Revisorernas redogörelse 2013

(1)

Foto: Anders Alm

(2)

Innehållsförteckning

Revisionen i Norrbottens läns landsting... 3

Revisionen – ”Det demokratiska ögat” ...3

Lagstiftning och god revisionssed ger innehållet ...3

Den årliga revisionsprocessen ...3

Väsentlighet och risk är vägledande ...3

Redogörelse för genomförda granskningar ... 4

Landstingets följsamhet till nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - hjärtsvikt...4

Styrning och uppföljning av avtal ...4

Samordnad individuell vårdplanering och fast vårdkontakt...4

Vård på lika villkor ...4

Regionvård – intern kontroll ...5

Patientsäkerhet ...5

Behandling av patienter med övervikt ...5

och fetma ...5

Kommunikation och informationsöverföring mellan landsting och kommun – en samverkansgranskning ...6

Delårsrapport per april 2013 ...6

Delårsrapport per augusti 2013 ...6

Övergripande granskning av patientnämndens ansvarsutövande år 2013 ...7

Övergripande granskning av fullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande år 2013 ...7

Övergripande granskning av Årsredovisning 2013 ...7

Styrning och dimensionering av ...7

antalet vårdplatser ...7

Intern kontroll inom division Primärvård ...8

Revisorerna på landstingets hemsida ... 9

Förtroendevalda revisorer 2011-2014 ... 9

(3)

3

Revisorernas årsredogörelse 2013

Revisionen – ”Det demokratiska ögat”

Revision kallas ibland för ”Det demokratiska ögat”.

Landstingsrevisionen i Norrbottens läns landsting är fullmäktiges organ för att med oberoende, saklighet och integritet främja och granska verksamheten i styrelse, fullmäktigeberedningar och patientnämnd. Uppdraget är ytterst att komma med förslag vad gäller ansvarsfrihet för styrelsen, fullmäktigeberedningar, patientnämnd och enskilda förtroendevalda.

Härigenom blir revisorerna fullmäktiges - eller väljarnas - garant för att de förtroendevalda fullgör sina uppdrag inom lagar, givna förutsättningar och med länsinnevån- arnas bästa för ögonen.

Revisionen kallas därför ibland för ”det demokratiska ögat”. Enligt Norrbottens läns landstings reglemente väljer landstingsfullmäktige åtta förtroendevalda ledamöter. Bland de förtroendevalda revisorerna utser landstingsfullmäktige även lekmanna-revisorer, vilka har ett självständigt uppdrag att granska landstingets bolag som helt eller delvis ägs av Norrbottens läns landsting.

Lagstiftning och god revisionssed ger innehållet

Uppdraget som förtroendevald revisor skiljer sig på flera sätt från andra politiska uppdrag. Revisorerna är självständiga i förhållande till varandra, men strävar efter att i enighet ta ställning i revisionsarbetet och arbeta gemensamt och samordnat utifrån god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna ska med oberoende, objektivitet och integritet granska och främja landstingets verksamhet. Revisorernas uppdrag regleras genom kommunallagen, aktiebolagslagen, god sed för kommunal revision samt det av landstingsfullmäk-

tige fastställda revisionsreglementet. Kommunallagen fastställer att granskningen ska ske årligen och i den omfattning som följer av god revisionssed. Revisorerna ska årligen pröva om:

• Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

• Räkenskaperna är rättvisande.

• Styrelsen och nämndernas interna kontroll är tillräcklig.

God revisionssed är de principer och tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna vid kommunal revision. God sed regleras inte i lag utan utformas och utvecklas av normbildare som t.ex. Sveriges Kommuner och landsting (SKL). God sed kan sägas ta vid där lagstiftningen slutar.

Den årliga revisionsprocessen

Den årliga revisionsprocessen omfattar ett flertal steg.

Den börjar med en revisionsplanering som består av omvärldsanalys, väsentlighet och riskanalys och upprät- tande av den årliga revisionsplanen. Därefter genomförs de i revisionsplanen fastställda revisionsinsatserna.

