Landstingets uppdrag och vision Landstingen ansvarar för välfärd i samhället, i första hand hälso- och sjukvård samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större geografisk yta och kräver stora ekonomiska resurser. Norrbottens läns landsting ansvarar för n hälso- och sjukvård inklusive tandvård n kultur och regional utveckling. Utgångspunkt är den demokratiska uppgiften att företräda medborgarnas intressen.
Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Uppdraget avseende kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen. Landstingets engagemang i regionala utvecklings- och kulturfrågor regleras inte i lag utan fastställs av de förtroendevalda. Kultursamverkansmodellen styr hur statliga kulturmedel fördelas regionalt. Landstinget bedriver utbildning inom gymnasiets naturbruksprogram på uppdrag av kommunerna i länet. Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.
Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas – flickors, pojkars, kvinnors och mäns – välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling. Insatserna ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Värdegrund Landstingets värdegrund vilar på respekten för människovärdet
som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra kon-ventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn.
Landstingets värdegrund: n Alla människor - lika värdefulla - allas insatser är lika värda
n Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande n Öppenhet och samverkan
Årsrapport Division Närsjukvård
Resultatutveckling
Under andra halvåret har divisionens resultat kraftigt försämrats och visar ett underskott på 195 mkr, vilket är en försämring med 40 mkr mot föregående år. Underskott kan hänföras till främst tre poster;
Personalkostnader. Av divisionens totala underskottet är 85 procent (166 mkr) hänförligt till personalkostnader. Orsaken är främst bristen på allmän- läkare på hälsocentraler samt svårigheter att rekrytera sjuksköterskor till vårdavdelningar och mottagningar. Bristen på personal innebär att vårdplat- ser tillfälligt måste stängas samtidigt som nyttjande av inhyrd personal i kombination att ordinarie personal också arbetar på övertid. En ny jourstruk- tur är under uppbyggnad i Kiruna och Sunderbyn som också förklarar ökade kostnader.
Rekvisitionsläkemedel. Underskottet för läkemedel i vården uppgår till 38 mkr. Det är främst dyra droppbehandlingar inom neurologi och cancersjuk- vården. Nya preparat och behandlingsformer introduceras hela tiden vilket bidrar till resultatförsämringen. Av underskottet är 7,7 mkr hänförlig till kirurg-/urologpatienter som får sin behandling vid länsdelssjukhusen.
Köp av Riks-/regionsjukvård. Det är framförallt verksamhet psykiatri som skickar fler patienter för vård utanför länet. Underskottet uppgår till 15,7 mkr varav 1,8 mkr avser internmedicinsk vård.
Överskott redovisas för patientintäkter med sammantaget 37,6 mkr. Det är ersättning för medicinskt färdigbehandlade (14,3 mkr), vårdavgifter för ut- omlänspatienter (13,6 mkr) samt egna patientintäkter (11,8 mkr). En stor del av patientintäkterna avser vårdavgifter för patienter som vårdas vid länsge- mensam psykiatri i Öjebyn.
Verksamhet primärvård redovisar totalt ett underskott med 41 mkr. Den kapiterade delen av verksamheten redovisar 39 mkr i underskott, varav mer- kostnaden för inhyrda läkare uppgår till 25 mkr. Uteblivna prestationsersätt- ningarna med 6 mkr samt ökade laboratoriekostnader 5 mkr bidrar till under- skottet. Dessutom har primärvården merkostnader motsvarande 4 mkr som är kopplat till hemsjukvården. Jämfört med föregående år redovisades ett underskott med 42 mkr varav den kapiterade delen uppgick till minus 30 mkr.
Divisionens primärvård har 92 % av den listade befolkningen. I november månad etablerades ytterligare en privat hälsocentral i Luleå. Den nya privata hälsocentralen har ännu inte belastat divisionens ekonomi i så hög grad.
Sedan tidigare finns en i Piteå respektive en i Gällivare.
Luleå/Boden och Piteå närsjukvårdsområde har ett större ekonomiskt ansvar än övriga närsjukvårdsområden. De har länsansvar för dyra specialistläke- medel samt köp av all högspecialisterad utomlänsvård för intermedicin/ re- hab och psykiatrin i länet.
Samtliga närsjukvårdsområden exklusive gemensamt redovisar underskott.
Överskottet på divisionsgemensamt beror till största delen på att kostnader för specialistläkemedel (cerezyme och blödarpreparat) var tillfälligt låga i början av året.
Intäkter
Divisionens intäktsöverskott uppgår till 113 mkr. Av överskottet kan 38 mkr hänföras till vårdavgifter samt ersättning från andra huvudmän (medicinskt färdigbehandlade samt utomlänspatienter). Resterande intäktsöverskott på 75 mkr avser återbetalning moms på grund av stafettkostnader samt olika slag av prestationsersättningar (projektmedel och statliga medel) som inte budge- teras. Dessa ersättningar motsvaras av underskott på kostnadssidan.
Kostnader
Divisionens underskott på kostnadssidan uppgår till 308 mkr. Drygt 50 pro- cent (158 mkr) avser inhyrd sjukvårdspersonal varav 146 mkr avser läkare och 12 mkr avser sjuksköterskor. Köp av Riks- och regionsjukvård redovisar ett underskott på 16 mkr, vilket till största delen är hänförligt till köp av rättspsykiatrisk vård. Underskottet för läkemedel (40 mkr) är hänförligt till rekvisitionsläkemedel vilket beror på att patienter behandlas med dyra och effektiva läkemedel. Underskottet på övriga kostnader (86 mkr) är, dels utö- kat antal externa labanalyser (25 mkr), dels olika typer av kostnader för ut- förda prestationer (projektmedel och statliga incitamentsersättningar) som inte budgeteras. Dessa ersättningar motsvaras av överskott på intäktssidan.
Investeringar
Kvarvarande investeringsutrymme är 10,7 mkr varav 9,0 mkr avser PCI-lab i Sunderbyn.
Medarbetare Antal årsarbetare
Bemanningssituationen är ansträngd, framför allt är tillgången på legitime- rade sjuksköterskor mycket begränsad. Detta är ett stort problem som leder till en hög andel övertid för ordinarie personal som arbetar extrapass. Störst andel övertid ackumulerades under sommaren och tidig höst medan siffran har stabiliserats något under fjärde kvartalet. Andelen inhyrd arbetskraft har ökat, framförallt under sommaren, vilket inte framgår av diagrammet ovan.
Delar av övertiden kan hänföras till att vissa verksamheter har stor jour- och beredskapsbelastning.
Sjukfrånvaro
Långtidssjukfrånvaron minskade marginellt under andra tertialen, men lig- ger nu återigen på samma nivå som i början av året. I gruppen långtidssjuk- skrivna finns ett fåtal individer som drar upp statistiken. I majoriteten av fallen är sjukfrånvaron inte arbetsrelaterad. Rehabiliteringsåtgärder görs och följs upp lokalt.
Korttidssjukfrånvaron ligger stabilt på omkring två procent frånsett februari och november som är två återkommande förkylnings- och influensamåna- der.
Frisknärvaro
Frisknärvaro = Sjukfrånvaro max 5 dagar per rullande 12 månadersperiod 20140101-
20141231
20130101- 20131231
Mått för måluppfyllelse
Division 67,0 % 64,9 % 75 %
Frisknärvaron i divisionen har förbättrats ytterligare jämfört med senaste tertialrapporten.
Verksamhetsuppföljning Tillgänglighet
Sammantaget återstår en del arbete med åtgärder för att klara tillgänglighet- en. För divisionen är det ett stort fokus på kontinuiteten, vilket i sin tur leder till förbättrad tillgänglighet totalt sett, inte bara nybesök inom den speciali- serade vården.
Det är stora skillnader på tillgänglighet vid de olika enheterna på Sunderby sjukhus. Infektionssektionen, hud och reumatologi har under året haft god tillgänglighet. Endokrinologi, hematologi och mag-/tarmsjukdomar uppfyller också kraven på tillgänglighet.
Målet för tillgänglighet uppfylls inte vid neurologi- samt njurmedicinska mottagningarna på grund av läkarvakanser samt att det tar ytterligare tid innan alla utlandsrekryterande läkare har uppnått full produktion.
Tillgängligheten inom smärtrehabilitering uppnås inte, huvudsakligen bero- ende på ett stort remissinflöde.
Inte heller hjärtsjukvården når målen även om tillgängligheten successivt har ökat under året genom bättre läkarbemanning och förbättringsarbeten.
