Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015 Bakgrund

Tam metin

(1)

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015

Bakgrund

Länssjukvårdens och Närsjukvårdens uppdrag ska svara upp mot behovet av hälso- och sjukvård.

Uppdraget har sin utgångspunkt i vision, mål och inriktningar som landstingsfullmäktige fattat beslut om i den strategiska planen. Inriktningarna preciserar ramen för verksamhetens arbete som ska bygga på hållbar utveckling, mångfald och integration, internationellt engagemang och en hälso- och sjukvård som är patientcentrerad, tillgänglig, säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv. Vården ska utvecklas inom antagna inriktningar för att tillgodose dagens och möta framtidens behov. Beställning och uppföljning av uppdraget i beställningen sker via beställar- och analysenheten i samverkan med vårddivisionerna.

Uppdraget lyfter fram särskilt prioriterade utvecklingsområden och preciserar Länssjukvårdens basuppdrag samt eventuella särskilda uppdrag. Uppföljning sker på total nivå per division och per verksamhetsområde.

Allmänt

Länssjukvårdens uppdrag är att bedriva och utveckla länssjukvård, där en del är att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för hela länets sjukvård. Verksamheten ska vara organiserad så att vård på lika villkor tillgodoses.

Basuppdraget består av:

 Onkologi med koppling till respektive berörd klinik

 Allmänkirurgi/Urologi

 Akutsjukvård – Anestesi/Operation/Intensivvård

 Obstetrik/Gynekologi

 Ortopedi

 Ögonsjukvård

 Öron-Näsa-Hals, Käk, Syn och Hör

 Barnsjukvård

 Laboratoriemedicin

 Bild- och funktionsmedicin

 Länsenheten Särskilt Stöd/Funktionshinder

 Sjuktransporter

Länssjukvården och Närsjukvården har ett specifikt utbildningsuppdrag avseende Umeå universitets läkarutbildning vid Sunderby sjukhus. Formerna för uppdraget finns beskrivet i avtalet mellan landstinget och universitetet.

Resultat

I Beställningens del två Hälso- och sjukvårdens generella uppdrag specificeras kravet på leverantören utifrån följande perspektiv:

 Patientcentrerad hälso- och sjukvård

 Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård

 Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård

 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

(2)

Beställningen följs upp genom att redovisa antal läkarbesök och antal vårdtillfällen och resultatet inom ett flertal uppföljningsindikatorer som utgår från prioriterade områden eller andra delar i beställningen.

Resultatet presenteras utifrån de fyra perspektiven ovan. Det är viktigt att komma ihåg att resultatet av indikatorerna kan antyda vissa orsakssamband men ger sällan hela sanningen, vidare analys är därmed oftast nödvändig. Det är även viktigt att beakta att indikatorer som visar ett kvantitativt mått inte tar hänsyn till viktiga kvalitativa aspekter.

Vissa indikatorer benämns ”utvecklingsindikator”. Dessa indikatorer anses viktiga för utveckling och förbättring men kräver i dagsläget implementering av nya arbetssätt och/eller utveckling av stödsystem för att möjliggöra uppföljning. Resultatet presenteras som ett genomsnitt för aktuell period om inget annat anges.

Antal läkarbesök

Totala antalet läkarbesök inom Länssjukvården per april är 52 195, vilket är 2 % färre än samma period 2014. Inom Ortopedin och Barnsjukvården ökar antalet läkarbesök, inom övriga verksamheter ses en minskning. Den största minskningen kan ses inom Allmänkirurgi/Urologi med 1 000 färre läkarbesök (- 7 %).

Diagram 1 Antal läkarbesök per tertial

Antal vårdtillfällen

Totala antalet vårdtillfällen inom Länssjukvården per april är 5 628, vilket är 5 % färre än 2014. Inom samtliga verksamheter förutom inom Barnsjukvården har antalet vårdtillfällen minskat jämfört med föregående år. Den största minskningen kan ses inom Obstetrik/Gynekologin med 207 färre

vårdtillfällen (-15 %). Patienterna inom obstetriken har idag möjlighet att nyttja patienthotellet i stor utsträckning samtidigt som viss verksamhet inom gynekologin har styrts om till dagkirurgiska ingrepp vilket innebär att patienten tas omhand inom öppenvården. Allmänkirurgi/Urologi har flest

vårdtillfällen inom Länssjukvården. Här ses en minskning med 80 vårdtillfällen (- 4 %) jämfört med samma period föregående år.

