SAMMANFATTNING
Positivt om Haparanda
• Äldre är trygga att gå ut själva
I Haparanda är det färre som upplever besvär av stress och de äldre har bätre psykiskt välbefinnande.
Hur bibehåller vi och jobbar vidare?
Hälsoutmaningar
• Vanligt med högt blodtryck
• Högt insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar
• Vanligare att vara överviktig eller lida av fetma både bland barn och vuxna
• Vanligare med riskabla kostvanor än i riket
• Vanligare att röka bland ungdomar
• Vanligare att vara fysiskt inaktiv bland unga
• Sämre skoltrivsel bland unga
• Fler som saknar ekonomisk kontantmarginal
• Högt antal anmälda våldsbrott
• Låg tillit till andra människor
I Haparanda är det mindre vanligt att må bra, ohälsotalet är högt, det är vanligare med högt blodtryck och övervikt eller fetma. Dessutom är tandhälsan bland barn och unga sämre än i övriga länet.
Varför? Hur kan läget förbättras?
Befolkningsprognosen från SCB visar att idag försörjer varje person i åldern 20-64 år i Haparanda 1,00 kommunmedborgare förutom sig själv – en betydande ökning senaste tio åren. År 2025 beräknas motsvarande siffra vara uppe i 1,10 och år 2035 ökat till 1,15. Antalet och andelen medborgare som är 80 år eller äldre ökar under samma period.
Hur bygger vi samhällen med långtidsfriska medborgare?
Haparanda
FOKUS:
4 år Åk 4* Åk 7* Gy Åk 1* 18-64 år 65 år +
Haparanda 17% 33% 26% 30% 58% 67%
Länet 13% 24% 23% 27% 54% 62%
Riket 12% - - - 49% 61%
Trivs i skolan
Åk 7 Mobbad/känt
sig utanför Åk 4 Skolk
Gy Åk 1 Provat alkohol
Gy Åk 1 Provat röka Åk 7
Haparanda 75% 14% 36% 57% 18%
Länet 89% 10% 29% 43% 5%
UTBILDNING HOS BEFOLKNINGEN I HAPARANDA, NORRBOTTEN OCH RIKET, 2018. PROCENT.
ÖVERVIKT OCH FETMA, 2018
UTVALDA INDIKATORER UPPVÄXT, 2018*
ANDEL UTRIKES FÖDDA OCH TÄTORTSGRAD, HAPARANDA NORRBOTTEN OCH RIKET, 2018. PROCENT.
41,6
14
19,1 78
73,5
87
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
H A P A R A N D A N O R R B O T T E N R I K E T
Utrikes födda vuxna invånare 18-64 år, andel (%)
Tätortsgrad: Andel (%) av befolkningen som bor i tätort. Som tätort räknas hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 m.
53,2
75,5
67,8
77,5 72,5
79
64,9
72,2 71
79,8 76,6 80,7
18,1
31,8
21,4
38,5 37,6
49
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
Haparanda Norrbotten Riket
Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, andel (%)
Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)
Invånare 25-64 år med
eftergymnasial utbildning, andel (%)
* 3-årsmedelvärden
BEFOLKNING I HAPARANDA, NORRBOTTEN OCH RIKET. KÖN OCH ÅLDER SOM ANDEL AV HELA BEFOLKNINGEN 2018.