Vuxenpsykiatrins har under andra halvåret inte nått målen för tillgänglighet.
Bemanningsläget har dock förbättrats och arbete pågår med att se över ar- betssätt och arbetsorganisation.
Sommarens bemanningsproblem, främst inom hjärtsjukvården, har medfört tillfälligt försämrad tillgänglighet för väntande. Den, under hösten, förbätt- rade läkarbemanningen samt kompetensväxlingsåtgärder har bidragit till förbättrad tillgänglighet. Psykiatrin i Gällivare har jämn och god tillgänglig- het hela året.
Tillgängligheten i Kiruna har varit god större delen av året. Tillfälliga ned- gångar i tillgängligheten är att hänföra till läkarbemanningen.
Tillgängligheten har varit god fram till sommaren. Bemanningsläget efter sommaren har medfört reducerad mottagningsverksamhet. En av åtgärderna har varit att genomföra kvälls- och helgmottagning för att korta av köerna, även prioriteringar mellan besökstyper och patientgrupper har varit nödvän- diga.
Väntande och faktiskt genomförda nybesök inom 60 dagar (indikator för kömiljarden) har uppnåtts till över 70 procent under året. Inom medicin- och rehabiliteringskliniken har åtgärder genomförts under året för att minska den totala kön. Inom vuxenpsykiatrin har tillgängligheten varit god under hela året och ambitionen är att effektivisera ytterligare under 2015.
Tillgängligheten för behandlingar inom hjärtsjukvården levde under novem- ber och december upp till både grund- och prestationskravet. Då det visade sig att det fanns kvalitetsbrister i tidigare inrapporterat material rättades detta till, och från och med oktober har de rapporterade volymerna ökat. Förut- sättningarna för aktiva åtgärder är nu förbättrade.
Oplanerade återinskrivningar
Under 2014 har slutenvården inom division Närsjukvård minskat antalet oplanerade återinskrivningar med 3,1 procent jämfört med 2013. Det innebär att målsättningen - en minskning med minst 10 procent - inte har uppnåtts.
Inom en månad återinskrivs 17 procent av utskrivna patienter. Förklaringar till detta är dels bemanningsproblem och men även att registreringen inte alltid är korrekt. Inom psykiatrin kan det hårda trycket på vårdplatserna, och överbeläggningarna, ha betydelse för återinskrivningsfrekvensen.
För att nå förbättringar ska processen förstärkt utskrivning spridas till fler vårdavdelningar, vilket kräver planering och aktivt arbete. Processen är in- förd på minst en vårdavdelning vid samtliga sjukhus i länet och vid tre OBS- avdelningar. Följsamhet till läkemedelsgenomgång och skriftlig patientin- formation (pinf) till patienten vid utskrivning ska öka, vilket förutsätter
läkarbemanning. Det är också viktigt att fortsätta utveckla och tydliggöra samarbetet mellan slutenvård, primärvård och kommun.
Under 2014 har andelen oplanerade återinskrivningar för listade personer i primärvården minskat med två procent. Nio hälsocentraler, cirka en tredje- del, har klarat målsättningen - en minskning med minst 10 procent. För att nå avsedda effekter har sju hälsocentraler infört arbetsprocessen Trygg hemma som bland annat innefattar: Fast vårdkontakt, en samordnad indivi- duell plan (SIP) och läkemedelsgenomgångar. Andra viktiga åtgärder som har vidtagits är regelbundna läkarkontroller och schemaplanering för att ge förutsättningar för gott samarbete mellan kommunens hemsjukvård och lä- kare vid hälsocentralen.
Styrkort Medborgare
Vårdbarometern
Undersökningen visar på att förtroendet för hälso- och sjukvården är i nivå med riket. Befolkningen upplever dock att de i lägre grad än riket har till- gång till den sjukvård de behöver.
Nationella patientenkäten
I den nationella patientenkäten 2014 (patienter som besökt somatisk och psykiatrisk öppen- och slutenvård) visar Norrbotten, jämfört med riket, ett sämre resultat inom i princip alla indikatorerna. Det är endast upplevd nytta inom somatisk vård som får högre siffror än riket. De svarande är dock i överlag är nöjda med bemötande.
Resultaten i de genomförda enkäterna visar inga signifikanta skillnader i hur de olika patientgrupperna upplever bemötande och delaktighet. I samtliga sina svar är kvinnor och unga mer kritiska, och patienter med annat mo- dersmål än svenska (11 procent) är mer positiva i sin bedömning av psykia- trivård.
Patienterna upplever att de inte får tillräcklig information om varningssigna- ler och fortsatt planering av vårdinsatser samt insyn i vårdplaner. Inom divis- ionen pågår flera utvecklande och underlättande insatser, till exempel att göra individuella samordnade vårdplaner i samverkan med kommunerna med fokus på att patienten är delaktig och äger vårdplanen. I verksamheterna finns idag kunskapen att patientens förmåga att själv ta del av, och ta beslut om, sin vård är grundbulten i patientmötet för att möjligöra delaktighet, vil- ket också ligger i linje med nya patientlagen.
Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Medborgare
Förtroendet bland befolkningen i Norrbotten för hälso- och sjukvården är i nivå med riket och har legat på samma nivå de senaste åren. Bland de som besökt vården är betyget något lägre än riket inom i princip alla indikatorer- na. Underlagen från de olika enkäterna utgör värdefull information i de för- bättringsarbeten som pågår inom divisionen.
Verksamhet
Indikator Mål indikator Symbol Trend Dokumenterade vård-
processer
4 st
Telefontillgänglighet,
Primärvård
100 %
Vårdgaranti läkarbe-
sök, Primärvård
100 %
Undvikbar slutenvård Minskning 10
% jmf föregå- ende år
Besök/vårdtillfällen
som diagnossatts inom 10 dagar
100 % Besök
Vtf
Patiensäkerhet Förebygga vårdrelate- rade urinvägsinfekt- ioner
Halvera VUVI från sex till tre procent
Förebygga vårdrelate-
rade infektioner
Följsamhet till basala hygien- rutiner och klädregler – 72 %
Dokumenterade vårdprocesser
Dokumentationen utifrån flera perspektiv har skett i olika omfattning. Målet för 2014 var att identifiera, kartlägga och utveckla minst en vårdprocess inom respektive verksamhetsområde. Inom det akuta omhändertagandet har detta skett i form av en beslutad strategi och vuxenpsykiatrin har dokumen- terat suicidprocessen. Medicin/rehab/geriatrik har dokumenterat processer inom stroke, palliativ vård och diabetes. Primärvården är involverad i samt- liga nämnda processer.
Telefontillgänglighet (0:an), Primärvård
Under tredje tertialen har 14 av 29 hälsocentraler1, det vill säga 48 procent, besvarat minst 95 procent av inkomna samtal samma dag. Totalt för året är resultatet 45 procent, vilket motsvarar 13 av 29 hälsocentraler.
Under 2014 inkom cirka 650 000 samtal till hälsocentralerna, varav cirka 88 procent besvarades samma dag. Andelen besvarade samtal samma dag har
1 Hortlax hälsocentral har ett eget telefonsystem och ingår inte i den gemensamma statistiken.
minskat med omkring fyra procent jämfört med 2013. Förklaring till detta är delvis en volymökning med cirka 44 000 samtal (sju procent). De hälsocen- traler som inte når upp till målet har arbetat med att se över schemaläggning och ett mer flexibelt resursutnyttjande.
Vårdgaranti läkarbesök (7:an), Primärvård
Under tredje tertialen har 21 av 30 hälsocentraler, 70 procent erbjudit ett läkarbesök inom sju dagar vid nytt hälsoproblem, utebliven förbättring eller försämrat tillstånd. Totalt för året är resultatet 73 procent, vilket motsvarar 22 av 30 hälsocentraler. Under 2014 hade hälsocentralerna cirka 134 000 vårdkontakter, varav cirka 92 procent erbjöds läkarbesök inom sju dagar.
Volymer och måluppfyllnad ligger i nivå med 2013. Bristande bemanning är en anledningen till att flera hälsocentraler inte når målet. För att bemöta den ansträngda situationen arbetar några hälsocentraler med att på olika sätt minska belastningen på läkarna.
Undvikbar slutenvård
Under 2014 har andelen undvikbara vårdtillfällen för listad befolkning ökat med 1,2 procent, vilket innebär att målsättningen - en minskning med minst tio procent - inte har uppnåtts. Nio hälsocentraler klarade målet tio procent.
