Vaccination mot influensa

REGION NORRBOTTEN NR 4 •2019

Vaccination mot influensa

En del personer riskerar att bli sjukare än andra. Du kan skydda dig

mot in ensa enom att va inera di . et ä er särski t di som är år e er ä dre, om d är ravid, om d ar nedsatt imm n rsvar e er en kronisk s kdom.

i e em e dia etes, n s kdom e er ärts kdom. äs mer å .se

Inga Stina tränar både för motionen och gemenskapen

” SÅ BRYTER VI ENSAMHETEN”

tema:

DEPRESSION

Läkemedel

och miljö– så kan du påverka

ATT LEVA MED

FÖRMAKSFLIMMER ALL AKNE GÅR ATT BEHANDLA NU ÄR DET

FÖRKYLT IGEN

Tips för en piggare

vinter

2 1177 vårdguiden 4 ^• 19

1177 Vårdguiden

är en tidning från Region Norrbotten som produceras i samarbete med Region Stockholm. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet.

Chefredaktör & ansvarig utgivare:

Anna Sjökvist

Redaktörer: Maria Fröjdh, Anna Ritter Redaktion Norrbotten: Jonas Hansson Kontakt: -

vardg iden norr otten.se Region Norrbotten

årdg iden

Kommunikationsavdelningen leå

Medicinsk granskning: Pia Näsvall, Region Norrbotten, samt Johan Bratt och Christian Francke, Region Stockholm Upplaga: orr ottens l n Upplaga: tockholms l n Upplaga: ppsala l n Upplaga: rmlands l n Omslagsfoto: Simon Eliasson Grafisk form: raffoto tockholm Tryck: Quad Graphics, Polen

idningen årdg iden distri eras ven i digital orm via .se.

Ring 1177 för sjukvårdsråd - givning och hjälp att hitta vård, dygnet runt. Från utlandet:

+46 771 1177 00.

Använd 1177.se för hjälp att hitta rätt i vården. Här finns kontakt- uppgifter till alla mottagningar samt fakta om sjukdomar, behandlingar och läkemedel.

Logga in på 1177.se för att kontakta vården. Här kan du till exempel boka, om- eller avboka tider på din hälsocentral eller mottagning, förnya ditt recept och läsa i din journal.

Ring 0920-28 40 00 till Region Norrbottens växel. Hit vänder du dig med frågor om hälso- och sjukvården samt patienträttig- heter, fakturor, sjukresor och patientavgifter.

Kontakta din vårdgivare eller Patientnämnden, 020-59 90 00, om du har synpunkter på vården.

Ring 112 vid livshotande tillstånd.

Chefredaktören:

Det skymmer ute och klockan är bara tidig eftermiddag. Jag kom inte ut i dag heller, men peppar mig själv med att i morgon, i morgon ska jag ta en rejäl promenad på lunchen.

Vi är många som har svårt att komma ut under dygnets få ljusa timmar. Men att vara ute i dagsljus, röra på sig, äta nyttigt och att försöka få en god sömn är faktorer som har stor betydelse för hur vi mår. Med några få, men viktiga saker att hålla koll på, kan du kanske motverka tröttheten och få en piggare vardag.

I vinterns nummer av tidningen skriver vi om depression. Hur det yttrar sig och vad vi kan göra för att må bättre. Möt Ida som blev apatisk efter att hennes pappa hade dött, men som blev hjälpt av att börja konditionsträna, och Jimmie som lider av en långvarig form av depression, så kallad dystymi, men som tack vare samtalsterapi i grupp äntligen känner äkta hopp.

För många av våra äldre är ensamhet en orsak till att de känner sig ledsna och nedstämda. Att vara sjuk eller att ha förlorat en livskamrat eller en nära vän kan göra att många hamnar i ofrivillig ensamhet.

Den kan vara svårt att bryta, men för den som gör det öppnar sig många gånger nya sammanhang att glädja sig åt. Följ med på fika- träff på Lidingö och på morgongympa i Luleå och möt några av våra äldre som funnit nya vänner och där gemenskapen är minst lika viktig som kaffet eller träningen.

Om några veckor vänder det, men även om det kommer att dröja flera månader innan solen på allvar värmer oss igen så är det på väg åt rätt håll. Och fram till dess ska åtminstone jag ta mig en prome nad på lunchen och lapa i mig det ljus och den sol som trots allt står till buds.

Med hopp om en skön vinter!

Anna Sjökvist, chefredaktör

Skymningstid

1177 vårdguiden 4 • 19 3

Innehåll 4_•19

Också  i det här numret:

5 Inspiratören Daniél Kallonas onica ck rmaks immer å ehandlar d aknen st kemedel och mil

In e

”Orken, måendet. Allt var bara tvärstopp. Jag blev apatisk och orkade knappt

gå på toaletten.”

8

pulsträning

6

20

att vara trött?

28 22

på äldre dar

4 1177 vårdguiden 4 ^• 19

* aktuellt i vården

FOTO: ANNA-KARIN AXELSSON

Kontakta vården digitalt

Region Norrbotten inför en digital ingång till vården.

Där kan du snabbt och enkelt komma i kontakt med sjuk- vården och få vård där du är.

Inom kort hittar du den digitala ingången via 1177.se på din dator eller i din mobil. Om du behöver be- dömas av vårdpersonal behöver du logga in med mobilt bank-id. På sikt kommer webbsidan troligen också att vara tillgänglig via en app. Bero- ende på det du söker för får du ett anpassat frågebatteri.

Vad som händer sedan beror på dina svar. Vid enklare åkommor kan du få ett automatisk svar med tips om egenvård. I andra fall kan du få en inbjudan att prata, chatta

eller ha ett vi- deosamtal med en sjuksköter- ska eller annan vårdpersonal.

– När de fys- iska besöken minskar kom- mer det att spara tid för patienter som idag kan få resa långa sträckor. Det innebär också miljö-

mässiga fördelar, samtidigt som det ger ökad trygghet att slippa ge sig ut på mörka vägar vintertid, säger verk samhetschef Pia Näsvall.