(3)

Diagram 2 Antal vårdtillfällen per tertial

Patientcentrerad hälso- och sjukvård

Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna tillhandahålla en patientcentrerad vård vilket innebär ett samspel av flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan.

Cancerpatienter med kontaktsjuksköterska

Den nationella cancerstrategin anger att cancerpatienter ska ha tillgång till kontaktsjuksköterska eller motsvarande med ett tydligt definierat ansvar, uppdrag och koordinerande funktion inom respektive verksamhet. Funktionen ska leda till ökad tillgänglighet, bättre omhändertagande och ökad kontinuitet för patienten. Länssjukvården har ett särskilt ansvar kopplat till uppdraget att samordna utvecklingen inom länets cancersjukvård. Under 2015 ska första steget i en fyraårig statlig satsning på att korta väntetiderna i cancervården genomföras (Standardiserat vårdförlopp). De vårdförlopp som satsningen innebär bygger på nationella vårdprogram inom respektive cancerprocess där kontaktsjuksköterskan har en viktig samordnande roll inom de olika cancerprocesserna. Ett utvecklingsarbete sker inom den Norra regionen gällande kontaktsjuksköterskornas roll och arbetsbeskrivning.

Länssjukvårdens stab rapporterar att samtliga cancerpatienter har utsedd kontaktsjuksköterska. I dagsläget finns det inte möjlighet dokumentera och följa upp detta systematiskt men en lösning ska implementeras inom kort med start i ett pilotprojekt inom Obstetrik/Gynekologi. Indikatorn är en

”utvecklingsindikator”.

Cancerpatient med individuell vårdplan

I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen har patienten rätt att få information om sitt hälsotillstånd, metoder för undersökning, vård och behandling, hjälpmedel, tidpunkt för vård, förväntat vård- och behandlingsförlopp, eftervård och metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

Från och med 1 januari 2015 skärptes patientens rättigheter i enlighet med Nya patientlagen. I Nationella cancerstrategin samt i beskrivningen av Standardiserade vårdförlopp anges att en

individuell skriftlig vårdplan ska tas fram för varje patient med cancer. Syftet är att stärka patientens ställning i vården genom att säkerställa att patient och närstående är delaktiga, får individuell

information om den egna vården samt möjlighet att välja behandlingsalternativ. I förlängningen leder detta ofta till bättre livskvalitet för patienten och ökad trygghet för de närstående.

Det är i dagsläget inte möjligt att löpande och systematiskt följa upp resultat avseende individuella vårdplaner. Länssjukvårdens stab rapporterar att samtliga cancerpatienter får en individuell vårdplan och att utvecklingsarbete pågår inom den Norra regionen avseende säkerställande av standardiserad dokumentation och möjliggöra uppföljning. Indikatorn är en ”utvecklingsindikator”.

(4)

Cancerpatienter med samordnad plan vid utskrivning

Enligt uppgifter från Länssjukvårdens stab utförs Samordnad plan vid utskrivning för patienter med behov av kommunala resurser, i enlighet med regelverket. I dagsläget är det inte möjligt att löpande följa upp hur många cancerpatienter som har samordnad plan vid utskrivning men kommer att möjliggöras under hösten aktuellt år. Indikatorn är i dagsläget en ”utvecklingsindikator”.

Samordnad individuell plan (SIP) inom Barn- och ungdomspsykiatrin

Andel patienter med besök inom BUP som har en dokumenterad Samordnad individuell plan, SIP (samordnad med kommun) varierar över länet. Totalt har 3 % av patienterna dokumenterade SIP:ar under perioden. Högst andel SIP:ar görs i Kalix där 5,5 % av patienterna har en SIP. I Piteå och Sunderbyn som tar emot flest patienter ligger andelen på 2,6 - 2,7 %. I den behovsanalys som gjordes av verksamheterna hösten 2014 konstaterades behov av fler SIP:ar, framför allt i Luleå – Boden. Låga värden berodde dels på en underregistrering och dels ett faktiskt gap mellan behov och utförda planer.

Diagram 3 Samordnad individuell plan (SIP) inom Barn- och ungdomspsykiatrin.

Palliativ vård - Brytpunktssamtal

När sjukvården gör bedömningen att sjukdomen har gått så långt att det inte längre är meningsfullt, är skadligt eller orsakar ett ökat lidande att behandla den underliggande orsaken övergår vården till palliativ vård. Det är viktigt att detta kommuniceras av läkare till patient och närstående. Samtalet benämns brytpunktssamtal. Detta ska registreras i VAS i enlighet med regionsgemensam rutin och tydliggör på så sätt att patienten är informerad om vårdens inriktning. Under perioden har 48 patienter registrerats med en palliativ diagnos inom Länssjukvården, fyra av dessa patienter (8 %) har

dokumenterat brytpunktssamtal. En underregistrering av brytpunktssamtal kan konstateras vid jämförelse med data i det palliativa registret som anger att 38 %.

