Utvecklingsplan
Sunderby sjukhus g 23 april 2013
SWECO Architects AB / projekt 3171647000
Utvecklingsplan 2013
Inledning 5
Vision
Översiktlig sammanfattning Uppdrag
Planeringsprocess Organisation
Nationella trender inom vården 13
Sjukvården i Norrbotten 21
Befolkningsutveckling Vårdens organisation Ny organisation från 2014 Vårdutveckling
Landstingets miljöpolicy
Sunderby sjukhus nuläge 33
Verksamheternas situation Sjukhusområdet
Lokaler öppenvård
Lokaler behandling och diagnostik Lokaler slutenvård
Stödfunktioner Miljöarbete
Byggnadens fysiska förutsättningar
Sunderby sjukhus i framtiden 51
Behov av lokalförändringar Identifierade expansionsmöjligheter Beskrivning av utvecklingsplan Ny disposition av lokaler
Etappindelning och preliminär tidplan
BILAGOR
Nuvarande lokaldisposition 71
Fastighetstekniska anläggningar 80
Historik 83
Sunderb y sjuk hus
April 2013 5 Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Inledning
Verksamhetsidé
Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val.
Genom aktiva förebyggande och hälsofrämjan- de insatser ska landstinget verka för en jäm- ställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna.
Hälso-, sjuk- och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter.
Genom aktiva regionala utvecklingsinsatser och kulturverksamhet ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förut- sättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö.
Gemensamma värderingar
Landstingets verksamhetsidé tar sin utgångs- punkt i folkstyret. De gemensamma värdering- arna är övergången till landstingets mål och syftar till att skapa förhållningssätt och attity- der som stimulerar kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande.
Den demokratiska uppgiften är att erbjuda en regional folkvald plattform där viktiga vägvals- frågor för länets framtid ska lyftas upp, disku- teras och beslutas i öppna och demokratiska former. Arbetet för att tillgodose norrbottning- arnas behov ska genomsyras av en humanistisk människosyn, där alla människor är unika och har lika värde.
Det politiska ledarskapet har till uppgift att styra verksamheten, avgöra värderingstvister, göra vägval och ange vad som ska åstadkom- mas. Gränsen mellan politikens styrning och verksamheternas ledning ska vara tydlig.
De verksamheter som landstinget ansvarar för ska arbeta utåtriktat och tillgängligt för alla, professionellt, miljömedvetet och ekonomiskt
Vision
ansvarsfullt. De möjligheter som ny teknik och ny kunskap erbjuder ska tas tillvara. Förmågan att snabbt kunna ställa om efter en omvärld som ständigt förändras ska prägla landstinget på alla nivåer. Verksamheternas förmåga att svara mot norrbottningarnas behov ska regel- bundet följas upp och utvärderas.
Landstingets verksamhet ska vara målstyrd, resultatorienterad, decentraliserad, obyråkratisk och ha tydliga beslutsnivåer. Processtänkande och arbetsformer som stimulerar samarbete över yrkes- och enhetsgränser ska stimuleras.
Lärande och utveckling ska vara naturliga delar av det dagliga arbetet och syfta till att ta tillvara alla medarbetares kunskaper och erfarenheter.
Ledar- och medarbetarskap i landstinget, arbetssätt, ansvarsfördelning och metodval, ska bygga på professionalism och en stark tilltro till varje enskild medarbetare. Ledare som är öppna, engagerade, tydliga och goda föredö- men ska stödja ett systematiskt förnyelsearbete.
Vision
”Över tiden säkra länssjukhusets roll som
kompetenscentrum och navet för länsfunktionerna.”
6 April 2013
Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus
Informationen ska stärka den demokratiska processen och verksamheternas mål och arbete.
Den ska tillgodose högt ställda krav på öp- penhet, saklighet samt verka i alla riktningar mellan alla grupper och enskilda som berörs av landstingets ansvarsområden.
Öppenhet och samverkan är nyckelord i arbetet med att utveckla välfärden i Norrbot- ten. Samarbete, kontakter samt kunskaps- och informationsutbyte mellan myndigheter, företag och andra organisationer i länet måste ständigt utvecklas. Det nationella och interna- tionella utbytet av tankar, idéer och kunskaper ska stimuleras. De möjligheter som det mång- kulturella samhället erbjuder ska tas tillvara.
Rasism och främlingsfientlighet ska motverkas.
Etisk plattform och prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Landstingets etiska plattform bygger på priori- teringsutredningens grundläggande principer:
människovärdesprincipen, behovs- eller solida- ritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprin- cipen.
Det kommer alltid att finnas grupper som inte har möjligheter, kunskap eller förmåga att föra sin egen talan. Landstinget måste särskilt bevaka dessa gruppers intressen.
De svårast sjuka ska prioriteras. Prioriteringar måste alltid utgå från nedanstående priori- teringsprinciper. Behovstäckningen ska vara högre i prioriteringsgrupp 1 än i prioriterings- grupp 2 och högre i prioriteringsgrupp 2 än i prioriteringsgrupp 3. Medicinsk bedömning måste ske innan patienten kan placeras i någon prioriteringsgrupp.
Prioriteringsgrupp 1
Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjuk- domar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död.
Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ vård och lindrande vård i livets slutskede. Vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestäm- mande.
Prioriteringsgrupp 2
Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering med mera enligt hälso- och sjukvårdslagens definition.
Prioriteringsgrupp 3
Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjuk- domar.
Prioriteringsgrupp 4
Vård av andra skäl än sjukdom och skada.
Utanför prioriteringsordningen Åtgärder utan dokumenterad nytta.
April 2013 7 Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Inledning
Översiktlig sammanfattning
Utvecklingsplanen föreslår, efter analys av sjuk- husets förutsättningar och behov samt verksam- hetens utveckling, ett antal lokalförändringar inför framtiden.
Prioritering
Under arbetet med planen har olika utbygg- nadsetapper analyserats. Under hösten 2012 beslutade styrgruppen att prioritera etapp D/E, därefter etapp B och sedan etapp C med huvudentré.
