ERUF programmet Övre Norrland 2021-2027

ERUF programmet Övre Norrland

2021-2027

Programmeringsarbetet har utgått ifrån följande.

 Budgeten är beräknad på den nuvarande ERUF programmet d.v.s. 1,7 miljarder kronor.

 Euro kursen är satt till 1€ är lika med 10 Skr

I Programmeringsarbete finns det en mängd osäkerheter kvar, några exempel ser Ni nedan, dessa osäkerheter kommer att påverka programmets utformning och innehåll.

1. Budgeten är inte klar för programmet ERUF Övre Norrland 2021-2027 2. Just Transition Fund (JTF) är inte klar

a. Kommer Sverige använda sig av permanentaöverföringsmekanismen eller inte?

b. Är svaret ett ja till en permanentaöverföringsmekanismen, varifrån ska man ta finansieringen till permanentaöverföringsmekanismen, är det ifrån nationella ERUF programmet, alla ERUF program i Sverige eller bara ifrån ERUF Övre Norrland 2021-2027?

c. Hur ser synergierna ut mellan JTF och med Programmet ERUF Övre Norrland 2021-2027?

Detta får direkta konsekvenser för ERUF programmet Övre Norrland och till Politisk område 1 och 2 i programmet,

3. EU: programmet Återhämtning och resiliens (RRF), har en koppling till programmet ERUF Övre Norrland bland annat till bredbandssatsningarna i programmet. Var finns komplementaritet och synergier mellan programmen?

4. EU programmet Återhämtningsstöd för sammanhållning och Europas regioner, var finns Komplementaritet och synergier mellan programmen?

5. Förordningarna/ Regelverket är inte klar, var finns åtgärderna och vad är möjligt att göra i ERUF programmen.

Genom att det finns så många osäkerheter kvar i programmeringsarbetet, så har vi valt att skriva ett brett ERUF program och utgått ifrån förordningstexterna. När osäkerheterna går till en klarhet, så utgår vi ifrån att vi kan ändra i programmets innehåll, efter de nya

förutsättningar och efter våra prioriteringar som vi vill göra i programmet Övre Norrland.

CCI

Namn på engelska

Namn på landets språk

Övre Norrland

Version

Första året

2021

Sista året

2027

Stödberättigande från

Stödberättigande till och med Kommissionens beslut nr

Datum för kommissionens beslut Medlemsstatens beslut om ändring nr Medlemsstatens beslut, datum för ikraftträdande

Överföring av mindre betydelse (artikel 19.5) Nuts regioner som omfattas av programmet (ej tillämpligt för EHFF)

Berörd fond ^ERUF

Sammanhållningsfonden EHFF

1. Programstrategi: viktiga utmaningar och politiska

åtgärder

Referens: Artikel 17(3)(a) (i)-(vi) samt 17(3)(b) CPR - textfält 60 000

Programmets vision

Programmet för den europeiska regionala utvecklingsfonden i Övre Norrland ska bidra till at regionen stärker konkurrenskraften på lång, medellång samt kort sikt. När programperioden är över och programmet är genomfört så ska regionens innovationssystem vara inkluderande och samhället ska vara på god väg at ställa om till hållbarhet och därigenom bidra till genomförandet av Agenda 2030.

De globala hållbarhetsmålen

Agenda 2030 och de 17 hållbarhetsmålen utgör det globala ramverket för hållbar utveckling.

Målen är integrerade och odelbara och är indelade i 169 delmål. De balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Hållbar utveckling sammanbinder hållbarheten i ekosystemen med de sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför.

De utmaningar som Agenda 2030 syftar till at svara mot är exempelvis at bekämpa klimatförändringarna, minska den ekonomiska ojämlikheten och skapa jämställda samhällen.

För at adressera de globala målen krävs helt nya lösningar. Nya former för samverkan behövs och alla samhällets aktörer behöver öka taken sit omställningsarbete utifrån sin egen plattform, deta gäller exempelvis akademin, näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället.

Nya perspektiv behöver inkluderas i innovationsprocesser och det internationella samarbetet

behöver öka. Det europeiska regionalfondsprogrammet för Övre Norrland ska tydligt bidra till

den omställning som krävs för at uppfylla Agenda 2030 genom at integrera ekonomiska,

sociala och miljömässiga perspektiv inom alla satsningar som genomförs. Målkonflikter mellan de olika hållbarhetsperspektiven ska synliggöras i arbetet vilket även innebär at prioriteringar kommer at behöva göras. För säkerställa at regionalfondsprogrammet för Övre Norrland investerar i en hållbar regional utveckling och bidrar till uppfyllelse av de globala hållbarhetsmålen är det därför viktigt at säkerställa at alla projekt som finansieras arbetar för likabehandling, icke-diskriminering och möjlighet till deltagande på lika villkor i insatserna. Mot bakgrund av det har programmet även som grundläggande baskrav at samtliga projekt ska beakta de globala hållbarhetsmålen Jämställdhet (Mål 5), Minskad ojämlikhet (Mål 10) samt Genomförande och globalt partnerskap (17).

Regionalfondsprogrammet fokuserar sina investeringar för regional konkurrenskraft och ökad sysselsätning inom tre politiska områden. Nedan presenteras dessa områden och de globala hållbarhetsmål som de tydligast bidrar till.

 Politiskt område 1 Ett smartare EU (Mål 4, 7, 8, 9, 11, 12 och 13)

 Politiskt område 2 Ett grönare, koldioxidfritt EU (Mål 4, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13 och 16)

 Politiskt område 3 Ett mer sammankopplat EU (Mål 3, 4, 8, 9, 11, 12 och 13)

Genom at möjliggöra utvecklingsinsatser och at i genomförandet säkerställa at projektägare och aktörer beaktar målen i Regionalfondsprogrammet kan programmet at bidra till at de 17 globala hållbarhetsmålen nås.

När regionalfondsprogrammet för Övre Norrland skrivs sker en global och dramatisk utveckling till följd av coronapandemin. Stora krisinsatser görs för at rädda liv och människors försörjning. Företag och övriga samhället anpassar sina verksamheter för at fortsat kunna bedrivas. Effekterna förväntas bli både omfatande och långvariga såväl regionalt som globalt. Inkluderande innovation, nytänkande, samverkan mellan forskning, företagande och civilsamhälle och inte minst internationella samarbeten stärker förutsätningarna till at Övre Norrland går stärkt ur krisen, där klimatförändringarna möts på et sät som bidrar till hållbar omställning och en långsiktigt stärkt konkurrenskraft i enlighet med Agenda 2030. Nedan presenteras de regionsspecifika utmaningar och möjligheter som det Europeiska regionalfondsprogrammet för Övre Norrland avser at arbeta mot under programperioden samt hur deta bidrar till en hållbar utveckling.

Programregionens ekonomiska, sociala och territoriella förutsättningar

Geografiska och demografiska förutsättningar påverkar möjligheterna Övre Norrland omfatar Norrbotens och Västerbotens län. Till ytan är det en av EU:s geografiskt största NUTS 2-regioner och motsvarar nära 40 procent av Sveriges yta

. Programområdet är beläget i den nordligaste delen av EU och gränsar till Norge i väster, Finland i öster och är en del av Barentsregionen. Programområdet är även en del av Arktis vars geopolitiska betydelse har stärkts i och med områdets geografiskt viktiga läge och i takt med et ökat intresse för områdets naturresurser. Avstånden till marknader i centrala Europa är långa. Området har samtidigt strategiska förbindelser för internationell export; västerut mot Norge samt Atlanten och österut mot Finland och Ryssland.

1 http://www.regionfakta.com/

Drygt en halv miljon människor bor i regionen, ungefär fyra procent av Sveriges befolkning.