I snitt är 11 procent av det totala antalet vårdtillfällen undvikbara. Indikatorn undvikbar slutenvård bygger på Socialstyrelsens definition av 14 olika dia- gnosgrupper som primärvården i första hand ska kunna ansvara för. För- väntningen är att arbetsprocessen Trygg hemma på sikt ska påverka resultatet av denna indikator. Sju hälsocentraler har infört processen under 2014 och fler har påbörjat införandet.
Andel besök/vårdtillfällen som diagnossatts inom 10 dagar
Andelen besök som blir diagnossatta inom 10 dagar är cirka 73 procent me- dan motsvarande för vårdtillfällen är cirka 47 procent. Diagnossättningsgra- den varierar stort mellan divisionens olika enheter. Läkarsekreterarnas hårda arbetsbelastning ger behov till ständiga prioriteringar och väntetiden för diktat med låg prioritet blir ofta längre än 10 dagar. För att divisionen ska närma sig målsättningen krävs förbättrade flöden i diagnossättningsproces- sen samt översyn av läkarsekreterarnas arbetsuppgifter.
Patientsäkerhet
Under 2014 har behov av kompetens inom området patientsäkerhet upp- märksammats. Det har inte funnit tillräckligt med analysledare när utred- ningar av felhändelser i vården har inträffat, med vårdskador som följd. När vårdskada har uppstått ska en händelseanalys genomföras så att chefsläkare ska kunna göra bedömning om Lex Maria-anmälan till IVO ska göras. Ett pilotprojekt har genomförts i närsjukvårdsområde Luleå-Boden. Vid åtta tillfällen under våren har 18 personer fått grundläggande kunskap i området patientsäkerhet. Områden som innefattats i utbildningen är; patientsäker- hetskultur, lagar och förordningar, avvikelsehantering, klagomålshantering, Lex Maria, arbete med händelseanalys samt förbättringskunskap. Deltagarna i pilotutbildningen kommer att bilda ett nätverk och från och med 2015 träf- fas två gånger per termin, för frågor kring aktuella händelseanalyser samt fortbildning. En ny utbildningsomgång är inplanerad med start i februari, denna gång med deltagare från alla närsjukvårdsområden.
Vårdrelaterade infektioner (VUVI)
Under 2014 har ett prioriterat utvecklings projekt pågått med att minska de vårdrelaterade infektionerna. Detta projekt har speciellt riktat sig mot vårdre-
laterade urinvägsinfektioner och blåsöverfyllnad. Dessa utgjorde den största delen av vårdrelaterade infektioner enligt journalgranskning genomförd un- der 2013. Arbetet är genomfört i samarbete med länssjukvården.
Målet sattes upp att halvera dessa infektioner, samt att blåsöverfyllnad inte skall förekomma i vården. Det har varit stort engagemang kring detta mät- område och enheterna har arbetat helhjärtat för att uppnå målen.
Målet att halvera antalet urinvägsinfektioner nåddes redan före sommaren.
Basal vårdhygien och klädregler
Följsamhet till basal vårdhygien och klädregler är ett mått som divisionen följer månadsvis genom PPM-mätningar(punktprevalens=PPM). Mätning görs nationellt en gång per år på våren. De nationella mätningarna riktar sig mot slutenvården, medan de egna mätningarna riktar sig till alla verksamhet- er inom divisionen. Norrbottens läns landsting klarade de nationella målen för basal vårdhygien och klädregler. När det gäller de månatliga mätningar- na, så genomför inte alla enheter dessa mätningar. Sättet att sammanställa alla månatliga mätresultat gick förlorat under senhösten. Det pågår ett arbete med att utveckla ett tillförlitligare system för att följa resultaten gällande både följsamheten till basala vårdhygienen och vårdrelaterade urinvägsin- fektioner.
Under senhösten 2014 genomfördes en inspirationsdag riktad till samtliga medarbetare i syfte att öka följsamheten inom detta område. Över 150 per- soner deltog, huvudsakligen från slutenvården.
Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Verksamhet
Det har under året arbetats med att kartlägga och dokumentera vårdprocesser inom divisionens verksamhetsområden.
Tillgängligheten inom primärvården mäts via besvarade telefonsamtal och tid till läkarbesök. Hälften av hälsocentralerna når målsättningen för telefon- tillgänglighet medan två tredjedelar klarar att erbjuda läkarbesök inom sju dagar. Tillgängligheten inom den specialiserade vården ingår och redovisas i nationell satsning (kömiljarden), där divisionen inte lyckats nå upp till mål- sättningen under året.
Tillsammans med kommunerna har breddinförande påbörjats av arbetssätten
”Trygg hemma” och ”Förstärkt utskrivning” som syftar till att minska återin- läggningarna och skapa bättre liv för mest sjuka äldre. Arbetet följs upp via andelen oplanerade återinskrivningar och undvikbar slutenvård. Divisionen når inte upp i en minskning med tio procent jämfört med föregående år som varit årets målsättning. Diagnossättningsgraden är ytterligare ett mått som följts under året. För att det ska ske inom tio dagar krävs förbättrade flöden i diagnossättningsprocessen samt översyn av läkarsekreterarnas arbetsuppgif- ter.
Inom patientsäkerhetsområdet har betydande satsningar pågått under året.
Vårdrelaterade skador ska på sikt elimineras enligt en långsiktig målsättning.
Årets mål att halvera vårdrelaterade urinvägsinfektioner är uppnått. När det gäller basala hygienrutiner och klädregler är följsamhetsmålet inte uppnått.
När det gäller ökad kompetens inom patientsäkerhetområdet kommer den
nya utbildningen till patientsäkerhetssamordnare bidra till att analysledare kommer att finnas i alla närsjukvårdsområden.
Kunskap och förnyelse
Indikator Mål indikator Symbol Trend Täckningsgrad
Senior alert
90 %
Täckningsgrad
Palliativa re- gistret
90 %
smärtskattning 20 % brytpunktssamtal 60 %
Senior alert
Vid divisionen sjukhusavdelningar och OBS-platser fick 52 procent av in- skrivna patienter en riskbedömning dokumenterad i Senior alert. Det innebär att divisionen har en bit kvar till målet för täckningsgrad för den aktuella målgruppen, 90 procent. OBS-avdelningarna riskbedömde 20 procent av patienterna och sjukhusavdelningarna 56 procent. För att stärka det vårdpre- ventiva arbetet ute i länet är det framtaget en rutin och en handlingsplan där det bl.a. ingår återkommande utbildningsinsatser och nätverkssammankoms- ter.
Palliativa registret
Norrbottens läns landstings registreringar i Palliativa registret under 2014 uppnådde 70 procent, vilket inte når upp till målsättningen.
För indikatorn validerad smärtskattning under sista levnadsveckan har divis- ion Närsjukvård som helhet nått målet som är satt till 28 procent. Den speci- aliserade palliativa slutenvården har nått både smärtskattnings- (44 procent) och brytpunktsamtalsmålet (72 procent). Patienter som vårdas på speciali- serad palliativ slutenvård får i högre grad validerad smärtskattning och bryt- punktsamtal jämfört med patienter som vårdas på länets övriga sjukhusav- delningar. För att stärka det vårdpreventiva arbetet ute i länet finns rutin och handlingsplan där det bland annat ingår återkommande utbildningsinsatser och nätverkssammankomster.
Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Kunskap och förny- else
Inom perspektivet kunskap och förnyelse följs två mått i form av täcknings- graden i kvalitetsregister. Divisionen arbetar för att öka täckningsgraden och ser ett mervärde i att aktivt arbeta med kvalitetsregistren som en del i det ständiga förbättringsarbetet.
Medarbetare
Indikator Mål indikator Symbol Trend Plan för kompetens-
försörjning
En plan per närsjukvårds- område
Antal chefer med fler än 35 direkt under- ställd personal
0
Antal chefer som genomgått NLL- ledarutbildning
Erbjuda introduktion till nya chefer
100 %
Plan för kompetensförsörjning
Ett av divisionens fokusområden 2015 är kompetensförsörjning. Kompetens- försörjningsutmaningen är i fokus inom divisionens alla närsjukvårdsområ- den. Bristen på framför allt läkare och sjuksköterskor är stor och rekryte- ringsproblematiken betydande. I Gällivare har traineeprogram för sjukskö- terskor startats upp tidigt under året. Erfarenheterna från detta är i skrivande stund positiva. Liknande arbeten pågår även i Luleå/Boden samt Piteå.