Generellt
Lokaliseringen av läkarutbildningen till sjukhu- set leder till ett ökat behov av undersöknings- rum och administrativa arbetsplatser vid alla vårdverksamheter på sjukhuset.
Administrativ byggnad
För läns- och sjukhusadministrativ service skapas en ny byggnad. Denna byggnad kommer att inrymma administrativa lokaler för sjukhu- set såsom smittskydd, växeln, vårdhygien, FoU, länsteknik med flera.
Akutmottagning
Lokalerna får ökad säkerhet och anpassas till ett effektivare arbetssätt.
Barnsjukvård
Förändrat flöde och arbetssätt skapar behov av utökad yta.
Bild- och funktionsmedicin
Diagnostikområdet utvecklas kontinuerligt.
Lokalyta skapas för att ge utrymme för ny tek- nik och ökade analysmängder.
Cytostatikamottagning
All poliklinisk cytostatikabehandling samlas i en gemensam mottagning med möjlighet till specialisering och effektivisering.
Dokumentation och möten
Vid planering av kommande projekt ska ut- rymmen för dokumentation och möten, som exempelvis teamrum, tillskapas.
Hjärtmedicinskt center
Delar av verksamheten samlas i nya lokaler för en effektivare och mer patientorienterad vård.
Huvudentré
Huvudentrén anpassas för fler patienter då öppenvård och dagsjukvård förväntas öka. I an- slutning till entrén skapas en ny restaurang med tillagningskök och möjligheter till avskiljdhet för personalen.
Intensivvårdsavdelning (IVA) Behov av fler intensivvårdsplatser.
Laboratoriemedicin
Utvecklingen inom laboratoriemedicin kräver bättre anpassade lokaler för både diagnostise- ring och utbildning.
Njurmedicinskt center
Genom att samla mottagning och dialysverk- samhet skapas ett lättillgängligt center för patienterna.
Närsjukvård/länssjukvård
Idag går det inte att bedöma hur införandet av när- och länssjukvård påverkar behovet av ombyggnationer.
Operation/sterilcentral
Med en separarering av planerad och akut verksamhet på operation kan verksamheten effektiviseras. Sterilcentralen ges lokaler för att kunna hantera nya kvalitetskrav och ett ökat materialflöde.
8 April 2013
Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus
Rehabiliteringscenter
Rehab/reuma mottagningsverksamhet sam- lokaliseras med neurologimottagningen och paramedicinsk verksamhet för en bättre pa- tient- och arbetsmiljö samt ökad möjlighet till teamsamarbete.
Kvinnosjukvård
All verksamhet inom kvinnosjukvården samlas i direkt anslutning till varandra.
Kliniskt forskning- och träningscenter Koncentrationen av FoU till Sunderby sjukhus innebär ett ökat behov av administrativa ar- betsplatser samt lokaler för klinisk forsknings- och träningscenter. Samband bör finnas med utbildningscenter och delar av länsteknik.
Vuxenpsykiatri
Förslaget ger förutsättningar för att samla en större del av öppenvården och erbjuda en bättre och säkrare dag- och slutenvård.
Vårdavdelningar
Avdelningarna anpassas till ett modernt arbets- sätt med fler enpatientrum och med ett samlat arbete nära patienten. Reservation av yta för eventuell framtida tillbyggnad görs.
Öppenvårdsmottagningar
Flertalet mottagningar får större lokaler. Detta är nödvändigt av såväl patientsäkerhets- som arbetsmiljöskäl.
Översiktlig sammanfattning forts.
April 2013 9 Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Inledning
Modernare och större sterilcentral Anpassning av vårdavdelningarna
Separation av patient- flödet inom operation Nya utökade lokaler
för administration Tillskapande av lokaler för
kliniskt forsknings- och träningscenter
Utökning och anpassning av IVA
Tillskapande av samlat njurmedicinskt center Tillskapande av lokaler
för rehabcenter
Tillskapande av lokaler för närsjukvård/länssjukvård
Utökning och modernisering av psykiatrins lokaler
Tillskapande av gemensam cytostatikamottagning
Utökade lokaler för bilddiagnostik
Tillskapande av samlat hjärtmedicinskt center
Effektivare och säkrare akutmottagning Ökad yta för öppenvården
Tillskapande av samlad kvinnosjukvård
Huvudentré med restaurang och ökade patientytor
Ökad yta för barnsjukvård
Tillskapande av fler lokaler för dokumentation
och möten
Sammanfattning,
”Sunderby sjukhus - Utvecklingsplan 2013”
10 April 2013
Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Inledning
Uppdrag
Sunderby sjukhus har varit i drift i 13 år och under den tiden har det skett både organisa- toriska och strukturella förändringar i länet.
Vården har utvecklats och ser inte likadan ut i dag som den gjorde då sjukhuset planerades.
Uppdrag
Landstingsstyrelsen beslutade (§ 96/07) mot denna bakgrund att en plan för verksamhet och lokalanvändning vid Sunderby sjukhus skulle tas fram. Detta genomfördes och utvecklings- planen från 5 februari 2009 togs fram. Året därpå kompletterades denna plan daterad mars 2010. 2012 gav landstingsdirektören huvud- projektledare Anna Greta Öberg i uppdrag att, i samarbete med landstingsfastigheter, genom- föra en ombearbetning av planen.
Uppdraget innebär att i en plan för sjukhuset analysera och beskriva verksamheternas för- väntade utveckling. Planen ska ligga till grund för ställningstagande till de förändringar av verksamhet och lokalanvändning som kommer att krävas. Planens övergripande mål ska vara att utforma effektiva vårdprocesser i ändamåls- enliga lokaler med god driftekonomi och med hög flexibilitet. Den ska ta hänsyn till bedömd framtida utveckling och kända trender samt möjligheterna att ta till vara distansöverbryg- gande tekniker. I arbetet med planen ska lands- tingets styrdokument, i första hand landstings- planen, beaktas.