Revisionsprocessen avslutas med att årets alla granskningar analyseras och bedöms. Då prövar revisorerna om landstingsstyrelse, fullmäktigeberedningar och pa- tientnämnd har fullgjort sina uppdrag. En revisionsberät- telse upprättas som lämnas till fullmäktige. I revisions- berättelsen uttalar sig revisorerna om ansvarsfrihet bör tillstyrkas och om fullmäktiges mål för verksamheten har uppfyllts under året. Som bilaga till revisionsberättelsen upprättas även en årsredogörelse för revisionsåret 2013.

Väsentlighet och risk är vägledande Alla delar av landstingets verksamhet ska årligen granskas av revisorerna. De resurser som avsätts för revisionen måste dock prioriteras till de områden som revisorerna anser som mest angelägna.

Här är utgångspunkten den övergripande analys av väsentlighet och risk som revisorerna årligen låter göra.

Analysen ligger till grund för prioritering av revisionsårets granskningsinsatser. Meningen är att revisionsarbetet ska inriktas på sådana väsentliga områden där risker konstateras eller befaras, vilka kan påverka verksamhetens inriktning, förvaltning och redovisning eller påverka förtroendet för landstinget som organisation.

Landstingets revisorer genomför därför en gång per år en övergripande väsentlighets- och riskanalys. För 2013 medförde analysen prioriterade granskningar som sammanfattas i nedanstående redogörelse.

I den representativa demokratin utkräver medborgarna ansvar vid val till fullmäktige. Fullmäktige utkrä- ver sedan, genom en årlig process, ansvar av styrelse, beredningar och nämnder.

Revisionen i

Norrbottens läns landsting

(4)

Landstingets följsamhet till nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - hjärtsvikt

Granskningen syftade till att ge underlag för en be- dömning om den interna kontrollen i sammanhanget är tillräcklig. Vår granskning visade att landstinget i allt vä- sentligt bedriver en ändamålsenlig vård för patientgruppen hjärtsvikt och att denna vård utgår från Socialsty- relsens riktlinjer för hjärtsjukvård. Det finns dock vissa förbättringsområden, där vi vill lyfta fram:

• Det behövs en tydligare struktur för att erbjuda pa- tienten en bedömning av patientens behov av fysisk aktivitet och träning, vilket anses som viktigt för denna patientgrupp.

• Det finns behov av ytterligare kunskap bland vårdper- sonal vad gäller palliativ vård för hjärtsviktspatienter med inriktning mot att identifiera de patienter som har behov av denna vårdform.

Styrning och uppföljning av avtal

Granskningen syftade till att ge underlag för en be- dömning om den interna kontrollen i sammanhanget är tillräcklig. Vår granskning visade att landstinget inte har en tillräcklig intern kontroll över hanteringen av avtal med externa leverantörerna. Bedömningen baseras på följande;

- I granskningen stämdes totalt 80 fakturor från åtta olika leverantörer av gentemot avtal. Endast fakturor från en av de åtta leverantörerna visade sig stämma överens avseende pris och omfattning i förhållande till avtal. Brister som noterades var fel pris i förhållande till priser i avtal, giltigt avtal fanns inte samt köp av varor/tjänster som inte omfattades av avtalet. Vidare

kunde vissa fakturor inte stämmas av alls gentemot avtal, detta eftersom prisbilagor saknades eller faktu- rorna var ofullständiga.

- Av granskade köp uppgående till ett totalt belopp om 255 miljoner kronor hade köp utanför avtal gjorts till ett belopp av 64 miljoner kronor, d.v.s. 25 procent.

Det handlade om exempelvis inhyrd personal, inköp av tolkservice, lokalvård, livsmedel/råvaror och möb- ler. Köpen utanför avtal hade gjorts från ett stort antal leverantörer, totalt 413 stycken.

- Med undantag för de avtal som hanteras av division Gemensam Service, saknades planer för utvärdering av avtal under pågående avtalsperiod.

- Vi kunde i vår granskning också se att det idag saknas tydliga regler eller riktlinjer för hur avtal ska följas upp eller kontrolleras. Det är vidare inte tydligt hur ansvar är fördelat avseende hantering av avtal efter det att en upphandling är genomförd.