Det ger en befolkningstäthet på cirka tre invånare per kvadratkilometer. Regionen räknas därmed till en av de mest glesbefolkade regionerna inom EU

. Två tredjedelar av invånarna bor i regionens kustkommuner vilket skapar en kontrast mellan en tätbefolkad kuststräcka och et glest befolkat inland. I likhet med övriga Europa har universitetsorterna haft en stark befolkningsutveckling medan befolkningstillväxten står stilla eller är negativ i glesbygden och i mindre städer. Hela regionen präglas precis som övriga Europa, av en demografisk utmaning i form av en åldrande befolkning som är särskilt påtaglig i regionens glesbefolkade områden.

Övre Norrland berikas av dess unika sammansätning av urfolk och nationella minoriteter.

Det är av stor betydelse at stödja deras kultur, språk, historia och näringar. De nationella minoriteterna är samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar. De nationella minoritetsspråken är samiska, meänkieli, finska, romani chib och jiddisc. Det är av stor betydelse at stödja deras kultur, språk, historia och näringar

.

Samerna är det enda erkända urfolket i Europa, en etnisk och kulturell minoritet som främst lever i den traditionella samiska regionen – Sápmi

. At det samiska folket är et urfolk medför at samerna har en särskild lagstadgad rät at bevara och utveckla sit språk och sin kultur inklusive sina näringar

. Den samiska folkgruppen befolkade Sápmi innan nuvarande nationalstater grundades. Sápmi sträcker sig från Kolahalvön i nordvästra Ryssland över de norra delarna av Norge, Sverige och Finland, längs efter fjällkedjan söderut ner till Engerdal i Norge och Idre i Sverige.

De geografiska förutsätningarna och de demografiska utmaningarna i Övre Norrland bidrar till et stort behov av at investera i omställning och at stimulera förnyelse. Inte minst är behovet stort at skapa hållbara livsmiljöer som är atraktiva för kvinnor och män oavset ålder och bakgrund. Eftersom olika grupper av människor har olika skäl till utflytning från regionen är befolkningsminskningen i områdets kommuner viktig at analysera ur et intersektionellt perspektiv

. Unga personer

och framförallt kvinnor flytar ofta för studier eller jobb på annan ort medan personer som har invandrarbakgrund ofta flytar från sin ursprungliga placeringskommun efter några år. Befolkningsminskningen i inlandskommunerna ökar följaktligen kommunernas medelålder. Nästan samtliga inlandskommuner i Övre Norrland har en medelålder som är högre än riksgenomsnitet.

Övre Norrland är den region i EU som rankas högst enligt Social Progress Index. Indexet baseras på flera indikatorer och är et måt som visar hur socialt progressiv en region är. At Övre Norrland ligger högst i rankningen visar at det finns goda förutsätningar för regionen at vara en föregångare när det gäller frågor som rör social hållbarhet

.

2 Eurostat, 2020. https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/DDN-20170406-1?

inheritRedirect=true

3 Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

4 Ur anslutningsfördraget mellan Sverige och EU den 29 augusti 1994 Protokoll 3 om det samiska folket 5 United Nations on the Rights of Indigenous Peoples, 12 September 2007.

6 Här avses aspekterna kön, ålder, utländsk bakgrund och geografisk plats 7 För gruppen unga avses i programmet åldern 15-29 år

8 htps://ec.europa.eu/regional_policy/sources/information/maps/methodological_note_eu_spi_2016.pdf

Utmaningar och möjligheter för offentlig sektor och idéburen sektor

Den offentliga sektorn i form av kommuner, regioner och statliga myndigheter har flera olika roller i samhällsutvecklingen. I många av programområdets kommuner är offentlig sektor den största arbetsgivaren, och en viktig faktor för at diversifiera arbetsmarknaden, inte minst på orter med et näringsliv präglat av mansdominerade branscher. Som ansvarig för välfärden möter offentlig sektor en alltmer dynamisk och svårförutsägbar samhällsutveckling med snabb teknikutveckling, demografiska förändringar, kriser och sociala slitningar, vilket kräver en ökad förmåga till anpassning, innovation och omställning. Inte minst krävs mer samverkan och samarbete mellan offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle för at möta utmaningarna och ta tillvara möjligheterna at utveckla hållbara och atraktiva livsmiljöer. Endast Västerboten och Uppsala län hade år 2011, med 41 procent vardera, en högre andel sysselsätning i offentlig sektor än Norrboten. I sammanhanget är det också relevant at både Norrboten och Västerboten är geografiskt stora län med en utspridd befolkning, vilket ställer krav på tillgänglighet och begränsar möjligheter till centralisering

.

Kommunerna har en betydande roll för den hållbara samhällsutvecklingen. Många kommuner har inte resurser at möta det ökade behovet av investeringar för at hantera den hållbara omställningen och möta den globala konkurrensen. Behoven ökar också för at kunna ta emot och atrahera stora etableringar av företag samt en ökad efterfrågan på anläggningar för besöksnäringen. Inte minst kräver processerna et lokalt och regionalt ledarskap genom samverkan med andra samhällsaktörer. För at stärka strategiska utvecklingsinsatser finns behov at arbeta med platsen/geografi särskilda förutsätningar där samverkan utifrån et flernivåperspektiv och skapa kapacitet.

Norrboten och Västerboten har en lång historia av engagemang inom civilsamhället.

Kartläggningar

visar at det i Övre Norrland finns drygt 13 000 organisationer med cirka 35 000 anställda Det motsvarar cirka 6 procent av Sveriges totalt 238 000 organisationer vilket är ungefär detsamma som regionens befolkningsandel i riket. Sektorns intäkter ligger på nästan 17 miljarder kronor är 2019. Civilsamhällets organisationer har en viktig roll för regionens sociala och ekonomiska utveckling, exempelvis i rollen som företrädare för olika grupper av människor, som leverantör av olika tjänster till medlemmar samhälle samt som innovatör för nya lösningar på samhälleliga och organisatoriska utmaningar

.

Möjligheter och utmaningar inom forskning och innovation

En stärkt innovationskapacitet i hela samhället kommer at vara en nyckelfråga för at möta stora samhälleliga utmaningar. En utmaning är at tillvarata potentialen i regionens goda grundförutsätningar för innovation och skapa förutsätningar för yterligare spets samtidigt som innovationsförmågan stärks i företag, organisationer och offentliga sektor. Idag finns stora inomregionala skillnader i kapacitet för kust och inland, samt mellan branscher och mellan sektorer at arbeta med innovation. Bland annat kan det handla om tillgänglighet till innovationsmiljöer, eller möjlighet at skapa platsbaserade innovationsmodeller och innovationssystem

9Ejdemo Thomas, Söderholm Patrik, Ylinenpää Håkan och Örtqvist Daniel (2016) Norrbottens roll i samhällsekonomin, Länsstyrelsen i Norrbottens län

10 Kartläggning av civilsamhället I Norrbottens län och Västerbottens län 11 Smart specialisering i Norrbotten Region Norrbotten (2020)

I många avseenden har Övre Norrland et bra innovationsklimat och goda förutsätningar för at stärka innovationsförmågan i samhället. Under flera år har Övre Norrland rankats som innovationsledare i ”Regional Innovation Scoreboard” med starka innovativa miljöer kopplade till länets tre universitet och universitetssjukhus, innovativa företag och kommuner och et starkt civilsamhälle

I Övre Norrland finns et antal små forskningsmiljöer, varav flera har positionerat sig som världsledande inom specifika forskningsområden. Dessa forskningsmiljöer är mycket betydelsefulla för regionens utveckling. Det finns et behov av at betona betydelsen av dessa forskningsmiljöer på både den nordiska och den europeiska nivån, där de har benägenhet at förbises på grund av sin ringa storlek. Erfarenheterna från regionen visar at forskningsmiljöer inte begränsas av at ligga i små samhällen långt ifrån större städer, utan at begränsningarna härrör från institutionell kapacitet och det låga antalet företag

.