En HR-resurs har som uppdrag att arbeta divisionsövergripande särskilt med att knyta ihop divisionens kompetensförsörjning och kompetensväxling på kort och lång sikt. Arbetet har påbörjats och en övergripande plan för struk- tur och systematik i kompetensförsörjningen har upprättats. Utöver detta har HR-resurser dedikerats specifikt till att arbeta med läkarförsörjning inom allmänmedicin, psykiatri samt de medicinska specialiteterna.
Antal chefer med fler än 35 direkt underställd personal
Antalet arbetsplatser där första linjens chef har mer än 35 underställda har under året minskat, men ännu har divisionen chefer som har fler under- ställda.
På ett antal arbetsplatser är förändringar av ledningsstrukturen gjorda och på andra håller förändringar på att implementeras. Förändringarbetet fortsätter under 2015.
Antal chefer som genomgått landstingets ledarutbildning
Kartläggning har gjorts i 2014 års medarbetarundersökning. 79 procent av de chefer som har svarat uppger att de har genomgått ledarutbildning i lands- tingets regi.
Introduktion till nya chefer
I nuläget sker introduktion fortfarande på individnivå och genomförs av framför allt verksamhetens HR-partner och controller. Koncept för övergri- pande introduktionsprogram för chefer håller på att utarbetas centralt i lands- tinget. Leverans och implementering skulle ha skett under året enlig pro- gnos, detta är dock inte genomfört.
Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Medarbetare
Fokus under året har lagts på att föra samman verksamheter från fyra tidi- gare divisioner för att samordna arbetssätt, förutsättningar, praxisar med mera. Under 2014 har rekryteringsproblematiken eskalerat och divisionen befinner sig i en besvärlig situation vad gäller bemanning. Det är framför allt bristen på legitimerade sjuksköterskor och specialister i allmänmedicin och psykiatri som påverkar verksamheten.
Vad avser kompetensförsörjningsarbetet har energi primärt lagts på att skapa förutsättningar för en struktur och systematik i arbetet och parallellt med det har varje närsjukvårdsområde haft frågan i fokus ur ett lokalt perspektiv.
Traineeprogram för sjuksköterskor har startats och fler planeras.
Övertidsuttaget har under året ökat markant och som en följd av detta har projektet Effektiva scheman startats upp och pågår i nuläget.
Divisionen har fortfarande ett antal arbetsplatser där chefen har mer än 35 direkt underställda. Arbetet med att förändra detta fortsätter 2015. Vi kan också konstatera att flertalet av divisionens chefer har genomgått ledarut- bildning i landstingets regi, men huruvida det avser fullskaliga ledarutveckl- ingsprogram eller kortare utbildningsinsatser behöver inventeras. Vad avser gemensam introduktion av nya chefer har detta inte skett.
Ekonomi
Indikator Mål indikator Symbol Trend Kostnad per
DRG
I nivå med nat- ionella KPP- databasen
Andel ytterfall Max 5%
Inhyrd personal Minskning 50%
Kostnad per DRG
Divisionens strävar efter att kostnader inom den slutna vården skall ligga i nivå med genomsnittet för samtliga läns- och länsdelssjukhus i riket. Resul- tatet för 2013 visar att våra verksamheter sammantaget är tolv procent dy- rare. Det är framförallt långa vårdtider som bidrar till höga omvårdnadskost- nader. Fler medicinskt färdigbehandlade patienter blir kvar på vårdavdel- ningarna i avvaktan på kommunalt boende. Mellan 2012 och 2013 har kost- nader per DRG-poäng ökat med 3,5 procent, antalet vårdtillfällen minskat med 5,1 procent samtidigt som den genomsnittliga vårdtyngden minskat med 0,6 procent. Produktiviteten i sluten vård har minskat med 23,8 mkr mellan åren.
Produktivitetsminskningen på länsdelssjukhusen förklaras av att antalet vårdtillfällen och vårdtyngd minskar medan kostnaderna har ökat.
Medicin/rehab i Kiruna har dock till skillnad med övriga länsdelssjukhus vänt trenden och visar en liten produktivitetsökning. I Sunderbyn uppvisar framförallt infektion, lungmedicin och geriatriken en produktivitetsförsäm- ring som är hänförlig till minskat antal vårdtillfällen och en minskad vård- tyngd, dock till en högre kostnad.
Inom öppenvården har antalet besök minskat med 4,0 procent medan kost- naderna har minskat med 2,1 procent. Den genomsnittliga kostnaden/besök har minskat mellan åren. Produktiviteten i öppen vård har ökat med 9,3 mkr men skillnader finns mellan klinikerna.
Andel ytterfall
Målsättningen är att andelen vårdtillfällen som blir s k ytterfall (extremt dyra eller längre vårdtider än genomsnittet) ska uppgå till högst 5 procent, som är den genomsnittliga nivån för riket. Divisionen klarade inte målet för 2013 utan andelen ytterfallsvårdtillfällen uppgick till 6,9 procent vilket är en försämring med 0,1 procent mot 2012. En av orsakerna är att medicinskt färdigbehandlade patienter är kvar på sjukhuset med långa vårdtider. En annan orsak är brister i kodningen. En utbildningssatsning för läkarsekrete- rare i kodning kommer att ske under hösten 2015.
Inhyrd personal
På grund av tidigare redovisade svårigheter att behålla och rekrytera perso- nal nås inte målet att minska inhyrd sjukvårdspersonal med 50 procent.
Verksamhetsberättelse
Under det första året som division Närsjukvård har det varit fokus på att påbörja arbetet med att skapa en gemensam kultur, att ena de fyra verksam- hetsområdena till en helhet. En viktig del i omorganisationens fotspår har varit att etablera ett nytt ledningssystem innefattande en ekonomisk uppfölj- ning och andra åtgärder för att få en fungerande ledningsstruktur. Divisionen är på god väg men kommer även 2015 att arbeta vidare med att jobba med kultur och värdegrund.
Stor ansträngning har lagts på att stärka samarbetet internt inom divisionen, mellan när- och länssjukvården och inte minst med våra kommunala samar- betspartners. Det kan konstateras att idag finns fungerande samverkansforum inom samtliga närsjukvårdsområden där frågor som rör multisjuka, miss- bruk, äldre, psykisk ohälsa samt barn och unga har varit i fokus. Det här är ett arbete som kommer fortsätta och intensifieras under 2015.
Under året har förekomsten av administrativt dubbelarbete varit stort, där oklara gränser och otydlighet har varit några av orsakerna. Internt inom di- visionen, men också i samverkan med övriga berörda verksamheter inom landstinget, har ett systematiskt arbete kring dessa frågor pågått under senare delen av 2014.
Fokus för divisionen har varit - och är att fortfarande – att skapa ett mer- värde för patienten och att patientens behov ska komma i första hand. Det arbetet fortsätter under 2015.
Särskilt prioriterade utvecklingsområden under året
• Patientsäkerhet
Ett övergripande arbete inom patientsäkerhetsområdet har varit att strategiskt omhänderta och vidareutveckla det arbete som sker på enheterna. Stöd och utbildningar är viktiga inslag i att kontinuerligt förbättra kvaliteten i verksamheten.
Divisionen har målet att ingen patient ska drabbas av trycksår under sin vårdtid. Därför har ett förbättringsarbete påbörjats under året i samarbete med division länssjukvård.
Punktprevalensmätning (PPM mätning) som genomfördes v.10 2014 visade att 12,5 procent av patienterna i Norrbottens läns landsting har trycksår. Mer än hälften av alla trycksår var av typen kategori 1.
Utbildning, enhetliga rutiner och inköp av tryckavlastande madras- ser är exempel på genomförda åtgärder.
Redovisas utförligare i divisionens patientsäkerhetsberättelse.
• Demensvården i länet
Inom projekten Remodem och Testbädd Piteå älvdal, har kommun och hälsocentral i Arvidsjaur respektive Pajala utifrån Nationella riktlinjerna för Demens skapat en lokal vårdprocess för personer med demenssjukdom. Under året har även en översyn av möjlighet- en att integrera VAS med Kvalitetsregistret Svedem genomförts.
Översynen visar att det inte är möjligt förrän moderniseringen av VAS är genomfört.
• Bättre liv för mest sjuka äldre
En av åtgärderna för att minska återinskrivningar och förbättra sam- arbetet med kommunen för de mest sjuka äldre har varit arbetspro- cessen ”Trygg hemma”. Den syftar till att säkra samarbetet och att skapa förutsättningar för att identifiera personer med behov av stöd från både kommun och landsting sker snabbare än förut samt säkra att identifierade fokuspersoner får en bedömning och kartläggning av behoven. Utifrån sina behov ska personen erbjudas en fast vård- kontakt, läkemedelsgenomgång och få en SIP upprättad. En annan arbetsprocess är ”Förstärkt utskrivning”, det innebär att patienter som identifieras som fokuspatienter enligt vissa kriterier garanteras en patientinformation om vårdtiden och planering för fortsatt vård.
