upplever delaktighet samt har fått tillräcklig information I slutet av 2015 har resultatet från höstens enkätundersökning inom primär- vården kommit. Divisionen som helhet ligger i nivå med riket. Det är i hu- vudsak samma hälsocentraler som ligger högt i årets mätning som i fjolårets mätning. Några hälsocentraler som låg sämre till har från föregående mät- ning arbetat upp sig i flera dimensioner.
Distansvård
För att främja god hälsa och erbjuda tillgänglig och jämställd vård för länets invånare oavsett var man bor, pågår ett projekt med att införa vård på di- stans. Både landstingets verksamheter och patienterna vinner på en ökad användning av distansvård.
Vård på distans är startat inom akut omhändertagande i Kalix närsjukvårds- område. Hälsocentralen i Övertorneå, Överkalix och Haparanda har fått ut- rustning installerad, rutiner finns framtagna och kan nu koppla upp sig mot akuten i Kalix för att få hjälp med bedömning. Två andra närsjukvårdsområ- den har visat intresse för att utveckla distansteknik inom det akuta omhän- dertagandet.
Arbetet med att implementera så att bedömning av patient vid akutmottag- ningar på sjukhus kan ske på distans med annat sjukhus i länet, har inte kommit igång under 2015.
Distansvård inom den planerade mottagningsverksamheten är också under införande. Här deltar Överkalix, Haparanda och Övertorneå hälsocentraler samt Kompetenscentrum rehabilitering vid Sunderby sjukhus.
Hjärta: dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt
Inom hjärtsjukvården mäts dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Resul- tatet i senaste mätningen 2012-2014 är för kvinnorna i Norrbotten sämre (24,9 %) jämfört med kvinnor i riket (26,6 %). För män är även resultatet i Norrbotten sämre (26,6 %) jämfört med männen i riket (28,3 %). För kvin- nor och män har det dock skett är förbättring jämfört med tidigare mätning som skedde 2009-2011, det vill säga dödligheten har minskat för båda kö- nen. Inom länet finns mindre skillnader i överlevnad beroende på vid vilket sjukhus patienten vårdas. Gällivare och Kalix närsjukvårdsområde har något högre dödlighet men där har ingen större förändring skett över tid. Sunder- byn visar förbättrade siffror medan Piteå visar oförändrade siffor siffror över tid.
Stroke: dödlighet inom 28 dagar efter stroke
Inom strokevården mäts dödlighet inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke. För kvinnor i Norrbotten är 2014 års resultat (17,4 %) i stort sett oförändrat från tidigare mätning 2013 jämfört med 2014 (17,3 %).
För män i Norrbotten har en försämring skett från tidigare mätning och för både kvinnor och män är resultaten i Norrbotten sämre än riket. Mätningarna visar att det finns en viss variation i dödlighet efter stroke mellan landsting- en. Denna kan ha flera orsaker: Skillnader i bakgrundsfaktorer såsom annan sjuklighet, sociala faktorer, slumpmässiga avvikelser samt befolkningens benägenhet att söka vård. Vårdrelaterade faktorer kan vara avståndet till akutsjukvård, ambulansverksamhetens effektivitet och det akuta omhänder- tagandet på sjukhus.
Tvångsvårdstillfällen och tvångsvårdsåtgärder
Registrering av tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder visar att andelen som tvångsvårdas minskat något medan antalet tvångsvårdåtgärder däremot ökat.
Ökningen kan troligen relateras till fler vårdtillfällen under 2015.
Suicid
Under 2015 har genomlysningar av suicid begått 2014 genomförts och hand- lingsplaner för att minska suicid har tagits fram. Samverkan med Folkhälso- centrum har stärkts och planer finns att under 2016 samverka med en bre- dare gruppering på regional nivå där även kommuner och polis ingår. En ny utbildningssatsning i suicidal kommunikation planeras också.
Kunskap och förnyelse
Sammanfattning
Ständiga förbättringar inom våra verksamheter ökar. Divisionen arbetar med
”Dokumenterade vårdprocesser” utifrån värdekompassen. Där framgår att det vid dessa är naturligt och viktigt att använda sig av kvalitetsregistrens mål och mått. Genom att utbilda AKS-sköterskor samt öka antalet ST-block i glesbygdsmedicin har divisionen förstärkt forskning och utveckling inom glesbygdsområdet.