Redovisning
Projektgruppen har kontinuerligt redovisat ar- betet till styrgruppen. Beslut rörande projektets inriktning, avgränsningar och mål har fattas av styrgruppen och besluten har dokumenterats.
En remissutgåva var klar januari 2013 och ett färdigt slutdokument redovisas i april 2013.
Arbetsgång
Omfattning och avgränsningar
Under arbetet med planen genomför Lands- tinget en omorganisering av vården. Denna plan kan inte i dagsläget fullt ut förutse de förändringar den nya organisationen medför.
Sjukvårdsstrukturens utveckling i länet bely- ses och sjukhusets profilområden lyfts fram.
Verksamheternas krav på lokaleffektivitet, flexibilitet, samband och flöden för patienter, personal och material har så långt som möjligt tillgodosetts. Utredningen av lokalsituationen ska bland annat:
• Ge en genomlysning av nuläge, framtida be- hov, samt tänkt utveckling avseende verksam- heter kopplade till Sunderby sjukhus.
• Beakta redan kända utvecklingsbehov inom sjukhuset.
• Beakta konsekvenserna av regionaliseringen av läkarutbildningen och övriga vårdutbild- ningars behov.
• Presentera förslag till disposition och ytdi- mensionering av verksamheterna så att bästa samband bibehålls och bästa förutsättningar finns för ett kvalitativt optimalt omhänder- tagande av patienterna kopplat till kostnads- effektiv drift.
• Innehålla förslag till lösningar som innebär att framtida förändringar kan genomföras utan alltför omfattande investeringar.
• Ge vägledning för behovet av investeringar och bedömningar av konsekvenser av att inte genomföra investeringar.
• Ge underlag till kostnadskalkyler samt prioritering av ordningsföljden av föreslagna investeringar.
• Ge förslag på skedesplan för utförande av de alternativ som föredras.
Inventering Analys Koncept Remiss Slutsats sommar 2012 hösten 2012 december 2012 jan 2013 april 2013
April 2013 11 Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Inledning
Framtid
En vision för Sunderbyn.
- Hur tror vi att vi kommer att arbeta?
- Hur kan byggnaderna utvecklas för att stödja framtida verksamhet?
Nuläge och behov
Byggnadens förutsättningar - Hur används lokalerna idag?
- Vad fungerar bra/mindre bra?
- Var finns möjligheter till om- och tillbyggnad?
Verksamhetsutveckling - Nuvarande verksamhet!
- Framtida lokalbehov?
Omvärldsanalys
Vad händer inom vården?
- ny teknik - nya behandlingar - nya vårdformer Vad händer i Norrbotten?
- befolkningsutveckling - vårdens uppdrag - vårdens organisation
Planeringscykelns innehåll
Planeringsprocess
Sjukhusbyggnaden utgör den fysiska ramen för sjukvården. Utvecklingsplanen strävar efter en övergripande förståelse för byggnadens förut- sättningar att möta verksamhetens behov - nu och i framtiden. Frågan angrips från två håll:
• Hur är vården organiserad - kan andra arbets- sätt lösa lokalbrister?
• Vilka om- och tillbyggnadmöjligheter finns och hur bör dessa utnyttjas?
Arbetet har, framförallt i de inledande ske- dena, präglats av ett ”helikopterperspektiv” där helhetssyn på verksamheten och byggnadens förutsättningar varit i fokus.
Som slutsats finns en formulerad vision för Sunderby sjukhus och ett förslag till hur denna ska nås.
Projektgruppen har bestått av representanter för sjukvården och förvaltaren, samt externa konsulter. Deltagarna från sjukvården har i gruppen representerat alla vårdenheter. Grup- pen har träffats under år 2012 och vintern 2013. Styrgruppen och övriga verksamheter har informerats regelbundet.
Planeringsprocessen finns illustrerad nedan och representerar en cyklisk arbetsmetod. Projektet inleddes med en inventeringsfas som resultera- de i ett antal grundläggande utvecklingsförslag.
Dessa har sedan analyserats och vidarebear- betats till det resultat som presenteras i denna rapport.
12 April 2013
Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Inledning
Förkortningar
I denna rapport har följande förkortningar använts:
AVA Akutvårdsavdelning adm Administration BRA Bruksarea BTA Bruttoarea
BFM Bild och funktionsmedicin BUP Barn- och Ungdomspsykiatri By Byggnad
EEG Elektroencefalografi
disp. Disponibla (=lediga) lokaler DT Datortomografi
FoU Forskning och Utveckling HIA Hjärtintensivvårdsavdelning IVA Intensivvårdsavdelning KFC Kliniskt forskningscenter
Organisation
Projektgrupp
Anna Greta Öberg
Anders Sundelin Anna Pohjanen Berit Flink Birgitta Lauri Karin Hellsten Michael Dahlberg Anne Lindahl Claes Ljunghager Gunnar Thelin Thomas Åström Åsa Lekvall
Konsulter
Anders Melin Cecilia Franzén
Styrgrupp
Gunnar Persson Mats Brännström Eva-Lena Holmqvist Hans Rönnqvist Jonas Törnqvist Kristina Jonsson Mikael Engström Teija Joona Veronica Sundström Ylva Sundkvist Åsa Garmager
Adjungerade
Anna Greta Öberg Lars Tyskling Sven-Erik Sundqvist
KTC Kliniskt träningscenter Lf Landstingsfastigheter LTU Luleå Tekniska Universitet MAVA Medicinsk akutvårdsavdelning MR Magnetkamera
omkl. Omklädningsrum
PCI Percutan Coronar Intervention PIVA Psykisk Intensivvårdsavdelning
Spect-CT Single-photon emission Computed Tomography
rec. Reception
RLu. Regional Läkarutbildning.