(5)

Diagram 4 Antal patienter med palliativ diagnos samt antal registrerade brytpunktssamtal Resultatet synliggör att implementering av registrering av brytpunktssamtal i enlighet med den regionsgemensamma rutinen inte kommit igång inom Länssjukvården. Registreringen är viktig för intern överföring av information om patienten söker vård vid annan vårdgivare.

Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård

God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds inom ramen för den vårdgaranti som gäller i landstinget. Väntetiderna ska minimeras där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande. Den geografiska närheten till vård kan variera beroende på var i länet patienten befinner sig. De patienter som har behov av vård med geografisk närhet ska erbjudas detta. Behandlingar som kräver ett stort patientunderlag för att uppnå bästa möjliga medicinska resultat samt en patientsäker vård kan komma att koncentreras ytterligare. Patienterna ska ges vård inom 90 dagar enligt den nationella vårdgarantin. Landstinget har beslutat om förstärkt vårdgaranti vilket innebär att vård ska ges inom 60 dagar. Nybesök respektive fördjupad utredning/behandling vid barn- och ungdomspsykiatrin ska ske inom 30 dagar.

Besök inom 60 dagar (Mål 80 %)

Under perioden sker 72 % av genomförda patientbesök vid Länssjukvården inom 60 dagar1.

Länssjukvården klarar därmed inte målet på total nivå och försämrar tillgängligheten i jämförelse med samma period 2014 (76 %). Tillgängligheten varierar mellan de olika verksamheterna. Målet nås inom Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Öron/Näsa/Hals. Allmänkirurgi/Urologi och Ortopedi når inte målet och där ses en försämring sedan samma period föregående år. Ögonsjukvården når inte heller målet men förbättrar tillgängligheten något sedan samma period föregående år.

Diagram 5 Andel patienter som fått ett planerat nybesök inom 60 dagar

Åtgärd inom 60 dagar (Mål 80 %)

Under perioden får 71 % av Länssjukvårdens patienter påbörjad behandling eller operation inom 60 dagar, vilket är i samma nivå som föregående år. Länssjukvården klarar därmed inte målet på total nivå. Tillgängligheten varierar mellan de olika verksamheterna. Målet nås inom verksamheterna Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Ögonsjukvården. Inom Ögon- samt Barnsjukvården har tillgängligheten förbättrats sedan 2014. Målet nås inte inom Allmänkirurgi/Urologi, Ortopedi samt inom Öron/Näsa/Hals/Käk, som samtliga visar på försämrad tillgänglighet jämfört med samma period föregående år.

1 Exklusive besök vid Barn- och ungdomspsykiatri (BUP).

(6)

Diagram 6 Andel patienter med planerad behandling/operation påbörjad inom 60 dagar

Barn- och ungdomspsykiatri – Besök inom 30 dagar (Mål 90 %)

Totalt 80 % av Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) patienter under perioden får ett nybesök, en första bedömning inom 30 dagar. BUP klarar därmed inte målet på total nivå och måluppfyllelsen är lägre än samma period 2014 (84 %). Skillnader finns dock i tillgänglighet mellan de olika orterna.

BUP i Piteå når målet och har förbättrat tillgängligheten i jämförelse med samma period 2014. Övriga orter når inte målet och visar på en försämrad tillgänglighet. Resultaten visar på en viss ojämlikhet när det gäller tillgänglighet för flickor respektive pojkar då en större andel av flickorna än pojkarna får en första bedömning inom 30 dagar (F: 83 %, P: 77 %), skillnaden är störst i Boden – Luleå men har dock minskat sedan samma period föregående år. Antalet genomförda nybesök är som flest inom Luleå – Boden (38 % av länets totala nybesök). Totala antalet nybesök inom BUP har ökat med 19 % sedan samma period föregående år. Ökningen av nybesök är störst i Luleå – Boden, oförändrat i Piteå.

Diagram 7 Andel patienter med planerat nybesök som fått första bedömning inom 30 dagar, BUP Barn- och ungdomspsykiatri –

Fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (Mål: 80 %)

Totalt 83 % av BUP:s patienter under perioden får en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. BUP når således målet på total nivå och förbättrar resultatet sedan samma period 2014 (80 %).