Patienterna blir sedan uppringda när de varit utskrivna i 72 timmar för att ytterligare trygga dem och möjliggöra att behandlingsriktlin- jer kan förtydligas och/eller att ta kontakt med andra vårdgivare di- rekt från utskrivande avdelning.
• Ökad samverkan med kommuner
Ett av nyckelorden för 2014 har varit samverkan, både inom de fem närsjukvårdsområdena och med kommunerna.
I den kommun-landstingsgemensamma länsstyrgruppen, har frågan om medicinskt färdigbehandlade patienter som väntar på motta- gande i kommunerna diskuterats. Antalet medicinskt färdigbehand- lade patienter som väntar på kommunala insatser har varit högt un- der året. I genomsnitt är det 50 inneliggande patienter per dag som väntar på mottagande i kommunerna.
Samverkan sker i flera konstellationer som t.ex. en arbetsgrupp som arbetar med att förbättra Meddix öppenvård, d.v.s. se hur den elektroniska informationsöverföringen på olika sätt kan förbättras för en patientsäker hälso- och sjukvård.
• Hälsofrämjande arbete
Förutom det fortsatta arbetet att förstärka stödet till blivande och ny- blivna föräldrar och kvalitetssäkra verksamheten inom mödra- och barnhälsovården har hälsocentralerna erbjudit hälsosamtal till alla 30-, 40-, 50- och 60-åringar. Därutöver har det arbetats med riskbe- dömningar kring levnadsvanor för patienter som besökt för hyper- toni, diabetes och/eller övervikt alternativt depression, ångest
och/eller sömnstörning. Inom respektive närsjukvårdsområde har ak- tiviteter för att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdoms- förebyggande metoder genomförts.
• Samtidig psykisk och somatisk ohälsa
Divisionen har ett uppdrag att utveckla samverkan och rutiner för hur kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa och sjukdom kan förebyggas, upptäckas och behandlas inom primärvård, psykiatri och somatisk vård. Kartläggning av nuläget, individer och rutiner genomförd. Det pågår sedan många år ett utvecklingsarbete inom psykiatrin för att förebygga, upptäcka samt att samverka i be- handlingen. Det finns ett behov av länsrutiner och även tydliggöran- den av samarbetsytor med somatikern och primärvården för denna utsatta patientgrupp. Under året har ett lite tydligare samarbete med Folkhälsoenheten och psykiatrin startat då detta kopplar ihop med gällande HÖK för sjukdomsförebyggande metoder/arbetsätt.
• Förbättra missbruks- och beroendevården
Ett avtal har tecknats hösten 2014 med alla 14 kommuner om att skapa ett beroendecentrum i form av länsenhet i Sunderbyn. Senhöst startade ett projektarbete internt och även en projektgrupp med re- presentanter för kommunerna.
Internmedicin, geriatrik och rehabilitering
Under år 2014 har strukturen för samordningen över länet vad gäller intern- medicin, geriatrik och rehabilitering fastställts. Det innebär i korthet att de berörda aktörerna definierats samt frågor som: a) vilka beslut som fattas var i organisationen, b) vilka forum som ska finnas för samordning och c) vad som är målsättningen med en länsövergripande samordning inom området definierats. Exempel på arbeten/aktiviteter under året:
• Nivåstrukturerad vård, dvs. definiera vilken verksamhet som ska koncentreras till Sunderby sjukhus, eller någon övrig ort i länet, och vad som ska utföras på samtliga fem sjukhus i länet.
• Vissa strukturförändringar, t.ex. decentraliserad hudmottagning vid Kiruna sjukhus, utlokaliserad rondverksamhet inom infektionsområ- det och uppstart av osteroporosmottagning.
• Det har under hösten 2014 utretts förutsättningar för att bilda ett funktionscenter Infektion. Med bakgrund av infektionsområdets komplexitet bedöms att det finnas ett behov att kunna fungera utöver nuvarande organisationsgränser och underlätta samverkan och ut- veckling inom området beredskap och analys.
• Arbete med funktionscentrum Kärlsjukvård har påbörjats. Resurser- na inom hälso- och sjukvårsdivisionerna har lagts på omfattande ut- vecklingsarbeten på var sitt håll inom området. Det fortsatta arbetet kommer innebära att specifikt utveckla verksamheten inom kärlom- rådet där det hittillsvarande arbetet inom respektive division utgör grunden för att kunna gå vidare och utreda förutsättningarna för ett funktionscentrum inom kärlområdet.
• Inom rehabiliteringsområdet har divisionen prioriterat ett antal för- bättringsområden. De prioriterade områdena för 2014 har varit a) organisationen b) samordning över länet, c) smärtrehabilitering och d) allmän geriatrisk rehabilitering.
Vårdplatssituationen i övrigt har under stora delar av året varit ansträngd, framför allt vid Sunderby och Kalix sjukhus, med hög beläggningsgrad och påverkan på planerad verksamhet som följd. Som tidigare nämnt har beman- ningsläget lett till tillfälliga vårdplatsreduceringar. Denna situation, framför allt vid Sunderby sjukhus, har ökat antalet utlokaliserade patienter, vilket är en riskfaktor för vårdkvalitet, patientsäkerhet. Det kan även orsaka förlängda vårdtider och undanträngningseffekter för länspatienter.
Akut omhändertagande
Inom det akuta omhändertagandet utgår arbetet utifrån den beslutade läns- strategin för det akuta omhändertagandet. Det är under året tillsatt en medi- cinsk funktion i form av ambulans-/beredskapsöverläkare. Det har pågått en hel del utvecklingsarbeten, exempelvis inom området prehospital styrning (dvs. styra patienter till rätt vård/vårdnivå). Utbildningsinsatser, länsgruppen för ambulanssjukvård har firat 20 år, en länsgrupp för akutmottagning har bildats samt inriktningsbeslut att införa akutläkarkonceptet enligt planen för det akuta omhändertagande, är ytterligare exempel på aktiviteter under 2014.
Två större projekt har varit/är aktuella:
• Projekt för utvecklande och införande av digital akutjournal och akutliggare (Aweria) har pågått under hela året och beräknas vara i drift från och med första kvartalet 2015. Det nya systemet höjer pa- tientsäkerheten bland annat genom att den har inbyggda påminnelser och ökar tillgängligheten till journalen. Det kommer även att under- lätta dokumentation, uppföljning, utvärdering och rapportering.
• Projektet ”Minskad dödlighet i hjärtstopp utanför sjukhus” har fär- digställts. Ett stort antal personer runt om i hela Norrbotten har er- hållit utbildning i hjärt- och lungräddning med användande av halv- automatisk hjärtstartare och utvalda yrkesgrupper har genomgått in- struktörsutbildning i hjärt- och lungräddning med halvautomatisk hjärtstartare. I oktober 2014 startade ”Mobilräddarna” inom ramen för detta projekt.
I socialstyrelsens rapport över väntetider och verksamhet vid sjukhusbundna akutmottagningar blev Norrbotten uppmärksammad för korta handlägg- ningstider på flera av länets akutmottagningar. Akutsjukvården i Kalix hade landets kortaste mediantid när det gäller tid till första läkarkontakt.
Vuxenpsykiatri
Genom att delta i den långsiktigta planen för riktade insatser för personer med psykisk ohälsa (PRIO-satsningen) håller verksamhetsområde Vux- enpsykiatri fokus på dem som har långvarig psykisk ohälsa. Arbete pågår bland annat med att:
• öka samverkan och delaktighet,
• förbättra information
• arbeta fram handlingsplaner för att minska tvångsvården
• hälsoförebyggande åtgärder
Då det råder både läkar- och sköterskebrist pågår ett antal åtgärder, exem- pelvis Psykiatri Norr (regionalt nätverk norrlandstingen) som syftar till att samarbeta för att kunna marknadsföra psykiatrin som en attraktiv arbetsplats.
Stora arbeten är påbörjade för att genomlysa den ökning av suicid som skett.
Under året har vårdprogrammet för suicidprevention uppdaterats, nya check-
listor är distribuerade och spridning till primärvården är redan påbörjad.
Även rutiner om dokumentation av självmordsrisk är uppdaterade och kom- municerade.
