Landstingsdirektörens rapport

(1)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 30SEPTEMBER 2010

Landstingsdirektörens rapport

Muntlig information...2

Bilagor ...2

Sommaren 2010 ...2

Vårdvalet ...4

Tillgänglighet och vårdgaranti ...5

Närsjukvård ...6

Säker vård...7

Patientnämnden ...9

Förbättringsarbete...11

Regionalt etiknätverk ...12

Palliativ vård...12

Samverkansavtal om bemanning av ambulanser...14

Gemensamma riktlinjer för samverkan ...14

Diplomerade tobaksavvänjare ...15

Ortopedin inför rökstopp ...16

Upphandling av ambulanstransporter med helikopter ...16

Vuxenpsykiatri...17

Invigning av MR-kameror i Gällivare och Sunderbyn ...17

Mammografiscreening 2010 ...18

Utredning om gemensam folktandvårdsorganisation i Norr ...20

Kostsamarbetet med Luleå kommun ...20

Doktorsavhandling ...20

Forskningsbidrag ...21

OLIN 25 år...21

Regionaliserad läkarutbildning...21

Resultat av rehabiliteringsgarantin ...22

Öppenvårdsrehabilitering i Gällivare...24

Resultat av sjukskrivningsmiljarden ...25

Socialstyrelsen granskar samtliga särskilda ungdomshem ...27

Bussolycka i Bertnäs...28

Bussolycka i Kalix ...28

Medieanalys för första och andra kvartalen 2010...29

HOPE:s utbytesprogram 2011 ...29

Ekonomi och planeringsförutsättningar för 2011 ...30

Kulturministern på besök med anledning av kulturkofferten...30

Kultursamverkan ...30

Minoritetskonferens...31

Ekonomi i balans för kultur och utbildning ...31

Besök av Nya Zeelands ambassadör på Norrbottens museum ...32

Kultur och Hälsa...32

Norrbottensmusiken...32

Norrbottensmuseum ...32

Kalix Naturbruksgymnasium ...33

Grans Naturbruksskola ...33

Samarbetsavtal mellan Invest in Norrbotten och Invest in Sweden ...33

Rörlighet och kommunikationer mellan stad och landsbygd ...34

Regionala strategier stärks genom erfarenhetsutbyte ...34

Uppföljning av verksamhetsbidraget till Ung Företagsamhet i Norrbotten ...35

Ägandet i Filmpool Nord AB...35

Ägarstruktur och styrningsfrågor avseende Transitio AB ses över...36

(2)

Muntlig information

• Rehabiliteringsgarantin.

• Sjukskrivningsmiljarden.

Bilagor

• Månadsrapporterna per maj och augusti.

Sommaren 2010

Division Primärvård

Verksamheten har i stort fungerat bra under sommaren både verksamhets- mässigt och personalmässigt. Precis som tidigare år har belastningen varit högre under första semesterperioden. Under den perioden märks reducering- arna inom den specialiserade vården mest. Många vårdcentraler upplever en ökning av turister i behov av vård.

Med anledning av vårdval och den uppkomna konkurrensen har färre vård- centraler tillämpat växelstängning. Detta har bara använts i Kiruna (Malmen och Graniten) och Gällivare (Forsen och Malmberget). Fler vårdplatser har hållits öppna än tidigare somrar.

Personalbemanningen har varit reducerad till hälften, vilket medfört ett hårt arbetstryck på personalen som arbetat under de två semesterperioderna.

På flera orter, främst Luleå och i mindre glesbygdskommuner, har det varit svårt att rekrytera vikarier – totalt har vårdcentralerna haft 110 vikarier i verksamheten under juli, vilket är 20 vikarier färre jämfört med år 2009. Si- tuationen har lösts genom att tjänstgörande personal har fått vara friska och sommaravtal har använts i samma nivå som förra året. Många medarbetare har gjort sitt yttersta för att verksamheten ska fungera och tillgängligheten vara god.

Division Opererande specialiteter

Det har varit en hög belastning vid akutmottagningar och vårdavdelningar under framförallt den första semesterperioden. En del större olyckor har in- träffat i länet och katastroflarm har utlösts två gånger. Helikoptern har haft mycket högt tryck, i snitt 2,3 flygningar per dygn under juni och juli, jämfört med ett snitt på ca en flygning per dygn. Det har fötts många barn under sommaren. Under perioden 1 juni–22 augusti skedde 9 procent fler förloss- ningar i Sunderbyn jämfört med samma period 2009. Verksamheten har kla- rats med främst ordinarie personal. Ett mindre antal vikarier och sommaravtal har nyttjats i någon utsträckning.

Division Medicinska specialiteter

Verksamheten inom divisionen har generellt sett fungerat bra under sommaren. Några enheter har haft överbeläggningar framförallt under första delen av sommaren.

Behovet av sommaravtal har varit högre i år än föregående sommar för att klara verksamheten på ett bra sätt.

(3)

Division Vuxenpsykiatri

I Piteå har slutenvården haft mycket hög beläggning med överbeläggning i stort sett hela sommaren. Ordinarie personal och vikarier har fungerat mycket bra, vilket bidragit till verksamheten kunnat hålla en hög säkerhetsnivå för patienter och personal. Inga sommaravtal har beviljats.

Malmfältens vuxenpsykiatri har haft normal beläggning inom slutenvården, svårt med rekrytering av extrapersonal, vilket har inneburit en del sommaravtal. I övrigt har det varit en normal sommarperiod.

Den länsgemensamma vuxenpsykiatrin har liksom tidigare år haft full be- läggning på vårdplatserna, d v s överbeläggning. Många kriminalvårdsupp- drag, häktade och nyss dömda. Viss brist på sjuksköterskor har resulterat i sommaravtal. Sommaravtalen har ändå varit färre än föregående år.

I Sunderbyn har slutenvården i princip haft överbeläggning under hela perioden. Liksom tidigare år har det varit svårt att rekrytera sjuksköterskor och skötare. Det har inneburit att en del sommaravtal beviljats.

Missbruks- och beroendeenheten har även i sommar haft reducerad verksamhet. Beläggningen har varit hög under hela perioden. Även här har före- kommit problem med rekrytering av sjuksköterskor och någon skötare, vilket resulterat i många sommaravtal.

Division Diagnostik

Verksamheten har i stort fungerat väl under sommaren tack vare engagerad personal och ett seriöst planeringsarbete med neddragen verksamhet så långt det är möjligt.

Dock påtalar både enheter inom laboratoriemedicin och Bild- och funk- tionsmedicin att det inte finns några marginaler vid oförutsedd längre frånva- ro p g a sjukdom, vilket några enheter drabbats av. I dessa lägen har som- marförmånerna använts.

Division Folktandvård

Verksamheten planerar för tillgänglighet genom semesterplanering och hän- visning till närliggande kliniker i de fall en klinik har semesterstängt. Folk- tandvården anställer sommarvikarier endast i undantagsfall. Under sommar- månaderna finns ett femtiotal sommarjobbande tandvårdsstuderande i Folk- tandvården. Engagerade medarbetare och chefer gör en betydelsefull insats genom att ta emot och handleda sommarjobbarna. Sommarjobbsverksamhe- ten är en viktig del av den långsiktiga personalförsörjningen och marknads- föringen av Folktandvården som arbetsgivare.