Samordnad individuell vårdplanering och fast vårdkontakt

Granskningen syftade till att ge underlag för en bedöm- ning om bestämmelsen i Hälso- och sjukvårdslagen tillämpas inom landstinget. Vår granskning visade att landstingsstyrelsen inte i tillräcklig utsträckning säker- ställt att riktlinjerna för samordnad individuell plan samt funktionen fast vårdkontakt är tillräckligt förankrade och tillämpade i berörda verksamheter. Vår bedömning grundar sig på följande;

- Landstinget och dess verksamheter visade sig inte i tillräcklig utsträckning ha informerat patienter, närstående eller allmänheten om rättigheterna att få samordnad individuell plan eller fast vårdkontakt.

- Fastställda riktlinjer visade sig inte vara tillräckligt kända och tillämpade bland personalen i verksamheterna.

Vård på lika villkor

Granskningen syftade till att ge underlag för en bedöm- ning om landstingsstyrelsen bedriver en vård på lika villkor för länets befolkning och om landstingsstyrelsens interna kontroll i sammanhanget är tillräcklig. Vår granskning visade att indikationer finns att landstingsstyrelsen inte i tillräcklig utsträckning bedriver en vård på lika villkor för länets befolkning.

- Det finns klara skillnader i sjukvårdsrelaterad åtgärd- bar dödlighet mellan de i granskningen indelade geografiska områdena i länet.

Redogörelse för genom- förda granskningar

Nedan lämnas en redogörelse över granskningar som genoförts under revisionsåret 2013.

(5)

5

- Skillnader i dödstal mellan kvinnor och män är stora.

I landstingsplanen finns två mål och mått med koppling till sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet.

• högst 13 % andel döda inom 28 dagar efter sjukhus- vårdad hjärtinfarkt.

• högst 9 % återinsjuknande i stroke (inom 365 dagar) Dessa mått följs inte upp på ett tydligt sätt i årsredovis- ning och delårsrapporter. Vår bedömning är därför att landstingsstyrelsens interna kontroll i detta avseende kan utvecklas.

Regionvård – intern kontroll

Granskningen syftade till att ge underlag för en bedöm- ning om landstingsstyrelsens interna kontroll i samband med regionvården tillräcklig. Vår granskning visade att landstingsstyrelsens interna kontroll i samband med re- gionvården kan vidareutvecklas. Bedömningen grundar sig på;

• Granskningen visade att det finns fastställda regler, system och rutiner för intern kontroll i samband med regionvårdens processer, både gemensamt för sjukvårdsregionen och internt inom Norrbottens läns landsting och att dessa också tillämpas.

• Granskningen visade vidare att landstingets Admi- nistrativa Service utför både sak- och beslutsattes- tering av regionvårdsfakturor understigande 50 000 kr, d.v.s. inte av beställande verksamhet. Enbart från Västerbottens läns landsting sak- och beslutsattes- terade Administrativ service fakturor på totalt nästan 27 miljoner kronor under 2012. För denna fakturahan- tering menar vi att landstingsstyrelsen bör säkerställa den interna kontrollen.

• Granskningen visade att hanteringen av vissa så kall- lade samlingsfakturor för utförda regionvårdstjänster för Norrbottens del inte är effektiv. De förlänger i vissa fall fakturahanteringen med dröjsmålsräntor som följd. Dessutom påverkar dessa samlingsfakturor patientsekretessen negativt, detta då en och samma faktura hanteras av flera attestanter från olika kliniker.

Detta innebär att personal från olika divisioner och vårdenheter får tillgång till känsliga patientuppgif- ter som deras arbetsuppgifter inte innefattas av. Vi menar därför att landstingsstyrelsen bör verka för att avskaffa dessa samlingsfakturor.

• Remissrutinerna- och kommunikationen mellan landstingets vårdenheter och Norrlands universitets- sjukhus, NUS, visade sig idag ske i pappersform.

