Årsredovisning 2012

Årsredovisning

2012

innehåll

Verksamhetsidé ...

Landstingsstyrelsens ordförande har ordet ....4 Landstingsdirektören har ordet ...5 Förvaltningsberättelse... 6–37 Stiftelser och bolag ...38 Jämställdhetsredovisning ... 40–42 Miljöredovisning ... 43–46 landstingets

vision

Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livs- kraft och tillväxt.

landstingets verksamhetsidé

Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbott- ningarna själva, genom allmänna politiska val.

Genom aktiva förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter.

Genom aktiva regionala utvecklingsinsatser och kulturverksamhet ska lands- tinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett håll- bart samhälle och en god livsmiljö.

ekonomisk årsredovisning

Landstinget i siffror ...58

Redovisningsprinciper ...59

Resultaträkning och kassaflödesanalys ...60

Balansräkning ...61

Driftredovisning, översikt ...62

Investeringsredovisning ...64

Noter ...65

Revisionsberättelse ...69

Organisation ...70

divisioner Primärvård ...47

Opererande specialiteter ...48

Medicinska specialiteter ...50

Vuxenpsykiatri ...52

Diagnostik ...53

Folktandvård ...54

Kultur och utbildning ...55

Service ...56

Länsteknik ...57

innehåll

landstingets mål

Landstinget ska genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till en god folkhälsa. Med- borgarna i Norrbotten ska erbjudas tillgänglig- het, kontinuitet och valmöjlighet i sin kontakt med vården. Hälso- och sjukvård och tand- vård ska ges i rätt omfattning, på rätt nivå, vid rätt tid och prioriteringsprinciperna ska vara vägledande. All vård ska bedrivas på evi- densbaserad grund med kunskap om nya metoder, tekniker och läkemedel. Landsting- et ska medverka till att Norrbotten blir en att- raktiv region att leva i, med goda arbets- och utvecklingsmöjligheter, ett rikt kulturliv samt goda möjligheter till utbildning och väl funge- rande kommunikationer.

Av kommunallagen framgår bl a att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ska fastställas i budgeten och att de efterlevs, följs upp och utvärderas. I Landstingsplan 2012-2014 finns finansiella mål samt mål för verksamheten. Dessa mål utgör utgångs- punkten för denna årsredovisnings struktur.

Norrbotten är inne i en mycket positivt trend,

med stora inves- teringar i flera branscher och ekonomisk tillväxt. Det gäller exempelvis gruvnäringen, IT-branschen med etableringen av Facebook i Luleå och biltestverksamheten i Arvidsjaur och Ar- jeplog. Norrbotten har den kraftigaste tillväxten i landet just nu, inklusive Stockholmsregionen, vilket är exceptionellt.

Efter att ha backat i många år kan länet också uppvisa en be- folkningsökning 2012. Ökningen är dock blygsam och kan inte tas som intäkt för att den negativa trenden brutits, men låt oss tillsammans se till att det blir så. Här har landstinget en vik- tig uppgift att skapa breda förutsättningar för ekonomisk till- växt. Det handlar om satsningar inom infrastruktur, innovatio- ner, utbildning, integration och på att förändra bilden av länet.

Norrbotten ska inte bara vara ett attraktivt län att bo och verka i, det ska också vara känt som ett attraktivt län.

Genom ett utvecklat samarbete

på många områden, i många ut- vecklingsprojekt och med många aktörer inom och utom länet tar landstinget sin del av ansvaret för Norrbottens utveckling.

Tillväxt skapar skatteintäkter som i sin tur kan användas för att utveckla hälso- och sjukvården.

Det är bland annat i det ljuset vi ska se landstingsfullmäk- tiges beslut i april att ansöka hos regeringen om att nuvarande Norrbottens län från och med 2015 får bilda en regionkommun med ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor. Bakom ansökan ligger övertygelsen att lokala och regionala angelä- genheter hanteras bäst av lokala respektive regionala politiker, som kan ställas till ansvar av medborgarna, bland annat i all- männa val.

Landstinget arbetar målmedvetet på att skapa positiva mö- tesplatser där människor med olika bakgrund och erfarenhe- ter kan utbyta idéer och tankar om vilka utmaningar vi står in- för och också kan forma konkreta förslag och åtaganden som bidrar till länets tillväxt. En sådan mötesplats är Kraftsamling 2011-2015. Under året har två konferenser genomförts, en i Lu- leå i februari och en i Haparanda i september. Resultaten av de två träffarna är mycket goda.

När året summeras kan jag stolt konstatera att landstinget re- dovisar ett ekonomiskt överskott. Detta trots att vi har landets lägsta landstingsskatt. Landstingsskatten ska räknas tillsam- mans med kommunalskatten. Det finns stora behov bland an- nat inom det sociala området i kommunerna på grund av en åldrande befolkning. En låg landstingsskatt skapar därför ett nödvändigt ekonomiskt utrymme för kommunerna.

Förutsättningarna för att bedriva

hälso- och sjukvård förändras i takt med den medicinska utvecklingen, förändringar i sjuk- domsbilden och den demografiska utvecklingen. I Norrbotten står vi inför stora utmaningar då en relativt liten befolkning på en stor yta ska erbjudas en högklassig primärvård och specia- listvård. Det inriktningsbeslut landstinget tagit att införa när- sjukvård syftar till att utveckla tydliga och effektiva vårdpro- cesser med ett helhetsperspektiv utifrån patientens samlade behov och till en lägre kostnad för landstinget. I beslutet slås fast att länets fem sjukhus ska behållas och att närsjukvården ska finnas på samtliga sjukhus, liksom tillgång till intensiv- vård dygnet runt.

Under året har också ett intensivt arbete pågått tillsammans med kommunerna för att förbereda en kommunalisering av hemsjukvården från och med den 1 februari 2013. I och med förändringen får kommunerna ett sammanhållet ansvar för vården i hemmet, innefattande hemtjänst, hemsjukvård och bo- ende. Jag är övertygad om att detta på sikt gynnar patienterna.

En annan händelse under året som jag särskilt vill lyfta fram är öppnandet av en dialysmottagning vid Kiruna sjukhus. Eta- bleringen betyder mycket för de patienter som tidigare tvingats åka långa sträckor flera gånger i veckan för att få vård.

Den 17 oktober hade jag förmånen att, tillsammans med pro- jektchef Arvid Cedergren vid Skanska, ta första spadtaget för hotellbygget vid Sunderby sjukhus. Hotellet, med sina 70 rum, ska stå klart våren 2014. Det kommer att fylla en viktig funk- tion i vårdkedjan vid sjukhuset. Bygget är det första betydan- de avtrycket i den om- och tillbyggnad som sker vid sjukhuset för att tillgodose de krav på sjukvården som den medicinska ut- vecklingen och den förändrade verksamheten ställer.

Jag brukar säga att utan kultur ingen tillväxt i länet. Ett rikt kulturliv är viktigt för människors välbefinnande och val av bostadsort. Därför är också kulturen en viktig del av lands- tingets verksamhet. Samarbetet i länet runt kulturfrågorna är väl utvecklat och har uppmärksammats också på nationell nivå, där Norrbotten ses som ett föredöme. Ett exempel på detta är Kulturplan 2011 – 2013, som tagits fram i samarbete med lä- nets kommuner och landstinget, länets civilsamhälle med för- eningar samt studieförbund och med deltagande av länets kul- turarbetare.

Till sist vill jag tacka alla medarbetare och förtroendevalda i landstinget för en god insats under 2012 och ett gott samarbete.

Utan ert engagerade arbete hade det inte varit möjligt att nå det goda resultat som Årsredovisning 2012 visar.

ordet till...

Stora framsteg, många utmaningar

kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande

År 2012,

som vi nu sammanfattar i ord och siffror , känneteck- nas av att vi har kunnat koncentrera oss på att fortsätta att ut- veckla och förädla det som är vårt uppdrag – nämligen att er- bjuda välfärdstjänster till norrbottningarna. Samtidigt har vi genomfört kontroversiella förändringar bland annat genom att avveckla den opererande verksamheten vid Kalix sjukhus. Det främsta syftet med denna typ av förändringar är att sänka kost- naderna.