Övre Norrlands innovationsförmåga visar på möjligheter at omsäta och implementera nya idéer, tekniker och arbetssät, men behöver fortlöpande stärka förmågan till förnyelse, förändring och anpassning hos länets aktörer från näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. Arbetet handlar både om at utveckla de spetsområden som finns och at stärka strukturer och möjligheter i de delar av länet där det idag saknas kritisk massa och kapacitet för lokala innovationssystem. I deta ligger at samverka och organisera verksamhet i et systemtänk och planera för långsiktig finansiering som kan stärka kapaciteten i hela programområdet.

Internationellt samarbete för strategisk samverkansforskning och innovation (FoI)-samverkan och kunskapsuppbyggnad är en viktig aspekt för smart specialisering. Genom bätre koordinering av insatser enligt ovan ökar möjligheten för regionala aktörer at nå ut till fler företag, inte minst SMF, med det arbete som redan idag stödjer kunskaps- och kontaktvägar till internationella FoI-program som exempelvis Horisont Europa. Et starkare strategiskt samarbete mellan regionala miljöer på nationell nivå ökar också möjligheten at delta i stora, kunskapsdrivna internationella konsortier. Det är centralt at Övre Norrland stärker sit deltagande i det nya Horisont Europaprogrammet. Ser vi på Norrbotens och Västerbotens deltagande i det nuvarande i EU:s ramprogram Horisont 2020, placerar sig Västerboten på en sjunde plats med ca 31,5 miljoner euro i beviljade medel och Norrboten på en sjäteplats med cirka 51,2 miljoner euro. Sammantaget har Övre Norrland motagit cirka 5 procent av de Horisont 2020 medel som beviljats i Sverige

Universitet, forskningsmiljöer och forskningsinstitut

I Övre Norrland finns tre universitet; Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet. Två av dessa, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, är med på listan ”Shanghai Ranking”

. Det finns också en god tillgång till annan högre utbildning i

12 Regional Innovation Scoreboard 2017;

https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/ce38bc9d-5562-11e7-a5ca-01aa75ed71a1

13 Nordregio, Strong, Specific and Promising, Towards a Vision for the Northern Sparsely Populated Areas in 2020, Erik Gløersen, NORDREGIO REPORT 2009:2.

14 VP 2019 Vinnova

15 Vinnova rapport VR 2019:4 Horisont 2020 – årsbok 2018

16 http://www.shanghairanking.com, Shanghai Jiao Tong University (SJTU) publicerar varje år en rankinglista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World Universities

närområdet med högskolor, yrkeshögskolor och aktiv forsknings- och utvecklingsverksamhet på et flertal orter i närområdet

.

EISCAT är en av få internationella forskningsinfrastrukturer där Sverige är värdnation

. Utöver dessa finns et antal forskningsmiljöer, varav flera har positionerat sig som världsledande inom specifika områden exempelvis forskningsdatacentret som gör anläggningen unik i världen

. Det finns et behov av at betona betydelsen av dessa forskningsmiljöer på både den nordiska och den europeiska nivån, där de har benägenhet för at förbises på grund av sin relativt ringa storlek.

Samisk forskning har et egenvärde, en kulturell funktion och den ska också bidra till at öka samhällets kunskap och kompetens om det samiska samhället och kulturen

. En speciell utmaning ligger i at det samiska samhället inte är begränsat till et land eftersom Sápmi sträcker sig över fyra nationalstater; Sverige, Finland, Norge och Ryssland. Samer deltar också i internationella nätverk och forum, exempelvis i samverkan med andra urfolk. Samerna har också intresse av at verka internationellt, mot institutioner som FN, EU och olika forum som till exempel Barentssamarbetet

. Det är viktigt at miljöer för samisk forskning knyts samman i större nätverk för at dra nyta av varandras kompetens tvärs över ämnen, institutioner och nationsgränser.

Möjligheter och utmaningar för digitalisering

Digitaliseringen är en betydande drivkraft för samhällsutveckling. För at även i framtiden vara i framkant krävs en utvecklad omställningsförmåga då teknikutvecklingen går fort och är svår at förutsäga på lång sikt. Osäkerhet om framtiden som den accelererande teknikutvecklingen medför innebär at det finns behov av at fortlöpande testa och prova sig fram istället för at reaktivt förhålla sig till en utveckling som sker på andra platser.

Digitalisering kan erbjuda lösningar för både övergripande och mindre omfatande utmaningar. Det handlar även om at tillvarata den kunskap, kompetens och fysiska infrastruktur som finns i regionen för at bidra till et konkurrenskraftigt näringsliv där digital mognad kan bli avgörande för företags tillväxtmöjligheter.

För at ta tillvara digitaliseringens möjligheter och effektivt hantera dess utmaningar krävs en proaktivitet och samverkan kring dess olika aspekter. Företag, offentliga aktörer och civilsamhällets aktörer behöver gemensamt skapa plattformar, institutioner och initiativ för at fortlöpande pröva, utveckla våra system.

Digitalisering av samhället är även en bidragande faktor till en fortsat ökande globaliseringstakt. För många företag innebär deta stora möjligheter at nå ut på en internationell marknad. Med den förändringskraft som digitaliseringen innebär, så är det

(ARWU), men kallas oftast bara Shanghai-rankingen

17 Högskolesätena finns i Uleåborg och Rovaniemi i Finland, Luleå och Umeå i Sverige samt Tromsö och Bodö i Norge. Därtill finns den samiska högskolan, Sámallaskuvla/Sámi University College, som är belägen i

Kautokeino i Norge. Utöver denna finns det samiska institutioner på många av universiteten i det nordliga området som Tromsö, Bodö, Umeå och Uleåborg, för att nämna några.

18 https://www.bigsciencesweden.se/

19 https://www.ri.se/sv/press/invigning-av-unikt-testdatacenter 20 https://www.sametinget.se/135662

21 https://www.sametinget.se/135662

central för näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället är med i denna utveckling. Det finns dock rapporter indikerar at digitaliseringen i Övre Norrland har utmaningar. I rapporten Digitaliseringen och näringslivet

så angav at 66 procent av företagen at de obehindrat kunde handskas med datorer, 33 procent av företagen uppgav at de har svårigheter. Något förvånande at angav hela 11 procent av företagen anger at det inte finns någon inom verksamheten som kan handskas med datorer och vanliga mjukvaror

.

Kopplat till digitalisering är det viktigt at samtidigt belysa vem som har tillgång till teknik och vem som nytjar den men också vem som utformar den. I dessa fall har både ålder och kön stor betydelse vilket behöver beaktas

Möjligheter och utmaningar inom näringsliv och entreprenörskap

Regionens naturtillgångar är och har historiskt varit viktiga för regionens utveckling. Inom gruv- och mineral, energitillgångar, stål- och skogsindustrin finns bolag inom flera värdekedjor; brytning, design, förädling och tillverkning, produktion, tjänster och startupbolag. Inom alla dessa sektorer har regionen starka universitet med världsledande forskning. En utmaning är dock at förädlingsgraden av varor och tjänster fortfarande är relativt låg hos företagen. Innovationsgraden samt drivkrafterna at kommersialisera innovationer är även de generellt låga

. Flera studier pekar också på at den naturbaserade ekonomin ständigt ökar sin automatiseringsgrad och därmed successivt minskar sin betydelse för sysselsätningen

.

Över 90 procent av företagen i Övre Norrland tillhör kategorin mikro- och småföretag som innebär färre än tio anställda. Medelstora företag med mellan 50 och 250 anställda är underrepresenterade. För at möta utmaningen med begränsad kapacitet är det nödvändigt at samspela med det företagsfrämjande systemet och aktörer på andra orter eller i regioner.