UmU Umeå Universitet vpl Vårdplatser ÖNH Öron Näsa Hals
ordf. Huvudprojektledare, Landstingsdirektörens stab
Läns- och verks.chef ortopedi Läns- och verks.chef kvinnosjukvård Verks.chef akutsjukvård
Verks.chef medicin Verks.chef rehab/reuma
Läns och verks.chef, kirurgi/urologi Funktionsplanerare, Lf
Projektledare, Lf Projektledare, Lf Projektledare, Lf Funktionsplanerare, Lf
Arkitekt, Sweco Arkitekt, Sweco
ordf. Landstingsdirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Divisionschef primärvård Ekonomidirektör Divisionschef diagnostik Divisionschef länsteknik Verks.chef, Lf
Divisionschef service Divisionschef opererande Divisionschef medicin Divisionschef psykiatri
Huvudprojektledare Informatör Projektchef, Lf
Sunderb y sjuk hus
Nationella trender inom vården
Foto: Google Earth
April 2013 15 Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Nationella trender
Nationella trender inom sjukvården
Sjukvården förändras i snabb takt. Inom den Svenska hälso- och sjukvården finns en mängd utvecklingtendenser beskrivna.
Utvecklingen berör i olika utsträckning Norr- botten och Sunderby sjukhus. Den utgör en av förutsättningarna för planeringsarbetet.
PATIENTER
• Ökat antal äldre / multisjuka.
• Förändrad patient- och anhörigroll med ökad kunskap och delaktighet även vid val av vårdgivare.
• Ökad fokusering på patientens egenvård och egna initiativ.
• Ökat antal bärare av antibiotikaresistenta bakterier, typ MRSA (methicillinresistenta Staphylococcus aureus) och VRE (vanco- mycinresistenta enterokocker).
• Krav på ökad tillgänglighet bland annat på grund av 24-timmarsamhället, särskilt inom närsjukvården och akutsjukvården.
PERSONAL/ORGANISATION
• Ökad koncentration av specialiserade resur- ser, både av kompetens och teknisk utrust- ning.
• Tyngdpunktsförskjutning t.ex. i form av mer dagsjukvård och hemsjukvård.
• Effektivare produktion t.ex. med hjälp av Lean.
• Utvecklad personal- och patientsäkerhet
• Minskningen av antal vårdplatser har planat ut.
• Större krav på arbetsmiljö och flexiblare arbetstider.
• Ofta förekommande organisationsföränd- ringar.
• Allt högre krav på att attrahera kompetent personal.
MEDICIN/TEKNIK
• Oförändrade eller något minskade vårdtider.
• Snabb medicinsk utveckling.
• Ökad subspecialisering.
• Utveckling av nya läkemedel och snabb tek- nisk utveckling.
• Ökade krav på medicinsk dokumentation.
• Datajournaler och IT blir allt viktigare hjälpmedel i vården.
LOKALERNA
• Vårdavdelningar utformade för ”patient- närmre” vård och teamarbete.
• Lokalutformningen anpassas allt mer för att förbättra vårdhygien. Detta innebär bl a ökad andel enpatientrum och hygienrum till vårdrummen.
• Ökade behov av lokaler anpassade för utbild- ning och forskning.
• Nya arbetsformer, teamarbete, ställer nya krav på möteslokaler.
• Driftsystemen för el, vatten, gas med mera byggs om för att minimera driftstörningar.
• All planering och projektering har som för- utsättning att långsiktigt minimera påverkan på miljön.
16 April 2013
Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Nationella trender
Allmänt om vårdlokaler
Lokaler för vård ska inriktas på att skapa yttre och inre miljöer för patienterna som inger trygghet och stimulerar till ett snabbt tillfrisk- nande.
Personalen ska uppleva arbetsplatsen som trivsam och säker. Lokalerna ska upplevas som positiva miljöer och till en ständig utveckling av kreativitet, kunskap och kompetens.
För att skapa de bästa och långsiktigt mest hållbara lokalerna för vård förutsätts erfaren- hets- och kunskapsutbyte om den medicinska, tekniska och samhälleliga utvecklingen, både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Detta gäller exempelvis:
• De allt kortare vårdtiderna har medfört att behovet av slutenvårdsplatser minskat samti- digt som behovet av öppenvårdsresurser ökat.
Antalet mottagningsbesök, behov av dag- vårdsplatser och möjlighet att snabbt kunna starta rehabilitering har ökat.
• Ny teknik för kirurgiska ingrepp har inne- burit en förskjutning från öppen kirurgi i slutenvård till titthålskirurgi med korta vård- tider och i ökande omfattning polikliniska ingrepp.
• IT-utveckling och införandet av datajour- naler, liksom ökade krav på dokumentation i hela vårdkedjan, ställer krav på lokalerna samtidigt som möjligheterna till kunskaps- överföring inom sjukhuset och mellan olika vårdgivare ökar.
• Den allt snabbare vårdutvecklingen ställer nya krav på kunskapsöverföring som i sin tur fordrar lokaler anpassade för både planerade och spontana möten.
• Politiska beslut om förändringar och omför- delning av vårdens resurser påverkar behovet av lokaler.
Vårdavdelningar
Vårdavdelningarnas standard, utformning och placering påverkar i stor utsträckning sjuk- husets utveckling. Det är därför viktigt att närmare analysera förutsättningarna.
De svenska vårdavdelningarna som byggts under senare hälften av 1900-talet har bestått av avdelningsstorlekar på 24-30 vårdplatser.
Detta för att ge förutsättningar för en så optimal bemanning som möjligt.
I Sverige och internationellt har andelen 1-patientrum ökat markant under senare år.
Orsaken till detta är bland annat krav från patienterna på ökad integritet samt ökade hygienkrav för att minska infektioner och smittspridning.
Under senare år har vårdmodeller beskrivna som ”patientnärmre vård”, ”vårdlag” med mera blivit vanliga. Ett gemensamt drag i dessa vårdmodeller är att vårdavdelningarna bryts ned i mindre och ”självstyrande” enheter.