Samtliga närsjukvårdsområden har påbörjat eget arbete för att erbjuda miss- bruksvård i samarbete med respektive hemkommun samt internutbildning av personal i missbruks- och beroendefrågor.
Primärvård
För patienter med behov av insatser från flera vårdnivåer och specialiteter ger organisationen Närsjukvård nya möjligheter till samordning och samar- bete. Primärvården utgör en central aktör. För de patienter som har behov av stöd och behandling under en längre tid är ett teambaserat och ”bästa effek- tiva omhändertagandenivå” arbetsätt som blir mer och mer framträdande i primärvården.
Breda och viktiga områden är även arbetet med sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Primärvården är ytterst delaktig i arbetsprocesserna
”Trygg hemma” och ”Förstärkt utskrivning”. Inom diabetesvården har arbe- tet med att implementera de nationella riktlinjerna påbörjats 2014.
Divisionen har under året även satsat mycket resurser inom primärvården på läkarrekryteringen av allmänmedicinare, ökad satsning på ST-läkare i malm- fälten och vidareutbildning av sjuksköterskor. Vidareutbildning till Avance- rade Kliniska Specialistsjuksköterskor (AKS) möjliggör andra arbetssätt på hälsocentralerna i glesbygd och innebär att läkarkompetensen kan användas på ett effektivare sätt. Om detta faller väl ut så kan det arbetssättet även infö- ras inom akutsjukvården.
NO Gällivare
Under året har störst fokus legat på att skapa en gemensam struktur och plattform för ledningsgruppen och därmed även verksamheterna. En viktig del då fem av sex verksamhetschefer nyrekryterats under 2014. Rekrytering och kompetensutveckling är också viktiga områden där ett antal åtgärder är genomförda.
Samverkan med kommunerna inom närsjukvårdsområdet har etablerats och utvecklats, där det bland annat genomförts gemensamma utbildningar i sy- stemet Meddix ÖV.
Exempel på arbeten som pågått under året är direktinläggningar för patienter från Kiruna, ny gemensam rutin för den palliativa vården, patientflöden och primärvårdspatienter på akuten samt förbättringsarbete i hjärtsjukvården.
NO Kalix
Året har varit trevande då otydligheter i den nya organisationen funnits kring strukturen, mål, fokusområden m.m. Ett gemensamt synsätt i form av ett helhetsperspektiv och ett närsjukvårdsperspektiv har börjat ta form.
Samverkan med kommunerna lokalt har utvecklats på ledningsnivå och vårdnivå.
Under året som gått har flera gemensamma projekt i närsjukvårdsområdet påbörjats och samverkan över gränserna har ökat.
NO Kiruna
Organisationsförändringen har satt fokus på att tydliggöra närsjukvårdstan- ken för medarbetarna och hitta formerna för samarbeten.
Tydliga områden där samverkan sker är inom vården av de palliativa patien- terna och inom diabetessjukvården.
NO Luleå-Boden
En större omorganisation av närsjukvårdsområdets verksamheter genomför- des i samband med att den nya organisationen trädde i kraft. Områdets verk- samheter har organiserats i sju Kompetenscentra (KC) samt 12 hälsocen- traler. Verksamhetsområdena har genomgått stora förändringar.
Hjärtverksamheten utgör numer en egen klinik där en ny interventionsavdel- ning har öppnats. Det har påbörjats teamarbeten för att förbättra flöden för stora patientgrupper med hjärtinfarkt, hjärtsvikt och förmaksflimmer samt andra förbättringsarbeten.
Vårdplatsbristen vid Sunderby sjukhus har medfört att man har utarbetat gemensamma inläggningskriterier till slutenvårdsplatserna inom KC infekt- ion, hud, lungmedicin, reumatologi. Även rutiner för att bättre nyttja de ny- tillkomna platserna på patienthotellet har utarbetats.
Inom vuxenpsykiatrin pågår utvecklingsprojekt, exempelvis har den psykia- triska akutvårdsavdelningen (avd 32) inlett ett utvecklingsarbete i vårdpro- cessen från in- till utskrivning, inkluderande inskrivningsrutiner, kompe- tensbeskrivningar med mera.
NO Piteå
Första året har till stor del handlat om att göra en ändamålsenlig organisation och bygga upp samverkansytor.
Förbättringsarbeten med fokus på att ta del av patientens berättelse och uti- från det skapa en allians för att planera närsjukvårdens insatser och doku- mentera dessa har påbörjats inom primärvård - kommun, medicin- och reha- biliteringskliniken och IVAK.
• Direktinskrivning från hälsocentraler till akutgeriatriska platser
• Implementering av regionala demensriktlinjer på hälsocentral och inom kommunernas verksamhet
• Förbättrad vårdplanering obs-platser – kommun
• Optimal vårdnivå för patienter i ambulans och på akutmottagning med mindre akuta behov (grön-triagerade)
• Personcentrerad palliativ vård
Andra exempel på aktiviteter är omfattande arbete med processerna ”Trygg hemma”, ”Förstärkt utskrivning” och implementering av sjukdomsförebyg- gande metoder.
Årsrapport Division Länssjukvård
Inledning
Division länssjukvård bildades i januari 2014 och består av tidigare division diagnostik, division opererande, barnsjukvården från tidigare division medi- cin samt LSS råd och stöd. Divisionen har ca 1900 medarbetare
Divisionen har ett uppdrag att utveckla länssjukvården med särskilt fokus på att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för hela länets hälso- och sjukvård.
Verksamheten är indelad i 10 verksamhetsområden som vardera leds av en länschef. Alla verksamhetsområden förutom LSS råd och stöd är uppbyggda av en eller flera medicinska specialiteter eller subspecialiteter. LSS råd och stöd har en annan bakgrund. Respektive VO har i varierande grad verksam- het vid alla länets sjukhus men tyngdpunkten för verksamheten ligger vid Sunderby sjukhus med Gällivare sjukhus som det näst största navet.
Verksamhetsområdena är:
VO Anestesi, operation och intensivvård
VO Barnsjukvård
VO Bild- och funktionsmedicin
VO Kirurgi/urologi
VO Laboratoriemedicin
VO LSS råd och stöd
VO Obstetrik och gynekologi
VO Ortopedi
VO Ögonsjukvård
VO Öron-, näsa, hals, käk, syn-hörsel
Divisionen leds av en divisionschef och har en gemensam administrativ stab med controllers, planerare, verksamhetsutvecklare, HR, teknisk utvecklings strateg samt en liten basenhet för medicinsk strålningsfysik.
Den nya divisionsorganisationen har givetvis inneburit en del förändringar för ingående verksamheter. Störst organisatoriska förändringar har VO Bild- och funktionsmedicin samt VO laboratoriemedicin belastats med i och med att man gått från att vara en gemensam division till att bli två separata verk- samhetsområden. Under året har också en hel del tid används till att konsti- tuera en helt ny divisionsledning bestående av 17 personer. Divisionsled- ningens storlek beror på komplexiteten i innehållet av medicinska speciali- teter. Den arbetar med tre utskott (omvårdnadsutskott, operationsutskott, rehabiliterings-utskott).
Divisionen har ett starkt processinriktat arbetssätt och har som mål att ha 100 processer under utveckling inom något år. Varje process kommer att ledas av en processledare och kommer att engagera de flesta medarbetare i
olika förbättringsprojekt eller i det dagliga arbetet med ständiga förbättring- ar.
Den koncentration av verksamhetsutvecklare som den nya divisionsorgani- sationsorganisationen möjliggjort har varit mycket lyckosam och på ett på- tagligt sätt förbättrat divisionsstabens möjligheter att stödja verksamhetsom- rådenas förbättringsarbeten.
Resultatutveckling
Kommentar
Division Länssjukvård redovisar ett underskott för 2014 med -76,9 mkr. Re- sultatet blev 10 mkr bättre än prognosen per oktober vilket huvudsakligen förklaras med lägre kostnader för riks- och regionsjukvård under november och december. Även betydligt färre timmar med flygambulans under no- vember och december jämfört med tidigare månader har inneburit lägre kostnader. Lägre kostnader för omvärdering av semesterskuld och skuld för kompensationsledighet har också bidragit positivt.
Divisionens underskott fördelas enligt följande:
Divisionens egna verksamheter -6,4 mkr
Riks- och regionsjukvård -60,9 mkr
Sjuktransporter -9,6 mkr.