Enligt en riskanalys som genomförts inom landsting- tes länsfunktion för allmän kirurg/urologi har ett antal områden identifierats som allvarligt kunnat påverka patientsäkerheten. Det har även inträffat allvarliga till- bud inom dessa områden. Vi anser att landstingsstyrelsen måste säkra att den interna kontrollen stärks i detta avseende.

Patientsäkerhet

Granskningen syftade till att ge underlag för en bedöm- ning om landstinget arbetar på ett ändamålsenligt sätt med att utveckla en god patientsäkerhet och med att implementera Patientsäkerhetslagen samt om landstinget har en tillräcklig intern kontroll för att kunna spåra vårdskador? Vår granskning visade att landstingsstyrelsen, på en övergripande nivå, bedriver ett ändamålsen- ligt arbete för att utveckla patientsäkerheten, men att förbättringspotential finns. Granskningen visade att:

• Tillräckliga åtgärder vidtagits för att implementera Patientsäkerhetslagen.

• Landstingsstyrelsens interna kontroll avseende vårdskador är tillräcklig.

• Vad gäller landstingets remisshantering föreligger brister som allvarligt kan påverka patientsäkerhe- ten. Det gäller remisshantering såväl internt mellan landstingets verksamheter, som mellan landstingets verksamheter och regionvården (Norrlands universi- tetssjukhus).

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2004:11, ska vårdgivaren utfärda skriftliga direktiv och säkerställa att det finns rutiner för hur remisser utformas och hanteras.

I genomförd granskning har vi inte funnit att landstingsstyrelsen utfärdat sådana direktiv, eller säkerställt att det inom landstingets vårdenheter finns rutiner för denna remisshantering.

Behandling av patienter med övervikt och fetma

Granskningen syftade till att ge underlag för en bedöm- ning om landstingets behandling av vuxna patienter med övervikt och fetma är ändamålsenlig. Vår granskning visade att den behandling av vuxna patienter med övervikt och fetma som landstingsstyrelsen ansvarar för inte till alla delar är ändamålsenlig.

• Primärvården och vuxenpsykiatrin har, var och en för sig, utvecklade mål och metoder för sitt förebyggan- de och behandlande arbete med patienter med över-

(6)

vikt eller fetma. Allmänkirurgin vid Sunderby sjukhus, som utför fetmaoperationer, har också väl utvecklade rutiner och metoder som tillämpas. Däremot saknas en, för primärvården, allmänkirurgin och vuxenpsykiatrin, gemensam överenskommen vårdprocess, där bland annat roller och ansvar för olika delar i vårdpro- cessen finns beskriven och tillämpad.

• Inom primärvården och vuxenpsykiatrin finns fast- lagda metoder för råd och stöd till patientgruppen.

Trots detta är det i verksamheterna oklart på vilket sätt man praktiskt ska arbeta med dessa patienter.

Ett område gäller patienter som genomgått fetmaki- rurgi och som efter det att allmänkirurgin avslutat sin uppföljning behöver fortsatt kontroll och behandling (Bvitamininjektioner) från primärvården.

• Allmänkirurgins remisser till primärvården leder i flera fall inte till att hälsocentralerna tar över patientansva- ret. Vi menar att det här finns en risk att patienterna hamnar mellan stolarna och inte får tillräcklig uppfölj- ning och vård efter fetmaoperationen.

Kommunikation och informationsöverföring mellan landsting och kommun – en samver- kansgranskning

Granskningen syftade till att ge underlag för en bedöm- ning om landstingets och kommunens kommunikation och informationsöverföring avseende patientinformation i samband med in- och utskrivningar från landstingets verksamheter samt besök vid akutmottagning är ända- målsenlig. Vidare syftade granskningen till att ge underlag för en bedömning om den interna kontrollen inom området är tillräcklig. Granskningen genomfördes som en samverkansgranskning mellan landstingets revisorer och revisorerna i Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå, Kalix, Jokkmokk och Bodens kommuner. Gransknings- resultat lämnades i separata revisionsrapporter; en för varje kommun respektive landstinget. Vår granskning

visade att landstingets kommunikation och informa- tionsöverföring till länets kommuner i samband med in- och utskrivning av patienter samt vid akutbesök inte är ändamålsenlig. Inte heller är den interna kontrollen i sammanhanget tillräcklig. Mer precist visade granskningen att;

• Regler och riktlinjer, avseende kommunikation och informationsöverföring vid in- och utskrivning från landstingets verksamheter och besök på akutmottag- ningar, är tillräckliga.