Vårdformerna har patienten i centrum i större utsträckning än tidigare och med den vårdande personalen i direkt närhet. Vid ”patientnärmre vård”, där denna utveckling drivits längst, kan detta ske genom att det till varje vårdavdelning finns en samordningsfunktion i form av en reception. Patienterna delas upp i grupper om cirka 6-9 patienter och till varje vårdgrupp hör utrymmen för administrativt arbete.
Vården blir effektivare genom bättre samband i lokalerna och vårdpersonalen kan i större utsträckning ägna sig åt det som de är bra på, nämligen vård och omvårdnad. Modellen lämpar sig även för ökad subspecialisering av de enskilda vårdgrupperna.
April 2013 17 Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Nationella trender
Oavsett vårdmodell har det ökade kravet på dokumentation och införandet av datajournaler medfört ett behov av fler administrativa arbets- platser på vårdavdelningarna. Detta ökade lo- kalbehov kan leda till att vårdavdelningarna blir orationella med långa avstånd. Det är därför viktigt att prioritera de lokaler som krävs för patienttillsynen i närheten av patientens säng.
De kortare vårdtiderna har inneburit att säng- platserna i allt större utsträckning är behand- lingsplatser. Många patienter kommer i fram- tiden att kunna sova i hemmet och vårdas på sjukhuset under dagtid. Denna dagsjukvård kan förväntas öka i omfattning, vilket innebär att under dagtid kan en vårdavdelning ha betydligt fler vårdplatser än under natten. Dagsjukvår- dens placering på vårdavdelning alternativt mottagning får avvägas beroende på vårdens inriktning.
För patienter som inte behöver sovplats på vårdavdelningen kan tillgång till patienthotell centralt inom sjukhuset och bemannat med sjukvårdsutbildad personal vara ett alternativ.
Mottagningar
Med allt större öppenvårdsverksamhet och medföljande ökande patientflöden blir det allt viktigare att, inte minst de största mottagning- arna, placeras lättillgängligt, gärna i bottenplan, nära entréer. Samtidigt kan närhet mellan öp- pen- och slutenvården ge stora vinster då större samverkan mellan mottagning, dagsjukvård och slutenvård kan utvecklas.
Den enskilda mottagningen bör planeras så att patientflödet underlättas. Det innebär att provtagningsrum och generella undersöknings-/
behandlingsrum placeras nära mottagningens entré, medan administrativa lokaler och perso- nalrum placeras längre in.
Verksamhetens innehåll och organisation kan förändras snabbt. Förändringar kan utgöras av en uppdelning i mottagningar för subspeciali- téer inom kliniken eller att nya mottagningar skapas över klinikgränserna, till exempel för mage-tarm eller hjärta-kärl. Det är därför viktigt att utforma generella rum, så att föränd- ringar kan genomföras utan dyra ombyggnader.
18 April 2013
Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Nationella trender
Många akutmottagningar byggs för att möta behoven från ökade patientflöden. Det kan vara anpassningar till införandet av triagesjuksköter- skor, där patienterna sorteras och klassificeras efter sitt vårdbehov redan vid ankomsten, eller åtgärder för förbättrad säkerhet för personal och medpatienter.
Behandling och diagnostik
Operationssalarna har ökat i storlek under senare år. Detta är till stor del föranlett av en ökande mängd utrustning i salarna.
Uppdelning av flöden i planerad verksamhet och akutverksamhet görs på allt fler sjukhus och i många fall inrättas särskilda dagkirurgiska enheter. Dessa kan ligga i direkt anslutning till centraloperation eller som fristående enheter inom sjukhusområdet.
Bilddiagnostik och operationsverksamhet när- mar sig varandra och det har på flera sjukhus i Sverige påbörjats planering för gemensamma lokaler med stor yta för varje rum och höga våningshöjder.
Administration och dokumentation Behovet av administrativa lokaler har ökat un- der de senaste åren, då kraven på medicinsk do- kumentation och datajournaler ökat. Lokalerna ska utformas för ostört, individuellt arbete, men även för möten med olika gruppstorle- kar. Dessa lokaler måste omsorgsfullt placeras i förhållande till patienten och verksamheten.
Det är viktigt att patientflödet på mottagning- arna blir så smidigt som möjligt, men också att gångavstånden för vårdpersonalen blir ratio- nella. Det har blivit allt vanligare att sjukhus planerar för ej personbundna lokaler.
April 2013 19 Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Nationella trender
Infrastruktur och teknik
Vid nybyggnad eller större ombyggnad efter- strävas rationellare och effektivare tekniska lösningar för infrastrukturen. Detta gäller exempelvis:
• kallelsesignal via bärbar telefon.
• flexibel datakommunikation via bärbara PC och trådlöst datanät.
• IT-system i patientrum för patientnära telefoni/TV/Internet och dokumentation i datajournaler med mera.
• digital röststyrd diktering.
• smågodstransportsystem (rörpost) för prover, blod och läkemedel.
• sopsug för olika fraktioner, avfall och smuts- tvätt.
Målet är flexibla och generellt utformade system som möjliggör en mycket god anpass- ningsbarhet mot förändrade krav och framtida behov.
För informationshantering är inriktningen trådlösa, mobila system för datakommunika- tion. Detta ger flexibilitet för såväl personal som för patienter och anpassas till det individu- ella behovet vad gäller fysisk lokalitet, tillgång till information och olika typer av system.
Fasta installationer som rörpost, sopsug och automatiska truckar utformas, planeras och byggs på ett generellt sätt som möjliggör fram- tida kapacitetsökningar, förändrade godstyper eller omflyttning av verksamheter. Som princip bör de tekniska installationernas horisontella dragningar förläggas i källarplan och vertikala dragningar samlas i schakt eller planeras i an- slutning till trapphus/hissar eller andra styrande installationer. Detta för att underlätta vid fram- tida ombyggnationer.