Det finns skillnader i tillgänglighet mellan länets BUP-mottagningar men skillnaderna har dock

(7)

minskat. Piteå har förbättrat sin tillgänglighet men når inte riktigt målet om 80 %. Resultaten visar på en viss ojämlikhet när det gäller tillgänglighet för flickor respektive pojkar då en större andel av flickorna än pojkarna får en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (F: 87 %, P: 79 %).

Förhållandet var det motsatta samma period föregående år. Totala antalet besök för påbörjad utredning/behandling har ökat med 16 % sedan föregående år, framför allt ses en ökning i Piteå som också utför flest fördjupade utredningar eller behandlingar (97 av 243).

Diagram 8 Andel patienter med fördjupad utredning eller behandling utförd inom 30 dagar, BUP Neuropsykiatrisk utredning –

Tid mellan remiss och nybesök

Länsenheten Särskilt stöd/Funktionshinders utredningsteam NeuroVux startade hösten 2010. Enheten ansvarar för utredningar för personer över 18 år med neuropsykiatriska svårigheter utan känd

psykiatrisk problematik. Med start under 2014 har särskilda insatser påbörjats för att öka

tillgängligheten. Antalet patienter som påbörjat neuropsykiatrisk utredning har under denna period ökat. Väntetiden för patienterna är i dag i genomsnitt drygt två år (765 dagar). Majoriteten (60 %) av patienterna under 2014 och 2015 är mellan 20 - 35 år. Ett arbete med målet att tydliggöra

vårdprocessen för dessa patienter (som barn, unga och vuxna) pågår.

Diagram 9 Antal påbörjade neuropsykiatriska utredningar (antal unika patienter) och genomsnittligt antal väntedagar mellan remiss och besök för utredning

(8)

Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård

Med jämlik vård avses samma möjlighet för alla att få erforderlig vård oavsett var i länet patienten söker och ovidkommande av vem som söker. Vårdens resurser ska användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många patienter som möjligt till nytta. Den hälsofrämjande och förebyggande vården ska stärkas. Norrbottens folkhälsopolitiska strategi utgör tillsammans med strategiska planen

fundamentet för landstingets folkhälsoarbete. För att uppnå målet Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020 och en hållbar hälsoutveckling i befolkningen verkar landstinget för en jämlik och jämställd hälsa både genom egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer.

Rökfri inför operation

Att patienten är rökfri inför operation minskar risken för komplikationer såsom infektion,

sårläkningsstörning och blodpropp. De opererande verksamheterna inom Länssjukvården belyser riskerna om rökning inför operation för samtliga patienter. Ortopedin kräver att patienten är rökfri innan operation görs.

Under 2015 driftsätts ett nytt operationsplaneringssystem som möjliggör uppföljning av om patienten uppger sig vara rökfri inför operation. Indikatorn är en ”utvecklingsindikator” i och med att

uppföljning ännu är begränsad.

Riskbedömning levnadsvanor

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas. Riktlinjerna och den folkhälsopolitiska strategin anger fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Dessa är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Vården ska göra en riskbedömning av dessa levnadsvanor med de patienter där de bedömer att det finns ett behov. Riskbedömningarna ska dokumenteras i enlighet med dokumentationsrutin. Totalt 6 % av patienterna inom Länssjukvården har tillfrågats och dokumenterat levnadsvanor under perioden, vilket är en ökning jämfört med samma period föregående år (3 %). De dokumenterade riskbedömningarna är främst inom tobaksbruk (se även indikator Rökfri inför operation nedan). Samtliga opererande verksamheter inom Länssjukvården tar upp frågan om tobaksbruk före operation men dokumentation sker inte i enlighet med rutin och är därför inte uppföljningsbart. Verksamheten Öron/Näsa/Hals/Käk/Syn/Hörsel och Ögonsjukvården är de verksamheter som i störst utsträckning tillfrågar och dokumenterar riskbedömning av levnadsvana.

Diagram 10 Andel patienter med planerat besök (alla vårdgivarkategorier) med dokumenterad riksbedömning inom levnadsvaneområdet

Oplanerade återinskrivningar (Mål – 10 %)

Indikatorn mäter andel av patienter som skrivits ut till eget eller särskilt boende som har en oplanerad återinskrivning någonstans i sjukvården (oavsett vårdenhet och ålder) inom 1 – 30 dagar efter

(9)

utskrivning. I uppföljningen exkluderas palliativa patienter, patienter inom BB och IVA.

Länssjukvården har tilläggsersättning för att minska de oplanerade återinskrivningarna med 10 % jämfört med återinskrivningar helåret 2013. Lyckas verksamheterna inte att minska utgår ett avdrag.