Vad skiljer Region Norrbottens erbjudande från privata initiativ som olika nätdoktorer?

– Nätdoktorerna kan inte på samma sätt erbjuda en koppling mellan digitala och fysiska besök. Vår am- bition är att du, oavsett hur du kom- mer i kontakt med vården, får god vård med hög tillgänglighet och god patientsäkerhet.

Det fi nns undantag då den digitala ingången inte är förstavalet, exem- pelvis akutfall, där man även i fram- tiden ska ringa 112.

– Vi har också en grupp med svårt sjuka personer som besöker vården ofta och behöver andra kontakt- vägar. De som inte klarar tekniken behöver inte heller vara oroliga. De kommer att kunna ringa in också i fortsättningen.

Pia Näsvall.

KAMPANJ OM HJÄRT- SVIKT OCH KOL

Är du andfådd och trött? Hjärt- svikt eller KOL kan vara orsaken.

Region Norrbotten arbetar in- tensivt med dessa sjukdomstill- stånd, som just nu uppmärk- sammas i en informationskam- panj till norrbottningarna.

Du kan enkelt göra en screen- ing för båda tillstånden på din hälsocentral. Där kan du också mäta ditt blodtryck, liksom på många apotek.

Genom att behandla högt blod- tryck i tid kan du förebygga hjärtsvikt. Att sluta röka är den viktigaste åtgärden för att före- bygga KOL.

112 SOM APP

Med den nya 112-appen kan du få snabb, relevant och pålitlig information vid händelser som intr ff ar i din n rhet. m d ringer 112 via appen skickas din position automatiskt till SOS Alarm, vilket gör det lättare för hjälpen att komma fram till rätt plats.

sosalarm.se appen

HJÄLP VÅRDEN ATT BLI BÄTTRE

Du som har erfarenhet av att vara patient eller närstående kan bidra till utvecklingen av hälso- och sjukvården.

Nu skapar Region Norrbotten ett ”levande bibliotek” av per- soner som vill berätta om sina erfarenheter. Om du anmäler dig kan du senare få berätta om din upplevelse eller vara bollplank i samband med ut- bildningar, workshops och kon- ferenser inom vården. Omfatt- ningen avgör du själv. Läs mer eller anmäl dig här:

 norr otten.se levande i - liotek

4 1177 vårdguiden 4 ^• 19

Inspiratören

berättat för ANNA RITTER foto SUSANNE KRONHOLM

Daniél Kallonas, prisbelönt skolkock och kökschef:

” Vegetariska biffar går alltid hem”

foto SUSANNE KRONHOLM

”Det bästa med mitt jobb är att jag får utveckla mat som är hälsosam och klimat- smart. Jag har världens ärlig- aste gäster: barn!

’Skolmaten är så god att man svimmar!’ var det en elev som sa.

När en åttaåring för förs ta gången har smakat på stekt salt sill och berättar att det var jättegott, då har jag lyckats. Det är också roligt när elever frågar om vi inte

kan bjuda på vår falafel (gjord på svenska ekologiska bönor) lite oftare.

En populär rätt är mina vegetariska iff ar som ag g ort i era t sen varianter smaker och texturer. Sär- skilt de som är panerade går alltid hem hos barnen.

Att laga mat tillsammans med barn är ett roligt sätt att umgås.

Hemma hos oss har vi haft kvällar där barnen fått

planera och laga en tre- rättersmeny, inspirerade av tv-programmet Halv åtta hos mig. Vi vuxna har assis- terat lite vid matlagningen.

Genom att involvera barnen skapar det ett matintresse som kan vidga deras mat- vyer snabbare än man tror.

En stor utmaning är att ställa om till mer växtbase- rad mat. Det kräver att vi utbildar våra gäster, barnen, i vad som är bra mat både

för oss människor och för planeten. Men det är en rolig utmaning!”

tips!

Grönsaker som börjar se trötta ut kan man hacka i mindre bitar och göra en tomatsås på. Mixa såsen och ha den som bas till en köttfärssås, chili con carne eller kycklinggryta.

VG 4-19.indd 5 2019-11-06 11:30

6

säsong för * Övre luftvägsinfektion

Det snoras och snörvlas i många barn- familjer just nu. Övre luftvägsinfektion är den vanligaste infektionen hos små barn.

De flesta luftvägsinfektioner, som förkylning och influensa, orsakas av virus. Små barn har mycket närkontakt och smittar lätt var- andra. Dessutom vistas vi mycket inomhus under vinterhalvåret, vilket gör att infek- tioner sprids lättare.

– God handhygien, rökfri miljö, utevistelse och att om möjligt bli ammad som bebis är faktorer som vi vet skyddar små barn mot infektioner, säger Johanna Rubin, barn- hälsovårdsöverläkare i Region Stockholm.

Det första halvåret har bebisar ett rela- tivt gott skydd i form av antikroppar som förts över under gravidi-

teten. Antikropparna, som också finns i bröst- mjölk, skyddar mot infek- tioner. Barn från sex månader till fyra år har i genomsnitt sex till åtta förkylningar per år. Upp till tio, tolv infektioner på ett år brukar räk- nas som normalt.

– Det kan kännas mycket för dig som förälder och också vara jobbigt för ett barn att ofta vara sjukt, säger Johanna Rubin.

Eftersom det kan ta en till två veckor för varje infek- tion att läka ut innebär det att barnet kan vara sjukt i ett par månader varje år.

Då kan det ibland kännas som att du vab- bar mer än du jobbar. Men för varje sjuk- domsperiod har ditt barn fått ett starkare skydd mot framtida infektioner.

– Immunförsvaret utvecklas av att steg- vis möta fler och fler smittämnen i omgiv- ningen. Ju äldre barnet blir desto färre infektioner brukar det få, säger Johanna Rubin.

En del barn är mer infektionskänsliga än andra, utan att det är något allvarligt fel på barnets immunförsvar. Infektions- känsligheten brukar växa bort när barnet blir lite äldre.