Division Kultur och utbildning

Sommaren har bjudit på en rik flora av landstingstödda kulturarrangemang runt om i länet. Exempel på detta är multikulturföreställningen Drömmar med dans, musik och mat som hölls i Erkheikki, Pajala första veckan i juli.

Ungefär samtidigt bjöd Teaterföreningen Bröt i Kalix på sin traditionella sommarteater på Vassholmen – i år med farsen Låt Stå.

Landstinget gav också stöd till Persmäss som hölls i Gammelstads världsarv första helgen i juli, Laestadiusveckan som invigdes 12 juli i Pajala, samt till Festspel i Pite Älvdal som arrangerades med konserter och kurser i Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog.

(4)

Divisionschefen medverkade vid årets Almedalsvecka på Gotland för att tillsammans med de övriga regioner som ingår i första steget av kultursamver- kansmodellen diskutera den pågående processen. Årets Almedalsvecka präg- lades tydligt av kultur och kulturpolitiska frågeställningar.

Division Service

Sommaren har fungerat bra både vad avser bemanning och verksamhet. Om- byggnationerna i entréhallen i Piteå älvdals sjukhus respektive i Landstings- huset har inneburit viss ökad belastning för receptionspersonalen. Några strömavbrott p g a åska orsakade datorproblem vid Länsservice, men för sjukvården har reservkraften fungerat som den ska.

Division Länsteknik

Trots en minskad bemanning i tjänst under semesterperioden är bedömning- en att Länsteknik har klarat sin verksamhet under sommaren bra.

Teknikakuten har haft öppet kl 7–16 måndag till fredag, med jour övrig tid.

Verksamheten har fungerat enligt plan.

Många förebyggande underhåll på MT-utrustningar har genomförts under sommaren, då utrustningarna varit tillgängliga i högre grad. Länsteknik har under sommaren satsat extra resurser på installation av nya datorer i länet.

Vårdvalet

Tre privata vårdcentraler har etablerat sig varav en i Luleå (Vårdcentralen Hermelinen, driftstart 30 juni) och två i Piteå (Cederkliniken, driftstart 9 augusti och Vårdcentralen Björnen, driftstart 30 augusti).

Ytterligare en ansökan om etablering föreligger från företaget Hermelinen Hälsovård AB. I anslutning till sammanträdet kommer jag muntligen att re- dovisa arbetsläget i fråga om godkännandeprocessen i detta fall.

En avstämning per den 20 september visade att antalet norrbottningar som aktivt listat sig vid de nya vårdcentralerna uppgick till 10 944 med följande fördelning:

• Vårdcentralen Hermelinen: 6 066.

• Cederkliniken: 2 452.

• Vårdcentralen Björnen: 2 426.

För de landstingsdrivna vårdcentralerna i Luleå har de den största minskningen skett enligt nedanstående:

• Stadsviken: -1 713.

• Örnäset: -881.

• Gammelstad: -660.

• Mjölkudden: -635.

• Bergnäset: -624.

• Hertsön: -517.

• Björkskatan: -390

(5)

För de landstingsdrivna vårdcentralerna i Piteå fördelar sig minskningen enligt följande:

• Piteå: -2 423.

• Öjebyn: -887.

• Furunäset: -719.

Sammantaget kan konstateras att etableringen av de nya vårdcentralerna på det stora hela taget fungerat väl och utan större problem med vare sig list- ningssystem eller ersättningssystem. De brister som hittills konstaterats kan i flertalet fall hänföras till kategorin ”barnsjukdomar”. Samtidigt finns det mycket som tyder på att det successivt kommer att uppstå frågor och problem som inte kunnat förutses och därför inte heller reglerats i regelverket, vilket nödvändiggör klargöranden och tolkningar från beställarfunktionens sida.

I början av oktober träffar landstingets beställarfunktion företrädare för samtliga leverantörer för att sammanställa de hittillsvarande erfarenheterna av Vårdval Norrbotten.

Tillgänglighet och vårdgaranti

Tillgängligheten till den specialiserade vården (besök och operation/åtgärd) per augusti redovisas i delårsrapporten.

Överenskommelse gällande förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Målet för specialiserad barn- och ungdomspsykiatri inom alla landsting är en ökad tillgänglighet samt att det senast 2011, utöver grundläggande krav för vårdgaranti, ska kunna erbjudas tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning/behandling inom högst 30 dagar. Un- der 2010 fördelas 107 miljoner kr mellan de landsting som når målet vid av- stämningsdagen att minst 90 procent av patienterna i landstinget har väntat 30 dagar eller kortare på ett första besök. Det fördelas också 107 miljoner kr mellan de landsting som når målet att 90 procent har väntat 60 dagar eller kortare på beslutad fördjupad utredning/behandling.

En första avstämning gjordes den 31 mars 2010. En andra avstämning sker den 31 oktober och det är den som ligger till grund för fördelning av medel för 2010.

Den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin redovisas i väntandeinter- vallen 0–30 dagar och 31–60 dagar samt i andel stimulansmedel 0–30 dagar och 0–60 dagar. I tabellform per den 31 juli samt per den 31 augusti, uppde- lat på besök och fördjupad utredning/behandling ser det ut på följande sätt:

(6)

Norrbotten Totalt antal väntan-

de¹⁾⁾

Väntande intervall 0–30 dgr

Väntande intervall 31–60 dgr

Andel sti- mulans- medel 0–30

dgr2)

Andel sti- mulans- medel 0–60

dgr2)

Augusti

Besök 54 45 2 91,8 % 95,9 %

Fördjupad ut-

redn/behandl 13 10 1 76,9 % 84,6 %

Juli

Besök 22 9 11 64,3 % 100 %

Fördjupad ut- redn/behandl

18 3 13 16,7 % 88,9 %

1) I totalt antal väntande ingår även patientvald väntan/medicinskt orsakad väntan.

2) Patientvald väntan/medicinskt orsakad väntan ingår inte.

Lagen om vårdgaranti

Vårdgarantin har fr o m den 1 juli 2010 blivit lag. Bl a av den anledningen planeras under hösten informationsinsatser till länets invånare och landstingets medarbetare för att samtliga medarbetare ska vara väl insatta i vilka regler och riktlinjer som gäller inom vårdgarantin samt för att tillhandahålla den service som lagen föreskriver. Patienter och anhöriga ska också känna till vårdgarantins grunder och veta var det går att hitta ytterligare information. I övrigt fortsätter det ständigt pågående förbättringsarbetet och de åtgärder som vidtas syftar till att förbättra tillgängligheten totalt.

Närsjukvård

I samband med styrelseseminariet den 2 juni redovisades erfarenheterna av den så kallade kommundialogen som genomförts inom ramen för närsjuk- vårdsutredningen. Resultatet av kommundialogen kommer senare under hös- ten att diskuteras med länets kommuner.

Samtidigt pågår inom utredningen arbetet med att sammanställa och analysera omvärldsmaterial som successivt kommer att göras tillgängligt på bl a landstingets hemsida. Här återfinns även den film om närsjukvård som visa- des under alla kommundialogens möten.