Kiruna
Gällivare
Kalix
Piteå
Sunderby
Sunderb y sjuk hus
Sjukvården
i Norrbotten
April 2013 23 Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Vården i Norrbotten
Befolkningsutveckling
Norrbottens läns landareal är omfattande och utgör en fjärdedel av landets yta, samtidigt som befolkningens bara utgör tre procent av landets befolkning. Bosättningarna har skett vid kus- ten, längs älvarna och i malmfälten. Avstånden mellan befolkningscentra är långa med vid- sträckta, glest befolkade områden däremellan.
År 2011 hade länet cirka 250 000 invånare.
Under den senaste 10-årsperioden har antalet invånare minskat med ca 5 procent. Enligt tillgängliga prognoser kommer befolkningen fortsätta att minska, men med något lägre minskningstakt.
Se tabell till höger.
Inom länet är tendensen att människor flyttar från inlandet till kusten.
Andelen norrbottningar som är 65 år och äldre ökar. Mellan åren 1990 och 2007 ökade ande- len från 15,8 till 21 procent. Den utvecklingen beräknas fortsätta så att andelen som är 65 år och äldre år 2020 utgör cirka 25 procent.
Pensionsavgångarna kommer att öka i hela lan- det. I Norrbotten är det fler som pensioneras från arbetslivet än som träder in på arbetsmark- naden.
Åldersgruppernas andel i procent av folkmängden.
Källa: SCB befolkningsstatistik och prognos, 2013.
* Upptagningsområde
Källa: SCB befolkningsstatistik och prognos, 2013.
Prognos Åldergrupp 1997 2007 2012 för år 2020
0-24 år 30% 28% 28% 26%
25-64 år 53% 52% 50% 49%
> 65 år 17% 20% 22% 25%
1997 2007 2012 Förändring Prognos 2007-2012 2020
Arjeplog, Pi 3 575 3 089 3 054 -35 3 125 71 2%
Arvidsjaur, Pi 7 546 6 751 6 467 -284 6 276 -191 -3%
Boden, Sy 29 415 27 838 27 598 -240 27 088 -510 -2%
Gällivare, Gä 21 376 18 860 18 307 -553 17 552 -755 -4%
Haparanda, Kx 10 617 10 192 9 904 -288 9 802 -102 -1%
Jokkmokk, Gä 6 412 5 406 5 086 -320 4 722 -364 -7%
Kalix, Kx 18 557 17 283 16 518 -765 15 704 -814 -5%
Kiruna, Ki 25 269 23 122 22 972 -150 22 875 -97 0%
Luleå, Sy 71 491 73 146 74 905 1 759 75 884 979 1%
Pajala, Gä 7 848 6 522 6 279 -243 5 877 -402 -6%
Piteå, Pi 40 553 40 961 41 078 117 41 260 182 0%
Älvsbyn, Pi 9 277 8 545 8 200 -345 7 934 -266 -3%
Överkalix, Kx 4 419 3 795 3 497 -298 3 226 -271 -8%
Övertorneå, Kx 5 962 5 092 4 772 -320 4 444 -328 -7%
Länet 262 317 250 602 248 637 -1 965 245 769 -2 868 -1%
Sunderby sjukhus* 100 906 100 984 102 503 1 519 102 972 469 0%
Piteå sjukhus* 60 951 59 346 58 799 -547 58 595 -204 0%
Kalix sjukhus* 39 555 36 362 34 691 -1 671 33 176 -1 515 -4%
Gällivare sjukhus* 35 636 30 788 29 672 -1 116 28 151 -1 521 -5%
Kiruna sjukhus* 25 269 23 122 22 972 -150 22 875 -97 0%
262 317 250 602 248 637 -1 965 245 769 -2 868 -1%
* Upptagningsområde
Källor: SCB både utfall och prognos
Prognos förändring 2012 -2020
24 April 2013
Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Vården i Norrbotten
Den ökade överlevnaden i olika sjukdomar medför att fler än tidigare lever med en kronisk eller långvarig sjukdom. Dessa personer ges genom hälso- och sjukvårdens stöd förutsätt- ningar för att leva med en god livskvalitet.
Utbildningsnivå har betydelse
Folkhälsan är inte jämnt fördelad i befolk- ningen. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre hälsa än den övriga befolkningen.
Idag är skillnaderna i livslängd större mellan personer med för- respektive eftergymnasial utbildning, än mellan könen. Kvinnors själv- rapporterade hälsa är generellt sämre än män- nens, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller hbt-identitet rapport- erar en sämre hälsa än den övriga befolkningen.
Befolkningen i glesbygd har mer problem med den fysiska hälsan (hjärt- och kärlsjukdomar, värk i lederna), men en bättre psykisk hälsa i jämförelse med invånarna i tätorter och dess närområden.
Levnadsvanor
Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (utbildning, sysselsättning, ekono- miska villkor, tillgång till hälso- och sjukvård med mera), av de omgivande livsmiljöerna (den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid) och av indivi- dens egna val och levnadsvanor.
Var fjärde svensk uppger två eller flera ohälso- samma levnadsvanor. Svenskarnas levnadsvanor har dock förbättrats så till vida att färre röker och att konsumtionen av alkohol inte längre ökar. Utvecklingen av svenskarnas fysiska aktivitet och matvanor är dock oförändrade.
En inte obetydlig andel av befolkningen har övervikt eller fetma och det gäller både barn, unga och vuxna. Utvecklingen av levnadsvanor- na bland norrbottningarna har samma mönster som landet i stort.
Hälsa och sjukdom
Medellivslängden är ett mått som speglar befolkningens hälsa. I Sverige fortsätter medel- livslängden att öka, år 2011 var den 79,8 år för män och 83,7 år för kvinnor. Den ökande livslängden beror till stor del på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt. Ett minskat insjuknande i hjärtinfarkt eller stroke och bättre behandlingsmetoder inom vården bidrar till att risken att dö i dessa sjukdomar minskat. Denna utveckling sker också i Norr- botten, men länet hör till de områden i Sverige som har ett högre insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. I Norrbotten har den minskade dödligheten varit snabbare bland män, än bland kvinnor, och det har bidragit till att skillnaden i medellivslängd mellan könen minskat i länet.