– Om du tycker att barnet inte återhämtar sig mellan infektion- erna, växer dåligt eller inte går

upp i vikt kan du vända dig till barn- hälsovården, bhv,

för råd.

Hostigt, snorigt, febrigt och förkylt. Dags för vabb – igen?

text ANNA RITTER foto ULF HUETT

Förkylt, igen…

Barn som har feber blir lättare ut- torkade och behöver dricka mer än vanligt. Vätska gör också att slem i halsen lättare hostas upp.

Till barn över ett år kan du ge varmt honungsvatten. Receptfria hostmediciner har ingen eff ekt.

Näsdroppar eller nässprej ver- kar avsvällande på täppta näsor

och kan användas på barn från ett års ålder. Använd högst tio dagar i sträck.

Svullnaden i näsan minskar om barnet sover med huvudet högt.

Lägg en extra kudde under ma- dras sen eller ett par böcker under benen vid sängens huvudända.

Behandla inte feber om barnet i

övrigt mår bra. Om barnet inte vill äta, dricka eller har svårt att sova kan du ge receptfria feber- ned sättande läkemedel med para cetamol. Kontakta alltid vår- den innan du ger ett barn under sex månader läkemedel.

hosta och snuva är vanligt hos barn och oftast inget hinder för att delta i alla aktivi- teter.

Barn kan vara hostiga och snoriga lång tid efter en infektion. Det i sig är ingen anled- ning att stanna hemma, så länge barnet mår bra i övrigt.

– Förkylningar återkommer ofta och går inte att undvika i en barngrupp. Man smit- tar i regel som mest i början av förkylningen.

En kvardröjande hosta eller snuva är därför inte det största problemet när det kommer till smittspridning, säger Johanna Rubin.

Men ibland behöver man vara extra för- siktig.

– Förskolor kan ha olika regler och en del har extra infektionskänsliga barn.

MER INFORMATION

1177.se/forkylning-barn

1177.se/vanliga-symtom

Antibiotika har ingen eff ekt på virus- infektioner som förkylning och infl uensa.

De läker ut av sig själva efter en till två veckor. Om läkaren trots allt konstaterar en bakterieinfektion kan det ibland bli aktuellt med antibiotikabehandling, men inte alltid. Är infektionen lindrig kan den läka ut av sig själv.

Öroninfl ammation är den vanligaste följdsjukdomen efter förkylning hos barn.

Barnet får ont i det ena örat eller i bägge.

Öroninfl ammation kan behöva behandlas med antibiotika, framför allt hos barn som är under ett eller över tolv år.

Hemma eller inte? Ibland kan det vara knepigt att avgöra om barnet är friskt nog att gå tillbaka till förskola eller skola. Det bästa är att ta hänsyn till allmäntillståndet, alltså hur påverkat barnet är av infektionen.

Efter en infektion med feber behöver barnet ha ett feberfritt dygn hemma, både för att minska risken för att smitta andra och för att återhämta sig.

– Barnet behöver vara piggt och feberfritt, kunna äta som vanligt och orka delta i de dagliga aktiviteterna.

Lättare övre luftvägsinfektioner med

RÅD FÖR FÖRKYLDA BARN

Förkylt, igen…

8 1177 vårdguiden 4 ^• 19

VÄGAR UT UR MÖRKRET

tema * Depression

Depression är en av våra vanligaste psykiatriska diagnoser. Var femte person i Sverige har fått den minst en gång. En depression kan se ut på olika sätt.

Ida Nordell Rappe blev apatisk efter sin pappas död och Jimmie Airikainen kände sig nedstämd och

energilös redan under uppväxten.

1177 vårdguiden 4 ^• 19 9

VÄGAR UT UR MÖRKRET

i kan alla känna oss ledsna och deppiga ibland. Det är en naturlig del av livet. För det mesta avtar de tunga känslorna för att snart gå över av sig själv.

Men ibland stannar sinnes- stämningen kvar under en längre tid. Vardagen känns tung och du tappar lusten för sådant du brukar tycka om. Känner du dig mycket ned- stämd, trött och orkeslös mer än två veckor kan du ha fått en depression.

– Vid depression är symtomen all- varligare än vid vanlig nedstämdhet och sitter i längre. De klingar inte av på samma sätt. Vid en depression förekommer alltid en kombination av symtom, säger Mats Adler, över - l äkare på Affektiva mottagningen vid Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Orkeslöshet, koncentrationssvårig- heter, låg självkänsla och känslor av hopplöshet är vanliga symtom, liksom ångest, irritation, och kropps- liga besvär som huvudvärk, magont, förändrad aptit och minskad sexlust.

– Ibland rör sig personen långsam- mare och har en stelare motorik. En del har självmordstankar och i säll- synta fall förekommer även vanföre- ställningar och hallucinationer, säger Mats Adler.

En depression kan komma efter svåra händelser, till exempel sorg och problem i familjen. Den kan också utvecklas av ångest, sömnbrist och stress. Ibland finns ingen tydlig orsak.

– Det finns även ärftliga faktorer.

Vi vet att det finns en genetisk sår- barhet, särskilt om depression är en del av bipolär sjukdom.

Har du haft en depression tidigare finns ökad risk för att du får det igen.

Vad händer i hjärnan vid en de- pression?

– Teorin är att det blir en obalans

UNDER 18 ÅR?

Det här temat handlar om depression hos vuxna.

Sök hjälp tidigt om du misstänker att ett barn eller en tonåring har en depression.

Kontakta barnhälsovården, bhv, om barnet är under sex år. Är barnet äldre, kontakta i första hand elevhälsan, hälso centralen, en ungdomsmottagning eller en mottagning som hör till första linjens psyki- atri. De hän visar vidare om det behövs. Du kan även ringa Bup-linjen på tele- fonnummer 010-452 63 64, för en första kontakt med barn- och ungdomspsykia- trin.

Sök vård direkt om ett barn eller tonåring har tankar eller planer på självmord.

Kontakta en barn- och ungdomspsykiatrisk akut- mottagning, en vanlig akutmottagning eller ring 112.