Divisionen når inte resultatmålet (-37,6 mkr) för 2014. Av avvikelsen, -39,3 mkr, är -26,9 mkr hänförligt till divisionens egna verksamheter. Divis- ionens verksamheter har inför 2014 arbetat fram en handlingsplan med åt- gärder för att sänka kostnaderna med 18,6 mkr under 2014. Till och med december har 8,2 mkr av sparåtgärderna effektuerats. Det är endast verk- samhetsområdena barnsjukvård, öron/näsa/hals/käkkirurgi och laboratorie- medicin som har lyckats väl med sina sparåtgärder.
Framför allt är det minskningen av personalkostnader som inte följer spar- planen och förklaras till stor del av kraftigt ökade kostnader för övertid och inhyrd personal m a a den besvärliga bemanningssituationen (brist på sjuk- sköterskor) på divisionens vårdavdelningar och operationsavdelningar ffa i Sunderbyn. Framför allt gäller det verksamhetsområde An/Op/IVA, All- mänkirurgi/urologi och Ortopedi.
Övertiden har ökat med 8300 timmar (7,9 mkr) och inhyrning av sjukskö- terskor har ökat med 9900 timmar (6,4 mkr) jämfört med 2013.
Besvärlig bemanningssituation för läkare ffa i Gällivare har medfört ökade kostnader för inhyrda läkare inom Obstetrik/gynekologi, Allmänki-
rurgi/urologi och Bild- och funktionsmedicin. Obstetrik/gynekologi har
”tappat” 30 procent av läkarna under senaste året. Samtidigt har inhyrda lä- kare inom Ortopedi minskat. Totalt har kostnader för inhyrda läkare i divis- ionen ökat med 1,5 mkr jämfört med 2013.
Intäkter
Kommentar
Intäkterna blev 18 mkr högre än budgeterat och förklaras av intäkter för att finansiera olika projekt men även något högre patientintäkter och vårdavgif- ter. Intäkter från kömiljard har budgeterats till 11 mkr men divisionen har endast erhållit 7,1 mkr. Övriga prestationsbaserade ersättningar från nation- ella satsningar har också erhållits med 1,9 mkr.
V e rk s a m he t e ns int ä k t e r ( m k r) 2 0 14 12
Vårdavgifter 42
Ersättningar från ko mmuner 3
Sålda tjänster 147
Sålda pro dukter 12
Stadsbidrag 12
Övriga intäkter 22
T o t a lt 2 3 8
Kostnader
Kommentar
Kostnader för sjuktransporter i luften har ökat med 6,7 mkr jämfört med 2013. Ökningen förklaras av högre priser men även av ökat antal flygtimmar med ambulansflyg (+ 38 timmar) och fler IVA transporter och kuvöstrans- porter (+ 48 st). Flygtimmar med helikopter har varit något färre än förra året (-25 timmar) men samtidigt har vi haft högre kostnader från andra he- likopterleverantörer för transporter utanför länet.
Kostnader för riks- och regionvård har ökat 4,4 procent jämfört med 2013 och avviker mot budget med -60,9 mkr vilket är -7,5 mkr sämre än resultat- målet för 2014. Kostnaderna vid NUS har ökat 5 procent, trots färre vårdtill- fällen. En förklaring är fler dyra vårdtillfällen, sk ytterfall. Kostnader för köpt vård vid Sahlgrenska sjukhuset har ökat kraftigt och orsaken är fler hjärtoperationer och hjärttransplantationer på barn. Kostnader för köpt vård vid Akademiska sjukhuset har minskat och avser bl a brännskadevård.
Kostnader för läkemedel i verksamheten har ökat med 25 procent och bidra- git negativt till resultatet med -9,4 mkr. Det gäller främst inom intensivvård, cytostatikabehandling samt ögonsjukvård.
Ökat antal operationer har medfört att kostnader för sjukvårdmaterial och kirurgiska instrument har ökat jämfört med 2013. Även kostnader för utpro- vade hörapparater har ökat p g a fler utprovningar.
Kostnader motsvarande -850 tkr för ett röntgenrör som byttes hösten 2013 och således borde ha belastat resultatet 2013 har istället belastat årets resul- tat.
Den besvärliga bemanningssituationen på flera avdelningar, ffa Sunderbyn, har ökat kostnaderna för övertid men även för inhyrd personal, se kommen- tar under Resultatutveckling. Samtidigt har kostnader för vikarier minskat.
Totalt är personalkostnaderna för 2014 något lägre än budgeterat och förkla- ras med färre antal årsarbetare.
Investeringar
Kalkylbelopp Utfall
Planerade investeringar - beslut 2014
47789 47789 25391 22398
Övriga investeringar- beslutade före 2014, effektuerade 2014
37245 37245 37245 0
Hjälpmedel (ev) 1780 1780 1809 -29
Summa 49569 37245 86814 64445 22369 0
Beräknad årsprognos på investeringar Kvarvarande ram
av tidigare års beslutade ram Summa
beslutad ram 2014
Investeringar (Mkr) Årets investeringsutgifter Kvarvarande
investeringsutrym me av beslutad ram
Kommentar
Investeringarna följer planen.
Ekonomi i balans
Divisionen har inte en ekonomi i balans. Av divisionens verksamheter är det An/Op/Iva, Allmänkirurgi/urologi, Ortopedi och Bild- och funktionsmedicin som har de största ekonomiska underskotten. Handlingsplaner har tagits fram för att fortsätta att sänka kostnaderna under 2015 och 2016 med totalt 32 mkr. Om de statliga stimulansmedlen för kömiljard upphör så kommer divisionens resultat att ytterligare försämras med 7 mkr.
Ändamålsenlig struktur eller kostnadseffektiva vårdprocesser räcker inte för att nå en ekonomi i balans. Färre utbudspunkter bedöms nödvändigt för att klara en ekonomi i balans. Landstingets arbete med ”Effektiva inköp” är en nödvändig förutsättning för att kunna sänka divisionens kostnader för inköp av sjukvårds- och förbrukningsmaterial.
Det stora budgetunderskottet på riks- och regionvård (-60,9 mkr) är besvär- ligt att hantera inom divisonens nuvarande budgetram. Kostnaderna avser till stor del cancervård, barnsjukvård och traumavård och är svåra att på- verka. Samma problem gäller de ständigt ökande kostnaderna för sjuktrans- porter i luften. Den kraftiga volymökningen (+ 370 timmar eller 31 procent) på ambulansflyget sedan 2012 har ökat kostnaderna i storleksordningen 8 mkr på årsbasis.
Den verksamhet som divisionen bedriver i Gällivare är svår att få ”lika kost- nadseffektiv” som riksgenomsnittet då verksamhetsvolymerna är låga och kostnaderna är huvudsakligen ”fasta”. Denna ”merkostnad” har beräknats till ca 17 mkr (beräknat på 2013 års KPP-siffror).
Kostnadseffektiv produktion
Ett viktigt mått som används nationellt för att jämföra produktivitet inom sjukvården är kostnad per DRG-poäng. Kostnaden per DRG-poäng uttrycker hur kostnadseffektivt produktionen utförs. Ett av divisionens mål är att pro- duktionskostnaderna ska ligga i nivå med genomsnittet för läns- och läns- delssjukhus i den nationella KPP-databasen. Senaste tillgänglig data för jämförelse avser år 2013.
En jämförelse av produktiviteten 2013 med 2012 visar att flera av division- ens verksamheter har tappat produktivitet. Sunderby sjukhus har tappat mest. Antalet vårdtillfällen har minskat, vårdtyngden (casemix) har minskat, antalet besök har ökat. Kostnaderna har dock inte minskat i samma omfatt- ning. Totalt för divisionen är produktivitetsförsämringen dock marginell, ca 5 mkr.
Trots minskad produktivitet har divisionens verksamheter år 2013 en ge- nomsnittlig kostnadsnivå i slutenvård som ligger i nivå med eller är lägre än genomsnittet för läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen, se diagram nedan. Ett fåtal verksamheter ligger fortfarande kvar på en högre kostnadsnivå vilket förklaras med att kostnaderna fördelas på låga produkt- ionsvolymer. På klinikerna käkkirurgi och ögon i Sunderbyn samt öron i Gällivare är det mycket låga volymer i slutenvård. Försämringen för kirurgi i Kiruna förklaras med kraftig minskning av antalet vårdtillfällen (30%) me- dan kostnaderna endast har minskat 13%. I Gällivare har kostnadsnivåerna sjunkit i slutenvård men ökat i öppenvård. I öppenvård avser jämförelsen kostnad/besök och där är variationen större. Jämförelsen av öppenvård får göras med viss försiktighet då kostnad/besök inte är lika tillförlitlig som kostnad/DRG-poäng.
