Inriktningsbeslut, tillbyggnad Sunderby sjukhus

(1)

Inriktningsbeslut,

tillbyggnad Sunderby sjukhus

Bilaga 1 Bakgrund

I nuläget arbetar projektgruppen med planeringsarbete inom etapperna D/E (Akuten, BFM, IVA, DKE och Sterilcentralen) och B (Psykiatrin). Detta ärende gäller inriktningsbeslut gällande etapp D/E, men Psykiatrin är med i den ekonomiska analysen för en mer samlad bild av fastighetsinvesteringar.

De alternativ gällande Akutmottagningen som återstår är:

 Utanför nuvarande Akutmottagningen: Tillbyggnad av flygel med ett plan samt källare samt med möjlighet att senare bygga på ytterligare våningsplan om behov uppstår.

 Utanför nuvarande Akutmottagningen: Tillbyggnad av flygel med tre plan samt källare men de två övre planen inte tas i bruk förrän senare. Man sprider då investeringskostnad och kostnader för drifttagande på fler år genom att dessa plan står oinredda och utan installationer.

 Utanför nuvarande Akutmottagningen: Tillbyggnad av flygel med tre plan samt källare där samtliga plan tas i drift när byggnaden är färdigställd.

Uppdrag

I slutet av oktober 2014 fick projektgruppen i uppdrag av

landstingsdirektören att beskriva de alternativ som nu återstår utifrån följande områden:

 Ekonomi och kassaflöde gällande investering. Även investering för Psykiatrin ska redovisas här för en mer samlad bild av landstingets större fastighetsinvesteringar kommande år.

 Innebär investeringen med tillhörande verksamhetsutveckling ökade kostnader för att driva verksamheten? Det gäller t ex om det blir ökat antal vårdplatser etc.

 Tidsplan kopplat till investeringsutrymme.

 Påverkas vårdens länsstruktur av förändringen i verksamheten?

 Hur påverkas vården under byggtiden? Får det stora konsekvenser

(2)

28 JANUARI 2015

Ekonomiska effekter för de olika alternativen i D/E samt planerade etapper

inom psykiatrin

Nedan redovisas likviditetseffekt samt den bedömda årliga kostnaden beroende på investeringarna under den närmaste10-årsperioden.

Etapp D/E alternativ 1 samt Psykiatri

Likviditetseffekt alternativ 1, mkr

Att bygga etapp D/E alternativ 1 bedöms kosta 125 mkr i denna kalkyl. Till detta kommer behov av en tillfällig helikopterlandningsplats som bedöms kosta 10 mkr samt ombyggnationer för 11 mkr. Likviditeten belastas under åren 2015-2018. Verksamhetsinventarier finns inte med i denna kalkyl exklusive en ultraljudsapparat.

Alternativ 1 innebär också en möjlighet att vid ett senare tillfälle bygga ytterligare våningsplan. Dessa kostnader är inte redovisade här.

Investeringen i psykiatri etapp B 1 Beroendecentrum bedöms kosta 27 mkr som belastar likviditeten åren 2015-2016. Inga verksamhetsinventarier ingår i kalkylen.

Investeringen i psykiatri etapp B2 nybyggnation bedöms kosta 180 mkr i denna kalkyl och belastar likviditeten 2015-2019. Inga

verksamhetsinventarier ingår i kalkylen.

(3)

Årlig kostnad, alternativ 1, mkr

Helårseffekten av investeringen i akuten alternativ 1 bedöms innebära ökad hyra med 15 mkr från och med 2019. Under 2018 bedöms en halvårseffekt.

Inga ökade kostnader för personal bedöms med anledning av ombyggnationen.

Om övervakningsplatser öppnas krävs omfördelning av resurser för att finansiera detta då antalet vårddagar bedöms minska.

Helårseffekten för ombyggnation för beroendecentrum innebär en ökad hyra på 2,7 mkr. När etapp B2 nybyggnationen är klar kan paviljongerna avslutas och kostnaden minskar med 1 mkr. Inga övriga driftkonsekvenser är

beräknade.

Helårseffekten av nybyggnation för psykiatrin innebär en ökad hyra på 18 mkr från och med år 2020. Inga övriga driftkonsekvenser är beräknade.

Divisionen har i uppdrag att till aprilmånad beskriva övriga konsekvenser.

Finansiering

Att få ökade kostnader i landstingets ekonomiska situation är bekymmersamt.

Etapp D/E Akuten

Etapp D/E alternativ 1 innebär en ökad hyra på 15 mkr, vilket bör finansieras landstingsgemensamt.

Psykiatri Återkommer med analys.

(4)

28 JANUARI 2015

Etapp D/E alternativ 2 samt Psykiatri

Likviditetseffekt, alternativ 2

Att bygga etapp D/E alternativ 2 bedöms kosta 175 mkr i denna kalkyl.