Indikator Mål indikator Symbol Utveckling Andel enheter
som arbetar strukturerat med ständiga förbätt- ringar
Öka
Antal ST-block i glesbygdsmedicin
10 Antal vidareut-
bildade AKS- sköterskor
5
Andel enheter som arbetar strukturerat med ständiga förbättringar
Divisionens mål är att samtliga enheter ska arbeta strukturerat med ständiga förbättringar. Förbättrings- och utvecklingsarbete pågår överlag medan ar- betssätten för att strukturera detta skiljer sig åt. Vanligt förekommande är att särskilda arbetsgrupper/team avdelas för att ansvara för att se över rutiner, effektivisera och utveckla. Se även ovanstående avsnitt ”Dokumenterade vårdprocesser” under perspektivet Verksamhet. Där framgår att det vid dessa är naturligt och viktigt att använda sig av kvalitetsregistrens mål och mått.
Forskning och utveckling inom glesbygdsområdet
För hållbar utveckling inom glesbygdsmedicin har divisionen haft målsätt- ningen att vidareutbilda AKS-sköterskor. Avancerad specialistsjuksköterska är ett nytt vårdyrke i det svenska sjukvårdssystemet. Specialistsjuksköters- kan kan få ytterligare fördjupning i sin egen specialitet och efter en tvåårig masterpåbyggnad kunna kallas för avancerad klinisk sjuksköterska (AKS).
För närvarande har divisionen fem pågående ST-block i glesbygdsmedicin.
Medarbetare
Sammanfattning
Divisionens jämställdhetsarbete och att jämlika villkor råder följs upp ge- nom att utvärdera Jämix på totalen samt uttag av föräldradagar. Båda mäte- talen har förbättrats från föregående år.
Arbetet med en effektiv och strategisk kompetensförsörjning för att på så sätt skapa ett hållbart arbetsliv är ett stort fokus. Tyvärr visar uppföljningen att divisionen har en bit kvar till de mål som är satta, bl.a. övertid i förhål- lande till totalt arbetad tid, chefers bedömning av förutsättningar att lägga sin tid på rätt saker och max 35 direkt underställda per chef.
I syfte att ha delaktiga medarbetare ansvarar respektive chef för att presen- tera resultat från medarbetarundersökning och utifrån detta upprätta hand- lingsplaner. Andra exempel på aktiviteter är att genomföra kvalitativ intro- duktion för nya medarbetare samt erbjuda utbildning och stöd till nya che- fer. Men även utveckla och implementera patientnära karriärvägar samt leda och systematisera kompetensväxlingen och att alla medarbetare ska ha indi- viduella utvecklingsplaner som harmonerar med verksamhetens behov.
Indikator Mål
indikator
Symbol Uteckling
Jämställdhetsindex (JÄMIX) Öka Uttag föräldradagar, kvinnor och
män ska i samma utsträckning ta ut föräldradagar.
Differens mäts i Jämix
Minska
Antal chefer med fler än 35 direkt underställd personal
0 Medarbetarindex (Total) Öka Chefers bedömning av förutsätt-
ningar att lägga sin tid på rätt sa- ker
Öka
Övertid i förhållande till totalt arbetad tid
<2%
Jämix
Division närsjukvårds poäng i Jämix har mellan åren 2014 och 2015 ökat från 106 till 120 poäng, vilket är en positiv ökning. V.g. se divisionens jäm- ställdhetsrapport för 2015 för ytterligare detaljer.
Uttag föräldradagar
I divisionen vill vi ha en kultur som bidrar till lika förutsättningar för kvin- nor och män att ta ut föräldradagar och vård av barn och därmed påvisa möj- ligheten till att förena arbetsliv och familjeliv.
I Jämix mäts detta och utifrån följande; Hur många föräldradagar kvinnor tar ut i genomsnitt (av de som tar ut) i förhållande till hur många föräldradagar