 .se depression- barn-tonaringar

av aktiviteten i olika delar i hjärnan så att bland annat stämningsläge och humör påverkas. Vetenskapen är ofullständig och vi behöver veta mer, säger Mats Adler.

Det finns olika typer av depres- sion. Den vanligaste kallas egentlig depression och delas in i tre grader:

lindrig, medelsvår och svår. Har du en lindrig depression kanske varda- gen fungerar någorlunda, trots att du mår dåligt.

– Vid medelsvår och svår depres- sion är det betydligt svårare att sköta arbete och vardagssysslor, säger Mats Adler.

Det blir också tydligt för din om- givning att du mår mycket dåligt.

Vid svår depression påverkas hela livet och du kan ha svårt att äta, dricka och sova. Då är det också vanligt med självmordstankar, men inte hos alla.

Årstidsbunden depression är en annan depressionsform. Då är symtomen återkommande, vid unge- fär samma tid varje år. Det vanligaste är att man mår dåligt under den mörka delen av året, men en del får besvär på våren och sommaren.

Depression förekommer ibland även vid utmattningssyndrom, som ofta är en följd av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning, eller andra svåra påfrestningar. Ofta har du haft ett eller flera stressrelaterade besvär innan du blev sjuk.

Återkommande depressioner var- vade med perioder av mani förekom- mer vid bipolär sjukdom. Att vara manisk innebär att vara överdrivet upprymd, irriterad, överaktiv och att ibland förlora omdömet.

Dystymi är en lindrigare form av depression som pågår under längre tid, mer än två år. Det är vanligt att få dystymi som ung. Dystymin för- sämras ofta någon gång under »

text MARIA FRÖJDHfoto SUSANNE KRONHOLM

V

10 1177 vårdguiden 4 ^• 19

Ida, 33, blev fri från sin depression:

”Jag vågar inte tänka på hur jag skulle må utan träningen”

text MARIA FRÖJDH foto SUSANNE KRONHOLM

G

– Förutom en del ångest i ton- åren mådde jag bra fram till för tre år sedan. Jag är frisör och det är ett yrke som passar mig. Jag tycker om att träffa människor.

Idas liv förändrades när hennes pappa Kenth fick en stroke.

– Han skulle just gå i pension och såg fram emot att vara mer med barn och barn- barn. Det var chockartat att få beskedet att han fått en stor blödning i hjärnan och att läget var ovisst.

Ida, hennes man Fredrik och deras två- årige son Loke var ofta på sjukhuset.

– Så här i efterhand kan jag se att jag inte mådde bra, men jag har tyvärr alltid varit duktig på att trycka undan mina känslor.

Jag tyckte inte att jag hade tid att vara ledsen.

Ida arbetade heltid, var en engagerad småbarnsförälder, stöttade sin mamma och besökte sin pappa på intensiven så ofta hon kunde. Efter ett par veckor blev läget mindre akut och han flyttades till en vård- avdelning.

Fyra månader efter stroken ringde Idas mamma från sjukhuset och berättade att Kenth var död.

– Alla känslor jag hade trängt undan – all ledsamhet, all ångest – sköljde över mig.

Men jag ville inte bryta ihop inför Loke. Jag bet ihop.

Ida sökte vård och berättade hur dåligt hon mådde. Hon blev sjukskriven och fick antidepressiva läkemedel.

– Jag var ledsen för det som hänt, men kände mig avtrubbad. Efter en tid började jag jobba igen. Jag försökte att inte känna efter för mycket.

Årsdagen av pappans död passerade och en dag var det som om Idas krafter tog slut.

– Orken, måendet. Allt var bara tvärstopp.

Jag blev apatisk och orkade knapp gå på toaletten. Dagen efter gick jag gråtande till vårdcentralen och sa ”Jag måste ha hjälp”.

Ida fick diagnoserna depression och utmattningssyndrom.

– Jag sov större delen av dagarna. Jag kände mig värdelös och hade dåligt sam- vete för att Loke hade en så trött och sjuk mamma.

Hon beskriver hur de ångestdämpande och antidepressiva läkemedel hon fick hjälpte henne ”upp till ytan”.

– Samtidigt kände jag mig drogad och nästan bakfull när jag vaknade. Jag ville hitta ett annat sätt att må bra igen.

tema * Depression

» sjukdomsperioden så att personen då uppfyller kriterierna för egentlig depression. Vid dystymi är det vanligt att även ha andra psykiatriska pro- blem.

En del blir nedstämda under en graviditet eller i samband med att de får barn. För en del övergår nedstämd- heten i en depression.

Att leva med depression är tungt och svårt, men det finns hjälp och stöd att få. Med rätt behandling blir de flesta bättre redan efter några veckor.

Risken för återkommande de- pressioner ökar om du är deprimerad under lång tid utan behandling. Och ju längre tid du har återkommande depressioner, desto djupare och täta-

re kan de bli. Det är också vanligt att få andra besvär i samband med en depression, till exempel ångest och alkoholberoende. Depression ökar även risken för självmord. Därför är det viktigt att söka hjälp tidigt.

MER INFORMATION

1177.se/depression

1177.se/nedstamdhet

Ida Nordell Rappe blev både förvånad och provocerad när KBT-terapeuten föreslog pulsträning.

1177 vårdguiden 4 ^• 19 11

1177 vårdguiden 4 • 19 11

Kontakta en hälsocen- tral eller psykiatrisk öppenvårdsmottag- ning om du tror att du har en depression.

Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgiv-

ning och hjälp om vart du ska vända dig. Det gäller även om du är orolig för någon som inte själv vill söka hjälp.

Är du gravid och mår psykiskt dåligt kan du även prata med din

barnmorska eller läkare. Fråga hos barn- hälsovården, bhv, om du nyss blivit för älder och inte mår bra.

Sök vård på en psykia- trisk öppenvårdsmot- tagning eller akutmot-

tagning om du har tankar på att ta ditt liv eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer. Hjälp den som har tankar eller planer på att ta sitt liv att kontakta vården.

Vid direkt fara för livet, ring 112.