Bild- och funktionsmedicin är med i NYSAM jämförelse sedan några år till- baka. Jämförelse av röntgenkostnader per röntgenpoäng visar även här att små enheter har höga kostnader p g a att kostnaderna fördelas på relativt låga produktionsvolymer. I Sunderbyn och i Piteå är röntgenkostnaderna lägre än genomsnittet för de sjukhus som ingår i NYSAM jämförelsen.
Kostnadseffektiva vårdprocesser
Vårdprocesserna i divisionen ska uppfylla målen inom områdena: patienttill- fredsställelse, kostnader, kliniskt status, funktionellt hälsostatus. Först då är processerna effektiva. Divisionens verksamheter har påbörjat arbetet med att kartlägga sina huvudprocesser och identifiera mångdimensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Ett mål är att kostnaden per DRG-
poäng inom de mest betydande vårdprocesserna ska ligga i nivå med läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen.
En analys av de största vårdprocesserna (DRG med högst totalkostnad) inom slutenvård visar att flertalet har en kostnadsnivå som är i nivå med eller till och med lägre än de sjukhus som finns representerade i den nationella KPP- databasen, se diagram nedan. I Gällivare är produktionskostnaderna fortfa- rande högre inom några av dessa DRG vilket förklaras av att kostnaderna fördelas på relativt låga produktionsvolymer.
Antal årsarbetare
Kommentar
Antalet arbetade timmar omräknat till helårsarbetande har minskat motsva- rande ca 30 st jämfört med 2013 och förklaras till stor del av den besvärliga bemanningssituationen på flera av enheterna. Det har fått till följd att över- tidstimmarna har ökat med 8300 timmar (+ 25 %) och inhyrda sjuksköters- kor har ökat med 9900 timmar (motsvarar 5,6 årsarbetare). Timmar för in- hyrd personal saknas i ovanstående diagram.
Sjukfrånvaro
Kommentar
Divisionen har som mål att ha en total sjukfrånvaro som är mindre än tre procent av total bruttoarbetstid men divisionen når inte målsättningen. Un- der sommarmånaderna var sjukfrånvaron relativt låg, resterande del av året ligger den betydligt högre. Korttidsfrånvaron har varit relativt hög under februari och mars vilket är en nationell trend. Nivån på den totala sjukfrån- varon är med stor sannolikhet kopplad till hög arbetsbelastning inom stora delar av verksamheten och omfattande brist på personal. De verksamheter som har ökad sjukfrånvaro under året har haft fler långtidssjukskrivna med-
arbetare med komplicerade/allvarliga diagnoser som inte är arbetsrelate- rade.
Inom flera verksamhetsområden pågår friskvårdsprojekt i samarbete med företagshälsan.
Frisknärvaro
Frisknärvaro = Sjukfrånvaro max 5 dagar per rullande 12 månadersperiod 20140101-
20141231
20130101- 20131231
Mått för måluppfyllelse
Division 64,7 % 62,8 % 75 %
Kommentar
Frisknärvaron inom divisionen har ökat något jämfört med 2013. För att minska sjukfrånvaron och ytterligare förbättra frisknärvaron pågår frisk- vårdsprojekt i olika former inom flera verksamheter.
Kompetensförsörjning
Divisionen har stora utmaningar med kompetensförsörjningen inom flera yrkesgrupper. Under året har bristen på legitimerade sjuksköterskor, specia- listsjuksköterskor, BMA och audionomer varit påtaglig och under senare delen av året har även bristen på medicinska sekreterare blivit allt mer märkbar. Bland läkare har divisionen stora utmaningar att rekrytera ögonlä- kare, gynekologer, urologer och barnpsykiatriker. För att kunna upprätthålla förväntad verksamhet har divisionen anlitat bemanningsföretag för både lä- kar- och sjuksköterskebemanning inom flera verksamhetsområden.
Att bevilja studieförmåner är en strategiskt viktig åtgärd för att kunna rekry- tera specialistutbildade sjuksköterskor. Under vårterminen beviljade divis- ionen bidrag till 23 personer och under höstterminen till 18 st inom vidare- utbildningarna IVA, operation, anestesi, barnmorska, ögon och barn. Under hösten 2014 gjordes en marknadsföringskampanj för att stimulera sjukskö- terskor att söka specialistutbildning.
En arbetstidsmodell med syfte att förbättra arbetsmiljön, främst för de som arbetar nattetid, har under hösten införts på IVA Sunderby sjukhus.
En work-shop med fokus på möjligheten att göra ST i Malmfälten genom- fördes under februari. En generell slutsats för de flesta av divisionens medi- cinska specialiteter är att det endast går att genomföra mindre delar av ST- utbildningarna i Malmfälten. Socialstyrelsen krav på ST-utbildningarnas innehåll är en dominerande orsak till detta.
Ett väl fungerande chefs- och ledarskap är en förutsättning för att skapa at- traktiva arbetsplatser som attraherar nya medarbetare och bidrar till att be- hålla redan anställda. Divisionen har vid årets chefsdagar inlett ett utveckl- ingsarbete för chefer inom området ”Modern sjukvårdsledning” som kom- mer att fortsätta under 2015.
Verksamhetsuppföljning Tillgänglighet
Kommentar:
Grundkravet väntande innebär att patienter som står på väntelistan första onsdagen varje månad inte väntat längre än 60 dagar. Faktisk väntetid till besök innebär att patienten som kommer på ett besök eller behand- las/opereras inte väntat mer än 60 dagar. Måluppfyllelsen delas upp i en lägre måluppfyllelse på 70 % inom 60 dagar och en högre måluppfyllelse på 80 % inom 60 dagar.
Medelvärdet för den faktiska tillgängligheten till läkarbesök inom 60 dagar under år 2014 var för divisionen 70 %. För divisionens verksamhetsområden var medelvärdet till läkarbesök inom 60 dagar för VO Kir/Uro 71 %, VO Barn 84 %, VO Ob/Gyn 93 %, VO Ögon 62 % och VO Ortopedi 41 %.
För december månad klarar divisionen den lägre måluppfyllelsen för den faktiska väntetiden till besök 72 % fick komma på besök inom 60 dagar. Re- sultatet gällande väntande grundkravet var 63 % och där klarar inte divis- ionen den lägre måluppfyllelsen. Grundkravet väntande innebär att minst 70
% av de som väntar på ett besök inte ska ha väntat mer än 60 dagar. Divis- ionen erhåller därför inga pengar från kömiljaden då grundkravet måste vara uppfyllt.
Under december månad är det VO Ortopedi och VO Ögon som inte klarar grundkravet gällande väntande. Båda dessa VO har påbörjat kvällmottag- ningar för att komma tillrätta med tillgängligheten till besök.
Divisionen har bildat en väntetidsgrupp från alla berörda verksamheter. I nuläget pågår planering av olika aktiviteter att genomföras under år 2015.
För verksamhetsområden med dålig tillgänglighet pågår kartläggning av re- missflöden, trånga sektioner och behov av fler kvällmottagningar.
Kommentar:
Grundkravet väntande innebär att patienter som står på väntelistan till be- handling första onsdagen varje månad inte väntat längre än 60 dagar. Faktisk väntetid till behandling/operation innebär att man får en behand-
ling/operation inom 60 dagar. Måluppfyllelsen delas upp i en lägre målupp- fyllelse på 70 % inom 60 dagar och en högre måluppfyllelse på 80 % inom 60 dagar. Divisionens medelvärde för tillgänglighet till behandling inom 60 dagar år 2014 var 74 %.
Divisionen klarar den lägre måluppfyllelsen på 70 % för grundkravet andel väntande till behandlingar/operationer för december månad 2014 och klarar även den högre måluppfyllelsen på 84 % för den faktiska väntetiden till be- handlingar/operationer inom 60 dagar.
Samtliga verksamhetsområden utom VO Kir/Uro klarar den lägre målupp- fyllelsen för grundkravet. VO Ob/Gyn, VO ÖNH och VO Ögon klarar även den högre måluppfyllelsen då minst 80 % av de väntande inte har väntat längre än 60 dagar till behandling/operation.
För den faktiska väntetiden till behandlingar/operationer klarar Divisionen den högre måluppfyllelsen. VO Ob/Gyn, VO Ögon och VO ÖNH klarar den högre måluppfyllelsen och VO Ortopedin och VO Kir/Uro klarar den lägre måluppfyllelsen.