MEDELLIVSLÄNGD, KOMMUNER 2014-2018
INDIKATOR FÖR BRA KOSTHÅLLNING - HUR MYCKET FRUKT OCH GRÖNSAKER BEFOLKNINGEN ÄTER PER DAG (%). KÄLLA: HLV, 2018 HAPARANDA (JMF RIKET)
BARNFATTIGDOMSINDEX 2018
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Barn med utländsk bakgrund
Barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt
utsatta hushåll
Barn med svensk bakgrund i ekonomiskt
utsatta hushåll
Barn totalt i ekonomiskt utsatta hushåll 32,6
53,1
19,3 20,2
26,6 23,2
8,8
3,6 3
14,9 11,1
7,2 Haparanda Riket Norrbotten Äter riskabelt lite frukt och grönsaker
Lite frukt och grönsaker Minst 3 ggr/dag i alla fall 35%
(27%) 47%
(51%)
18%
(22%)
9,6 9,2 9,4 8,9 10,9 10,2
3,9 2,7 4,7 3,5 4,2 3,8
24,2 21,7 25,6 23,6 25,9 25,6
13,8 15 11,4 12,7 9,2 10,7
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
Haparanda Norrbotten Riket
0-17 år 18-24 25-64 65+
77 78 79
76 80 81 82 83 84 85 86
Kvinnor Män
Arvidsjaur - 81,68
Dorotea - 80,64 Täby- 86,05
75,92 - Munkfors 84,23 - Danderyd
Arjeplog - 81,90 Jokkmokk - 81,87 Överkalix - 82,99
Kalix - 82,64 Övertorneå - 82,55 Pajala - 82,48 Gällivare - 83,17
Älvsbyn - 82,60 Luleå - 83,91
Piteå - 82,71 Boden - 84,07
Haparanda - 82,74 Kiruna - 83,13
79,12 - Arvidsjaur
78,17 - Arjeplog 78,65 - Jokkmokk
77,06 - Överkalix 77,51 - Kalix 77,37 - Övertorneå 78,81 - Pajala
77,46 - Gällivare 79,35 - Älvsbyn 79,90 - Luleå
79,12 - Piteå 80,80 - Boden
78,04 - Haparanda 79,17 - Kiruna
Folkhälsan i har förbättrats inom en rad områden de senaste åren, både i Sverige som helhet och i Norrbotten. Riskkonsumtion av alkohol bland unga minskar och det är färre som röker. Norrbottningar har högre tillit till andra människor, känner i högre grad trygghet utomhus och här fi nns låg långtids- arbetslöshet. Insjuknandet och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar fortsätter att minska och medellivslängden ökar.
Trots positiv utveckling ligger länet fortfarande sämre till än övriga landet när det gäller insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar, självuppskattad allmänhälsa och här fi nns en kortare medellivslängd än ge- nomsnittet i Sverige. Det har också blivit allt vanligare att lida av fetma, precis som i resten av landet.
Norrbotten behöver fortsätta arbeta med levnadsvanor som ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet.
Norrbotten ligger bättre till än riksgenomsnittet när det gäller psykisk hälsa, men det fi nns en tydlig negativ trend med en ökande psykisk ohälsa bland unga
Några grupper är mer utsatta än andra, exempelvis HBTQ-personer, etniska minoriteter, personer med funktionsnedsättning samt de som drabbats av psykisk sjukdom. Dessutom ser vi skillnader i hälsa mellan kommunerna i Norrbotten. Ju mer vi arbetar med att förebygga ohälsa, desto mer resur- ser kan vi lägga på de sjukdomar som inte går att förebygga.
Mer fakta om folkhälsan och Norrbottens folkhälsomål fi nner du i Norrbottens folkhälsostrategi och statistik på kommunnivå.
norrbotten.se/fhs
Folkhälsofrågor:
Annika Nordstrand, chef Folkhälsocentrum, Region Norrbotten, tel: 070-321 42 57 Annica Henriksson, avd.chef Utbildning och arbetsmarknad, Norrbottens Kommuner, tel: 070-693 54 85
Lina Segerlund, enhetschef, Social hållbarhet, Länsstyrelsen Norrbotten, tel: 010-225 50 00
Statistik:
Marianne Öhman, analytiker Folkhälsocentrum, Region Norrbotten, tel: 073-084 41 45
Mats Jakobsson, vetenskaplig ledare, Norrbottens Kommuner, tel: 0920-49 29 42
Kontaktpersoner
I Norrbotten liksom i riket är hälsan ojämlik, på så vis att vissa grupper löper större risk än andra att ha fysiska åkommor, säm- re levnadsvanor och eller nedsatt psykiskt välmående. Utbild- ning, ekonomisk trygghet, kön, ålder, socioekonomi, funktions- nedsättning, sexuell läggning och födelseland spelar en roll.