När det gäller landstingets samlade ekonomi presenterar vi återigen ett plusresultat. Det kan vi göra genom att vi fort- löpande höjt effektiviteten i verksamheten och genom att ge- nomföra den ekonomiska handlingsplan landstingsstyrelsen beslutade om i maj 2012. Samtidigt kan vi konstatera att en be- tydande del av överskottet år 2012 beror på engångsintäkter.

Det går alltså inte att slå sig till ro.

Inför 2013 och åren därefter finns det en del frågor som snabbt kan påverka ekonomin negativt och som kräver att vi hushåller med våra resurser. Detta gäller exempelvis avisera- de förändringar i skatteutjämningssystemet och befarade öka- de kostnader för pensionsskulden. Om och när beslut fattas på nationell nivå kring dessa frågor blir konsekvensen att ekono- min försämras.

Landstingets långsiktiga utvecklings- och förbättringsarbe- te har fortsatt under år 2012. Det arbetet sker med utgångs- punkt i patientens och kundens behov. Inom hälso- och sjuk- vården har fokus de senaste åren legat på ökad tillgänglighet (t ex kortare väntetider), förbättrad patientsäkerhet (t ex färre vårdskador) och förbättring av vården för de mest sjuka äldre.

Inom alla dessa områden har landstinget gjort betydande fram- steg. Detta arbete fortsätter med oförminskad styrka de kom- mande åren. Vårt mål är att ligga i framkant i landet.

Ett par viktiga händelser

inom hälso- och sjukvården under året är invigningen av dialysmottagningen i Kiruna och för- sta spadtaget för hotellet vid Sunderby sjukhus. I och med att landstinget öppnade dialysmottagningen vid Kiruna sjukhus finns det dialysenheter vid samtliga sjukhus i länet. Det bety- der mycket för de patienter som är i behov av dialys och som nu slipper långa resor flera gånger i veckan.

Hotellet vid Sunderby sjukhus är en satsning som förbätt- rar för patienter och anhöriga. Det ingår i ett större om- och tillbyggnadsprojekt som syftar till att anpassa länssjukhuset till en förändrad verksamhet och efter de krav som utveckling- en inom hälso- och sjukvården ställer. Det gäller exempelvis hjärtsjukvården, akutsjukvården och vuxenpsykiatrin.

En annan viktig förändring under året var landstingets över- enskommelse med länets kommuner om att kommunalisera hemsjukvården. Beslutet innebär att kommunerna den 1 febru- ari 2013 blir nya huvudmän för hemsjukvården. Vägledande för arbetet är att bygga upp en trygg och säker vård, dygnet runt med fokus på den enskildes behov.

Hälso- och sjukvården inklusive folktandvården är lands- tingets i särklass största åtagande vad gäller resurser och antal medarbetare. Men landstinget har också ett vidare uppdrag för

att medverka till att skapa en region med livskraft och tillväxt.

Genom aktiva insatser inom regional utveckling och kultur ges förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö.

Landstinget har lämnat in

en ansökan till regeringen om att få bilda en regionkommun, med ett samlat ansvar för regional ut- veckling. Successivt har länets alla kommuner ställt sig positi- va till landstingets ansökan. Ett besked väntas från regeringen under första halvåret 2013 och har en beredskap för att starta arbetet så snabbt som möjligt. Om en regionkommun bildas så sker det från den 1 januari 2015.

Norrbottens arbete med kulturplanen har uppmärksammats runt om i landet. Länet ses som en förebild när det gäller sam- arbetet med olika aktörer i den Kultursamverkansmodell som infördes i Sverige 2011. Norrbotten är ett av fem pilotlän/regi- oner i den modellen.

Under året har landstingets bidrag till regionala utvecklings- projekt och bidrag inom kulturområdet granskats av media. Jag ser positivt på granskningarna. Landstinget ska granskas och även tåla att bli granskat. Granskningarna har lett till att vi sett över rutinerna för beviljande och granskning av olika ty- per av bidrag.

År 2013 kommer

bland annat att präglas av att landstingets or- ganisation ska förändras. Det påverkar stora delar av organisa- tionen. Förändringen är en följd av det inriktningsbeslut lands- tingsfullmäktige tagit om att införa närsjukvård. Det innebär bland annat att den nuvarande divisionsstrukturen kommer att förändras. Det är lätt att det stannar med organisationsföränd- ringen i sig. Men fokus kommer att ligga på vad vi ska kunna göra bättre med den nya organisationen. Det arbetet påbörjas 2013 men behöver fortsätta under 2014.

En annan högprioriterad fråga gäller den ekonomiska hand- lingsplanen för ekonomi i balans till utgången av år 2014. Det- ta är viktigt för att långsiktigt säkra landstingets ekonomiska ställning.

Slutligen vill jag tacka alla medarbetare för ett engagerat och framgångsrikt arbete under året, med fokus på våra patien- ters och kunders behov.

Patienten och kunden i fokus

gunnar Persson

Landstingsdirektör

Omvärlden – landstinget – framtiden

hälsoutveckling

Medellivslängden är ett mått som speglar befolkningens hälsa.

I Sverige fortsätter medellivslängden att öka, år 2011 var den 79,8 år för män och 83,7 år för kvinnor. Den ökande livsläng- den beror till stor del på att dödligheten i hjärt- och kärlsjuk- domar minskat kraftigt. Ett minskat insjuknande i hjärtinfarkt eller stroke och bättre behandlingsmetoder inom vården bidrar till att risken att dö i dessa sjukdomar minskat. Denna utveck- ling sker också i Norrbotten, men länet hör till de områden i Sverige som har ett högre insjuknande i hjärt- och kärlsjukdo- mar. I Norrbotten har den minskade dödligheten varit snabbare bland män, än bland kvinnor, och det har bidragit till att skill- naden i medellivslängd mellan könen minskat i länet.

Minskad dödlighet.

Fler cancerdiagnoser ställs idag i ett tidigt skede. Sedan 1990-talet har dödligheten i cancer minskat. Fler kvinnor får idag en cancerdiagnos, men deras överlevnads- prognos är bättre nu om man jämför med 90-talet. Bland kvin- nor är bröstcancer den vanligaste formen av cancer. Bröstcan- cer står för en tredjedel av alla nya cancerfall.

För männen står prostatacancer för en tredjedel av alla de ny- diagnostiserade cancerfallen. Utvecklingen av andra cancerfor- mer varierar. Hudcancer ökar, medan cancer i mag- och tarmka- nalen minskar. Lungcancer minskar bland män, men ökar bland kvinnor.

Sedan 1990-talet har också dödligheten i självmord mins- kat. Totalt sett minskar självmorden i befolkningen, men ing- en minskning ses bland unga. Självmord är vanligast bland äld- re män.

Den ökade överlevnaden i olika sjukdomar medför att fler le- ver med en kronisk eller långvarig sjukdom än tidigare. Perso- ner som genom hälso- och sjukvårdens stöd ges förutsättningar för att leva med en god livskvalitet.

Utbildningsnivå har betydelse.

Folkhälsan är inte jämnt förde- lad i befolkningen. Personer med låg utbildning eller låg in- komst har kortare medellivslängd och uppger en sämre själv- upplevd hälsa än den övriga befolkningen. Idag är skillnaderna i livslängd större mellan personer med för- respektive efter- gymnasial utbildning, än mellan könen. Kvinnors självrappor- terade hälsa är generellt sämre än männens, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktions- nedsättning, utländsk bakgrund eller hbt-identitet rapporte- rar en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Befolkningen i glesbygd har mer problem med den fysiska hälsan (hjärt- och kärlsjukdomar, värk i lederna), men en bättre psykisk hälsa i jämförelse med invånarna i tätorter och dess närområden.

Levnadsvanor.

Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, tillgång till hälso- och sjukvård med mera), av de omgivande livsmiljöerna (den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid) och av individens egna val och levnadsvanor.

Var fjärde svensk uppger att de har två eller flera ohälsosam- ma levnadsvanor. De sista tio åren har svenskarnas levnadsva- nor förbättrats så till vida att färre röker och alkoholkonsumtio- nen ökar inte längre men utvecklingen av svenskarnas fysiska aktivitet och matvanor har i stort sett varit oförändrad. En inte obetydlig andel av befolkningen har övervikt eller fetma och det gäller både barn, unga och vuxna. Utvecklingen av levnads- vanorna bland norrbottningarna har samma mönster som lan- det i stort.

Barnens hälsa.

Hälsosituationen för svenska barn är i flera av-

seenden bland de bästa i världen. Sverige har jämförelsevis

låg spädbarnsdödlighet, hög andel ammade spädbarn, låg an-

del barnolycksfall och hög andel vaccinerade barn. De flesta svenska barn mår fysiskt bra. Under de senaste årtiondena har psykosomatiska besvär ökat, framförallt bland flickorna. Det har blivit vanligare att flickorna uppger att de är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk. Konsekvenserna av att ett ökande antal barn och ungdomar som har övervikt/fetma blir en av framtidens stora utmaningar.

Befolkningsutveckling

Befolkningens åldersstruktur i Norrbotten överensstämmer i stort sett med riket. Befolkningens genomsnittsålder blir hö- gre, vilket innebär att tillgången på arbetskraft kommer att minska markant när de stora årskullarna från 40-talet har bör- jat lämna arbetsmarknaden.

Antalet norrbottningar ökade under det gånga året. I de- cember 2012 hade Norrbotten 248 637 invånare – det är en be- folkningsökning med 92 invånare jämfört med samma månad 2011. Kommunerna Kiruna, Luleå, Pajala och Piteå ökar sin befolkning.

Sveriges folkmängd ökade med 73 038 personer under 2012 och var vid årets slut 9 555 893. Av Sveriges 290 kommuner hade 159 av dem en befolkningsökning under året.

Västerbotten ökade sin befolkning medan Jämtland och Västernorrland minskade.

Norrbotten har ett positivt flyttnetto med 605 personer, dvs fler invånare flyttar till än från Norrbotten. Endast fyra kommu- ner hade ett negativt flyttnetto. Länet hade i år ett negativt födel- seöverskott med -532, dvs fler dog än föddes. Endast två kom- muner, Kiruna och Luleå, hade ett positivt födelseöverskott.

medicinsk utveckling

Den medicinska utvecklingen utmärks av snabb kunskaps- tillväxt, specialisering och global metodspridning. Samtidigt finns förväntningar på genomslag baserade på molekylära tek- niker, stamceller och genteknik, framför allt i kombination med nya metoder inom nanoteknik och informationsteknolo- gi. Nanoteknik innebär att handskas med ytterst små partiklar (en miljarddel av en meter) och tekniken har skapat nya mate- rial som fungerar bättre ihop med kroppen, till exempel prote- ser och implantat. En tänkbar utveckling är att ”skräddarsy”

terapin vid en rad sjukdomar. Kunskapen om våra gener vän- tas också förbättra de diagnostiska möjligheterna. Utveckling- en går dock långsammare än man tidigare trott. Hittills har näs- tan inga genombrott skett inom den egentliga genterapin som bygger på ingrepp i celler och arvsmassa.

Den medicinska utvecklingen förutsätter en väl integrerad forsknings- och utvecklingsverksamhet. Implementeringen av landstingets strategi för forskning och utveckling är därför av betydelse för fortsatt medicinsk utveckling.

Allt fler läkemedel kommer att introduceras under de kom- mande åren med möjlighet att erbjuda behandling mot sjukdo- mar som tidigare inte varit behandlingsbara. Som en följd av detta kommer allt större krav att ställas på system för priorite- ring, värdering och uppföljning.

På längre sikt kan nya vacciner och utvidgade allmänna vac- cinationsprogram bidra till att minska sjukligheten. Förekom-

sten av sjukdomar under det närmaste decenniet kommer dock sannolikt inte att påverkas nämnvärt av denna möjlighet. Ett oroande scenario är den ökade resistensen mot antibiotika som kan försvåra behandlingen av vissa infektioner.

För ett län som Norrbotten är utvecklingen inom distansö- verbryggande teknik av särskilt intresse. Ökade möjligheter till diagnos och konsultation på distans kan bidra till att förbättra tillgängligheten till vård, inte minst i glest befolkade områden.

Människors värderingar och krav förändras över tiden. Den generella utvecklingen är att allt fler människor ställer egna personliga krav i mötet med vården. Det är inte tillräckligt att möta individerna utifrån vårdens och professionernas perspek- tiv utan i ökad omfattning måste vårdpersonalen kunna möta kompetenta och kravställande individer.

Denna utveckling innebär även att medborgarna ställer krav på att tjänsterna inom hälso- och sjukvården erbjuds i nya och interaktiva former. Strategin för e-hälsa är ett viktigt inslag i att möta dessa nya krav och förväntningar. Strategin innebär bland annat att regioner och landsting gemensamt utvecklar nya invånartjänster, till exempel Mina vårdkontakter och sjuk- vårdsrådgivningen 1177. Dessutom nya vårdtjänster som exem- pelvis Nationell patientöversikt, Svensk informationsdatabas för läkemedelsförsörjning, Hälso- och sjukvårdens adressre- gister och Säker inloggning. Förutom utveckling av nya tjäns- ter görs även betydande satsningar på infrastruktur, liksom översyn av styrande regelverk som till exempel patientdatala- gen. Inom landstinget pågår ett löpande arbete för att anpassa de interna IT-systemen till de nationella tjänsterna.

Sammantaget bidrar dessa satsningar på nya tjänster till- sammans med satsningen på kunskapsstyrning, till ökad pa- tientsäkerhet och stärker patientens ställning i vården.

samhällsekonomin

Ekonomisk tillväxt i landet skapar bättre förutsättningar för hälsa och välfärd. Om företagen känner framtidstro så kan sys- selsättningen öka och därmed samhällets skatteintäkter. En så- dan utveckling är av största betydelse inte minst för den offent- ligt finansierade hälso- och sjukvården.

De negativa signalerna från omvärlden kommer främst från den Europeiska kontinenten. Ljusningen i konjunkturen inom eurozonen dröjer och förväntningarna om framtiden har under hösten 2012 förskjutits i negativ riktning. Detta trots att risken för en akut finanskris minskat tack vare åtaganden från den europeiska centralbanken och EU, vilket märks i lägre räntor för de mest skuldtyngda länderna. Det som framförallt tynger konjunkturen är skuldsaneringen i Sydeuropa. Flera sydeuro- peiska länder har haft betydande fall i bruttonationalprodukten (BNP) under 2012 och avmattningen har spridit sig norrut till ekonomiskt starka länder. Att döma av nedpressade konjunk- turbarometrar kommer nedgången i eurozonens BNP att fort- sätta in i 2013.

Fortsatt negativa signaler från omvärlden gör att Sveriges

kommuner och landsting (SKL) skruvar ner bedömningen för

svensk ekonomi och räknar nu med att BNP ökar 1,2 procent

2013. På längre sikt och i takt med att problemen i omvärlden

dämpas bedöms förutsättningarna för svensk ekonomi se lju-

sare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den priva- ta sektorn uppvisar överskott. Samtidigt som finanserna över- lag är starka finns investeringsbehov och till det kan låga räntor och lediga produktionsresurser läggas. Med det som utgångs- punkt bedömer SKL att tillväxten i svensk ekonomi efterhand förbättras.

landstingens och kommunernas ekonomi För 2012 visar Sveriges kommuners och landstings (SKL) prognoser på att kommunerna kommer att presentera ett resul- tat på cirka 14 miljarder kronor och landstingen 3,4 miljarder kronor. En avgörande förklaring till överskotten är de återbe- talningar av avtalspremier för år 2007 och 2008 som AFA för- säkring under året beslutat om på 8 respektive 3 miljarder kro- nor till kommuner och landsting.