De läkemedelsgrupper som har största andelen av den totala läkemedelskostnaden i Norrbot- ten är läkemedel mot cancer och andra im- munologiska rubbningar samt läkemedel för behandling av sjukdomar i nervsystemet.
Minskad dödlighet
Fler cancerdiagnoser ställs idag i ett tidigt skede. Sedan 1990-talet har dödligheten i can- cer minskat. Fler kvinnor får idag en cancerdi- agnos, men deras överlevnadsprognos är bättre nu om man jämför med 90-talet. Bland kvin- nor är bröstcancer den vanligaste cancerformen, bröstcancer står för en tredjedel av alla nya cancerfall.
För män står prostatacancer för en tredjedel av alla nydiagnostiserade cancerfall. Utvecklingen av andra cancerformer varierar. Hudcancer ökar, medan cancer i mag- och tarmkanalen minskar. Lungcancer minskar bland män, men ökar bland kvinnor.
Sedan 1990-talet har också dödligheten i själv- mord minskat. Totalt sett minskar självmorden i befolkningen, men ingen minskning ses bland unga. Självmord är vanligast bland äldre män.
April 2013 25 Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Vården i Norrbotten
Hälsa och sjukdom forts.
Barnens hälsa
Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland de bästa i världen. Sverige har jämförelsevis låg spädbarnsdödlighet, hög andel ammade spädbarn, låg andel barnolycksfall och hög andel vaccinerade barn. De flesta svenska barn mår fysiskt bra. Under de senaste årtion- dena har psykosomatiska besvär ökat, framför allt bland flickorna. Det har blivit vanligare att flickorna uppger att de är nedstämda,
oroliga, har svårt att sova och har värk.
Konsekvenserna av att ett ökande antal barn och ungdomar har övervikt/fetma blir en av framtidens stora utmaningar.
Luleå Boden
Sunderby sjukhus
E4
E4 97
~20 km
~15 km
26 April 2013
Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Vården i Norrbotten
Vårdens organisation
2001 förändrades Norrbottens läns landstings driftorganisation. Under landstingsdirektören organiseras verksamheten i åtta länsövergri- pande divisioner. Divisionscheferna har ansvar för att bedriva verksamheten i ett länsperspek- tiv och i ett lokalt perspektiv. Inom respektive divisioner görs gemensamma prioriteringar av verksamhetens inriktning och innehåll. Divisio- nerna arbetar över klinik- och sjukhusgränserna för kärnverksamhetens bästa. Inom hälso- och sjukvårdsområdet utgörs divisionerna av:
• Opererande specialiteter
• Medicinska specialiteter
• Primärvård
• Tandvård
• Vuxenpsykiatri
• Diagnostik
Grunden för sjukvården är länets 37 hälsocen- traler, varav 31 hälsocentraler drivs i lands- tingets regi. Efter vårdvalsreformen finns nu 6 privata hälsocentraler. Då avståndet till när- maste sjukhus är stort är hälsocentralen utrus- tade enligt ”glesbygdsmodellen”, med ambu- lansverksamhet, medicinsk teknisk utrustning och vårdplatser för akuta åtgärder och observa- tion. De har även tillgång till paramedicinska specialister. I varje kommun finns minst en hälsocentral.
Specialistvården är fördelade på länssjukhuset i Sunderbyn och de mindre sjukhusen i Piteå och Gällivare. Sunderby sjukhus fungerar som kom- petenscentrum och stöttar länsdelssjukhusen.
April 2013 27 Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Vården i Norrbotten
Ny organisation från 2014
Utifrån den genomförda processen och de huvudslutsatser som redovisats föreslås följande principiella organisation av hälso- och sjukvår- den.
Division Närsjukvård
En ny division Närsjukvård bildas genom att de nuvarande divisionerna primärvård, medicin och vuxenpsykiatri förs samman till den nya divisionen. Det är genom bildandet av denna division som en bättre samordning av verk- samheten för framför allt äldre patienter med sammansatta behov ska åstadkommas.
Respektive närsjukvårdsområde föreslås även få i uppdrag att samordna verksamheten dels med den kommunala hälso- och sjukvården och dels med de eventuella privatdrivna primärvårdsen- heter som finns i det geografiska området.
I division Närsjukvård ingår även följande verksamhet
• Länsfunktioner för internmedicin och reha- bilitering/geriatrik.
• Länsfunktioner för vuxenpsykiatrin.
Division Länssjukvård
En ny division Länssjukvård bildas genom att nuvarande division opererande specialiteter samt barnsjukvård (inom nuvarande division medicin) förs samman till den nybildade divi- sionen.
Nuvarande division diagnostik föreslås också ingå i division Länssjukvård.
I divisionen ingår med detta förslag de delar av hälso- och sjukvården som har en tydlig länsfunktion mer inriktad mot mer ”sällansjuk- vård” och som inte tillhör de verksamheter som ska samordnas i närsjukvården. I divisionens ansvar ingår även verksamhet som redan nu bedrivs och även fortsättningsvis ska bedrivas vid länets alla sjukhus inom t ex kirurgi, bild- och funktionsmedicin samt laboratoriemedicin.
I divisionens ansvar ingår även verksamheter av länskaraktär men utlokaliserad till länsdelssjuk- husen inom bl a ortopedi och barnsjukvården.
Övriga divisioner
Övriga divisioner kvarstår oförändrade, det vill säga divisionerna folktandvård, service, länstek- nik samt kultur och utbildning.