Eventuell inredning av övriga plan finns inte med. Till detta kommer behov av en tillfällig helikopterlandningsplats som bedöms kosta 10 mkr samt ombyggnationer för 11 mkr. Likviditeten belastas under åren 2015-2018.

Verksamhetsinventarier finns inte med i denna kalkyl exklusive en ultraljudsapparat.

Alternativ 2 innebär också att man i ett senare skede ska inreda och driftsätta verksamhet i ytterligare två våningsplan. Dessa kostnader är inte redovisade här.

(5)

Årlig kostnad, alternativ 2, mkr

Helårseffekten av investeringen i akuten alternativ 2 bedöms i ökad hyra 20 mkr från och med 2021. Under 2020 bedöms en halvårseffekt. Inga ökade kostnader för personal bedöms med anledning av ombyggnationen.

Om övervakningsplatser öppnas krävs omfördelning av resurser för att finansiera detta då antalet vårddagar bedöms minska.

beräknade.

Finansiering

(6)

28 JANUARI 2015

Etapp D/E alternativ 3 samt Psykiatri

Likviditetseffekt, alternativ 3

Att bygga etapp D/E alternativ 3 bedöms kosta 330 mkr i denna kalkyl. Till detta kommer behov av en tillfällig helikopterlandningsplats som bedöms kosta 10 mkr samt ombyggnationer för 11 mkr. Likviditeten belastas under åren 2015-2021. Verksamhetsinventarier finns inte med i denna kalkyl förutom utrustning; Akuten 1mkr, IVA 5 mkr och Bild och funktion 23 mkr.

Årlig kostnad alternativ 3

Helårseffekten av investeringen i akuten alternativ 3 bedöms innebära en i

(7)

För IVA innebär 4 nya vårdplatser ett ökat behov av personal, i denna beräkning antas att verksamheten är i full drift hela året, vilket ger 32 mkr i ökade personalkostander samt 4 mkr i ökade omkostnader med helårseffekt år 2022.

För Dagkirurgi/postop/uppvakning/steril innebär ombyggnationerna ett ökat behov av personal vilket ger 9 mkr i ökade kostnader med helårseffekt år 2022.

För bild och funktion steril innebär ombyggnationerna ett ökat behov av personal vilket ger 5 mkr i ökade kostnader samt omkostader och medicinsk service på 4 mkr med helårseffekt år 2022 då en till MR, DT och ultraljud ingår med ökad produktionsvolym.

beräknade.

Sammantaget ökar detta driftkostnaderna med cirka 110 mkr/år när alla verksamheter kommit i full drift.

Finansiering

När det gäller verksamheterna akuten, IVA, dagkirurgi/postop/uppvakning/

steril samt bildfunktion innebär dessa ökade driftskostnader med 54 mkr.

Bör utredas vidare:

 hur mycket krav på ökad dagkirurgi kan minska antalet vårdplatser

 hur mycket som dagens IVA kan minskas då postop flyttar

 vilka effekter observationsplatser kan ge på övriga vårdplatser

 vilka effekter ökad volym undersökningar på bild och funktion ger på övriga enheter i länet

 vilka effekter ökad volym undersökningar på bild och funktion påverkar i ett eventuellt snabbare vårdflöde

 ta fram nyckeltal för bemanning IVA i andra landsting Psykiatri

(8)

28 JANUARI 2015

länsuppdrag. Deras behov av utökade lokaler handlar om att anpassa dessa till nuvarande uppdrag.

Verksamheten inom Bild- och funktionsmedicin, dagkirurgiska enheten och sterilcentralen behöver också anpassas till nuvarande uppdrag. Inom Bild- och funktionsmedicin finns behov av nya lokaler för nukleärmedicin och ytterligare en magnetkamera. Sterilcentralen behöver anpassas till en ökad operationsvolym i Sunderbyn för att förbättra arbetsmiljö och arbetsflöde.

Inom intensivvården ser man en utveckling på nationell nivå där behovet av intensivvård ökar. Kommande lokalförändring ger möjligheter till högst tio IVA-platser vilket inte ger möjlighet att centralisera all nuvarande

verksamhet till Sunderbyn.

Hur påverkas vården under byggtiden?

Tillbyggnad i ett plan, med källare, görs i två etapper där etapp 2 är en framtida och ej tidbestämd byggnation.

Detta ger störst negativ påverkan på Akutmottagningens verksamhet eftersom en påbyggnad med ytterligare våningar innebär att de måste flytta ut från lokalerna helt och hållet. Akutmottagningen ska då under två perioder bedriva sin verksamhet på nuvarande Akutvårdsavdelning.

En tillfällig helikopterplatta måste ordnas under byggtiden då nuvarande ligger i nära anslutning till byggområdet. När/Om etapp 2 ska byggas kommer återigen en tillfällig lösning för helikopterplattan att krävas.

Detta alternativ ger också störst påverkan på övriga verksamheter i och med att den totala byggtiden blir längre. Det blir en obestämd tidsperiod innan övriga verksamheter får ökad lokalyta för att vidareutveckla sin verksamhet.