Som jag tidigare anmält till styrelsen (29 april) kommer en serie öppna dia- logmöten att arrangeras under perioden september t o m november. Syftet med dessa är att belysa centrala omvärldsfaktorer som bedöms vara av sär- skilt stor betydelse för vårdens utveckling i perspektivet år 2020. Den öppna mötesformen har valts för att leva upp till de krav på öppenhet som enligt styrelsens direktiv ska prägla projektet.

Vissa av dialogmötena består av redovisningar av framtidsbedömningar från Divisionerna Diagnostik (22/9), Medicinska specialiteter (28/9), Opererande specialiteter (19/10), Primärvård (19/10) respektive Vuxenpsykiatri (datum ej fastställt) med fokus på faktorer som:

• Sjukdomspanorama och vårdbehov.

• Medicinsk utveckling.

• Personalförsörjning och rekrytering.

(7)

• Ekonomi och prioriteringar.

• Specialistkonsultationer inom närsjukvården inklusive distansöverbryg- gande lösningar.

• Samverkan (internt och externt).

Övriga planerade möten har följande teman

• Distansöverbryggande lösningar i praktiken (12/10).

• Framtida arbetsfördelning och yrkesroller; genomförs i samverkan med de fackliga huvudorganisationerna (2/11).

• Medicinsk utveckling, specialisering och rekryteringsmöjligheter inom allmänmedicin, allmän internmedicin och geriatrik; genomförs i samverkan med svensk Förening för allmänmedicin, Svensk internmedicinsk fö- rening och Svensk Geriatrisk Förening (3/11).

• Närsjukvård och närvård – andras erfarenheter (9/11).

• Rehabilitering i Norrbotten (10/11).

• Sjukresor ur ett patientperspektiv (23/11).

• Hälso- och sjukvård i Norrbotten ur ett socioekonomiskt perspektiv (26/11).

Säker vård

Nationell mätning av vårdrelaterade infektioner

Landstinget har tillsammans med övriga landsting och regioner i landet be- slutat att halvera antalet vårdrelaterade infektioner. Målet följs upp genom att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför nationella mätningar två gånger om året. Mätningens främsta syfte är att ligga till grund för de förbättringsarbeten som måste göras för att minska vårdrelaterade infektioner.

Den första mätningen (maj 2008) visade att 11,3 procent av patienterna på Sveriges sjukhus drabbades av vårdrelaterad infektion. Den femte mätningen (april 2010) visade att 9,6 procent av patienterna drabbats av vårdrelaterad infektion..

I Norrbotten redovisades 13,0 procent vid första mätningen, 8,0 procent i den andra mätningen (november 2008), 8,9 procent i den tredje mätningen (april 2009), 4,4 procent i den fjärde mätningen (november 2009). Den femte, och senaste, mätningen (april 2010) visar för Norrbotten 6,3 procent. Detta innebär att 47 patienter drabbats av någon form av vårdrelaterad infektion. Den nationella mätningen utesluter enheter med färre än 50 vårdplatser. I landstingets egen redovisning ingår samtliga slutenvårdsplatser och primärvårdens OBS- platser

En journalgranskning av de rapporterade infektionerna visar att verksamhe- terna har svårt att avgöra vad som ska betraktas som vårdrelaterad infektion.

Därför kommer informationsmöten om vårdrelaterade infektioner för all slu- tenvård att genomföras under hösten.

En checklista för att underlätta journalgranskning enligt GTT (Global Trig- ger Tool) är under framtagande och kommer att finnas tillgänglig för verk- samheterna i samband med nästa mätning i oktober.

(8)

Det är särskilt viktigt att alla aktörer i patientens hela vårdkedja arbetar på samma sätt. Det mångåriga systematiska förbättringsarbete måste fortsätta med följsamhet till nationellt framtagna obligatoriska åtgärder för att före- bygga vårdrelaterade infektioner.

I mätningen redovisas riskfaktorers betydelse för uppkomst av vårdrelaterad infektion. De vanligaste riskfaktorerna är antibiotikabehandling, kirurgiska ingrepp, urinkateterbehandling och blodkärlskatetrar. Strategin i det kom- mande arbetet är att fokusera särskilt på riskfaktorerna för att därmed ytterligare minska de vårdrelaterade infektionerna.

Höstens arbete

Patientsäkerhetsarbetet under hösten kommer att fokusera på att bibehålla, men helst förbättra, resultaten med att förebygga vårdrelaterade infektioner, fallskador, trycksår och undernäring. Två punktprevalensmätningar är planerade under hösten, nämligen förekomsten av trycksår den 20 oktober och förekomsten av vårdrelaterade infektioner den 26 oktober.

Övriga aktiviteter i patientsäkerhetsarbetet har fokus på att:

• Förebygga undernäring.

• Öka den vårdhygieniska standarden.

• Säkra läkemedelshantering på klinisk nivå.

• Förbättra kommunikation och bemötande samt totalinföra SBAR (står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation och är en modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal) som verktyg för bättre och säkrare kommunikation.

• Totalinföra registrering i kvalitetsregistret Senior Alert och använda kva- litetsregistrets resultat i förbättringsarbetet.

• Samverka med länets kommuner i bl a vårdpreventivt arbete.

• Stödja medarbetare vid svåra etiska ställningstaganden.

Våra verksamheter ska förberedas på införandet och tillämpning av:

• Den nya patientsäkerhetslagen som gäller fr o m 1 januari 2011. Ur inne- hållet kan nämnas att vårdgivarens ansvar och skyldigheter blir tydligare och för patienterna ska det bli lättare att påtala fel och brister.

• Socialstyrelsen handbok "Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig". Handboken vänder sig till vårdgivare, verksamhetschefer, häl- so- och sjukvårdspersonal och andra som ansvarar för och arbetar med information och kommunikation till patienter och närstående. Hand- boken ger stöd för såväl ledningens styrning, planering och upp- följning som hälso- och sjukvårdspersonalens dagliga arbete.

Den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet har gett goda resultat i landet. Satsningen breddas under 2010–2011 till en nationell samling kring patientsäkerheten där även kommunerna kommer att ingå, liksom de yrkes- professionella sammanslutningarna som Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Barnmorskeförbundet o s v.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har fyra nationella fokusområden som vårt landsting kommer att delta i:

(9)

1 SKL har regeringens uppdrag att tillsammans med landstingen ta fram metoder och verktyg för hur patienter och närstående ska kunna bidra till vårdgivarens löpande patientsäkerhetsarbete.

2 Omhändertagande av patienter och närstående vid inträffad vårdskada.

3 Nationell kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner.

4 Nationell mätning av följsamhet till hygienpolicy och klädregler samt trycksår.

Norrbotten har vi sedan våren 2009 genomfört följsamhetsmätningar i slu- tenvård. Varje enhet har observatörer som rapporterar in i en gemensam da- tabas. Dessa rapportörer ska vecka 43 (samtidigt som mätningen av vårdrela- terade infektioner) göra sina mätningar och rapportera in resultaten. Därefter görs en sammanställning för landstinget och resultatet levereras till den nationella databasen.

Jag konstaterar att utmaningen ligger i att all verksamhet hjälps åt, arbetar strategiskt och förebyggande med fokus på målet att drastiskt minska före- komsten av vårdskador.

Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) – ändrat upplägg av bolaget m m

Hösten 2008 beslutade styrelsen för LÖF att LÖF och Personskadereglering AB (PSR) skulle slås samman. T o m 2009 var PSR ett helägt dotterbolag till LÖF. PSR ansvarade för bedömning och skadereglering av anmälningar som årligen inkom till LÖF.

Fr o m 1 januari 2010 har PSR:s verksamhet slagits samman med LÖF:s verksamhet till ett bolag, d v s LÖF. Med sammanslagningen finns många fördelar, t ex tydlig avsändare till patienter och vårdpersonal. Verksamheten i LÖF och PSR kommer inte påverkas utåt och utredningsarbetet kommer att ske som tidigare.

LÖF bedriver även proaktivt patientsäkerhetsarbete. Ett exempel på detta är säker förlossningsvård vars syfte är att minska förlossningsskador på barn, i första hand CP-skador, p g a undvikbar syrebrist i samband med förlossning- en. Andra förbättringsarbeten handlar om att minska infektionsfrekvensen vid planerade protesoperationer i knä och höft med minst 50 procent. LÖF var även mycket aktivt vid implementeringen av WHO:s checklista för säk- rare operationer. Verksamheter inom vårt landsting har deltagit i dessa tre förbättringsarbeten på olika sätt.

Trycksaker där PSR eller LÖF är avsändare är inaktuella och måste kasseras.

Nya trycksaker, fullmakts- och skadeanmälningsblankett är framtagna. Alla blanketter finns på LÖF:s hemsida och patienterna kan som förut få hjälp genom Patientnämnden.

Patientnämnden

Regionkonferens

Hur kan vi stärka samarbetet kring patientsäkerhet i vår region? Vad innebär vårdvalet ur ett patient- och tillgänglighetsperspektiv? Det var några av frå- gorna som diskuterades vid Patientnämndens regionkonferens i Piteå den 26–27 maj. Ett fyrtiotal politiker och tjänstemän från de fyra norrlandstingen

(10)

deltog. I år var det Norrbotten som stod som värd för konferensen och delta- garna bjöds på ett intressant och lärorikt program.

Det regionala samarbetet kom att stå i fokus vid flera av programpunkterna.

Caj Skoglund, projektledare för Vårdval Norrbotten presenterade grundprin- ciperna för vårdvalsreformen ur ett regionalt perspektiv och lyfte särskilt fram fördelarna med den samverkan som ligger till grund för införandet av vårdval/hälsoval i norrlandstingen. Detta ledde vidare till intressanta diskus- sioner kring regionbildning och samarbete över länsgränserna. Patientnämn- dens ordförande Margareta Pohjanen talade varmt om fördelarna med kunskap och erfarenhetsutbyte, inte minst när det gäller etiska frågor och pati- entsäkerhet.

Landstinget har gjort stora satsningar på arbete för ökad patientsäkerhet. Vi blir också allt bättre på att fånga upp och analysera avvikelser inom hälso- och sjukvården. Britta Svensson, sakkunnig i patientsäkerhetsfrågor, presenterade våra erfarenheter kring detta arbete. Hon talade bl a om det viktiga samspelet mellan människa, teknik och organisation. Ett samspel som ligger till grund för ett väl fungerande system inom vården.

Regional tjänstemannakonferens

Patientnämnden i Norrbotten stod den 2–3 september värd för norra regionens patientnämnders årligen återkommande tjänstemannakonferens.

Programmet bestod av inspirerande föreläsningar men också av aktuella dis- kussioner och erfarenhetsutbyten. Föreläste gjorde Gitt Ström, verksamhetschef för Jokkmokks vårdcentral om deras förändrings och förbättringsarbete under rubriken: ”Det finns inga modeller, frihet under ansvar”. Glesbygd utan läkarbrist. Auditoriet fick också en föreläsning om SBAR – Strukture- rad kommunikation, rätt information vid rätt tillfälle av Ann-Mari Niva, ut- vecklingsstrateg, hälso- och sjukvårdsenheten och Eva Sjölund, verksam- hetsutvecklare, division Opererande specialiteter.

Med utgångspunkt från ett politiskt beslut att patientnämnderna i norra regionen ska utveckla och stärka sitt samarbete så inleddes ett arbete för att belysa likheter och olikheter i våra arbetssätt mellan patientnämnderna. Aktuella processer som diskuterades gällde hur en anmälan till patientnämnden pro- cessades samt hur arbetsprocessen med stödpersonsverksamheten eventuellt kunde likriktas.

Avslutade ärenden januari–augusti 2010

I min rapport till styrelsen den 3 juni redovisade jag att antalet avslutade ärenden hos patientnämnden under perioden januari–april 2010 uppgick till 201, vilket är minskning jämfört med motsvarande period 2009 då antalet ärenden var 260.

Av tabellen framgår antal ärenden under januari–augusti 2009 respektive 2010:

Division Bemötande,

kommunikation Organisation, regler och re-

surser

Vård och be-

handlingsfrågor Totalt 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Primärvård 67 38 25 32 34 33 126 103 Opereran-

de spec 61 38 40 31 55 59 156 128

(11)

Division Bemötande, kommunikation

Organisation, regler och re-

surser

Vård och be- handlingsfrågor

Totalt

2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Medicinska

spec 26 16 14 19 30 21 70 56

Vuxenpsy-

kiatri 23 9 19 8 11 19 53 36

Diagnostik 0 2 4 9 0 5 4 16 Folktand-

vård 10 5 10 4 9 8 29 17

Service 6 0 9 4 3 1 18 5

Kommuner 2 1 1 0 6 5 9 6 Annat

landsting/

vårdgivare

7 2 2 3 2 2 11 7

Totalt 202 111 124 110 150 153 476 374

Varav Kvinnor

Män 140

62 62

49 62

62 64

46 89

61 96

57 291

185 222 152 Totalt sett har antalet ärenden minskat med 102 eller 21 procent. Inom om- rådet Bemötande, kommunikation är minskningen 91 ärenden (45 procent) och inom området Organisation, regler och resurser är minskningen 14 ären- den (11 procent), medan antalet ärenden avseende Vård- och behandlings- frågor ökat med 3 (2 procent).

Andelen ärenden som berör kvinnor är relativt lika mellan åren: 61 procent år 2009 och 59 procent år 2010.

Förbättringsarbete

Stipendium för förbättringsarbete

För fjärde året i rad delades ett stipendium ut för bästa förbättringsarbete i vården. Bland kriterierna ingår att mottagarna ska ha gjort förbättringar för patienter som kan mätas och är varaktiga samt att erfarenheterna sprids. Det blev Länskliniken Öron-Näsa-Hals (ÖNH) som fick 2010 års stipendium på 100 000 kronor. Stipendiet delades ut samband med landstingsfullmäktiges sammanträde i Boden den 16 juni.

Stipendiet kan sökas av anställda inom landstinget. En jury av sakkunniga från olika delar av landet bedömer ansökningarna utifrån fastställda kriterier.

I år hade 22 ansökningar kommit in.

Juryns motivering var följande: ”Genom ett systematiskt, uthålligt och lång- siktigt förbättrings-/utvecklingsarbete har kliniken på ett imponerande sätt förbättrat tillgängligheten, patientsäkerheten och kvaliteten i vården.