I företag som verkar i glesa miljöer är vanan at samverka med inkubatormiljöer, till exempel Almi eller och andra miljöer, regionalt och nationellt begränsad. Det innebär at kommuner i glesbygd behöver ta en större roll i at samverka med och främja kontakter med täta miljöer längs kusten för at stärka sin kapacitet

.

Övre Norrland står för et betydande bidrag till den svenska varuexporten, dels genom sina naturtillgångar, dels genom produkter från tillverkningsindustrin och tjänstebolag. Av Sveriges regioner är Norrboten den sjäte största och Västerboten den tionde största regionen för varuexport

. Statistiken är dock ofta missvisande då stora bolagskoncerner med exempelvis huvudsäte i huvudstaden räknar export från Stockholms län. Trots denna statistik har 78 procent av bolagen i Övre Norrland inte någon erfarenhet av at exportera sina produkter och tjänster till andra länder. Deta visar at mikro-, små och medelstora företag är beroende av den lokala marknaden samt av basindustrin

.

22 Örtqvist Daniel, Digitaliseringen och näringslivet, 2017, Luleå tekniska universitet.

23 Örtqvist Daniel, Digitaliseringen och näringslivet, 2017, Luleå tekniska universitet.

24 Norrbottens smart specialiseringsstrategi

25 Örtqvist Daniel, Digitaliseringen och näringslivet, 2017, Luleå tekniska universitet 26 Norrbottens smart specialiseringsstrategi

27 Smart specialisering i Norrbotten Region Norrbotten (2020)

28Kvinnor och män i belysning 2019, 51 000 anställningar i Norrbotten till och med 2030

29 Örtqvist Daniel, Näringslivsutveckling i Nordprogramområdet En analys av tillväxtambitioner, samverkan och export

30 Smart specialisering i Norrbotten

Näringslivet påverkar även det geografiska områdets atraktivitet, dvs hur atraktiv platsen är för at arbeta i såväl som at besöka. Många näringar är mindre i termer av ekonomiskt förädlingsvärde, men har samtidigt en central roll för at skapa en mer diversifierad arbetsmarknad och som en katalysator för innovation och nytänkande inom andra näringar.

Civilsamhällets organisationer ser ofta behov tidigt och tar ansvar för at bidra till at lösa problem och utmaningar innan det finns et intresse från näringslivet eller offentlig sektor. De kulturella och kreativa näringarna

har alltid varit av stor betydelse för platsers atraktionskraft för såväl invånare som besökare. I regionen finns bolag bland annat inom musik, teater, design, spel och digitala tjänster som bidrar till atraktivitet och viktig diversifiering av näringslivet.

Egenföretagandet är lägre i Övre Norrland än i riket och skillnaderna mellan kommunerna är stora. I synnerhet glesbygdsdominerade kommuner uppvisar en högre grad av entreprenörskap och egenföretagande än både kuststäderna och de industridominerade kommunerna

. Det finns stora utmaningar när det kommer till et mer jämställt och jämlikt näringsliv. Nya företag startas och drivs främst av inrikes födda män. Exempelvis startades 417 nya företag av en kvinna eller av flera kvinnor jämfört med 1 044 stycken som startades av en man eller av flera män i Norrboten under 2016. Av nystartade företag var det endast 13 procent som grundades av personer med utländsk härkomst. Den genomsnitliga företagsledaren i Norrboten är en man med gymnasieutbildning och med närmare 20 års erfarenhet som företagsledare. Vidare finns det stora skevheter i könsfördelning bland anställda och i ledningsgrupper, på chefspositioner och i styrelsepositioner, där män dominerar.

I Västerboten är kvinnor och personer med utländsk bakgrund underrepresenterade både vad gäller at starta nya företag samt i ledarpositioner och som företagsledare. Exempelvis hade endast en fjärdedel av företagen i Västerboten en kvinnlig företagsledare och 7 procent av företagsledare var utrikes födda

. Fler män än kvinnor startar nya företag i Västerboten

.

En utmaning är den starkt könssegregerade arbetsmarknaden i Övre Norrland. Traditionella, könstypiska val styr i stor utsträckning yrkesvalen för kvinnor och män. Kvinnor arbetar i högre grad inom offentlig sektor och män i det privata näringslivet. Kvinnors arbete är därmed koncentrerat till et fåtal branscher medan män verkar inom en större branschbredd.

Branscherna där kvinnor och män traditionellt är verksamma varierar kraftigt gällande status, anställningsform och lön. Det påverkar bland annat livsinkomst, pension och sjukersätning.

Deta kan även påverka möjligheterna at gå från förvärvsarbete till företagande då en större branschbredd underlätar för män. Kvinnor med utländsk bakgrund är den grupp som har lägst förvärvsfrekvens på hela arbetsmarknaden.

Samiska företag och näringsliv

31 Här avses arkitektur, bildkonst, media-/kommunikationsbyråer (webb/app/3D/VR/AR), design (kläder, smycken, grafisk form, hantverk/slöjd), foto, film/tv, litteratur, musik/ljud, press, scenkonst samt

spel/gamification.

32 Smart specialisering i Norrbotten, Region Norrbotten (2020)

33 Tillväxtförutsättningar för Norrbottens näringsliv, Örtqvist Daniel (2018)

34 Andel kvinnliga operativa företagsledare per bransch i Västerbotten år 2016. Källa: SCB/Tillväxtverket 35 Tillväxtanalys 2016

36 Socioekonomisk analys ESF Övre Norrland (202)

Samiskt näringsliv har av tradition främst handlat om rennäring, jakt, fiske samt duodji (slöjd och konsthantverk). Idag är majoriteten av den samiska befolkningen dock inte sysselsata inom traditionellt samiska yrken

Allt fler samer har under senare år startat turistföretag som bedriver verksamhet med den samiska kulturen som kännetecken. Där återfinns alltifrån kommunikation och media, upplevelse- och naturturism, guidning och samisk information till cateringverksamhet

I rapporten ”Läget i Sápmi – kartläggningar av samiskt näringsliv” identifierades ca 150 mikro- och småföretag inom samisk besöksnäring

. Kvalitet, hållbarhet, säkerhet och trovärdighet är ledord för en ekologiskt hållbar utveckling inom samiska näringar.

Vad gäller särdragen för företagsstrukturen inom de samiska näringarna är majoriteten av företagen mikroföretag. Rennärings- och slöjdföretagen är ofta uppbyggda så at företagaren gör flera saker i samma företag beroende på årstiden. Möjligheten at hita kompleterande verksamheter till de befintliga samiska näringarna är ofta av högre prioritet än at hita helt nya verksamheter. Besöksnäringen är dock oerhört viktig för Sápmi eftersom den är en förutsätning för försäljning av renköt samt samisk slöjd, konst och design

.

Tillgång till kapital

Tillgång till kapital är en förutsätning för at företag ska kunna starta och växa och för at innovativa idéer ska kunna kommersialiseras. Det är därför centralt at tillhandahålla god kapitalförsörjning längst hela värdekedjan och at hänsyn tas till territoriella inomregionala skillnader. Närvaron av finansiärer och strukturer för kapitalförsörjning varierar geografiskt.

Et strukturellt hinder för tillväxt i form av brister i marknadens utbud av kapital i Övre Norrland uppmärksammas av såväl OECD som Europeiska Investeringsbanken. Låga andrahandsvärden på fastigheter och brister på tillgångar medför större osäkerheter för långivare. Skillnader i tillgång av kapital i olika skeden samt skillnader i möjligheter för kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund at få tillgång till kapital, identifierar behovet av marknadskompleterande kapitalförsörjningsinsatser i Övre Norrland

.