+ Sök vård

Efter några månader kom hon till en kbt-terapeut.

– Jag fi ck konkreta råd för att fungera bättre i vardagen, som att skapa rutiner och att inte lägga mig igen när jag lämnat Loke i förskolan.

När KBT-terapeuten föreslog motion, och gärna pulsträning, blev Ida både förvånad och en aning provocerad.

– Hur ska jag orka det när jag är så trött, frågade jag mig. Men jag var så less på att må dåligt, så jag bestämde mig för att försöka.

Första veckan gick Ida en promenad på fem minuter.

– Det var jättejobbigt, men eftersom jag var i så dåligt skick var det ändå en framgång.

Veckan därpå utökade hon tiden till en kvart.

– Det var skönt att vara utomhus, men jag mådde ungefär som tidigare.

Envist ökade hon tempo och promenad- längd efter hand.

– Jag började med powerwalk i interval- ler och blev faktiskt lite piggare. Första gången jag sprang ett par minuter kände jag mig glad för första gången på länge.

Efter en löprunda fi ck jag en otrolig kick!

Ida mådde allt bättre. Efter ett halvår kunde hon börja trappa ner dosen av läke- medel för att så småningom sluta helt.

– Jag var rädd för att komma tillbaka till mörka, djupa hålet men det gick bra. När ångesten kom stack jag ut och sprang. Det hjälpte på en gång. Det blev lättare att andas.

I dag är Ida medveten om att hon behöver bearbeta sina känslor och röra på sig regel- bundet för att må bra.

– Jag vågar inte tänka på hur jag skulle må utan träningen, säger hon.

”Första gången jag sprang ett par minuter kände jag mig glad för första gången på länge.”

12 1177 vårdguiden 4 ^• 19 1177 vårdguiden 4 • 19 13 12

PATIENTFÖRENINGAR

Riksförbundet Balans är en patient- och anhörigorganisation för personer med depression, dystymi, utmattningssyndrom och bipolär sjukdom. Balans arbetar för att sprida kunskap och förstå- else för diagnoserna och stötta sina medlemmar.

 alansriks.se

Riksförbundet för social och mental hälsa r en orga- nisation för personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, deras närstående och personer som arbetar med gruppen. RSMH vill motarbeta fördomar och stötta sina medlemmar till ett värdigt liv.

 rsmh.se

Vanligaste orsaken till sjukersättning

Psykiatriska diagnoser är den vanligaste orsaken till att beviljas

s kersättnin i veri e i da , dr t 40 ro ent. ika t er av de ressioner o ån ests ndrom är van i a s kiatriska dia noser.

Till dig som är anhörig

Att stötta någon som är deprime- rad kan vara svårt. Det är inte alltid personen vill ha hjälp eller inser att han eller hon är deprime- rad. Kanske är det du som bäst märker förändringen, och då kan det vara bra att ni pratar om det.

Uppmana personen att söka hjälp.

Ofta är stödet från omgivningen viktigt för att inte ge upp. Det är inte skadligt att prata om tankar på självmord. Tvärtom kan det hjälpa personen att sätta ord på sina tankar.

Om du är rädd för att din när- stående kommer till skada kan det ibland bli aktuellt med vård mot hans eller hennes vilja.

Ibland kan du som närstående själv behöva stöd, hjälp och avlast- ning för att orka.

 .se lagen-om-ps kiat risk- tvangsvard

 .se anhorigstod Jourhavande medmän-

niska.Du som behöver medmänskligt stöd på natten kan ringa Jour- hav ande medmänniska på - alla dagar

. amtalet r ano- nymt.

 o rhavande-med- manniska.se

Jourhavande präst. Jour- havande präst tar emot samtal alla dagar .

I jouren arbetar präster i alla åldrar, anställda i Svenska kyrkan. Samtalet

r anon mt. ing och fråga efter Jourhavande präst. Du kan även chatta eller skriva digitala brev.

Chatten är öppen söndag till torsdag .

 svenskak rkan.se o r- havandeprast

Självmordslinjen.Själv- mordslinjen är till för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstå- ende med sådana tankar.

Du kan ringa telefonnum- mer chatta eller

mejla. Samtalet är ano- nymt. Självmordslinjen är

ppen var e dag.

mind.se

Anhöriglinjen. Behöver du råd och stöd i din roll som anhörig? Anhörig- linjen är en nationell stöd- telefon som bemannas av anhöriga med stor erfaren- het. ing - vardagar (utom onsdag)

och . ons- dagar . r ven välkommen att mejla.

 anhorigasriks or nd.

se anhoriglin en

Stöd via chatt eller telefon

tema * e ression

FOTO: SUSANNE KRONHOLM

1177 vårdguiden 4 ^• 19 13

När du söker vård för depression får du först be- rätta hur du mår. Personen du får träffa kan vara lä- kare, sjuksköterska, psykolog, socionom eller ha nå- gon annan psykiatrisk kompetens. Är det en läkare du träffar görs ofta en undersökning och komplette- rande bedömning. I annat fall får du komma på ett separat läkarbesök.

– Läkaren gör en enkel kroppsundersökning och du får lämna några blodprover. Detta för att utesluta andra sjukdomar med liknande symtom, till exempel hypotyreos, underproduktion av sköldkörtelhormon, säger Mats Adler, överläkare vid Karolinska Univer- sitetssjukhuset.

Du får ofta fylla i ett eller flera skattningsformulär där du får svara på frågor som ”Hur ofta känner du dig nedstämd?”, ”Hur sover du på nätterna?” och

”Hur är dina tankar om liv och död?” Läkaren gör sedan en bedömning utifrån samtalet och formulären.

Det finns olika behandlingar vid depression.

– De ska alltid anpassas efter varje enskild person och det är viktigt att all behandling följs upp för att se om den har någon effekt, säger Mats Adler.

Råd och stöd kring sunda vanor. Du får informa tion om vad depression är och vad du kan göra för att börja må bättre. Du får också frågor om dina levnads- vanor. Viktiga råd är att inte sluta med sådant som ger glädje och mening i livet och att röra på sig, efter- som social och fysisk aktivitet kan hjälpa vid depres- sion. Att försöka sova tillräckligt och på regel bundna tider är också viktigt, liksom att vara ute i dags ljus.