Kommunerna och landstingen ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En exakt defi- nition av vad god ekonomisk hushållning är finns inte. Många kommuner och landsting har som mål att resultatet ska vara två procent av summan av skatteintäkterna och statsbidra- gen. SKL´s prognos inför 2013 pekar på ett resultat på cirka 4,8 miljarder kronor för kommunerna och 3,1 miljarder kronor för landstingen, vilket är under ett resultat som anses vara god ekonomisk hushållning. En betydande risk som inte är beak- tad i resultatprognosen för 2013 är att diskonteringsräntan för sektorns pensioner kan behöva sänkas ytterligare. Om så sker innebär det att pensionsskulden, som kommuner och landsting har, måste omvärderas utifrån den ändrade räntan och det inne- bär i så fall en kostnad som påverkar resultaten negativt. Inför 2013 kommer åtta landsting att höja skattesatsen och en skatte- växling för hemsjukvård kommer att göras i 72 kommuner och sex län, varav ett är Norrbotten.

SKL bedömer att ekonomin för kommuner och landsting kommer att vara ansträngd från 2014 och det finns flera skäl till det. Ett är att kostnadstrycket från förändringar i befolkning- ens storlek och sammansättning kommer att öka kommande år. En ytterligare påfrestning är att investeringstakten ökat och fortsatt kommer att ligga på en hög nivå. Det beror dels på att den infrastruktur och många av de fastigheter som byggdes un- der 70- och 80 talet nu börjar bli uttjänta och dels att sjukvård nu bedrivs på ett annat sätt en tidigare. Mål för ökat kollektiv- trafikresande ställer också krav på högre investeringstakt. De ökade investeringarna leder i sin tur till att sektorns lånebör- da ökar.

avslutade och Pågående utredningar

På nationell nivå finns avslutade och pågående utredningar som på såväl kort som lång sikt kan påverka landstinget.

Bland annat följande utredningar är avslutade: Helikopter- utredningen, den nationella översynen av missbruks- och be- roendevården, en samlad tolktjänst, vård efter behov och på lika villkor – hälso- och sjukvård och tandvård på lika villkor åt asylsökande och papperslösa, hjälpmedel – ökad delaktighet och valfrihet, statens roll i framtidens vård- och omsorgssys- tem, utredningen om inrättande av inspektionen för vård och omsorg och den statliga regionala förvaltningen.

Pågående utredningar.

• Läkarutbildningsutredningen ska se över och analysera de behov av förändringar som finns, bland annat när det gäller längd och ansvarsfördelning, och lämna förslag till förbätt- ringar. Utredaren ska också analysera det framtida kompe- tensbehovet för läkare och föreslå vilka krav som ska ställas för att få läkarlegitimation.

• Alarmeringstjänstutredningen ska se över samhällets alar- meringstjänst.

• Åtgärder vid allvarliga krissituationer. En särskild utredare ska se över nuvarande ordning för att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmate- riel vid allvarliga händelser och kriser.

• Patientmaktsutredningen ska föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas.

• Läkemedels- och apoteksutredningen redovisade den 1 no- vember 2012 de delar som gäller prissättningen av läkeme- del utan generisk konkurrens, skyldigheten att leverera och tillhandahålla läkemedel och därmed förknippade frågor om generiska läkemedel. Resterande delar av uppdraget ska re- dovisas senast den 1 april respektive 1 november 2013.

• Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i bland annat hälso- och sjukvård. Utredningen ska lämna förslag till en enkel och ändamålsenlig reglering avseende dessa personer som helt eller delvis saknar möjlighet till del- aktighet eller självbestämmande.

• En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Denne ska åstadkomma en kraftsamling för att motverka våld i nära relationer.

• Utredningen om tvångsvård för barn och unga. En särskild utredare ska göra en översyn av bestämmelserna i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), samt ana- lysera behovet av förändringar och förtydliganden av regel- verket. Vissa frågor som berör socialtjänstlagen ingår också i uppdraget.

• Utredningen om En kommunallag för framtiden. En särskild utredare ska föreslå en modernisering av kommunallagen.

Utgångspunkter för uppdraget ska bland annat vara att kom- munallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv.

Ny lagstiftning från 2013.

Från och med den 1 januari 2013 har det införts en ny reglering av nationella vaccinationsprogram i smittskyddslagen. Bland annat ska programmen genomför- as av landsting och kommuner, vilka också ska svara för kost- naden.

Den 1 juli 2013 införs en ny lag som innebär att vuxna per- soner som håller sig undan ett avvisnings- eller utvisningsbe- slut eller personer som vistas i Sverige utan tillstånd ska få vård till samma villkor som asylsökande.

Före sommaren 2013 ska riksdagen fatta beslut om infö- randet av EU:s patientrörlighetsdirektiv i svenska lagstiftning.

Den nya lagen gäller från och med den 1 oktober 2013 och

innebär bland annat att landstingen och kommunerna får kost-

nadsansvar för viss utlandsvård.

Attraktiv region

från 2015 få status som regionkommun och därmed överta an- svaret för den regionala utvecklingen från länsstyrelsen. Om re- geringen bifaller ansökan blir Region Norrbotten en direktvald församling med beskattningsrätt. Regionen får det sammanhåll- na ansvaret för såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling.

Norrbotten uppfyller de villkor som regeringen uttalat, det vill säga att ansökan ska ha stöd av en betydande majoritet av länets kommuner. Samtliga kommuner tillstyrkte landstinget ansökan.

infrastruktur

Norrtågstrafiken mellan Luleå och Kiruna kom igång.

Den planera- de trafikstarten för Norrtågs trafik mellan Umeå och Luleå och mellan Luleå och Kiruna sköts upp flera gånger på grund av tek- niska problem. I väntan på en långsiktig lösning startade Norr- tåg sin trafik med en annan typ av tåg som alternativlösning.

När Norrtåg startar den regionala dagtågstrafiken kommer det att finnas möjlighet att välja på två dubbelturer mellan Lu- leå och Kiruna.

Norrtåg ägs av den regionala kollektivtrafikmyndigheten som inrättades 1 januari 2012. Kollektivtrafikmyndigheten är ett för kommunerna och landstinget gemensamt kommunalförbund.

välmående och dynamiskt näringsliv

Invest in Norrbotten blev bolag.

Projektet Invest in Norrbotten avslutades och verksamheten fördes över till ett aktiebolag. In- vest in Norrbotten har arbetat med att bygga upp ett systematiskt proaktivt investerings- och etableringsarbete i Norrbotten och länets kommuner. Projektet finansierades av landstinget, kom- munerna och europeiska regionala utvecklingsfonden.

Bolaget, som etablerades i oktober, fortsätter arbetet med att exportera kännedom och kunskap om de affärsmässiga möjlig- heterna i Norrbotten för att få fler investerare till länet.

Äldre i arbetslivet är en tillgång.

Att se äldre personer i arbetsli- vet som en tillgång har varit ett av syftena med projektet Best Agers som avslutades i december. Fokus har varit på de så kalla- mål

Norrbottningarna ska känna stolthet och en stark samhörighet med sitt län samt vara delaktiga i den regionala utvecklingen.

Den enskilde norrbottningen och dennes engagemang har av- görande betydelse för länets utveckling.

• Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region

• Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla

• Norrbotten ska vara ett gott län att leva i attraktiva livsmiljÖer

Kraftsamling engagerar många som är intresserade av länets ut- veckling.

Kraftsamling 2011–2015 är en satsning som samlar in tankar, åsikter och idéer om vad som är viktigt för länets ut- veckling. Intresset har varit stort och de två konferenserna som arrangerades i Luleå 14 februari och Haparanda 11 september samlade totalt drygt 800 deltagare. De områden som diskuteras är mångfald, integration, unga, jämställdhet samt självbild och stolthet. De idéer som kommer fram vid konferensernas runda- bordssamtal bearbetas av Tillväxtrådet. Hittills har ett trettiotal aktiviteter initierats.