Närsjukvård Luleå/Boden
Landstingsdirektör & Bitr LT-dir
Närsjukvård Piteå
Närsjukvård Kalix
Närsjukvård Gällivare
Närsjukvård Kiruna
Länsfunktion Internmedicin och Rehab/Reuma
Länsfunktion Vuxenpsykiatri
Div Folktandvård
Div Kultur/Utbildning
Div Service
Div Länsteknik Barn Diagnostik Opererande Div Länssjukvård
Div Närsjukvård
Psykiatri-Basen Akut omhändertagande Rehab-Basen
Internmed-Basen Primärvård
Sunderby Piteå Kalix Gällivare Kiruna
2012
Läkarbesök 132 716 36 428 14 629 34 748 12 688 Sjukv.behandling 102 739 45 665 11 423 27 015 5 773*
Vårdplatser 390 102 56 84 37
2007
Läkarbesök 124 488 36 720 18 480 33 714 13 397 Sjukv.behandling 116 722 41 397 15 132 25 350 19 045
Vårdplatser 385 156 61 98 42
Sjukhusens verksamhet
28 April 2013
Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Vården i Norrbotten
Opererande Akutmottagning Allmän kirurgi Anestesi/operation Intensivvård Kvinnosjukvård Käkkirurgi Ortopedi Urologi ÖgonÖNH
Vuxenpsykiatri Medicin
Barnsjukvård Geriatrik Hematologi Hjärtmedicin
Hud- och Könssjukdomar Infektionsmedicin
Internmedicin Klinisk fysiologi Lungmedicin Neurologi Njurmedicin
Rehabiliteringsmedicin Reumatologi
På Sunderby sjukhus finns i dagsläget följande verksamheter:
Diagnostik Mammografi Laboratoriemedicin Radiologi
* Ändrat registreringssystem, därför kan inte sifforna från tidigare år jämföras.
April 2013 29 Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus Vården i Norrbotten
Vårdutveckling
I Landstingsplanen uttrycks ett antal övergri- pande mål för den hälso- och sjukvård som bedrivs. Den ska ha hög nationell och inter- nationell klass samt ska ur ett medborgar- och patientperspektiv uppfylla följande krav:
• Tillgänglig
• Säker
• Evidensbaserad
• Kvalitativt likvärdig
• Patientfokuserad
• Jämlik
• Effektiv
I all verksamhet ska ett systematiskt förbätt- ringsarbete kontinuerligt bedrivas.
Primärvård
Primärvården utgör den första linjens sjukvård och ska svara för befolkningens behov av basal hälso- och sjukvård inklusive akuta insatser.
Primärvård ska finnas i länets samtliga kom- muner.
Sjukhus
Alla sjukhus ska ha tillgång till internmedicinsk verksamhet, kirurgisk verksamhet samt geriat- rik, rehabilitering och palliativ vård. Tillgång ska också finnas till paramedicinska resurser samt diagnostik och service.
Allt större del av verksamheten ska utföras i öppen vård och distansöverbryggande teknik ska nyttjas och utvecklas.
Den akuta verksamheten ska koncentreras och effektiviseras. Verksamhet på jourtid ska mini- meras.
Kompetens- och personalförsörjning Arbetsmarknaden präglas av stor rörlighet och konkurrensen om arbetskraft är påtaglig.
Landstinget har idag svårt att rekrytera fram- förallt specialistläkare och specialistsjukskö- terskor. Inom sjuksköterske- och läkargruppen kommer cirka 20 procent att gå i pension under de närmaste tio åren ( baserat på en pen- sionsålder på 65 år) och av undersköterskorna kommer cirka 50 procent att avgå med ålders- pension.
Ekonomi
Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för behovet och efterfrågan av hälso- och sjukvård.
Den är också avgörande för landstingets intäk- ter i form av skatt och statsbidrag.
Landstingets resultat har de senaste åren varie- rat med anledning av händelser av engångska- raktär, såsom konjunkturstöd, återbetalning av avtalsförsäkringar och förändring av diskonte- ringsränta på pensionsskulden.
Divisionerna har redovisat underskott och i juni 2012 tog landstingsstyrelsen beslut om en ekonomisk handlingsplan med målet ekonomi i balans i divisionerna 2014.
I landstingsplan 2013-2015 bedöms landsting- ets resultat vara negativt 2015 även om divisio- nerna når en ekonomi i balans 2014. Hänsyn har då inte tagits till de förändringar som kommer att föreslås i en proposition som kom- mer våren 2013 och avses gälla från och med 2014 med anledning av utjämningskommitténs förslag om förändring i utjämningssystemet.
30 April 2013
Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus
Förändringsarbete
Utvecklingsarbetets fokus finns inom primär- vården, vården för äldre samt vården av
psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade.
Att befolkningen blir allt äldre medför att verksamhetsområden som stroke, cancer, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och demens kommer att bli mer omfattande. Antalet patienter med behov av dialys ökar. Det finns ingen intention om förändrad akutsjukvård. Sedan
Sunderby sjukhus har tagits i drift har bland annat följande förändringar av hälso- och sjuk- vården genomförts eller planeras att
genomföras:
• Förlossningssjukvården har koncentrerats till Sunderby och Gällivare.
• Antalet slutenvårdsplatser i länet har minskat.
• Akut och planerad verksamhet skiljs åt för att den planerade verksamheten ska kunna bedrivas så effektiv som möjligt. Inom de opererande specialiteterna har detta inneburit att planerad allmän kirurgi i huvudsak utförs i Gällivare, planerad kirurgi i Sunderbyn och planerad ortopedi i Piteå. Akut operativ verksamhet koncentreras till Sunderbyn och Gällivare.
• Behandling av patienter med blodsjukdomar samt kranskärlssjukdom, PCI och endo- vasculär kirurgi har tagits hem till det egna landstinget.
• Vuxenpsykiatrin har fått öppnare vårdformer och slutenvårdsplatser har avvecklats inom närpsykiatrin och koncentrerats till Sunder- byn.
• Dialysverksamhet finns vid samtliga sjukhus i länet och möjligheten till hemdialys ökar.
• Patienter med behov av långvarig respira- torbehandling koncentreras till sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare.
• Centralisering av sterilcentraler till sjukhusen i Gällivare, Sunderbyn och Piteå.
• I och med att patienthotellet tas i drift hösten 2014 införs en ny vårdnivå.
• Införandet av närsjukvård/länssjukvård.
• Införande av ett regionalt cancercentrum (RCC).