En förlängd total byggtid innebär också mer störningar i form av buller och tillfälliga lösningar av olika slag.

Tillbyggnad i tre plan, med källare men allt tas ej i bruk

Detta alternativ ger mindre negativ påverkan på vårdens verksamhet. Bygger man hela husstommen på en gång kan Akutmottagningen vara kvar under etapp 2 i detta alternativ. De får förstås störningar i form av buller etc., men behöver inte flytta ut hela sin verksamhet.

En tillfällig helikopterplatta måste ordnas under byggtiden då nuvarande ligger i nära anslutning till byggområdet.

Inte heller detta alternativ ger Bild- och funktionsmedicin, Dagkirurgiska enheten, Sterilcentralen eller Intensivvården några ytterligare lokaler förrän hela etappen är genomförd. Däremot kommer samtliga verksamheter att få en hyreshöjning för att finansiera investeringen av husstommen.

Tillbyggnad i tre plan, med källare byggs och tas i bruk när byggnationen är klar.

Detta alternativ ger minst negativ påverkan på vårdens verksamhet.

Akutmottagningen kommer under byggtiden att vara förlagd till nuvarande Akutvårdsavdelning 33, men kan därefter bedriva sin verksamhet i de

(9)

Detta alternativ är det snabbaste sättet för övriga verksamheter att få ökad lokalyta för att klara nuvarande uppdrag och kunna utveckla sin verksamhet i framtiden.

Övriga verksamheter vid Sunderbyn

I samtliga alternativ kommer Akutvårdsavdelningen att påverkas i och med att Akutmottagningen behöver förläggas till deras lokaler. Det troliga är att sjukhuset därför under byggnationstiden totalt sett får färre antal vårdplatser.

Olika typer av planerade etappindelningar kommer att behöva göras för att hålla igång verksamheten under byggnationstiden. I vissa fall kan också verksamhet behöva minska produktion alternativt flytta den till annat

sjukhus under en period. Denna planering är detaljerad och görs i samverkan med respektive enhet.

Utifrån ovanstående ger alternativet där hela huskroppen byggs och tas i bruk minst påverkan på vården under byggnationstiden.

Vilka verksamhetsförbättringar uppnås med lokalförändringen? Vilka uppnås inte?

Tillbyggnad i ett plan, med källare, görs i två etapper där etapp 2 är en framtida och ej tidbestämd byggnation

Akutmottagningen får utökade och anpassade lokaler men måste tyvärr flytta ifrån dem om man i ett senare skede ska bygga på ytterligare våningar.

Akutmottagningen får en samlad övervakningscentral för sina patienter vilket förbättrar både patientsäkerhet och arbetsmiljö. Man får också generellt fler undersökningsrum, administrativa arbetsplatser och lokaler som stöder deras arbetsflöde. I och med att etappen minskat i yta jämfört med den ursprungliga planeringen kommer man dock att behöva prioritera bland funktioner och dess yta.

Om endast två våningsplan byggs kommer övriga verksamheter inte att få några lokalförändringar.

Tillbyggnad i tre plan, med källare men allt tas ej i bruk Ovanstående förbättringar gäller även i detta alternativ. Akutmottagningen får en utökade lokaler men i första skedet blir det ingen förändring för övriga verksamheter. När alla våningsplan tas i bruk uppnår man samma

förändringar i verksamheten som beskrivs nedan.

Tillbyggnad i tre plan, med källare byggs och tas i bruk när byggnationen är klar

Ovanstående beskrivning gällande Akutmottagningen gäller även för detta

(10)

28 JANUARI 2015

Dagkirurgiska enheten får förbättrat flöde i och med att

uppvakningsavdelningen (UVA) och Postop kan samlokaliseras och lokalerna kan anpassas för ett effektivt arbete pre- och postoperativt.

IVA får en nybyggd avdelning med enbart enkelrum. Detta är viktigt för vårdmiljön och smittspridning. I ursprungliga planeringen konstaterade verksamheten behov av 14 IVA-platser. I och med minskad yta kommer IVA att få högst tio av önskade 14 IVA-platser tillgodosedda. Biytorna kommer att bli små och delvis utspridda i och med att ytan minskat från tidigare planering och vissa lokaler troligen blir kvar i nuvarande område.

Överlag kommer prioriteringar att behöva ske inom samtliga verksamheter, utifrån vilka behov som ska tillgodoses.

Finns entreprenörer att genomföra projekten?

Detta är en svårbesvarad fråga då landstinget konkurrerar med andra aktörer om de entreprenörer som klarar av att driva projekt av denna storlek. Det är framförallt omvärldsfaktorer som påverkar denna fråga och generellt kan man säga att flera stora projekt samtidigt troligen blir kostnadsdrivande.

Stora projekt utanför landstingets område, men inom länet, är stadsflytten i Kiruna samt omflyttningar i Gällivare-Malmberget. Därutöver investerar kommuner och industri i normal omfattning.