ÖPPenhet, mångfald och nya PersPektiv

Utlysning satte unga, mångfald och integration i fokus.

Unga, mångfald och integration är viktiga faktorer för att människor ska trivas, bo och verka i Norrbotten. Därför delade landsting- et ut 2 miljoner kronor till totalt nio projekt med fokus på just detta i form av en utlysning.

Landstinget har som målsättning att minst 20 procent av de regionala utvecklingsmedlen ska gå till projekt för, av el- ler med unga. Under tidigare år har det varit svårt att nå upp till målsättningen. I och med den särskilda satsning som utlys- ningen innebar ökade andelen projekt för, av eller med unga till nästan 30 procent under 2012.

hållBar utveckling och inomregional Balans

Landstinget och kommunerna överens om att bilda Region Norr- botten.

Våren 2012 ansökte landstinget hos regeringen om att

de 55-plussarna och att ta tillvara kunskap och kompetens hos alla åldrar på arbetsplatserna. Tillsammans med Almi Nord och dess Entreprenörscentrum har en utbildning för 50-plussa- re och nyföretagartjänster etablerats. Projektet finansierades av landstinget och europeiska gränsregionala fonden.

Norrbotten förebild för den framtida sjukvården.

Under två dagar i juni var Norrbotten värd för e-hälsakonferensen ALEC 2012 på temat från ord till handling. Norrbotten ligger långt fram i utvecklingen och ses ofta som en förebild för den framtida sjukvården. De stora avstånden och de tekniksatsningar som gjorts i länet har gett goda möjligheter att utveckla och införa nya produkter och tjänster som bidrar till utveckling och till- växt. Dessutom deltog landstinget på den nationella vårdkonfe- rensen Vitalis och på Almedalsveckan 2012 i syfte att dela med sig av kunskaper och erfarenheter från arbetet med e-hälsa.

kultur

En tydlig kulturutveckling sker i länet. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i kulturfrågor fortsätter att för- djupas. Arbetet med kultursamverkansmodellen blir allt mer förankrat och börjar fungera som ordinarie verksamhet. Ett

omfattande arbete har under året genomförts med uppföljning och utvärdering av Norrbottens första år med kultursamver- kansmodell och kulturplan.

Dialoger med företrädare för konstområdena och för natio- nella minoriteter och folkbildning har genomförts och kom- munbesök har skett i samtliga länets kommuner. De två stora projekten Konstmuseet i norr och Kraftcentrum för ny musik fortsätter att utvecklas. Havremagasinet, en del av konstprojek- tet, invigde en sommarutställning i juni och en höstutställning i oktober. En dansutredning gällande en framtida dansinstitu- tion har presenterats och remissbehandlats i Norrbottens kom- muner och frågan om konstnärligt danscentrum har tagit fart.

Digitaliseringsarbetet för Norrbottens biografer och sam- lingslokaler har framgångsrikt slutförts. Folkets Hus och Par- ker, Filmpool Nord och Norrbottens läns landsting har gemen- samt tagit ett ansvar för stöd och utveckling av arbetet.

Sverige kommuner och landsting genomförde under 2012 sin årliga kulturkonferens i Luleå med Norrbottens läns lands- ting och Luleå kommun som värdar. Konferensen blev en fram- gång för Norrbotten och behandlade kulturarvsfrågan som även aktualiserats i länet under året.

mått mål fördelning resultat

Attraktiva livsmiljöer

Befolkningsutveckling Positiv

Försörjningskvot Oförändrad

Lönesummautveckling Positiv

Befolkningens uppfattning om:

-Tillgång till vård de behöver 82%

-Förtroende för vården 75% Vårdcentraler

75% Sjukhus

Öppenhet, mångfald och nya perspektiv

Ungdomsprojekt 20% av regionala

utvecklingsmedel Hållbar utveckling och inomregional balans

Sysselsättning (16-64 år), Norrbotten:

Förändring öppet arbetslösa Minskning k

M Förändring sökande i program med aktivitetsstöd Minskning k Förändring ungdomsarbetslöshet (18–24 år) Minskande Mk

M Andel som avslutar gymnasium inom 4 år Ökande och minst

som riket k

M Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Ökande och minst

som riket k

M Landstingets värmeförbrukning jämfört med 2009 116 kWh/m²

Landstingets elförbrukning kWh/m² jämfört med 2009 95 kWh/m² Tjänsteresor med bil jämfört med 2009, km Minska 5 % till 2014 Landstingets andel certifierade ekologiska livsmedel 20 % år 2014 Avfall kg/vårdtillfälle jämfört med 2010 Minska 5 % till 2014 Infrastruktur

Passagerare från länets flygplatser Ökande Välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv

Nya företag Ökande Antal

Procent av riket Länsverksamhet i länets samtliga kommuner Ökande/oförändrad Musik

Teater Dans Museiverksamhet Bibliotek Slöjd konst Film, regionalt resurscentra Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts Uppgift saknas

Måluppfyllelse Attraktiv region, sammanfattande bedömning Antalet norrbottningar ökade under det gånga året. I december 2012 hade Norrbotten 248 637 invånare – det är en befolkningsök- ning med 92 personer. Födelseöverskottet var negativt, dvs det föddes färre än som dog.

Vad det gäller befolkningens uppfattning om tillgång till vård och förtroende för vården har målen uppnåtts delvis. Utvecklingen är positiv men inte tillräcklig. Förtroendet för sjukvården vid sjukhusen är större än vid vårdcentralerna.

Att mäta öppenhet, mångfald och nya perspektiv med indikato- rerna i landstingsplanen har sina begränsningar. Bedömningen är att landstinget med satsningen kraftsamling 2011–2015 bidrar till en ökad medvetenhet och kunskap om att öppenhet, mångfald och nya perspektiv är viktigt för en attraktiv region.

Ett nytt sätt att få in ungdomsprojekt – en riktad utlysning – prö- vades och resulterade i att målet (minst 20 % av medlen för regional utveckling ska gå till ungdomsprojekt) uppnåddes för första gången.

Utvecklingen på arbetsmarknaden är positiv då sysselsättningen varit god under året. Antalet lediga jobb var näst störst i landet i juli samtidigt som arbetslösheten var lägre än riksgenomsnittet och fler personer kom ut i arbete. Det är en positiv rörelse men värt att notera att ungdomsarbetslösheten är en fortsatt utmaning.

En utmaning för länet är utbildningsnivån. Även om andelen som avslutar gymnasiet inom 4 år ökar så är Norrbotten sämre än riket och då särskilt avseende pojkar. Utvecklingen avseende andelen medeftergymnasial utbildning är positiv men sämre än riket för männen.

Målet med ökat antal resenärer från länets flygplatser bedöms som endast delvis uppnått. Antalet resenärer ökar från Luleå och kiruna men minskar från de regionala flygplatserna.

Måluppfyllelsen avseende ett dynamiskt kultur- och näringsliv bedöms god. Fler företag startas och trenden avseende länsverk- samheten i samtliga kommuner är positiv förutom för hemslöjden.

Där kommer aktiviteter att vidtas under nästa år.

Det interna miljöarbetet har gett goda resultat avseende minskad elförbrukning och antal tjänsteresor med bil. Vad det gäller värmeförbrukningen och avfall per vårdtillfällen finns det arbeten kvar att göra för att målen ska uppnås.

God hälsa

En god hälsa hos norrbottningarna lägger grun- den för en positiv och hållbar utveckling i länet.

Det nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstingets folk- hälsoarbete ska baseras på ett helhetsperspektiv, det vill säga de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. En god folkhälsa som är jämt fördelad i befolkningen är ett centralt mål för hälso- och sjukvården i Norrbotten. Landstinget ska aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. Landstingets arbete för en god folkhälsa har två centrala inriktningar:

– hållbar hälsoutveckling i befolkningen

– hälsofrämjande verksamhet

mål

Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa.