Andra råd är att äta på regelbundna tider, att undvika alkohol och fundera på om det finns någ ra problem som kan lösas.

Psykoterapi.Terapi kan hjälpa vid depression och göra det lättare att förändra sina vanor. Vanliga be- handlingar är kognitiv beteendeterapi, kbt, och in- terpersonell terapi, ipt. kbt-behandling kan också fås via nätet. Det finns även andra behandlingar, till exempel psykodynamisk terapi, pdt.

Läkemedel.Ibland kan antidepressiva läkemedel behövas. Det är viktigt att läkemedelsbehandlingen utvärderas regelbundet, för att se om den hjälper eller behöver förändras.

Elbehandling, ect, kan bli aktuellt vid svår depres- sion eller om annan behandling inte hjälper. Den vanligaste biverkningen är att minnet påverkas. För de flesta försvinner minnesproblemet efter att behand-

lingen har avslutats.

Vid svår depression kan du ibland behöva behand ling på en psykiatrisk klinik.

Socialstyrelsen konstaterar i sin utvärdering av vår den vid depression och ångest- syndrom 2019 att väntetid erna är långa och att till- gången på psykolog isk behandling behöver öka. Ut- budet är dessutom ojämnt fördelat över landet.

Med rätt behandling känner sig de flesta bättre efter några veckor. Ibland tar det flera månader innan du känner dig helt bra. Det kan ta ytterligare tid att bli helt återställd.

Hur kan man minska risken att få depression igen?

– Har du fått läkemedel är det viktigt att fullfölja läkarens ordination. Fortsätt med de levnadsvanor som har fungerat. Undvik alkohol och nikotin och rör på dig regelbundet. Hitta sätt att stressa av, för- sök sänka kraven på dig själv och gör saker som känns meningsfulla. Om du har fått psykoterapi, dra lärdom av den.

Mats Adler tycker också att det kan vara bra att fundera på vad som kan ha utlöst depressionen och om du har problem som går att lösa.

– En depression kan vara en viktig signal om hur vi ska leva våra liv, säger han.

MER INFORMATION

 1177.se/kbt-pa-natet

Depression kan behandlas på olika sätt. Vilket som kan bli aktuellt för dig beror bland annat på vilken typ av depression du har och hur allvarliga symtomen är.

”En depression kan vara en viktig signal om hur vi ska leva våra liv.”

SÅ BEHANDLAS DEPRESSION

14 1177 vårdguiden 4 ^• 19

tema * Depression

J

– I fjärde, femte klass gick jag ofta till skolsköterskan för att jag hade ont i magen. Det var stökigt hemma och jag trivdes inte i skolan. Jag hade en känsla av att inte passa in.

Jimmie började skolka och höll sig mer för sig själv, men upplevde att ingen vuxen såg hur han mådde. När han flyttade hem- ifrån för att börja i gymnasiet på annan ort blev frånvaron ännu högre.

– Jag hade ångest och kände en total brist på motivation. Jag förstod inte hur andra orkade gå till skolan varje dag. Jag kände mig lat och värdelös.

Dagarna tillbringade han framför datorn.

– Där fanns inga krav och inga måsten.

Hemma hade jag fått ta ett stort ansvar.

Sista året i gymnasiet bodde han i en väns familj och mådde bättre under en tid.

– Då fick jag energi att gå till skolan och vara social.

Jimmie började arbeta i ett serviceyrke och även om han trivdes kämpade han med återkommande mörka tankar och känslor av meningslöshet. Sjukfrånvaron var peri- odvis hög.

– Jag frågade mig om det var så här jag var som person. Det var tungt att leva.

Ibland fantiserade jag om att dö i en olycka.

I 25-årsåldern sökte jag hjälp och fick anti- depressiva läkemedel några gånger. Sär- skilt en sort fungerade bra, men effekten minskade tyvärr efter en tid.

För ett år sedan kom den stora vänd- ningen. Jimmie fick diagnosen dystymi, en mildare form av depression som pågår under många år. Det är vanligt att få dystymi som ung och därför kan nedstämdheten och den låga självkänslan uppfattas som ett person- lighetsdrag, med följden att många missar behandling.

– Jag kom till en samtalsterapeut och bör- jade i en samtalsgrupp för personer med dystymi. Där kände jag för första gången äkta hopp. Behandlingen var tuff, men fick mig att må mycket bättre. Jag har fått jobba hårt på att komma närmare mina känslor.

Min sambo har varit mitt stora stöd.

Jimmie, 31, har dystymi:

”I samtalsgruppen kände jag för första gången äkta hopp”

text MARIA FRÖJDH foto SUSANNE KRONHOLM

”Jag frågade mig om det var så här jag var som person.

Det var tungt att leva. Ibland fantiserade jag om att dö i en olycka.”

Behandlingen har varit t ff men i dag mår immie irikainen m cket ttre.

1177 vårdguiden 4 • 19 15 Det senaste året har varit omtumlande även på andra sätt. Då blev han också förälder för första gången.

– Ibland blir jag skrämd när jag tänker på vilket ansvar det är att vara förälder, men min dotter är det bästa som har hänt mig.

Jimmie vill öka medvetenheten om dystymi.

– Om jag hade vetat att diagnosen existe- rade skulle jag ha sökt hjälp mycket tidig are.

Det är utmattande och en tuff psykisk ut- maning att må dåligt år ut och år in. Att veta om att sjukdomen finns kan vara skillnaden mellan att ge upp och att bli frisk, säger han.

16 1177 vårdguiden 4 ^• 19

* aktuellt i vården

Barn- och ungdomshälsomottag- ningen har basen i Luleå, med verk- samhet även i Boden och Piteå.

– På sikt ska den byggas ut i hela länet, säger verksamhetschef Annika Selberg Lundberg.