Över Norrland finner at företag som arbetar med erbjudanden kring miljöteknik och klimatomställning lider av samma generella utmaningar kring kapitalförsörjning som andra små och medelstora företag. Dessa utmaningar försvåras i fall sådana företag utvecklar och brukar ny teknologi, nya affärsmodeller eller arbetar med investeringar i klimatomställning av produktion eller distribution. Många små och medelstora företag har dock idag svårt at säkra nödvändig finansiering för klimatomställning

Et flertal lokala bankkontor har stängts ner de senaste åren, vilket är en del av en nationell trend. De senaste 15 åren har cirka hälften av alla bankkontor försvunnit i Sverige och antalet bankanställda har koncentrerats till storstadsregionerna. Det innebär at den lokala kännedomen försvinner. Även på orter där lokala bankkontor finns ser företagarna

37 https://www.sametinget.se/1035

38 Områdesbeskrivning och SWOT-analys av Interreg Nords programområde.

39 Regionanalys av Norrbottens län- Underlag för regionalt strukturfondsprogram i Övre Norrland 2021-2027 40 Sametinget (2019) Läget i Sápmi- kartläggningar av samiskt näringsliv.

41Områdesbeskrivning och SWOT-analys av Interreg Nords programområde.

42 Tillväxtverket, ”Förhandsbedömning finansieringsinstrument inför ERUF 2021-2027”, 2021

43

utmaningar i at besluten inte fatas lokalt utan tas av regionkontoren som de upplever saknar lokalkännedom

.

Kompetensförsörjning

Rekryteringsbehoven fram till 2030 i regionen är betydande och består till största delen av luckor efter pensionsavgångar. Exempelvis är rekryteringsbehovet i Norrboten 51 000 anställningar fram till 2030, set endast till sektorerna industri samt vård och omsorg. Många kommuner i Övre Norrland står inför betydande utmaningar när det gäller kompetensförsörjning, drygt 27 procent av små och medelstora företag i regionen (SMF)

upplever at tillgång till kompetent arbetskraft är et stort hinder för tillväxt

. Samtidigt är systemen för kompetensförsörjning komplext med en mängd av aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Exempel på utbildningsaktörer samt aktörer och insatser som bidrar till kunskapsutveckling är universitet och forskningsorganisationer, verksamhet för vuxenutbildning, civilsamhället, Ung Företagsamhet och övriga företagsfrämjande organisationer, lärlingar, trainees, kurser och seminarieserier, folkhögskolor, yrkeshögskolor, exjobbsförmedlingar, inkubatorer, science parks samt digitala bolag. Deta är nödvändigt för at kunna möta kompetensförsörjningsutmaningarna i såväl privat som offentlig sektor och civilsamhället

.

Kompetensförsörjning handlar om at arbetsgivare kan atrahera talang och kompetens, samt at bibehålla dessa genom at kontinuerligt erbjuda kompetensutveckling. För at möta behov på kortare sikt finns behov av uppdragsutbildningar eller andra typer av riktade kompetensförsörjningsinsatser som kompleterar det mer trögrörliga utbildningssystemet.

Här kan samverkan mellan näringslivet och akademin skapa intressanta, banbrytande forsknings- och utvecklingsprojekt för en stärkt kompensförsörjning. Ny kunskap som skapas vid universitet och högskolor kommer inte näringslivet till godo i så stor utsträckning.

Länkarna mellan de svenska lärosätena och kunskapsintensiva nya och växande entreprenörsföretag bör därför stärkas genom utökade och delvis nya samverkansformer

. Förändringarna på arbetsmarknaden med ökade krav på såväl generella som specifika kompetenser innebär at arbetskraft utan avslutad gymnasieutbildning riskerar at få det svårare på arbetsmarknaden

. At säkra gymnasiekompetens är således en grundförutsätning för at stärka kompetensförsörjningen på lång sikt. En inkluderande tillväxt är nödvändigt för en väl fungerande kompetensförsörjning i regionen. Det innebär at inkludera fler grupper av människor på arbetsmarknaden som idag står utanför. I arbetet behöver systemen för at validering av kunskap stärkas, samt at utveckla arbetssät på arbetsplatser för introduktion eller utbildning av personer med utländsk bakgrund eller personer som har en lägre utbildningsnivå. Exempelvis civilsamhället bidra till at skapa förutsätningar för människor utanför arbetsmarknaden eller som behöver bredda sit yrkesval.

44

45 SMF omfattar mikroföretag (färre än 10 anställda), små företag (10-49 anställda) och mellanstora företag (50- 249 anställda).

46 Företagens villkor och verklighet, Tillväxtverket 2017

47 Ejdemo och Parding, 51 000 anställningar i Norrbotten fram till 2030 (2018)

48 Braunerhjelm Pontus Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2020 (2020)

49 Smart specialisering Norrbotten, Region Norrbotten (2020). Ejdemo Thomas och Parding Karolina, 51 000 anställningar i Norrbotten till och med 2030 (2018)

Skillnaderna gällande högre utbildning mellan kvinnor och män i Övre Norrland är stor, precis som i övriga riket, där kvinnor i högre utsträckning än män går vidare till eftergymnasial utbildning. Exempelvis har 38 procent av kvinnorna i Norrboten en eftergymnasial utbildning jämfört med 21 procent för männen. Västerbotens utbildningsnivå är i nivå med riket, men skillnaderna i utbildningsnivå är precis som i Norrboten mycket stora mellan kommunerna. Exempelvis har en femtedel eftergymnasial utbildning i kommunerna Dorotea och Norsjö, medan det i Umeå är varannan invånare

.

Utbildningsvalen för kvinnor i regionen följer i hög utsträckning traditionella könsmönster.

Pojkar och unga män har lägre betyg än flickor och unga kvinnor i grund- och gymnasieskolan, och färre män än kvinnor påbörjar och avslutar högre studier. Det är dock lätare för män at göra karriär inom akademin än vad det är för kvinnor. Socioekonomi har utöver kön en avgörande inverkan på studieresultat

.

Utmaningar och möjligheter för ett koldioxidfritt och grönare Europa

Klimatförändringar kommer at kräva en omställning till minskande utsläpp, särskilt från transporter, ökad beredskap för at hantera effekter av klimatförändringarna liksom utveckling av nya lösningar för at tillhandahålla varor och tjänster med mindre klimatavtryck

.

Både Norrbotens Västerbotens klimat- och energistrategi identifierar fossilberoendet i exempelvis transporter som en stor utmaning, samtidigt som båda strategierna lyfter potentialen i at utveckla och producera mer förnybar energi

. I ”En klimatstrategi för Sverige” slår regeringen fast at Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland

.

Den nationella målsätningen för transportsektorns minskning av växthusgasutsläpp innebär at transportsektorn ska vara fossiloberoende till 2030. Det betyder at utsläppen av växthusgaser från transportsektorn ska vara 70 procent lägre år 2030 än de var 2010.

Analys av offentlig statistik visar at utvecklingen i Övre Norrland går långsamt. För Norrbotens del var växthusgasutsläppen från transportsektorn 2017 femton procent lägre än 2010. I Västerboten var motsvarande siffra tio procent

.

Det tydligaste styrmedlet för at öka hastigheten i omställningen är den nationella reduktionsplikten. Den innebär at en bestämd och årligen ökande del förnybara bränslen ska blandas in i den bensin och diesel som säljs. Andra insatser är nationella styrmedel för ökad elektrifiering och et allt större intresse för vätgas.

En av utmaningarna för energisystemet i Övre Norrland är at en ökning av produktionen av förnybar energi, framför allt el, inte kan tillgodogöras fullt ut på grund av kapacitetsbrist i

50 Socioekonomisk analys Europeiska socialfonden Övre Norrland, 2020 51 Ett jämställt Västerbotten

52 Globaliseringens drivkrafter och samhällsekonomiska konsekvenser, 2008, Karolina Ekholm Stockholms universitet och SNS.