Självskattad hälsa utgår från hur individen själv bedömer eller uppfattar sin hälsa. En allmän fråga om självskattad häl- sa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Det är en vanlig fråga som mått på det allmänna hälsotillståndet inom olika befolkningsgrupper. Svaren speglar individens föreställ- ning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller har i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. För att nå målet ska Norrbotten i jämförelse med övriga landet ha högsta andelen bland vuxna kvinnor och män som tycker att de har ett bra eller ganska bra hälsotillstånd.

I linje med att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självs- kattade hälsa, ska landstinget bidra till att andelen barn och un- gdomar, särskilt flickor, med psykisk ohälsa minskar i länet.

hållBar hälsoutveckling i Befolkning – lägesraPPort

Medellivslängden bland Sveriges befolkning fortsätter att öka.

Männen lever kortare tid än kvinnorna. Norrbottningarna har kortare levnadslängd än genomsnittssvensken. I Norrbotten le- ver idag en man i genomsnitt 78,2 år och en kvinna 82,8 år.

Motsvarande siffror för riket räknat för samma tidsperiod, åren 2007–2011, är för män 79,3 år och för kvinnor 83,3 år. Medel- livslängden varierar mellan länets kommuner.

Sett till andel av länets befolkning insjuknar fler i hjärtinfarkt jämfört med riket som helhet. Ålder och ärftliga faktorer har betydelse för insjuknande i hjärtinfarkt. Även rökning, stress, högt blodtryck, övervikt och fetma, förhöjda blodfetter och di- abetes är faktorer som påverkar hjärt- och kärlsjukdomar. Öpp- na jämförelser av hälso- och sjukvården i Sverige pekar mot att Norrbotten har ett jämförelsevis stort utrymme för att förbätt- ra överlevnad i hjärt- och kärlsjukdomar genom förändring av levnadsvanor, livsvillkor och medicinska insatser.

Arvidsjaur Arjeplog Piteå Älvsbyn Haparanda Överkalix Övertorneå kalix Jokkmokk Pajala Gällivare kiruna Luleå Boden Riket Norrbotten

medellivslängd vid födelsen (medelvärde för perioden) efter region, kön och år.

85 84 83 82 81 80 79 78 77 76 75 74

kvinnor Män

Sexuell hälsa.

Under 2000-talet ökade antalet klamydiafall i hela landet, så även i Norrbotten. Från 2009 började klamydi- afallen i Norrbotten successivt minska men under 2012 ökade antalet fall igen. Antalet klamydiafall i Norrbotten är dock fort- farande på en nivå som ligger under rikets genomsnitt.

incidens (nya fall) i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare i åldrarna 74 år eller yngre, norrbotten och riket, år 1990–2011.

700

600

500

400

300

200

100

0

Norrbotten Män Riket, män

Norrbotten kvinnor Riket, kvinnor

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011

andel bland elever i gymnasiets första årskurs som under de tre senaste månaderna ofta känt sig nedstämd eller ledsen, 2006–2012.

% 16 14 12 10 8 6 4 2 0

Flickor Pojkar

2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12

andel kariesfria 6- och 19-åringar i norrbotten år 2012 och riket år 2011. Procent

6-åringar 19-åringar

norrbotten riket norrbotten riket

Flickor 81 79 61 67

Pojkar 81 78 57 65

levnadsvanor.

Hälsans fördelning är inte jämlik. Det gäller mellan könen, mel- lan socioekonomiska grupper och mellan grupper med olika ut- bildningslängd. Detta gäller också levnadsvanorna i Norrbotten.

Gruppen som enbart har grundskoleutbildning röker mer, äter mindre frukt och grönsaker samt är mindre fysiskt aktiva jäm- fört med dem som har eftergymnasial utbildning.

andel med goda levnadsvanor bland grupper med olika utbildningslängd i norrbotten, 20–64 år, 2010.

% 100

80

60

40

20

0

kort Lång

Män kvinnor Män kvinnor Män kvinnor

Röker inte Fysiskt aktiv Frukt/grönsaker

minst 3 gånger/dag

Självskattad hälsa.

Landstinget har som övergripande mål att länsinvånarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Den senaste mätningen, som genomfördes 2010, visade en positiv utveckling av norrbottningarnas hälsa. Denna positiva utveck- ling återfinns mer eller mindre i alla samhällsgrupper, men skillnaderna mellan olika samhällsgrupper kvarstår.

De allra flesta skoleleverna i länet säger sig må bra, men ju äldre elever desto fler upplever att de inte mår bra. Landstingets målsättning är att inte mer än tre procent av eleverna i gym- nasiets årskurs ett ska känna sig nedstämda ofta. Under den senaste femårsperioden pendlar pojkarna strax över eller un- der gränsvärdet medan det överskrids tre till fyra gånger bland flickorna.

Barns och ungdomars hälsa.

De flesta barn i Norrbotten mår och sover bra. Flickor har från och med årskurs 7 oftare psykoso- matiska besvär som beror på stress och värk än pojkar i sam- ma ålder. Det finns inga tecken på att denna skillnad minskar.

Gymnasieungdomar sover sämre än eleverna i grundskolan.

Flickorna sover sämre än pojkarna. Elever som sitter långa ti- der vid datorn har sämre sömn än dem som sitter kortare tid.

Norrbotten Totalt

utvecklingen av klamydia i norrbotten och riket, 1997–2012, alla åldrar.

incidens per 100 000.

600

500

400

300

200

100

0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Källa: Smittskyddsinstitutet.

Tandhälsa.

Tandhälsan hos barn och ungdomar fortsätter att

förbättras men förbättringstakten har mattats något. Landstin-

gets mål är att länets 19-åringar ska ha lika god munhälsa som

genomsnittet i landet. Det målet nås inte idag, men däremot

har länets 6-åringar lika god tandhälsa som rikets genomsnitt.

Barn och ungdomars levnadsvanor.

I gymnasiet är 13 procent av flickorna och 12 procent av pojkarna rökare, det vill säga röker minst någon gång i veckan. Detta är en procentenhet högre än läsåret 2010/2011, så det är en marginell förändring. Över tid har snusningen minskat bland både pojkar och flickor. Utsik- ten att nå landstingets mål; en halvering av rökning och snus- ning bland ungdomarna till 2013/2014 i förhållande till år 2007 är inte goda. Alkoholvanorna har förbättrats bland gymnasiee- leverna.

Övervikt.

Under åren 2006–2012, som är de år som skolelever- nas vikt och längd har följts, har inga större förändringar skett.

Tre av tio pojkar i gymnasiets första årskurs är överviktiga eller har fetma, jämför med två av tio flickor. Läskdrickandet bland pojkarna har minskat men tyvärr också den fysiska ak- tiviteten på fritiden.

Barnhälsovårdens mätningar bland 4-åringar visar på små förändringar av övervikt bland barnen. Landstinget har som mål att andelen vuxna med övervikt eller fetma ska minska med en tredjedel fram till 2020 jämfört med 2006. Det finns idag inga uppgifter om att andelen vuxna med övervikt min- skar i länet.

Tobaksfri livsstart.

Andelen gravida som röker eller snusar är 4,2 procent i Norrbotten år 2010. Detta gör att länet ligger bra till jämfört med övriga landet.

Förekomsten av rökning bland föräldrar till barn som är åtta månader minskar fortlöpande. Rökning förekommer mer bland pappor än bland mammor.

den hälsofrämjande inriktningen stärks.

Det har blivit allt viktigare att utveckla hälso- och sjukvården mot en ökad hälsoorientering, dels för att förbättra hälso- och sjukvårdens effektivitet dels för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av medborgare. Inriktningen är att för- bättra hälsan bland patienter, medarbetare och befolkningen.

Inom landstinget pågår en förstärkning av arbetet med att ut- veckla sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser inom den egna verksamheten. Ett viktigt verktyg i detta arbete är de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande arbete inom sjukvården som kom under slutet av 2011. Arbetet ska in- riktas på rutiner och stöd som sjukvården kan arbeta efter vid möten med patienter. Riktlinjerna omfattar rökning, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet.