Tidigare har barn från sex års ålder hänvisats till barn- och ung- domspsykiatrin, bup, vid svårare psykisk ohälsa och till hälsocentra- lerna vid lättare och medelsvår psykisk ohälsa.

– Nu finns vi som en resurs för hälsocentralerna. Det innebär att det vakuum som funnits för barn med lättare och medelsvår psykisk ohälsa har fyllts, säger psykolog Linda-Mari Nordsvan, sektionsleda- re för den nya verksamheten.

Den vanligaste orsaken till att barn och unga får en remiss till den nya mottagningen är ångestproble-

Nu kan norrbottniska barn och ungdomar mellan 6 och 17 år med psykisk ohälsa få bättre stöd. Detta tack vare den nya barn- och ungdomshälsomottagningen.

matik i olika former, exempelvis kopplat till social fobi. Därefter kommer nedstämdhet och sedan neuropsykiatriska funktionsned- sättningar.

– Vi har, i stort sett utan vänte- tider, lyckats hjälpa 90 procent av barnen och ungdomarna på i snitt fem samtal, säger Annika Selberg Lundberg.

En mamma vars dotter har gått hos barn- och ungdomshälsan berättar att skolan inte lyssnade när hon misstänkte att dottern hade adhd. Till sist tipsade en skolsköters- ka om barn- och ungdomshälsan.

– Efter några veckor fick vi en tid hos en psykolog och det slutade med att vi fick en remiss därifrån till bup.

Jag är väldigt nöjd med barn- och ungdomshälsans insats. De behövs verkligen, säger hon.

Hjälp till barn som mår dåligt

Linda-Mari Nordsvan, psykolog, och Annika Selberg Lundberg, verksamhets- chef, på Region Norrbottens nya barn- och ungdomshälsomottagning.

FOTO: JONAS HANSSON

65+? VACCINERA DIG MOT INFLUENSA

Är du 65 år eller äldre? Då är det bra att ta vaccin mot säsongs- in ensa ven om d r risk i övrigt.

Att även friska personer över 65 år rekommenderas att vacci- nera sig mot s songsin ensan beror på att viruset kan ge svåra följdsjukdomar som kräver sjukhusvård. Risken att bli svårt s k i sviterna av in ensa kar med åldern. ngin ammation hjärtinfarkt och cirkulations- störningar i hjärnan är några e empel. n ensa kan också ge en kraftig försämring av all- mäntillståndet.

Vaccinet är gratis för dig som har fyllt 65 och även för andra grupper, som personer med vissa kroniska sjukdomar och gravida.

Vaccinationskampanjen pågår till den 29 februari 2020. Kon- takta en hälsocentral för vacci- nering.

 .se in ensavaccin

CHECKA IN & BETALA

Du kan själv checka in och be- tala ditt bokade besök på sjuk- hus och hälsocentraler i Norr- botten. På besöksdagen får du ett sms med en länk till in- checkning om du har lämnat ditt mobilnummer vid tidigare besök. Du slipper köa vid en kassa och kan gå direkt till rätt väntrum.

 .se mo il-incheckning

BOKA PROVTAGNING SJÄLV

Du kan själv boka provtagning när det passar i stället för att vänta på en kallelse. Du kan se dina bokade besök genom att logga in på .se. ånga mottagningar har dessutom möjligheten att avboka, ombo- ka och boka besök.

 .se e-t anster

ILL: JANETTE BORNMARKER

” Hjärtslagen

kändes ända ner i magen”

* rmaks immer

Monica Bourelius, 74, fi ck diagnosen förmaks - fl immer för två år sedan, när hon sökte vård för kraftig hjärtklappning. Hon hade då haft känningar i ett par år, men inget som påminde om detta.

– Hjärtat slog så snabbt och ojämnt att det dunkade i hela kroppen. Slagen kändes ända ner i magen.

text ANNA RITTER foto THERESE ASPLUND

18 1177 vårdguiden 4 ^• 19

 N

Hon blev upp- manad att åka direkt till akuten.

Där konstaterade läkaren för- maksflimmer, det som ofta kallas hjärtflimmer. Monica, som redan medicinerade för sitt höga blod- tryck, fick börja med blodför- tunnande läkemedel. Detta efter- som förmaksflimmer innebär en ökad risk för blodpropp i hjärnan, stroke.

För att hålla koll på att behandlingen fungerar som den ska går Monica sedan dess på regelbundna kontroller. Till en bör- jan gick hon var tredje månad, men då allt har sett bra ut har kontrollerna glesats ut till var fjärde månad.

– Jag tar en tablett på morgonen och en på kvällen, så det är lätt att hålla reda på.

I dag mår Monica bra igen.

– Visst kan jag fortfarande känna av

”Visst kan jag fortfarande känna av snabbare hjärtklapp- ning ibland, men det är hanterbart.”

Det enda Loui Sand kan ångra är att han inte berättade om sina känslor tidigare.

Stödet från omgivningen har varit stort.

Sök vård om du har permanent förmaks-

immer och  

• Du går upp i vikt utan naturlig förklaring eller får svullna ben.

• Du har högre puls än vanligt i vila eller vid fysisk ansträngning.

• Du har svårt att andas eller får ont i bröstet.

Sök vård direkt på en hälsocentral eller akut- mottagning om besvä- ren kommer plötsligt och känns tydliga. Om besvären inte är så på- tagliga eller utvecklas

nder era da ar e er veckor bör du kontakta din läkare för att sna- rast möjligt få komma på återbesök.

PERMANENT FLIMMER?

onica o reli s tar blodförtunnade läkemedel och går på regel ndna kontroller.

snabbare hjärtklappning ibland, men det är hanterbart. Jag sätter mig eller lägger mig ner en stund och då går det över.

Hon har också märkt att hon numera är tröttare.

– Jag blir ofta trött efter lun- chen, det känns som att all kraft går ur mig. Då tar jag gärna en liten tupplur så känns det bättre.

I övrigt lever jag precis som vanligt.

Monica har fått rådet att försöka äta hälso samt och att motionera regelbundet.