53Norrbottens klimat- och energistrategi 54 Västerbottens klimat- och energistrategi 55En klimatstrategi för Sverige

56Nationella emissionsdatabasen

överförings- och distributionsinfrastrukturen. Utmaningen förstärks av en rad andra faktorer och möjligheter som exempelvis at:

 Nätägarna har anslutningsplikt för nya kunder men först till kvarn gäller avseende möjligt effektutag. Deta innebär at kunder ofta ”bokar upp” mer effekt än vad de i realiteten behöver.

 Omställningen till et fossilfrit samhälle medför ökade krav på elnäten, bland annat på grund av mer ojämn elproduktion i samband med en ökande elektrifiering.

Cirkulär ekonomi

En cirkulär ekonomi är et verktyg för at minska samhällets resursanvändning och den miljöpåverkan som följer av denna. Det kopplar till hur samhället planeras, till exempel vad gäller mark- och vatenanvändning, vilket får avgörande betydelse för både näringsliv och allmänheten.

Omställningen innebär en omvandling av samhället och är nödvändig för at Övre Norrland ska uppnå sina klimatmål och bibehålla näringslivets konkurrenskraft globalt

Den har potential at minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan genom företagande och innovation som baseras på cirkulära materialflöden och affärsmodeller

.

Essentiellt för den cirkulära omställningen är design- och planeringsstadiet. Hos företag och startupbolag är kunskapen om cirkulära affärsmodeller och cirkulära affärsflöden avgörande.

Upp till 80 % av produkters miljöpåverkan avgörs under designfasen

.

Genom at hantera material och produktdesign mer cirkulärt kan värdeläckage från olika materialflöden minska. Via lättillgänglig information till konsumenter om produkters innehåll, ursprung, miljöpåverkan och hur de kan återvinnas eller tas om hand finns potential at yterligare minska mängden avfall som behöver avlägsnas.

Regionens samhällen är betydelsefulla i en cirkulär omställning och kan samtidigt bidra till samhällets innovationskraft och utveckling. Offentlig sektor har en möjlighet at genom sina inköp använda sin egen konsumtion av varor och tjänster för at driva utvecklingen i rät riktning och upphandla cirkulärt anpassade varor och tjänster.

Näringslivet har länge arbetat med resurseffektivitet och är drivande i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. För många företag ligger potentialen i ökad konkurrenskraft genom en säkrad råvarutillgång, ökad resurseffektivitet, riskminimering, minskad klimatbelastning, innovationsförmåga, digitalisering samt ökad omsätning

. För at deta ska möjliggöras fullt ut behöver tillståndsprocesser och metoder för samverkan mellan olika aktörer effektiviseras.

En ökad export av hållbara, cirkulära innovationer kan också bidra till en positiv utveckling i de länder som svenska företag handlar med och investerar i.

57 Norrbotens klimat- och energistrategi 58 Västerbotens klimat- och energistrategi

59 Cirkulär ekonomi –strategi för omställningen i Sverige. Miljödepartementet 2020.

60 https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/4d42d597-4f92-4498-8e1d- 857cc157e6db

61 Cirkulär ekonomi –strategi för omställningen i Sverige. Miljödepartementet 2020.

Biobaserade produkter som ersäter fossilbaserade produkter spelar en viktig roll i en cirkulär ekonomi

. Övre Norrlands naturresurser kan tillsammans med forskning och innovation spela en stor roll i omställningen och samtidigt bidra till stärkt konkurrenskraft för regionen.

Anpassning till ett förändrat klimat

Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar och kräver globala, nationella, regionala och lokala åtgärder för at begränsa utsläppen av växthusgaser och anpassa samhället till klimatförändringarna

.

Övre Norrlands geografiska placering i Arktis medför en stor påverkan av de pågående klimatförändringarna. Till dags dato uppskatas den mänskliga aktiviteten ha orsakat en global uppvärmning på cirka 1,0°C över förindustriell nivå. Många landområden och årstider uppvisar en uppvärmning över det globala årliga genomsnitet. Exempelvis är uppvärmningen i den Arktiska regionen två till tre gånger högre än det globala genomsnitet

.

Klimatzonerna i Sverige flytar norrut med mellan 5 och10 kilometer om året. Det gör at den skog som planteras och brukas idag även ska kunna producera och vara lönsam i en framtida klimatzon. Skogen ska utöver at producera virke också bevara biologisk mångfald och ge möjligheter till naturvistelse även för kommande generationer

.

I et förändrat klimat kan också antalet skogsbränder och deras utbredning komma at öka.

Brandrisksäsongen förväntas bli längre i hela Sverige. Antalet perioder med hög risk för skogsbrand förväntas öka, precis som högriskperiodernas längd

.

Et förändrat klimat med högre temperaturer, fler skyfall och längre perioder med torka påverkar även tillgången till och kvalitén på dricksvaten. Även mer långsamma förändringar som de i yt- och grundvatenmängd ger nya utmaningar

.

Med et förändrat klimat förändras riskbilden för förorenade områden. Et förändrat klimat med högre maxflöden/lägre minflöden i vatendrag, frekventare skyfall samt ökad risk för ras och skred och erosion bidrar till en ökad föroreningsrisk framöver. För at minska risken för föroreningsspridning är det viktigt at miljöfarliga verksamheter skyddas och anpassas till framtida klimateffekter och at klimatrelaterade risker vägs in vid bedömning av saneringsbehov av förorenade område

.

62 Cirkulär ekonomi –strategi för omställningen i Sverige. Miljödepartementet 2020.

63 Norrbottens Regionala utvecklingsstrategi 64 Västerbotens Regionala utvecklingsstrategi

65 IPCC (2019). AR6 Specialrapport om 1,5 graders uppvärmning.

66 Skogsstyrelsen (2020-09-16) https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/olika-satt-att-skota-din- skog/klimatanpassad-skogsskotsel/

67https://www.klimatanpassning.se/klimatanpassa/vagledning-for-klimatanpassning/hantera-risker/brand- 1.89107

68 https://www.klimatanpassning.se/hur-samhallet-paverkas/vatten-och-avlopp/dricksvatten-1.90973

69 Miljösamverkan Sverige (2018). Klimatanpassning i prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden

Övre Norrland präglas såväl historiskt som idag av stora råvarubaserade industrier inom branscherna gruvindustri, metallindustri och träindustri. En betydande del av länets nuvarande efterbehandlingsbehov kan kopplas till dessa branscher

I Norrbotens och Västerbotens regionala utvecklingsstrategier nämns klimatanpassning som en utmaning som behöver hanteras. Främst handlar det om at främja insatser men också at transportinfrastruktur behöver klimat anpassas samt processer för fysisk planering. Även de samiska näringarna nämns som en viktig näring at anpassa till de pågående klimatförändringarna.

Utmaningar och möjligheter för ett mer sammanlänkat Europa

I Övre Norrland är tillgången till bredbandsinfrastruktur av stor betydelse för möjligheten at arbeta, driva och utveckla företag samt för at tillhandahålla en god samhällsservice. Genom den digitala tekniken kan avstånd, såväl fysiska som ekonomiska och sociala, förkortas både inom regionen och till övriga regioner inom EU.

Den digitala tekniken i Övre Norrland behöver förbätras, exempelvis har Norrboten den lägsta graden av mobil ytäckning i hela landet. I många regioner når ytäckningen för mobiltelefoni nära 100 procent av regionens yta. I Norrboten utvecklades ytäckningen för mobiltelefoni (mobila taltjänster) från at täcka 64,2 procent av geografin 2013 till 71,6 procent 2018

. I 2020 års uppföljning av regeringens bredbandsstrategi framgår at en ökad mobil användning kräver investeringar i fast bredband, bland annat genom förbätrad kapacitet till och från basstationer

.