Den första undersökningen ”Öppna jämförelser av den häl- soinriktade hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet i Sverige” ger landstinget ett starkt motiv för att arbeta förebyg- gande med de levnadsvanor som riktlinjerna omfattar.

Öppna jämförelser visar att det inte är ovanligt att personer med sjukdomar har levnadsvanor som kan medföra komplika- tioner i hälsotillståndet. Det gäller exempelvis rökning, över- vikt och brist på fysisk aktivitet för diabetiker eller personer som insjuknat i stroke.

Folkhälsocentrum.

Under år 2012 samlade landstinget befintlig kompetens inom folkhälsa till Folkhälsocentrum. Det är ett kunskapscentrum inom folkhälsa som ska samordna, leda och stödja landstingets strategiska folkhälsoarbete. En an- nan huvuduppgift är att följa, analysera och sprida informa- tion om norrbottningarnas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.

Folkhälsocentrum kommer de närmaste åren att intensifiera ett närmare samarbete med kommunerna och ska också förstär- ka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården. Folkhälsocentrum har under året haft välbesökta utbildningar för vårdpersonal och andra om tobak, fysisk aktivitet och kostens betydelse för hälsan.

Hälsotjänster i uppdrag.

Genom införandet av vårdval har Norr- bottens läns landsting ett specificerat uppdrag som riktar sig till både privata och landstingsdrivna vårdcentraler. I detta in- går att erbjuda hjälp med rökavvänjning och utskrivning av fy- sisk aktivitet på recept. Idag finns möjlighet att registrera vid- tagna åtgärder och få ersättning för denna insats. Uppdraget har även omfattat att upprätta en handlingsplan för vårdcen- tralens arbete med levnadsvanor.

Fysisk aktivitet.

Landsting har under 2012 intensifierat ar- betet med att införa fysisk aktivitet på recept, FaR, både inom primärvården och inom specialistsjukvården.

En ökning av förskrivningen av fysisk aktivitet på recept skedde under 2012.

Ökningen har varit markant sedan presta- tionsersättningen för förskrivning av så- dana recept infördes inom primärvården.

Allt fler yrkeskategorier förskriver fysisk aktivitet på recept. En stor ökning har

10 < 14 procent 7 < 10 procent andel rökare bland småbarnsföräldrar, år 2010. Barn födda 2010.

andel med övervikt bland 4-åringar i norrbotten, åren 2006–2011.

25

20

15

10

5

0

%

Övervikt Fetma

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Flickor Pojkar

skett bland sjuksköterskor och läkare som stått för 31 procent respektive 24 procent av den totala förskrivningen. Sjukgym- naster är fortfarande den yrkeskategori som skriver flest recept på fysisk aktivitet, 37 procent.

Av dem som fått recept på att röra sig är sex av tio kvinnor.

Fysisk aktivitet på recept förskrivs i alla åldersgrupper bland vuxna, flest recept förskrivs till åldersgruppen 65 år eller äldre.

En av fem av kvinnorna är under 35 år.

Tobak.

Landstinget fortsätter att driva Tobaksfri Duo. Metoden, vars syfte är att förebygga att skolelever börjar röka eller snu- sa under sina sista grundskoleår är idag väletablerad inom lä- nets kommuner och skolor. År 2012 var 66 skolor med i Tobaks- fri Duo och drygt hälften av eleverna som erbjudits att delta har skrivit kontrakt om att vara tobaksfri under deras sista år i grundskolan. Under 2012 inleddes en insats som erbjuder stöd för tobaksavvänjning på arbetstid för de medarbetare inom landstinget som röker. Primärvården (offentlig och privat) har närmare 80 tobaksavvänjare, varav en tredje del är diplom- erade. De bistår specialistsjukvården med tobaksavvänjning.

Under år 2012 har 839 personer fått hjälp att sluta röka/snu- sa genom kvalificerad rådgivning. Detta är en ökning med 15 procent jämfört med 2011 och med 50 procent i jämförelse med 2010.

Information om folkhälsa.

Folkhälsa är ett prioriterat område i landstingets kommunikation med norrbottningarna. Det hand- lar dels om att förmedla bilden av hur hälsan ser ut i länet men också om att lyfta fram vad individen själv kan göra för att förbättra sin hälsa. Landstinget använder flera kanaler för att nå befolkningen, bland annat webb, nyheter, press samt sociala medier som facebook. Ett stort antal annonser och artiklar som landstinget producerar går under temat folkhälsa.

Ett antal temaveckor och temadagar har uppmärksammats under året. Bland dessa kan nämnas Klamydiamåndagen, To- baksfria veckan samt Psykiatriveckan. Landstinget har deltagit i ett flertal nationella kampanjer. Bland annat ”1177 – råd om vård” samt den uppmärksammade Strokekampanjen, om vik- ten av att upptäcka stroke i tid. Med reklamfilm i tv och annon- ser i dagstidningar runtom i landet, blev det en framgångsrik satsning. Mätningar visar att åtta av tio svenskar uppmärksam- mat kampanjen och 99 procent av dem skulle larma 112 om de såg en person med symtom på stroke.

förskrivning far över tid, primärvård och slutenvård.

9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0

Primärvård Slutenvård

2007 2008 2009 2010 2011 2012

antal far per åldersgrupp och kön 2012 primärvård.

% 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0

kvinnor Män

<=34 35-44 45-54 55-65 <=65

Livsviktigt och hälsosamtal.

Under år 2010 inledde landstinget, tillsammans med kommunerna Piteå och Gällivare, satsningen

”Livsviktigt” som är en kraftsamling mot övervikt och fetma.

Andra hälsofrågor som rökning, alkoholvanor, sömn och stress inkluderas också inom Livsviktigt. Målet är att nå varaktiga re- sultat genom ett systematiskt förebyggande arbete inom nämn- da kommuner och i landstingets egna verksamheter.

Inom Livsviktigt har en modell för genomförande och doku- mentation av hälsosamtalet utvecklats. En modell för hur vård- centralernas personal kan få stöd i det hälsofrämjande arbete har också tagits fram. 30-åringar i omnämnda kommuner har erbjudits kostnadsfritt hälsosamtal. Erfarenheterna kommer till nytta under de närmaste åren vid införandet av hälsosamtal till 30-, 40-, 50- och 60- åringar inom hela länet.

Under senaste åren har utbildning i motiverande samtals- metodik för vårdgivare inom landstinget skett kontinuerligt.

Metoden bygger på att motivera och stödja patienter till egna beslut om en positiv förändring. Den är också en grund för häl- sosamtalen inom Livsviktigt och vid hälsosamtal med gravida och småbarnsföräldrar. Drygt hälften av dem som var gravida i Norrbotten under 2012 hade ett hälsosamtal. Föräldrar till ny- födda erbjuds stöd i grupp och år 2012 hade 21 procent av de nyfödda barnens föräldrar deltagit i föräldragrupp vid tre eller fler tillfällen.

Sju av tio norrbottningar är positiva till att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar med dem om deras levnadsvanor, ex- empelvis kost, motion, tobak och alkohol. Inom landstinget up- pger en högre andel av patienterna inom psykiatrin att läkare/

sjuksköterska har pratat med dem om rökning, övervikt eller fysisk aktivitet än vad patienterna uppger inom primärvården.

Samverkan för en bättre hälsa i Norrbotten.

Norrbottens läns landsting och länets kommuner har en gemensam folkhälso- politisk strategi för Norrbotten. I övrigt samverkar landstinget med länsstyrelsen och polismyndigheten för att stimulera och stödja folkhälsoinsatser inom länet framförallt kring vålds- och alkoholförebyggande arbete. Samverkan sker också inom särskilda områden med betydelse för folkhälsan, exempelvis samverkan med skola och socialtjänst kring barn och ungdom samt samverkan kring de äldres hälsa och livsvillkor.