– Mindre rött kött och rökt mat, mer kyckling, fisk och grönsaker. Jag håller mig i trim med att gå till gymmet två dagar i veckan. Det brukar bli ett gympa- pass och ett cirkelpass styrketräning och stretch varje vecka. Dessutom dansar jag linedance.

Promenader går bra, men intensiv kondi- tionsträning undviker Monica numera eftersom hon har märkt att hon oftare får hjärtklappning då.

* rmaks immer

1177 vårdguiden 4 ^• 19 19

Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning hos vuxna och innebär att hjärtat slår oregelbundet, och ofta även snabbare.

Det gör att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen lika effektivt som det ska.

De vanligaste symtomen är hjärtklappning, trötthet och andfåddhet.

– En tredjedel av alla med förmaksflimmer får inga symtom alls. ekg är det enda sättet att upp- täcka och diagnosticera förmaksflimmer, säger Mårten Rosenqvist, professor i hjärtsjukdomar och överläkare vid hjärtkliniken på Danderyds sjukhus.

Vid ekg-undersökning får du särskilda plattor, elektroder, fastsatta på bröstet och på armar och ben. De används för att mäta hjärtmuskelns elek- triska aktivitet.

Attackvis förmaksflimmer går oftast över av sig själv. Det varierar från person till person hur ofta attackerna kommer och hur mycket besvär de ger. En del får attacker med symtom som varar i timmar eller dagar, medan andra inte ens känner när det sker. Oftast märks inga andra symtom än att hjärtat slår fler slag än vanligt och att pulsen känns snabb och oregelbunden. Om du får besvär som du tror kan vara förmaksflimmer ska du kon- takta en hälsocentral. Sök vård på sjukhus om flimret håller i sig längre än 24 timmar. Ibland krävs att man bryter attackerna med hjälp av läke- medel eller en särskild elbehandling.

Permanent förmaksflimmer betyder att flimret inte går över.

– Det innebär ingen omedelbar fara för hälsan men kan leda till besvär på sikt. Permanent för- maksflimmer är den vanligaste orsaken till blod- propp i hjärnan, stroke, säger Mårten Rosenqvist.

Det beror på att flimret försämrar blodcirkula- tionen i hjärtat, vilket gör att det lättare bildas blodproppar. Varje år får 6 000 svenskar stroke till följd av förmaksflimmer.

De flesta som har permanent förmaksflimmer behöver därför använda läkemedel.

– Den viktigaste behandlingen är att skydda mot stroke. Det görs med blodförtunnande läkemedel, vilket minskar risken för stroke med minst 70 pro- cent, säger Mårten Rosenqvist.

Det kan också bli aktuellt med så kallade rytm- reglerande läkemedel, som gör att hjärtat inte slår så fort. Du kan också få elbehandling, så kallad elkonvertering. Det innebär att du sövs en kort stund och får en elstöt genom bröstkorgen, vilket återställer hjärtats rytm.

Om detta inte hjälper kan det bli aktuellt med ablation. Då försöker läkaren ta bort den elektriska störningen i hjärtat med ström eller med kylbehand- ling.

Risken för förmaksflimmer ökar om du se- dan tidigare har någon hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck eller hjärtsvikt. Övervikt, diabetes, hög alkoholkonsumtion och hypertyreos, över- skott av sköldkörtelhormon, är andra

riskfaktorer.

Genom att sluta röka, börja äta mindre fettrik mat och motionera mer minskar du risken att få hjärt- och kärlsjukdomar, vilket i sin tur kan minska risken att få förmaksflimmer.

– Hos män har det också visat sig att mycket och långvarig tung träning, som att köra många Vasalopp eller motsvarande, kan öka risken för för- maksflimmer, säger Mårten Rosen- qvist.

Den allra största riskfaktorn för för- maksflimmer är dock stigande ålder.

Sjukdomen är ovanlig hos personer under 50 år, men var tionde person över 80 år har förmaksflimmer.

MER INFORMATION

 .se permanent- ormaks immer

Viktigt att få behandling

Minst 300 000 svenskar lever med förmaksflimmer.

Förmaksflimmer ökar risken för stroke. Därför är det viktigt med upptäckt och behandling.

+ Sök vård

De vanligaste sym- tomen på förmaks-

immer är ärtk a - ning, oregelbunden

s, rsämrad sisk ork o svåri eter att andas.

m d misstänker att d ar rmaks immer ska du kontakta en

ä so entra . k vård direkt å en ä so en- tral eller akutmottag- nin om esvären kommer ts i t o känns t d i a.

kan a tid å s k- vårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

20

ÄT HÄLSOSAMT!

Vad du äter, hur mycket och när, påverkar hur du mår.

Mat med mycket tillsatt socker innehåller ofta lite näring, vilket

gör att du kan få i dig för lite vitaminer och mineraler i förhållande till antalet kalorier.

Socker gör att ditt blodsocker stiger snabbt, för att sedan sjunka igen. Då kan du känna dig tröttare än tidigare.

TIPS: Försök äta nyttiga livsmedel som grönsaker, frukt, bär, baljväxter och fullkornsprodukter. Dra ner på produkter med mycket tillsatt socker, som sötade drycker, glass, kakor och godis.

 .se ata- or-att-ma- ra

trött Trött på att vara

Stressa mindre!

Om du stressar för mycket kan du känna dig kon- stant spänd och i förlängningen väldigt trött.

Stress kan göra det svårt att somna och påverkar även sömnkvaliteten negativt. Att försöka hinna med mer genom att sova mindre är ingen ra id . rlorar sna t i effektivitet och energi om du inte är utsövd.

TIPS: Försök ta kontroll över det som stressar dig.

Då har du större möjlighet att påverka och förändra.

Försök att hitta ditt eget sätt att koppla av, avslappnings - övningar, massage eller annat som får dig att må bra.

 .se stress

Är du trött utan att förstå varför? Allmän trötthet är en vanlig anledning till att söka vård. Kanske finns det något du själv kan göra för att känna dig piggare?

text ANNA SJÖKVIST

illustration JANETTE BORNMARKER