• Sonuç bulunamadı

SAMMANFATTNING Kiruna FOKUS:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "SAMMANFATTNING Kiruna FOKUS:"

Copied!
4
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

SAMMANFATTNING

Positivt om Kiruna

• Få ledsna/nedstämda unga

• Trygg ekonomi bland många

• Vanligt att unga är fysiskt aktiva

• Mindre vanligt att ha stillasittande vardag än i riket

• Låga ohälsotal

I Kiruna är det vanligare att unga är fysiskt aktiva, färre som är nedstämda och det är vanligt i befolkningen att ha trygg ekonomi.

Hur bibehåller vi och jobbar vidare?

Hälsoutmaningar

• Högt insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar

• Vanligare att vara överviktigt eller lida av fetma bland barn och unga

• Betydligt vanligare med riskabla kostvanor än i riket

• Färre kariesfria 19 åringar

I Kiruna är det vanligt med högt blodtryck och övervikt eller fetma. Våldsbrott är vanligare än i övriga länet liksom att ha låg tillit till andra människor.

Varför? Hur kan läget förbättras?

Befolkningsprognosen från SCB visar att idag försörjer varje person i åldern 20-64 år i Kiruna 0,75 kommunmedborgare förutom sig själv – en betydande ökning senaste tio åren.

År 2025 beräknas motsvarande siffra vara uppe i 0,79 och år 2035 ökat till 0,84 Antalet och andelen medborgare som är 80 år eller äldre ökar under samma period.

Hur bygger vi samhällen med långtidsfriska medborgare?

Kiruna

FOKUS:

(2)

79,1

65,8 67,8

77,5 72,5

75,2 79

80,9

71

79,8 76,6 80,7

22,9

39,6

21,4

38,5 37,6

49

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Kiruna Norrbotten Riket

Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, andel (%) Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)

4 år Åk 4* Åk 7* Gy Åk 1* 18-64 år 65 år +

Kiruna 12% 29% 28% 30% 55% 60%

Länet 13% 24% 23% 27% 54% 62%

Riket 12% - - - 49% 61%

Trivs i skolan

Åk 7 Mobbad/känt

sig utanför Åk 4 Skolk

Gy Åk 1 Provat alkohol

Gy Åk 1 Provat röka Åk 7

Kiruna 89% 10% 24% 44% 4%

Länet 89% 10% 29% 43% 5%

UTBILDNING HOS BEFOLKNINGEN I KIRUNA, NORRBOTTEN OCH RIKET, 2018. PROCENT.

ÖVERVIKT OCH FETMA, 2018

UTVALDA INDIKATORER UPPVÄXT, 2018*

ANDEL UTRIKES FÖDDA OCH TÄTORTSGRAD, KIRUNA, NORRBOTTEN OCH RIKET, 2018. PROCENT.

11,8 14

19,1 88

73,5

87

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

K I R U N A N O R R B O T T E N R I K E T

Utrikes födda vuxna invånare 18-64 år, andel (%)

Tätortsgrad: Andel (%) av befolkningen som bor i tätort. Som tätort räknas hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 m.

* 3-årsmedelvärden 58,8

76

67,8

77,5 72,5

79 65,5

73,1 71

79,8 76,6 80,7

18,9

42,6

21,4

38,5 37,6

49

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Jokkmokk Norrbotten Riket

Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, andel (%)

Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%)

Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%)

(3)

BEFOLKNING I KIRUNA, NORRBOTTEN OCH RIKET. KÖN OCH ÅLDER SOM ANDEL AV HELA BEFOLKNINGEN 2018.

MEDELLIVSLÄNGD, KOMMUNER 2014-2018

INDIKATOR FÖR BRA KOSTHÅLLNING - HUR MYCKET FRUKT OCH GRÖNSAKER BEFOLKNINGEN ÄTER PER DAG (%). KÄLLA: HLV, 2018 KIRUNA (JMF RIKET)

BARNFATTIGDOMSINDEX 2018

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Barn med utländsk bakgrund

Barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt

utsatta hushåll

Barn med svensk bakgrund i ekonomiskt

utsatta hushåll

Barn totalt i ekonomiskt utsatta hushåll 32,6

18,3 19,3 19,9

26,6 23,2

3,7 3,6 3

6,7 11,1

7,2

Kiruna Riket Norrbotten

Äter riskabelt lite frukt och grönsaker Lite frukt och grönsaker

Minst 3 ggr/dag i alla fall 44%

(27%) 42%

(51%)

14%

(22%)