Ett viktigt samarbete är den årliga enkäten som görs i sam- band med skolsköterskornas hälsosamtal med elever i förskole- klass, fyran, sjuan och gymnasiets första år. Genom den kan kommuner, landstinget, hälsoråd, och skolor följa hur elever- na mår, deras levnadsvanor, trivsel i skolan men också deras arbetsmiljö.

Samverkan med andra landsting.

Under senare år har samverkan mellan landstingen i Norrland utvecklats inom flera områden.

Några exempel på detta är befolkningsundersökningar, kun- skapsnätverk kring hiv och andra sexuellt överförda infektion- er (STI), hälsosamtal, samverkan inom regionalt cancercen- trum Norr samt gemensamma beredningar i särskilda frågor.

Den gemensamma hemsidan ”gratiskondomer.nu” som rik-

tar sig till ungdomar i länen är en satsning inom Kunskap-

snätverk hiv/STI Norr. Andra gemensamma aktiviteter inom

nätverket är uppbyggnad av en modell för hur studenter från

högskolor kan informera grundskoleelever om sex och relation-

er. Kunskapsnätverket hiv/STI Norr utvecklar också rutiner för

den del av hälsosamtalet med asylsökande/ flyktingar som han-

dlar om sexuell hälsa och sexuellt överförda infektioner. Hivs-

kola, för hivpositiva barn och ungdomar, är ytterligare en av

nätverkets satsningar i norra Sverige.

mått mål fördelning resultat

Inriktningsmål

Självskattad hälsa 1) Bäst i Sverige år 2020 16–84 år (16–29 år, 30–64 år, 65–84 år) k M Rapporterade psykiska

besvär bland ungdom Andel elever i gymnasiets första år som de senaste tre månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda understiger 3 %, år 2014 k

M Hållbar hälsoutveckling i befolkningen

Tobaksfri livsstart 2) Andelen gravida i graviditetsvecka 32 som inte röker ska vara minst 98 % år 2011

Andelen barn 8 månader som inte har någon förälder som röker ska vara minst 95 % år 2011

Tobaksbruk bland ung-

domar Andelen ungdomar i gymnasiets första år som röker respektive snusar ska halveras för båda könen från läsår 2007/2008 till 2013/2014 k

M Riskabla alkoholvanor 3 ) Andelen ungdomar 16–24 år med riskabla alkoholvanor halveras

från år 2006 för båda könen till år 2018 k

M Sexuell hälsa konstaterade fall av klamydia, både bland män och kvinnor,

ska understiga 15 fall per 1 000 invånare, 15–29 år, år 2012

kariesfria 19-åringar Norrbottens 19-åringar ska ha lika god munhälsa som genomsnittet i Sverige k M Övervikt, barn 3 ) Andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 10 %

för respektive kön

k M Övervikt, vuxna 2) Andelen med övervikt eller fetma bland vuxna norrbottningar ska minska

med minst en tredjedel bland män respektive kvinnor från år 2006 till 2020 k M Fallskador bland äldre Minst sju av kommunerna i länet ska finnas med bland de 25 % kommuner

i landet som uppvisar minst fallskador som leder till sjukhusvård bland invånare 80 år och äldre år 2014

Hälsofrämjande verksamhet Evidensbaserade metoder tillämpas för att stimulera och ta tillvara patientens kraft och initiativ i arbetet för sin egen hälsa.

Metoder tillämpas i minst 90% av landstingets verksamheter med patientmöten år 2014

Stöd ges till individer och grupper som lever med ökad sårbarhet

Detta tillämpas i minst 90 % av landstingets verksamheter med patientmöten år 2014

Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts Uppgift saknas 1) Utfall 2008–2011 2) Utfall 2010 3 ) Utfall 2011

Landstingen i Norrland har ett gemensamt folkhälsoprogram som reviderats under år 2012. Under vinterhalvåret har kam- panjen ”Fem om dagen” planerats för att få män i Norrland att äta mer frukt och grönsaker. Kampanjen genomförs janu- ari 2013.

Medlemskap i hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer.

Landstinget är medlem i det nationella nätverket ”Hälsofräm- jande sjukhus och vårdorganisationer”. Nätverket fungerar som ett kunskaps- och utvecklingscentrum för hälsoorienter- ing inom hälso- och sjukvården där målet är förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning.

Stöd till folkhälsoinsatser.

Landstinget stödjer folkhälsoinsatser som har en folkbildande inriktning. Två insatser som har fått ekonomiskt stöd under 2012 riktas specifikt till barn och ung- domar. Andra projekt som har fått stöd fokuserar på funktion- snedsättning, respektive ett projekt med fokus på integrations- och jämställdhetsperspektiv.

Forskare vid Luleå tekniska universitet har fått region- ala medel för ett pilot-projekt om hur kyla, is, mörker och snö kan användas som en resurs för god hälsa. Förundersökningen

”Hälsa på hal is” ska ge förbättrat underlag för planering av at- traktiva utemiljöer som lockar till fysisk aktivitet i kallt klimat.

En annan bidragsform, ”Snabba Ryck”, delar med snabb handläggning av utbetalning av mindre summor. Flera av ak- tiviteterna som fått stöd från den bidragsformen inriktar sig på barns hälsa.

Frivilligorganisationer, kommuner och landsting kan årli- gen söka statsbidrag för insatser mot hiv/aids och andra sex- uellt överförda infektioner. Smittskyddsinstitutet beslutar om bidragets storlek medan landstinget beslutar om fördelningen inom länet. Under 2012 delades medel ut till insatser för grup- perna män som har sex med män, asylsökande och anhörig- invandrare, ungdomar och unga vuxna, migranter, hivinfek- terade i länet, injektionsmissbrukare samt personer som köper och säljer sex.

Kultur och Hälsa.

Division Kultur och Utbildning har fortsatt ar- betet med Kulturentré och under maj månad besökt Gällivare och Kiruna sjukhus med program för patienter, anhöriga, per- sonal och besökare, som innehållit föreläsningar, musikevene- mang, filmvisningar, utställningar, dans med mera.

Projektet FärgRik, ett arbete med kvinnor med diagnosen utbrändhet som träffats för att utöva konst, har framgångsrikt utvärderats och en rapport har framställts. Likaså har det pro- jekt som var aktuellt i Arvidsjaur kommun gällande Kultur för äldre utvärderats och en artikel har publicerats i Ny Medicinsk tidskrift. Båda projekten har väckt uppmärksamhet nationellt.

Måluppfyllelse God HälsA, sAMMAnfAttAnde BedÖMnInG Hållbar hälsoutveckling i befolkningen Det är en positiv rörelse mot målen att norrbott- ningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa 2020, må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar samt att allt fler skattar sin hälsa som god. Eftersom den självskattade hälsan ökar även i andra delar av landet, behöver ökningen i Norrbotten stärkas gentemot flera andra län för att målet ska nås.

Trots att hälsoutvecklingen över lag är positiv kvarstår dock skillnaderna i hälsa och levnadsva- nor mellan olika grupper, till exempel kön, sexuell läggning och utbildningslängd. Landstinget står långt ifrån att nå målet om psykisk hälsa bland flickor. Målen på befolkningsnivå kan inte nås av landstinget som ensam aktör, men landstinget är en mycket viktig aktör för att verka för positiv och jämlik hälsoutveckling både i egen verksamhet och i samverkan med andra. Hastigheten mot hälsomålet bör kunna ökas med bättre resultat på jämlik hälsoutveckling. Av prioriterade områden är framför allt psykisk hälsa och övervikt där arbetet behöver intensifieras för att målen ska nås.

Hälsofrämjande verksamhet

Landstinget har under året bedrivit intensivt arbete för att förstärka det hälso-främjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården. Med hälsofrämjande arbete i beställning av primärvård, beslut om inrättande av ett folkhälsocentrum och att införa hälsosamtal vid alla länets vårdcentraler för 30-, 40-, 50- och 60-åringar, har ett kraftfullt steg tagits för att i egen verksamhet aktivt bidra till god hälsa.