Med en helhetssyn på verksamheten har klinikledningen initierat förändring- ar av struktur och arbetssätt. Syftet är att patienterna ska erhålla en vård av samma goda kvalitet oavsett var i länet de bor eller söker vården. Arbetet har bland annat inneburit skapande av ny ledningsstruktur, omfördelning av verksamhet mellan orterna, utveckling av länsgemensamma rutiner och di- stansöverbryggande lösningar. Detta har skett genom ett långsiktigt, engage- rat och målmedvetet arbete med utgångspunkt i landstingets mål för en pati- entfokuserad, tillgänglig, säker, evidensbaserad, kvalitativt likvärdig och effektiv vård.

(12)

Det förbättrings-/utvecklingsarbete som bedrivs vid ÖNH är ett föredöme inom vården och ett utmärkt exempel på hur man med fokus på patientens behov och effektivt resursnyttjande kan åstadkomma betydande resultat.”

Förbättrings- och utvecklingsdag för administratörer

En utbildningsdag om förbättrings- och utvecklingsarbete för administrativ personal kommer att anordnas för sjunde året i rad. Syftet är att visa hur di- visionsstaberna och landstingsdirektörens stab driver och stödjer systematiskt förbättringsarbete inom sina divisioner och enheter och i samverkan med vårdgrannar och andra. Dagen kommer att handla om hur man kan lära, få tips och inspireras av varandra, men också från ny kunskap, för att stödja och driva förbättringsarbete på sina respektive enheter och divisioner. Vår- dens mål att vara tillgänglig, säker, evidensbaserad, likvärdig, jämlik och effektiv ska vara grunden i allt arbete. Fokus på ständiga förbättringar ska resultera i att det blir bättre för slutkunden, i detta fall patienten.

Dagen inleds med att årets stipendiater, Länskliniken Öron-Näsa-Hals, som fått pris för bästa förbättringsarbete 2010, kommer att berätta om sitt arbete.

Resten av förmiddagen får vi lyssna till olika förbättrings- och utvecklings- arbeten inom divisionsstaber och min stab. Eftermiddagen inleds med en redovisning av hur man infört Lean på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Man kommer också att få höra om VIS - Verksamhetens Informations Sy- stem, vinnare av Vitalispriset 2010. Hur patientnämnden och divisioner sam- arbetar är också en punkt på programmet.

Programmet kommer att genomföras under två dagar med samma program.

Totala antalet deltagare kommer att vara ca 300.

Regionalt etiknätverk

För att lyfta etikfrågorna i hälso- och sjukvården har några medarbetare från de fyra norrlandstingen samlats för att diskutera hur etikfrågorna kan lyftas och utvecklas. I några landsting finns redan etablerade etiknätverk. Den 26–

27 augusti var landstinget värd för två nätverksdagar, Fokus under dagarna var vad landstingen kan göra för att gemensamt och inom varje landsting stödja ett etiskt förhållningssätt och öka möjligheterna att hantera etiskt svå- ra situationer i vården.

I nätverket ingår både kliniskt verksamma läkare och sjuksköterskor och de som arbetar med strategiska och pedagogiska frågor. Etiska ombud, etiska ronder, lokala och regionala utbildningar, verktygslåda för värdegrundsarbe- te och etiskt råd är några konkreta exempel på vad som kan göras för att stödja etik i praktiken. Detta är en del i arbetet på att skapa en gemensam kraftsamling mot en långsiktig och hållbar utveckling av etik och värde- grundsarbete i de fyra norrlandstingen.

För att fortsätta utvecklingsarbetet inom de fyra norrlandstingen samlas gruppen igen i början av nästa år. Fram till dess ska vi internt i vårt landsting fundera över hur vi kan stärka etikarbetet i hälso- och sjukvården. Den frå- gan kommer också att behandlas i min ledningsgrupp.

Palliativ vård

Utbildning

Länets palliativa rådgivningsteam arrangerade två uppskattade utbildningsdagar i palliativ vård i början på juni. Utbildningen, som arrangerades i Sun-

(13)

derbyn och i Gällivare, vände sig till personal vid palliativa avdelningar, palliativa rådgivningsteam samt läkare och sjuksköterskor i primärvården och inom kommunal vård och omsorg.

Överläkare Bertil Axelsson vid Storsjögläntan i Östersund höll i programmet. Utifrån det stora intresset sändes seminariet i Sunderbyn också som vi- deokonferens vid vårdcentralerna i Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Pajala, Haparanda, Överkalix, Övertorneå samt i Landstingshuset i Luleå.

Utvecklingsarbete

Utvecklingen av den palliativa vården följer en plan som i stora delar är gemensam med det material som tagits fram i den palliativa samverkans- gruppen för norra regionen och som anpassats till de lokala förutsättningar som råder i Norrbottens län. I regionen kommer det fr o m hösten, ytterligare gemensamma utvecklingsaktiviteter inom det palliativa området, vilka finan- sieras av projektmedel i samband med bildandet av regionala cancercentra (RCC). I samrådsgruppen har även ett förslag till palliativ utbildning för stu- denterna i den regionaliserade läkarutbildningen tagits fram, vilket är redovi- sat till Umeå universitet och berörda lokalt kommer att informeras.

De palliativa rådgivningsteamen ingår nu som en integrerad del i division Medicinska specialiteters verksamhet. Teamen är rådgivande och stödjande till personal, anhöriga och patienter men utan att ta över det direkta patient- ansvaret. Teamen är multiprofessionella med sjuksköterskor som samordna- re och fungerar som en länk mellan kommuner, primärvård och specialist- sjukvård. För närvarande saknas läkare till teamen i Malmfälten varför ett rekryteringsarbete pågår.

Inom ramen för stimulansbidragen för äldre, Vital i Norr, pågår sedan en tid tillbaka ett utvecklingsarbete med ett länsövergripande projekt och där de palliativa rådgivningssköterskorna utgör stommen i utvecklingsarbetet. Två mycket välbesökta utbildningsdagar med överläkaren i palliativ medicin, Bertil Axelsson hölls på vårkanten inom ramen för projektet (se ovan). Un- der september månad kommer även en länsövergripande utbildning att hållas om det palliativa registret och där målsättningen är att det ska bidra till en ökad andel enheter som registrerar i det palliativa registret.

Utvecklingsarbetet i övrigt handlar bl a om att öka antalet så kallade bryt- punktsamtal, att fler palliativa patienter ska få rätt diagnos, och att införa en standardvårdplan för vården av döende på de palliativa enheterna (vård enligt LCP-modellen, Liverpool Care Pathway). Arbetet inom ramen för Vital i Norr planeras att fortsätta även under nästa år och utvecklingsaktiviteterna kommer att fokuseras på ett närmare samverkan med Norrbottens kommuner.

Den slutna vården utvecklas med utgångspunkt från politiska beslut och ut- ifrån förslagen i tidigare vårdplatsutredningar. Fr o m den 1 september 2010 ökar antalet disponibla platser med tre vid den palliativa enheten på Sunder- by sjukhus. Ett internt utvecklingsarbete ska startas vid enheten och målsätt- ningen är att enheten, vad gäller intagningskriterier, omsättning, vårdtider m m ska fungera på samma sätt som de övriga palliativa enheterna vid kus- ten. Under hösten 2010 ska en kontinuerlig mätning av antalet palliativa patienter som ligger kvar på allmänkirurgiska vårdplatser göras och berörda länschefer ska hålla en kontinuerlig dialog över hur de palliativa platserna nyttjas.