• I samband med överförandet av hemsjukvården till kommunerna har ett behov av välfungerande kommunikation och tillgång till information gällande enskilda vårdtagare/patienter hos kommun och landsting förstärkts. Tillgång till information om enskilda har stor betydelse för att upprätthålla en patientsäker vård och omsorg.

• Vår granskning visar att kommunikation och informa- tionsöverföring för patienter med hemsjukvårdsin- satser fungerar sämre än för de som kommer från äldreboende.

• Trots tillgång till IT-baserade system, sker informa- tionsöverföring i stor utsträckning genom telefonkon- takter och pappersdokument.

• En systematisk uppföljning och löpande rapportering sker till landstingsstyrelsen inom samverkansområ- det, men inte specifikt för det område granskningen fokuserat på. Här ser vi att den interna kontrollen kan förbättras för att säkerställa att övergripande mål- sättningar blir förverkligade så att enskildas behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård och omsorg kan tillgodoses.

Vi menar att dessa brister riskera att äventyra patientsä- kerheten.

Delårsrapport per april 2013

Granskningen syftade till att ge underlag för en bedöm- ning om delårsrapporteringen upprättats enligt lagens krav och anvisningar från normerande organ samt om resultatet i delårsrapporteringen är förenligt med full- mäktiges mål för en god ekonomisk hushållning.

Vår granskning av delårsrapporten per april månad visade att den upprättades i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed samt att den såtillvida uppfyller syftet att ge fullmäktige möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av den samlade verksamheten.

Vår granskning visade emellertid att det prognostise-

(7)

7

rade resultatet bara delvis var förenligt med fullmäk- tiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning.

Landstingsstyrelsen bedömdes dock i stort verka för en tillräcklig styrning och kontroll av landstingets ekonomi.

Våra bedömningar baserades på att;

- Fullmäktige för år 2013 har fastställt tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning. I delårsrapporten redovisas endast utfall och prognos för ett av dessa, likviditetsmålet, vilket bedöms uppfyllas för 2013. Uti- från analys och egna beräkningar kunde vi konstatera att resultatmålet och målet om nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag inte beräkna- des komma att uppfyllas under 2013.

- Landstingsstyrelsen reviderade den ekonomiska handlingsplanen i maj 2013 avseende sparåtgärder i syfte att divisionerna skulle hålla sig inom sina ekonomiska ramar senast år 2014. Styrelsen har vidare gjort divisionerna ansvariga och säkerställt att en uppfölj- ning och rapportering av sparåtgärderna genomförs.

Av handlingsplanen framgår att divisionerna under 2013 skulle sänka sina kostnader med sammanlagt 97 miljoner kronor. Vår granskning visade dock att divisionerna, per april 2013, prognostiserat kunna sänka sina kostnader med endast 44 miljoner kronor.

Delårsrapport per augusti 2013

Granskningen syftade till att ge underlag för en bedöm- ning om delårsrapporteringen upprättats enligt lagens krav och anvisningar från normerande organ samt om resultatet i delårsrapporteringen är förenligt med full- mäktiges mål för en god ekonomisk hushållning.

Vår granskning av delårsrapporten per augusti 2013 visade att den upprättades i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.

Granskningen visade också att resultatet för perioden januari till augusti uppgick till -3 miljoner kronor vilket var 271 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekade mot ett resultat om -82 miljoner kronor. Bedömningen i delårs- rapporten var dock att balanskravet skulle komma att uppfyllas då landstinget i balanskravsutredningen åbe- ropar synnerliga skäl för förändrad diskonteringsränta, - 241 miljoner kronor. Övriga iakttagelser som gjordes var;

• Det prognostiserade resultatet var förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i lands- tingsplan 2013-2015.