Regeringens mål är at 93 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband 2025

. Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning för 2019 visar at tillgången till fast bredband i Norrboten och Västerboten behöver utvecklas där folk bor och arbetar, för at nå regeringens mål. Endast 80 procent av hushållen och 77 procent arbetsplatserna i Norrboten har fiber. I Västerboten har 88 procent av hushållen och 87 procent av arbetsplatserna

.

Fungerande mobila kommunikationer i glesbebodda fjällområden är av särskild betydelse för den samiska befolkningen, eftersom mobila kommunikationer innebär ökad säkerhet och trygghet för renskötare som periodvis arbetar i socialt isolerade miljöer

. Sametinget menar också at utbyggnation av mobilt internet på et positivt sät kan stimulera samarbeten mellan samebyar, besöksnäringen och andra intressenter som verkar i regionens fjällområden

.

70 https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/miljo-och-vatten/fororenade-omraden.html#0

71 Länsstyrelsen i Norrbottens län (2017). Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2018-2020

72 OECD:s territoriella utvärderingar Nordliga glesbefolkade områden (2017) 73 Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2019.

74 IT i människans tjänst – en digital agenda för Sverige, Näringsdepartementet, 2011

75

76 Christina Lunner Kolstrup, Lillian Lavesson och Mozhgan Zachrison (2019). Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet bland renskötare i svenska Sapmí. Sveriges lantbruksuniversitet.

77 Sametinget (2019). Sammanträdesprotokoll, 5 december.

För at främja en digital utveckling av hela Övre Norrland, vilket innebär förbätrade arbetsmöjligheter i fjällområdena och bätre utvecklingsmöjligheter för företags- och besöksnäringen, behövs et fortsat arbete för förbätrade uppkopplingsmöjligheter. I och med at många områden i regionen är glesbefolkade är det inte alltid lönsamt för bredbandsbolagen at själva stå för utbyggnationen av nätet. Av den anledningen är fortsat offentligt finansieringsstöd för satsningar på bredbandsutveckling nödvändig.

Transportinfrastruktur

Det transportintensiva näringslivet är beroende av et robust och kapacitetsstarkt transportsystem för at bidra till övriga Sveriges och Europas välfärd. Et utvecklat järnvägsnät och en effektiv sjöfart tillsammans med vägsystemet förstärker det nationella intermodala transportsystemet och bidrar till ökad flexibilitet, leveranssäkerhet och miljö- och klimatvänliga alternativ för näringslivets transporter

. För at uppfylla regionala, nationella och europeiska mål för klimatet och för tillväxt och sysselsätning, krävs konkurrenskraftiga transportlösningar som bygger på långsiktig hållbarhet. Deta kan dels ske genom förbätringar av den fysiska infrastrukturen, dels genom metodutveckling som syftar till at utveckla och främja multimodala transporter. Inför realisering av infrastrukturinvesteringar krävs också mer eller mindre omfatande analyser eller förberedande av ansökningar avseende miljötillstånd eller planer. För en utveckling av framtida transportsystem i önskad riktning finns också behov av kompetenshöjande insatser.

Övre Norrland är et geografiskt omfatande område med över en tredjedel av Sveriges totala landareal. Deta innebär at stora delar är glest befolkade och därmed långa avstånd mellan tätorter och byar. Ofta har vägen genom tätorten eller byn många olika funktioner at tillgodose där tung och förhållandevis intensiv trafik samt trafik för arbetspendling ska samsas med barn och ungdomars skolväg och andra oskyddade trafikanter. Bristen på tillgänglighet gör at korta resor i hög grad sker med bil vilket inte är förenligt med målet om et hållbart resande. Åtgärder i form av gång- och cykelvägar inom och mellan byar och tätorter bidrar till minskad fordonstrafik, ökad trafiksäkerhet och ökad atraktivitet genom at trafikmiljöns negativa effekter mildras. Åtgärder som stärker besöksnäringens behov av tillgänglighet till atraktiva platser kan vara anläggande av eller upprustning av angöringspunkter såsom parkerings- eller utsiktsplatser eller anslutningssträckor.

För at bidra till en ökad tillgänglighet i regionen finns även et behov at kunna utveckla et hållbart resande. Det är en stor utmaning för Övre Norrland när det gäller möjligheterna at uppräthålla en väl fungerande kollektivtrafik. Deta riskerar at minska tillgängligheten för resenärsgrupper utan tillgång till bil. Det gör också at besöksnäringen i många fall inte kan erbjuda et hållbart resande med allmän kollektivtrafik i et hela resan perspektiv. Regionen har också et betydande gränsregionalt resandeutbyte som har betydelse för såväl offentligsektors som näringslivets kompetensförsörjning samt besöksnäringens behov av öst- västliga förbindelser. Det finns därför et stort behov av innovativa lösningar, där såväl persontrafik som godstrafik ingår, för utvecklad funktion och ekonomi i syfte at stärka tillgängligheten till atraktiva målpunkter i regionen.

78Regional Innovation Scoreboard 2019 Regional Innovation Scoreboard 2019

I många avseenden är en god tillgänglighet genom transportinfrastruktur en förutsätning för en gles region som Övre Norrland som ligger långt från större marknader, men samtidigt har stora tillgångar i form av biomassa, mineraler, unika besöksmål och exportintensiv industri.

Möjligheten at investera i transportinfrastruktur har varit avgörande för satsningar som bundit ihop regionen, och har framförallt stärkt samverkan kring et europeiskt systemtänk.

Satsningarna har dels effektiviserat och utvecklat godstransporterna, dels stärkt kopplingarna mellan platser inom och utanför regionen. Behovet handlar om at kunna transportera gods på et hållbart sät, där det fordras ökad kapacitet, anpassningar av hamnar för at uppfylla miljökrav och tillgodose marknadens behov, omlastningsterminaler och utbyggd tågtrafik.

Det finns också et behov av en utvecklad persontrafik med kortare restider inom länet för at knyta ihop arbetsmarknader och arbetsplatser, utveckla kollektivtrafiken samt globala kopplingar via flyg.

Vägnätets övergripande transportstråk utgörs av genom Europavägarna E4, E10, E12 och E45 i samspel med det regionala finmaskiga vägsystemet. Vägnätet är, särskilt avseende det finmaskiga, av undermålig kvalitet och standard vilket skapar tillgänglighetsproblem. Det finns därför et stort behov av vägförbätrande åtgärder som ökar såväl tillgänglighet som miljö- och trafiksäkerhet. Vägnätets kvalitet är nära sammankopplat med utvecklingsmöjligheterna inom bland annat besöksnäringen och skogsindustrin. Industrin efterfrågar möjligheter at köra allt tyngre transporter, vilket kan vara effektivt ur både kostnads- och hållbarhetsperspektiv genom dess bidrag till et effektivare nytjande av befintligt transportsystem. Deta ställer ökade krav på drift och underhåll av väg- och järnvägssystemet för at uppräthålla en god standard. Mer välunderhållen infrastruktur är viktigt för at uppräthålla näringslivets konkurrenskraft och för at garantera individers säkerhet och tillgänglighet. I stora delar av geografin är det svårt at skapa alternativ till bil och lastbil, i synnerhet i de glest befolkade delarna av geografin

Stambanan genom övre Norrland sträcker sig genom de två nordligaste länen i nord-sydlig riktning och har en stor betydelse för övre Norrland och Sverige som helhet. Betydande godsmängder till- och från övre Norrland fraktas längs denna. I nord-sydlig riktning finns även Inlandsbanan och Botniabanan. Dessa kompleteras i och med färdigställandet av Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå där den första etappen är påbörjad.