10 9,5 9,4 8,9 10,9 10,2

4,5 3,6 4,7 3,5 4,2 3,8

27,4 24,6 25,6 23,6 25,9 25,6

10,2 11 11,4 12,7 9,2 10,7

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Kiruna Norrbotten Riket

0-17 år 18-24 25-64 65+

77 78 79

76 80 81 82 83 84 85 86

Kvinnor Män

Arvidsjaur - 81,68

Dorotea - 80,64 Täby- 86,05

75,92 - Munkfors 84,23 - Danderyd

Arjeplog - 81,90 Jokkmokk - 81,87 Överkalix - 82,99

Kalix - 82,64 Övertorneå - 82,55 Pajala - 82,48 Gällivare - 83,17

Älvsbyn - 82,60 Luleå - 83,91

Piteå - 82,71 Boden - 84,07

Haparanda - 82,74 Kiruna - 83,13

79,12 - Arvidsjaur

78,17 - Arjeplog 78,65 - Jokkmokk

77,06 - Överkalix 77,51 - Kalix 77,37 - Övertorneå 78,81 - Pajala

77,46 - Gällivare 79,35 - Älvsbyn 79,90 - Luleå

79,12 - Piteå 80,80 - Boden

78,04 - Haparanda 79,17 - Kiruna

(4)

Folkhälsan i har förbättrats inom en rad områden de senaste åren, både i Sverige som helhet och i Norrbotten. Riskkonsumtion av alkohol bland unga minskar och det är färre som röker. Norrbottningar har högre tillit till andra människor, känner i högre grad trygghet utomhus och här fi nns låg långtids- arbetslöshet. Insjuknandet och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar fortsätter att minska och medellivslängden ökar.

Trots positiv utveckling ligger länet fortfarande sämre till än övriga landet när det gäller insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar, självuppskattad allmänhälsa och här fi nns en kortare medellivslängd än ge- nomsnittet i Sverige. Det har också blivit allt vanligare att lida av fetma, precis som i resten av landet.

Norrbotten behöver fortsätta arbeta med levnadsvanor som ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet.

Norrbotten ligger bättre till än riksgenomsnittet när det gäller psykisk hälsa, men det fi nns en tydlig negativ trend med en ökande psykisk ohälsa bland unga

Några grupper är mer utsatta än andra, exempelvis HBTQ-personer, etniska minoriteter, personer med funktionsnedsättning samt de som drabbats av psykisk sjukdom. Dessutom ser vi skillnader i hälsa mellan kommunerna i Norrbotten. Ju mer vi arbetar med att förebygga ohälsa, desto mer resur- ser kan vi lägga på de sjukdomar som inte går att förebygga.

Mer fakta om folkhälsan och Norrbottens folkhälsomål fi nner du i Norrbottens folkhälsostrategi och statistik på kommunnivå.

norrbotten.se/fhs

Folkhälsofrågor:

Annika Nordstrand, chef Folkhälsocentrum, Region Norrbotten, tel: 070-321 42 57 Annica Henriksson, avd.chef Utbildning och arbetsmarknad, Norrbottens Kommuner, tel: 070-693 54 85

Lina Segerlund, enhetschef, Social hållbarhet, Länsstyrelsen Norrbotten, tel: 010-225 50 00

Statistik:

Marianne Öhman, analytiker Folkhälsocentrum, Region Norrbotten, tel: 073-084 41 45

Mats Jakobsson, vetenskaplig ledare, Norrbottens Kommuner, tel: 0920-49 29 42

Kontaktpersoner

I Norrbotten liksom i riket är hälsan ojämlik, på så vis att vissa grupper löper större risk än andra att ha fysiska åkommor, säm- re levnadsvanor och eller nedsatt psykiskt välmående. Utbild- ning, ekonomisk trygghet, kön, ålder, socioekonomi, funktions- nedsättning, sexuell läggning och födelseland spelar en roll.

Referanslar

Benzer Belgeler

Norrbotten ligger bättre till än riksgenomsnittet när det gäller psykisk hälsa, men det fi nns en tydlig negativ trend med en ökande psykisk ohälsa bland unga. Några grupper är

Norrbotten ligger bättre till än riksgenomsnittet när det gäller psykisk hälsa, men det fi nns en tydlig negativ trend med en ökande psykisk ohälsa bland unga. Några grupper är

Norrbotten ligger bättre till än riksgenomsnittet när det gäller psykisk hälsa, men det fi nns en tydlig negativ trend med en ökande psykisk ohälsa bland unga. Några grupper är

Norrbotten ligger bättre till än riksgenomsnittet när det gäller psykisk hälsa, men det fi nns en tydlig negativ trend med en ökande psykisk ohälsa bland unga. Några grupper är

• Underlag till SKL för slutlig bedömning senast

Vidare framhålls i merparten intervjuer att det inte finns någon övergripande uppföljning om hur samverkan mellan kommunerna och Regionen fungerar inom ramen för Norrbuss.

Då projektet bygger på medverkan från flera aktörer är samsyn viktigt. Samverkande huvudaktörer är landstinget, kommunförbundet, länsstyrelsen samt de två pilotkommunerna.

Miljöpartiet de Gröna i Norrbotten erfar att det finns ett stort behov att stärka Barn och Ungas psykiska Hälsa. Många barn och Unga