• Den sammantagna bedömningen av verksamhets-

resultatet var att detta inte var förenligt med de fastställda målen. Endast ett av målen (engagerade medarbetare) bedömdes ha en tillfredsställande måluppfyllelse.

• De sparkrav som fastställts för divisionerna uppfyll- des inte, vare sig i delårsrapporten eller i årsprogno- sen.

Övergripande granskning av patientnämndens ansvarsutövande år 2013

Granskningen syftade till att ge underlag för en bedöm- ning om patientnämndens ansvarsutövande under år 2013 varit tillfredsställande.

Vår granskning visade att patientnämnden i allt väsent- ligt vidtagit aktiva åtgärder för att styra/leda, följa upp och kontrollera den verksamhet nämnden ansvarar för.

Vår bedömning baseras på att patientnämnden:

• Informerat och verkat för att göra sin verksamhet känd hos allmänhet och övriga berörda aktörer. Mot bakgrund av att antalet ärenden från länets kommuner är få till antalet, bedömer vi emellertid att det fordras fortsatt riktade aktiviteter i detta avseende.

• I tillräcklig omfattning arbetat i enlighet med de rutiner som finns för nämndens handläggning av patientnämndsärenden.

• Hanterat sin ekonomi på ett tillfredsställande sätt.

• Rapporterat till fullmäktige om sin verksamhet enligt reglemente.

• Patientnämndens hemsida är, med ett undantag, inte uppdaterad sedan 2011 avseende verksamhetsplan, protokoll och verksamhetsrapport. Vi uppmanar därför patientnämnden att uppdatera sin hemsida i detta avseende.

Övergripande granskning av fullmäktigebered- ningarnas ansvarsutövande år 2013

Granskningen syftade till att ge underlag för en bedöm- ning om fullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande under år 2013 varit tillfredsställande. Vår granskning visade att fullmäktigeberedningarna i allt väsentligt vidtagit aktiva åtgärder för att styra/leda, följa upp och kontrollera den verksamhet respektive fullmäktigebered- ning ansvarar för.

(8)

Övergripande granskning av Årsredovisning 2013

Granskningen syftade till att ge underlag för en be- dömning om den årsredovisning landstingsstyrelsen överlämnat till fullmäktige i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, dess finansiering och den ekonomiska ställningen samt om årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenska- per och är upprättad enligt god redovisningssed. Vår granskning visade att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vidare visar granskningen att det ekonomiska resultatet innebär att landstinget lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Detta genom att åberopa synnerliga skäl avseende diskonteringsräntan på pensionsmedel, 241 miljoner kronor. Vi delar landstingsstyrelsens be- dömning att fullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning endast delvis uppnås. Vi delar landstingsstyrelsens bedömning att det verksamhetsmässiga resultatet endast delvis är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Den sammantagna bilden av landstingets ekonomiska situation och utveckling är fortsatt svag. Landstingsstyrelsen noterar i Årsredovisning 2013 att prognosen för kommande år visar på en utvecklingstakt där kostnaderna ökar mer än intäkterna. Dessutom har divisionerna fortsatta svårig- heter att uppnå beslutade sparåtgärder. Detta är förhål- landen som vi menar ställer krav på fortsatt anpassning av verksamheten.

Styrning och dimensionering av antalet vårdplatser

Granskningen syftade till att ge underlag för en bedöm- ning om styrningen och dimensioneringen av antalet vårdplatser vid länets sjukhus är ändamålsenlig med tillräcklig intern kontroll.

Granskningen visade att styrningen och dimensioneringen av antalet vårdplatser har vissa brister.

• Det saknas målsättning vad gäller antal vårdplatser eller beläggningsgrad i landstingets styrdokument.

Det finns därför ingen styrning på begreppet vård- plats såsom revisionsfrågan i granskningen formu- lerades. Styrningen visade sig sker i form av mål, tilldelad ram och särskilda uppdrag till verksamheten.

Med detta som grund menar vi att vårdgivaren bör fastställa aktuellt antal vårdplatser.