Norrbotniabanan är en viktig länk som idag saknas, både för at starka kapaciteten vad gäller godstransporter och för at förbätra människors mobilitet. Norrbotniabanan kommer at ha en viktig funktion at knyta samman arbetsmarknader och branscher lokaliserade kring städer längs med norrlandskusten

De nord-sydliga järnvägsstråken kompleteras i öst-västlig riktning av malmbanan Narvik- Kiruna-Gällivare-Luleå samt tvärbanorna Älvsbyn-Piteå, Arvidsjaur-Jörn (idag utan trafik), Storuman-Lycksele-Hällnäs, Vännäs-Umeå-Holmsund, Bastuträsk-Skellefteå-Skelleftehamn och Haparandabanan som ansluter till det finska järnvägsnätet.

Det finns stora brister i järnvägssystemet i form av avsaknad av elektrifiering på vissa sträckor, brister i signal- och säkerhetssystem, flaskhalsar, brist på mötesplatser och uppställningsspår samt behov av dubbelspår på vissa sträckor. Införandet av det europeiska

79 Regional Systemanalys Norrbotten och Västerbotten 2016. Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Norrbotten

tågsäkerhetssystemet European Rail Traffic Management System (ERTMS) innebär vissa förbätringar, men utgör samtidigt et potentiellt hinder för vissa tågoperatörer på grund av de relativt höga kostnaderna i förhållande till nytan. Deta kan i sin tur innebära en suboptimering när det gäller nytjandet av de delar som enbart förlitar sig på ERTMS som signalsystem. Utöver deta innebär uppgraderingar av ERTMS-systemet stora kostnader för de operatörer som har ERTMS-utrustning installerad.

För at kunna möta prognostiserade ökningar av persontransporter och godsflöden på järnvägen som helhet krävs kraftiga investeringar i järnvägsnätet. Ur et europeiskt perspektiv är järnvägssystemet i norra Sverige av särskilt viktig betydelse då det gäller transport av råvaror. Den kommande Norrbotniabanan klassas som stomjärnväg av EU och är också en viktig del av Botniska korridoren som är en gränsöverskridande korridor i det europeiska stomnätet, TEN-T Core Network. Botniska korridoren kopplar ihop den europeiska kontinenten med norra Sverige, Norge och Finland genom stomnätskorridorerna Skandinavien-Medelhavet och Nordsjön-Östersjön.

EU:s beslut om at de nordsydliga transportstråken ska ingå i TEN-T Core Network, innebär et krav på at dessa ska vara färdigställda före 2030. TEN-T omfatar alla transportslag (järnväg, vägnät, flygfart, trafik på vaten och terminaler/hamnar). Det övergripande målet är at de ska skapa et säkert och hållbart trafiksystem för EU, som bidrar till smidiga transporter för människor och varor. Utbyggnaden av Norrbotniabanan behöver intensifieras för at 2030-målet ska kunna uppfyllas

Längs Norrlandskusten finns en hamnstruktur som är inriktad på exportföretagen inom framförallt skogs- och stålindustrin. Luleå hamn hanterar idag rikets tredje största godsvolym och är av EU även klassad som en stomnätshamn. För at möta framtida behov av malmtransporter planeras för breddning och fördjupning av farleden. Piteå hamn är viktig för skogsindustrin och har under senare år haft en avgörande roll för vindkraftsutbyggnaden i Markbygden. I Skellefteå och Umeå hamnar pågår flera tunga investeringar för at möta industrins utveckling. Mellan Umeå och Vasa säts en ny innovativ och miljömässigt hållbar färja i trafik våren 2021. Denna bedöms kunna skapa yterligare möjligheter för järnvägstransporter i öst-västlig riktning samt kopplingar mot södra Sverige och den europeiska kontinenten. Tillsammans med de mindre och mellanstora hamnarna längs Norrlandskusten tillgodoses olika behov hos industrierna då hamnarna kompleterar varandra. Genom åtgärder som stärker och knyter samman hamnarna med övriga transportslag skapas en helhet med et mer långsiktigt hållbart transportsystem som får bätre förutsätningar at avlasta väg- och järnvägsnätet

Näringslivet och den offentliga sektorn i Norrboten och Västerboten behöver goda flygförbindelser för samverkan med övriga landet och resten av världen. För besöksnäringens utvecklingsmöjligheter är tillgänglighet till flyget avgörande med Arlandas funktion som nationellt och internationellt nav. Totalt finns et tiotal flygplatser med reguljär trafik. Då avstånden till- och från övre Norrland är betydande finns i många fall inget alternativa resmöjligheter till flyget. I öst-västlig ledd saknas riksgränsöverskridande flygförbindelser,

80 Commissioner Valean's Speech: 'EU strategy for mobility and transport: measures needed by 2030 and beyond'

81 Artikel: Beställningen är undertecknad – våren 2021 seglar nya Kvarkenfärjan in i Vasa hamn

vilket innebär stora kostnader avseende både tid och pengar när det gäller at uppräthålla öst-västliga kontakter. Flyget står inför stora förändringar kommande år för at möta kraven på miljövänligare drivmedel och ökad säkerhet. Möjligheterna och tillgång till biobaserat flygbränsle samt potentiell utveckling av elflyg är därför betydelsefull för regionen. Flyget och flygplatsstrukturen utgör också en viktig resurs när det gäller säkerhet, sjuktransporter och brandbekämpning.

Utvärderingar av nuvarande programperiod

Utvärderingar av nuvarande programperiod visar på önskemål om varierade projekttider beroende av satsningars art. Längre projekt skulle kunna ha krav på halvtidsutvärderingar, vilka skulle avgöra längre projekts möjlighet till bibehållen finansiering.

 Insatsområde 1 Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation . Universiteten anser inte at insatsområdets aktiviteter speglar namnet Forskning och Innovation. Deltagande i vetenskapliga konferenser och framtagande av vetenskapliga artiklar är till viss del en grund för universitetens intresse av at driva projekt. Övriga forskningsaktörer har svårt at söka projekt då täckningen för overheadkostnader är för låg för dessa. SMF har haft en låg investeringsgrad i forskning och utveckling. För at ändra strukturer som inkluderar aktörer från olika sektorer behövs en långsiktig finansiering och arbetssät.

 Insatsområde 2 Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. Ska olika aktörer bygga olika sträckor eller hade det varit bätre med et samlat ansvar för byggnationer.

 Insatsområde 3 Att öka små och medelstora företags konkurrenskraf . Insatsområdet täcker upp många intressanta och bra satsningar men det blir lät lite ”spretig”.

 Insatsområde 4 Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Det har varit enklare at nå ut till organisationer och kommuner än till företag. Få aktörer har visat intresse av at driva projekt och det tog tid innan det började komma in ansökningar avseende annat än förstudier.

 Insatsområde 5 Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. Större investeringar har ofta varit förenade med långa processer och fördyringar. Förvaltande myndighet har kunnat besluta om sådana projekt i etapper där det reserveras pengar för fortsätning om projektet anses viktigt och prioriterat, eller ha längre projekttid och högre budget med villkor om halvtidsavstämning samt kunna ha förstudieprojekt.

Övre Norrlands smarta specialiseringsområden

För at möta utmaningarna med låg produktivitet, ogynnsam branschstruktur och sjunkande privat forskning och ska insatser koncentreras till de tematiska områden som pekas ut i Norrbotens smarta specialiserings strategi och Västerbotens innovationsstrategi. Inom dessa områden kan mer göras för at dra nyta av mervärden genom koncentrationen av kompetenser som utgör grunden för de tematiska områdena. Det är också inom flertalet av dessa områden som Övre Norrland har den största potentialen at uppfylla visionen.

Samtidigt är arbetet med smart specialisering en entreprenöriell process, vilket innebär at

olika typer av insatser och områden kommer at vara aktuella under programperioden.