(14)

Jag konstaterar att det pågår ett intensivt utvecklingsarbete som innefattar samtliga nivåer; den lokala nivån per sjukhusort, länsnivån och den regionala nivån. Slutligen kan nämnas att landstinget, denna höst kommer att stå som värd för regionens årliga palliativa dagar samt att landstingets revisorer har fått en återkoppling, utifrån sin revisorsrapport om den palliativa vården i länet.

Samverkansavtal om bemanning av ambulanser

Landstinget har träffat ett avtal med Arjeplogs kommun om del av bemanning av ambulanserna i Arjeplog.

Avtalet omfattar förare för del av bemanning av dygnsambulans (hela dyg- net, sju dagar i veckan) och reservambulans som utkallas vid behov. An- spänningstiden vid larm ska vara snarast, dock maximalt tio minuter.

Kommunen är arbetsgivare för den egna personalen och svarar för lön, so- ciala avgifter och andra avtalsenliga eller lagstadgade lönekostnader eller övriga kostnader för sig och sin personal.

Landstingets åtagande om utrustning innebär att:

• Tillhandahålla ambulansfordon inkl erforderlig medicinsk utrustning samt svara för samtliga driftkostnader samt kostnader för service och un- derhåll.

• Ansvara för medicinteknisk utrustning och underhåll av denna samt skydds- och arbetskläder, personlig utrustning m m som är knutna till uppdraget.

• Tillhandahålla erforderlig kommunikationsutrustning, mobiltelefoner, utrustning för larmmottagning samt ansvara för avgifter, underhåll och service.

Avtalet gäller under perioden 1 januari 2011–31 december 2013.

Tidigare har Arjeplogs vårdcentral under mer än 40 år haft ett avtal med Ar- jeplogs taxi om bemanning och skötsel av ambulanserna. Avtalets omfatt- ning har varierat över åren. Verksamheten har under många år fungerat ut- märkt, men under den senaste avtalsperioden har både kvaliteten på tjänsten och intresset från företagit sjunkit. Det har också under den senaste tiden varit svårt att bemanna med tillräcklig kompetens. Företaget har heller inte kunnat presentera någon kompetensutvecklingsplan.

Mot denna bakgrund togs kontakt med Arjeplogs kommun, vilket resulterade i samverkansavtalet. Det nya avtalet är ekonomiskt fördelaktigare för landstinget än det gamla avtalet.

Gemensamma riktlinjer för samverkan

Kommunförbundet Norrbotten och landstinget anordnar utbildning i gemensamma riktlinjer för samverkan. Syftet med utbildningen är att ytterligare förbättra samverkan kring den enskilde som har behov av gemensamma insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

De nya samverkansriktlinjerna ställer nya och förändrade krav på huvud- männen utifrån lagförändringar, nya föreskrifter och cirkulär. Riktlinjerna är numera uppbyggda kring öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst, utskriv- ningsklara patienter och öppen tvångs-/rättspsykiatrisk vård.

(15)

Utbildningen riktar sig till personal inom socialtjänsten, primärvården och slutenvården.

Utbildningen sker vid fyra tillfällen: den 30 september i Piteå, den 6 oktober i Gällivare, den 7 oktober i Kalix och den 18 oktober i Luleå.

Regioncheferna/motsvarande och socialchefer ansvarar för att anordna dia- logmöten i respektive länsdel för att ytterligare förbättra samverkan.

Diplomerade tobaksavvänjare

Landstinget genomför en satsning på tobaksavvänjare vid landstingets vård- centraler Den 3 juni fick därför 13 distriktssköterskor diplom för att de blivit tobaksavvänjare.

Sedan den riktade satsningen startade i september 2009 har 46 tobaksavvän- jare utbildats och ytterligare en kurs pågår t o m november med 20 deltagare, utöver vårdcentralerna, även från elevhälsan, studenthälsan och andra delar av landstinget. Genom denna satsning får så gott som alla vårdcentraler i länet utbildade tobaksavvänjare. Mycket positivt är att gymnasieskolan ut- bildar tobaksavvänjare då antalet rökande elever ökar.

Av Norrbottens befolkning är det 14 procent som röker, vilket är samma nivå som för riket. När det gäller snusning är andelen i Norrbotten som snu- sar 15 procent och riket 11 procent.

Av de som röker vill 70–85 procent sluta, var tredje vill ha hjälp med att sluta och de förväntar sig hjälp av hälso- och sjukvården.

Enligt SBU-rapporten om rökavvänjning från 1998 är tobaksrökning det största enskilda förebyggbara och behandlingsbara folkhälsoproblemet.

Vinsten av att sluta röka är påtaglig. Enligt en amerikansk studie lever män som röker, men slutar röka före 35-års ålder i genomsnitt 8,5 år längre än om de fortsätter att röka. För kvinnor är motsvarande siffra 7,7 år. Ingen medicinsk behandling av någon sjukdom kan komma i närheten av dessa resultat.

Aktiviteter under hösten

Nedan beskrivs den ortopediska verksamhetens införande av rökstopp. Övri- ga verksamheter inom division Opererande specialiteter beräknas komma med under året.

En annan satsning är Tobaksfri efter TIA eller Stroke som pågår inom ramen för förbättringsarbetet vid strokeavdelningen, Piteå älvdals sjukhus. Verk- samheten har tagit fram en informationsfolder till patienterna om vikten av att sluta röka för att undvika att drabbas av en ny stroke.

Utbildning i Motiverande samtal pågår löpande. En utbildning genomförs under oktober med uppföljning i november. Målgrupp är alla som arbetar med beteendeförändringar framförallt inom levnadsvaneområdet.

Vecka 47 (22–28 november) äger Tobaksfria veckan rum, den är årligen återkommande på vårdcentralerna i länet med olika aktiviteter för att upp- märksamma tobakens skadeverkningar.

Två barnmorskor och två sjuksköterskor från barnavårdscentralerna går en utbildning kring tobaksfri graviditet och tobaksfria barn för att sedan utbilda sina kollegor på hemmaplan.

(16)

Ortopedin inför rökstopp

Ortopedin i Norrbotten kommer att införa krav på två månaders rökfrihet före och efter en planerad operation. Andra verksamheter i division Opere- rande specialiteter kommer att införa samma regler, beroende på typ av ingrepp.

Skälet till ortopedins beslut är att forskning visar att patienter som röker lö- per större risk att drabbas av komplikationer efter en operation. Ett rökstopp kan halvera dessa risker. De patienter som behöver hjälp och stöd att sluta röka kommer att erbjudas detta av vårdcentralerna. I dag har alla vårdcentra- ler i landstinget utbildade tobaksavvänjare.

Studier visar att risken för komplikationer, främst sårinfektioner och fördröjd läkning, drastiskt reducerats hos patienter som blivit rökfria 6–8 veckor före operation. Antalet reoperationer och vårddagar på intensivvårdsavdelning minskar också. Rökstopp kan så mycket som halvera komplikationsrisken.