• Det finns i grunden en dimensionering av vårdplatser för somatisk vård som är baserad på demografiska

faktorer, medicinsk utveckling och effektivisering av vården. Vi kunde i granskningen emellertid inte finna underlag för dimensioneringen av vårdplatser och efterlyser därför en aktuell analys med hänsyn till dimensioneringen av vårdplatser mellan landstingets divisioner.

• Det finns ett tydligt styrdokument för samverkan inom somatisk vård på Sunderby sjukhus. Vi menar att det bör tas fram ett länsgemensamt dokument för hela länet som beskriver principer för samverkan inom och mellan sjukhusen.

• Det saknas tillförlitlighet i de system och rutiner som rör uppgift om beläggning, överbeläggning och utlokalisering av patient. Vi menar att det är angelä- get att hela organisationen tillämpar begrepp såsom disponibel vårdplats, överbeläggning och utlokalisering på ett gemensamt sätt. Materialet kan kvalitets- säkras först när detta är säkerställt. Av granskningen framgick att beläggning, antal överbeläggningar och utlokaliserade patienter lokalt kan vara omfattande på Sunderby sjukhus.

• Det finns en risk för att överbeläggningar och utloka- liseringar av patienter kan innebära att målen om en god och patientsäker vård inte uppnås. Vi uppfattar att det finns en medvetenhet om patientsäkerhets- riskerna. I samband med beslut om överbeläggning eller utlokalisering menar vi att verksamheten bör överväga att genomföra en systematisk riskbedöm- ning, detta för att säkerställa patientsäkerheten.

• Granskning visade slutligen på att det finns brister i den dagliga styrningen och dimensioneringen av vårdplatser på Sunderby sjukhus. Vi anser därför att det krävs en utvecklad funktion som vårdplatskoordi- nator som omfattar hela sjukhuset.

(9)

9

Revisorerna på

landstingets hemsida

Våra revisionsberättelser, skrivelser, rapporter, gransk- ningssammandrag och mycket mer därtill hittar ni på revisorernas hemsida:

www.nll.se/Demokrati och insyn/Landstingets revisorer Där kan du läsa mer om årets och tidigare års granskningsinsatser.

Förtroendevalda revisorer 2011-2014

Marita Björkman-Forsman (s), ordförande Ulf Kero (s), vice ordförande

Anders Åknert (v) Kennerth Moberg (mp) Göran Hedberg (ns) Eva Alriksson (m) Sune Nilsson (c) Agneta Heikki (fp) Intern kontroll inom division Primärvård

Granskningen syftade till att ge underlag för en bedöm- ning om den interna kontrollen inom division Primär- vård tillräcklig. Granskningen visade att den interna kontrollen inom divisionen delvis är tillräcklig.

Granskningen har fokuserat på följande kontrollområ- den:

• Ekonomi

• Chefs- och ledarskap

• IT-säkerhet - Loggranskning av patientjournal

• Sekretess och tystnadsplikt

• Systematiskt brandsäkerhetsarbete

Vår granskning visade att den interna kontrollen inom division Primärvård endast är delvis tillräcklig. De förhål- landen som vi särskilt vill lyfta fram är:

• Vid loggranskning av patientjournaler behöver do- kumentation av delegering avseende vem som ska utföra loggranskningen förbättras. Även dokumenta- tion utförda loggranskningar bör förbättras.

• Intervjuad personal uppger att man, av kollegiala skäl, ogärna gör avvikelserapporter avseende even- tuella överträdelser av sekretessregler. Något som vi menar får som konsekvens att det tas större hänsyn till personalens intressen än patienterna säkerhet.

• Riskbedömningar utförs inte som en del i det sys- tematiska brandsäkerhetsarbetet. Endast hälften av granskade hälsocentraler utför kontroller i enlighet med gällande regler (fyra gånger per år). Flera hälso- centraler lever inte heller upp till kravet att personalen ska utbildas inom brandskydd vart fjärde år och mer än hälften hälsocentralerna genomför inte praktiska brandövningar vart fjärde år.

(10)

NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING

Telefon 0920-28 40 00 • Robertsviksgatan 7 • 971 89 Luleå

www.nll.se