Rökning ska hanteras på samma sätt som andra potentiellt komplicerande faktorer inför en operation. Likaväl som sjukvården eftersträvar att patienter är infektionsfria och har välreglerad diabetes eller blodtryck, ska patienterna erbjudas hjälp att bli rökfria.

Av Norrbottens befolkning är det 14 procent som röker vilket är samma som för riket. För snusning är Norrbottens andel 15 procent mot 11 procent i riket. Av de som röker vill 70–85 procent sluta och var tredje vill ha hjälp, vilket de förväntar sig att få av hälso- och sjukvården. Enligt SBU-rapporten om rökavvänjning från 1998 är tobaksrökning den största enskilda förebygg- bara och behandlingsbara folkhälsoproblemet.

Under hösten kommer praktiska rutiner m m att utarbetas.

Upphandling av ambulanstransporter med helikopter

Landstinget har genomfört en upphandling av ambulanstransporter med helikopter. Tilldelningsbeslut meddelades den 15 februari 2010.

Upphandlingen blev därefter föremål för överprövning. Förvaltningsrätten i Luleå har i dom den 20 maj förordnat att upphandlingen ska göras om.

Nuvarande avtal avseende innehas av Norrlandsflyg AB och gäller t o m den 30 november 2010. För att säkerställa att tjänsten utförs fr o m 1 december i år och i avvaktan på att en ny upphandling slutförs har landstinget ingått ett tillfälligt avtal med en leverantör.

Två leverantörer har visat intresse att lämnat offert, Norrlandsflyg AB respektive Scandinavian Medicopter AB. Efter utvärdering har landstinget be- slutat att teckna ett tillfälligt avtal på arton (18) månader med Scandinavian Medicopter AB.

De lämnade det lägsta totalpriset och tillhandahåller dessutom en helikopter med sådan teknisk prestanda som krävs för att klara alla typer av ambulans- helikopteruppdrag enligt nyligen förändrat regelverk med högre säkerhets- och prestandakrav på området.

Priset blir 2 507 670 kr/månad samt 11 690 kr/flygtimme och överensstäm- mer med det pris som leverantören lämnade i den ursprungliga upphandlingen.

(17)

Ny upphandling har nu påbörjats och kommer att utannonseras under hösten.

Kontraktstiden planeras till sex år som bas med förlängningsmöjlighet upp till fyra år.

Vuxenpsykiatri

Islossning Islossning består av följande projekt:

• Rekrytering och kompetens, vilken kompetens behöver vi för att möta framtida behov och hur skapar vi en hållbar rekrytering?

• Gränsdragningar, vilka patienter hör hemma var och hur skapar vi en jämlik vård?

• Optimal resursfördelning, hur ska våra resurser fördelas i länet på bästa sätt? Målet är att få mer vård för pengen!

• Beslutsprocessen, hur ska vi säkerställa att vi fattar beslut och följer upp dem?

• Samarbetskultur, hur ska vi bemöta varandra, våra vårdgrannar och fram- förallt våra patienter?

Syftet och målet med ISLOSSNING är att ”vara en förebild för vuxenpsykiatrin i Sverige”.

Projektet pågår med stort engagemang inom hela divisionen. I slutet av september kommer alla fem projektgrupperna att avrapportera de första delrap- porterna inför Divisionsrådet (divisionsledningen och alla enhetschefer).

Konkreta effekter förväntas under senare delen av året för att sedan vara ett kontinuerligt processarbete med resultatfokus

Läkarbemanning m m

Läkarbemanningen är fortsatt ett bekymmer, framförallt vad gäller specia- listkompetens. För närvarande arbetar vi därför med ett antal vikarier. Divi- sionens krav på vikarier vad gäller kontinuitet, kompetens och kvalitet har burit frukt och arbetsmiljön inom framförallt psykiatrin i Sunderby har avse- värt förbättrats under våren och sommaren. ST-rekryteringen är god och vi har idag elva ST-läkare i olika stadier i divisionen. För att säkerställa en god utbildning så tittar divisionen på nya sätt att säkerställa kompetensöverfö- ringen mellan generationerna.

Ledning – nya chefer på vissa poster under 2010 Nya chefer i divisionen är:

• Stig Nordkvist, verksamhetschef i Gällivare.

• Pia Byström, t f verksamhetschef i Sunderbyn.

• Anne Kemi-Sundström, enhetschef för Närpsykiatrin i Boden.

Invigning av MR-kameror i Gällivare och Sunderbyn

Gällivares nya MR-kamera invigdes den 3 juni. De som arbetat med igång- sättningen har gjort ett mycket gott arbete och användningen av kameran kom snabbt upp i full kapacitet.

(18)

Under invigningen demonstrerades den nya kameran och besökarna fick också en demonstration av olika protokoll och typer av undersökningar som är möjliga att göra den nya kameran.

Den 26 maj lyftes Sunderby sjukhus nya MR-kamera på plats och sattes i drift andra veckan i juni. Invigningen skedde den 25 augusti. Med den nya kameran kan man klara fler patienter per dag och därmed, i kombination med andra organisatoriska åtgärder, korta väntetiderna till MR-undersök- ningar.

Mammografiscreening 2010

Kvinnor i åldersgruppen 40–74 år har minskat i nio kommuner mellan åren 2007–2009. År 2009 fanns det två kommuner i länet med färre än 1 000 kvinnor i åldern 40–74 år: Arjeplog (733) och Överkalix (892). I Övertorneå fanns i samma åldersgrupp 1 137 kvinnor och i Jokkmokk 1 234 kvinnor.

Tidigare besökte mammografivagnen alla kommuner utom Luleå. Detta in- nebar att mammografivagnen var uppställd två veckor vartannat år på orter med färre än 1 000 kvinnor i den aktuella åldern. Det medförde att kvinnan tidigare hade begränsad möjlighet till ombokning av tid enligt önskemål, jämfört med att blir kallad till en större närliggande ort där vagnen stod upp- ställd avsevärt mycket längre tid.

För ca tre år sedan gjordes en översyn av verksamheten och beslut togs då om att mammografiverksamheten skulle digitaliseras. Projektet fick namnet MagDa och den digitaliserade verksamheten är i drift sedan hösten 2009.

Den nya tekniken är mycket känslig för temperaturskillnader. Vagnstempe- raturen får inte förändras mer än en och en halv grad per timme. Varje vagnsflytt är därför ett riskmoment.

Investering i ny digital anslutningsplats vid vårdcentral eller sjukhus kostar 70 000–90 000 kr per uppställningsort. Både Arjeplog samt Övertorneå hade problem att erbjuda en bra plats för mammografivagnen. Iordningställande av markarbete för hårdjordyta och fristående teknikskåp tillkommer och be- räknas kosta ca 200 000 kr per plats. Varje flytt av mammografivagnen, d v s etablering av transport och installation på ny ort kostar i genomsnitt 16 000–

20 000 kr. Vid varje flytt går man miste om två–tre arbetsdagar, vilket mot- svarar 170–255 mammografiundersökningar.

Med anledning av ovanstående gjordes en analys av mammografiverksamheten i länet som bl a innefattade antalet uppställningsplatser. Översynen inne- bär att kvinnorna i kommunerna med relativt få kvinnor kommer att erbjudas mammografi i närmaste större kommun. Kvinnorna i Överkalix erbjuds att komma till mammografivagnen i Kalix, kvinnorna i Arjeplog till Arvidsjaur samt kvinnorna i Övertorneå till Haparanda.

Fr o m juni 2010 kallades kvinnor till de nya uppställningsplatserna och detta medförde massmedial uppmärksamhet i samband med att protester fram- fördes. Flera kvinnor från Arjeplogs kommun bokade av sina tider på grund av att de blivit kallade till uppställningsplatsen vid Arvidsjaurs vårdcentral. I nuläget (mitten på augusti) har 713 kvinnor blivit kallade från Arjeplog (hela kommunen), 252 har deltagit, 175 är inbokade under hösten, 161 har avbokat sina tider och 91 har uteblivit. Än finns det tid för ombokningar av tid under hösten, vagnen är placerad i Arvidsjaur september månad ut. Det är även normalt med fler avbokningar och ändringar av tid inför och under sommar-

(19)

månaderna. En slutgiltig deltagandestatistik för screening omgång 11 är fär- dig först i slutet av året.

Statistik för mammografiscreeningen under första halvåret 2010 visar att 12 234 kvinnor har genomfört mammografiscreening under januari–juni. Det är ett mycket bra resultat med tanke på den förändring med byte till digital- verksamhet som skett hösten 2009. Siffran ska jämföras med 2008 då mobil mammografi stod på samma orter (Boden, Älvsbyn, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog/Arvidsjaur samt Luleå) då undersöktes 13 555 kvinnor. Minsk- ningen i antalet utförda undersökningar är närmare tio procent. Orsaken till minskningen beror till stor del att 13 kvinnor i timmen kallas jämfört med det gamla analoga systemet där 14 kvinnor i timmen kallades.

Den digitala bilden tar ca 30 sekunder längre tid att utföra jämfört med tidigare analog teknik. Dessutom är den digitala utrustningen isosentrisk (appa- raten roterar själv vid sidbyte till vänster respektive höger), detta gör att un- dersökningen tar ca två minuter längre än tidigare. Under det analoga systemet togs bilder på kvinnan och framkallningen ägde rum några dagar senare.

Risk för att bilden var dålig fanns. Idag är bilden klar för bedömning direkt innan kvinnan lämnar vagnen, men undersökningen har tagit lite längre tid.

För att ytterligare höja kvaliteten på en mammografihälsokontroll tas två projektioner (en bild från sidan och en uppifrån) på samtliga kvinnor. Tidi- gare gjorde 30–40 procent en bilds mammografiundersökning p g a fettom- vandlade bröst. Det bidrar även till att undersökningen tar längre tid, men ger en säkrare diagnos.

Att minska ner antalet uppställningsorter bidrar till att vinna tid för att göra fler undersökningar. Det leder verksamheten närmare målet att undersöka länets kvinnor enligt Socialstyrelsens och SPRI:s rekommendationer att in- tervallets längd inte bör överstiga 24 månader. Europakommissionen re- kommenderar också 24 månaders intervallängd medan man i USA rekom- menderar kvinnor 40 år och äldre att göra mammografihälsokontroller med ett till två års mellanrum.

Kunskapen om optimal intervallängd är baserad på att idag uppfattas bröst- cancer som en progressiv sjukdom som i tidigt (icke-symtomgivande) skede är begränsad till enbart själva bröstkörteln och i ett senare skede sprider sjukdomen sig i kroppen. Tumören växer generellt snabbare hos yngre kvin- nor jämfört med äldre. Genomsnittstiden under vilken bröstcancer befinner sig i tidigt skede, är uppskattad till bara 2,0–2,4 år i 40–49 års ålder och till 2,5–4,0 år i 50–74 års ålder. För att dödligheten p g a bröstcancer ska minska bör screeningintervallen ligga innanför dessa tidsramar. I dag klarar vi inte målet, vilket kan leda till intervallcancer (cancer som diagnostiseras mellan screeningstillfällen).

Övrigt

I oktober införs möjligheten att själv ändra sin tid för mammografihälsokon- troll via webbokning.

En utredning av förutsättningarna för fler uppställningsplatser pågår.

(20)

Utredning om gemensam folktandvårdsorganisation i Norr

Landstingsstyrelsen tog den 3 juni beslut om att uppdra till mig att tillsammans med landstingsdirektörerna i Västernorrland och Västerbotten utreda förutsättningarna för att bilda en gemensam Folktandvårdsorganisation.

Bakgrunden till uppdraget är att Folktandvården i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten under en lång tid utvecklat ett framgångsrikt och långtgående samarbete inom olika områden. Samarbetet sker på såväl förvaltningschefsnivå som verksamhetsnivå. Som en naturlig följd av detta mångåriga samarbete har tankar på att undersöka möjligheterna att bilda en gemensam organisation framsprungit.

Vid beslutstillfället hade landstingsstyrelsen i Västernorrland tagit ett lik- nande beslut och landstingsfullmäktige i Västerbotten hade som svar på en fråga angivit att de deltar i utredningen. Vad som hänt under sommaren är att även landstingsstyrelsen i Jämtland tagit ett beslut om att delta i utredningen och i Västerbotten har landstingsstyrelsen tagit ett motsvarande beslut.

Landstingsdirektörerna de fyra landstingen har fastställt direktiv för utredningen och arbetet startar omgående med inriktning att ett beslut ska kunna tas i landstingstyrelsen i början av 2011.

Kostsamarbetet med Luleå kommun

Landstinget och Luleå kommun har under våren träffat avtal om fortsatt samarbete med kostförsörjning där maten produceras vid Sunderby sjukhus och distribueras till äldreboenden och enskilda i Luleå kommuns äldreom- sorg. Det reviderade samverkansavtalet gäller för perioden 1 januari 2010–

31 december 2014. Det kan förlängas i ytterligare två år.

I syfte att fortsätta att utveckla samarbetet har representanter för landstinget och Luleå kommun träffats och arbetet har påbörjats. Vid det inledande mö- tet fastställdes att samverkan och en vilja till gemensam förändring ska vara nyckelord i processen.

Doktorsavhandling

Den 18 juni lade Lars Jacobsson, neuropsykolog vid Kalix sjukhus fram sin avhandling "Long-term outcome after traumatic brain injury. Studies of in- dividuals from northern Sweden". Disputationen skedde vid Luleå tekniska universitet.

I sin avhandling har han studerat konsekvenserna en längre tid efter en trau- matisk hjärnskada (THS), eftersom THS är en av de vanligaste orsakerna till livslångt funktionshinder. Det övergripande syftet med avhandlingen var att öka kunskapen om och förståelse för personers situation flera år efter en THS med avseende på demografi och skadekarakteristik, funktionsförmåga och funktionshinder, hälsorelaterad livskvalitet, livstillfredsställelse, egen- värdering av THS-inverkan på sitt liv samt känsla av sammanhang.

Sammanfattningsvis visar resultaten att många personer flera år efter THS kan uppnå och vidmakthålla en hög grad av förmåga, men med kvarstående emotionella och relationella problem som påverkar social aktivitet och del- aktighet. Många upplever en nedsatt hälsorelaterad livskvalitet och livstill- fredsställelse. Den egna värderingen av skadans lägre grad av inverkan och