Uppföljning och eventuellt avdrag görs per tertial och verksamhetsområde.

Gynekologin når målet under perioden och minskar de oplanerade återinskrivningarna.

Barnsjukvården och Ortopedin minskar något men når inte målet. Inom övriga verksamheter ökar återinskrivningarna. Allmänkirurgin/Urologin är den verksamhet som har flest inskrivna patienter och har även störst andel oplanerade återinskrivningar (13,9 %), 248 patienter har återinskrivits under perioden. Ögonsjukvården har endast ett fåtal inneliggande patienter varje år, en av två patienter har återinskrivits. På total nivå inom Länssjukvården ökar återinskrivningarna med 2 % i jämförelse med helårsutfallet 2013 och uppgår till 10,3 % under perioden.

Diagram 11 Andel patienter med oplanerad återinskrivning 1 – 30 dagar efter utskrivning

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer patienterna tillgodo behövs

"kunskap om förbättring". Förbättringskunskap ska ses som ett komplement till hälso- och sjukvårdens professionella kunskap.

Diagnossättningsgrad (Mål: 100 % inom 7 dagar) Att sträva efter en snabb diagnossättning skapar förutsättningar för en god vård och

verksamhetsuppföljning och kan vara kritiskt när patienten besöker annan vårdgivare. Läkare har en lång tradition av diagnosdokumentation till skillnad från övriga vårdgivare, vars krav på

diagnossättning införts under senare år.

Totalt inom Länssjukvården är 97 % av läkarbesöken och 81 % av besök till övrig vårdpersonal diagnossatta2. Målet om 100 % nås därmed inte men majoriteten av verksamheterna ligger på en hög diagnossättning, 96 % eller högre. Anestesi/Operation/Intensivvård har lägst diagnossättningsgrad med 77 % av läkarbesöken diagnossatta. Anestesi/Operation/Intensivvård har däremot en hög andel diagnossatta besök hos övrig vårdpersonal. LSS/Särskilt stöd samt Barnsjukvården har den lägsta andelen diagnossatta besök till övrig vårdpersonal. Barnsjukvården ligger på en något högre nivå i jämförelse med senaste rapporteringen per december 2014.

2Data innehåller diagnossättning tom 18 maj 2015.

(10)

Diagram 12 Andel diagnossatta besök, läkare och övrig vårdpersonal

Riskbedömningar dokumenterade i Senior Alert

Indikatorn mäter hur stor andel riskbedömningar som görs på inneliggande patienter i förhållande till totala antalet patienter i åldern 70 år och äldre. Riskbedömningar ska enligt rutin göras på alla patienter som har ett hälsotillstånd som ökar risken för vårdskada samt på de patienter som är 70 år eller äldre. Data avseende riskbedömningar hämtas från kvalitetsregistret Senior Alert.

Under perioden har 220 riskbedömningar registrerats i Senior Alert inom hela Länssjukvåden

(patienter över 70 år). En positiv utveckling då totalt 417 riskbedömningar gjordes under helåret 2014.

Antalet registrerade riskbedömningar under aktuell period motsvarar 13 % av divisionens inneliggande patienter 70 år eller äldre. En ny rutin har implementerats under året som påverkat resultatet i positiv riktning.

Diagram 13 Antal riskbedömningar av vårdskada registrerade i Senior Alert och andel riskbedömningar i relation till antalet patienter över 70 år.

(11)

Täckningsgrad Svenska palliativregistret(Mål: 70 %)

Palliativa registret visar på vårdens innehåll den sista veckan i livet och utdatat kan användas vid kvalitetssäkring och förbättring av den palliativa vården. Registreringen i registret är låg under perioden då endast motsvarande 27 % 3 av de som avlidit inom Länssjukvårdens verksamheter under perioden har rapporteras in i registret. Målet om 70 % nås därmed inte. Motsvarande andel för helåret 2014 var 65 %.

Tabell 1 Täckningsgrad Svenska palliativregistret

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Total

Allmänkirurgi/Urologi inkl ÖNHK 6 8 18 22 33% 36% 35%

Obstetrik/Gynekologi 0 0 2 0 0% - 0%

Ortopedi 0 0 5 4 0% 0% 0%

Totalsumma 6 8 25 26 24% 31% 27%

Antal inrapporterade dödsfall (Pallaitiva registret)

Antal utskrivna avlidna (VAS)

Andel i palliativa registret inrapporterade dödsfall av tot

antal utskrivet avlidna Verksamhet

Antibiotikaförskrivning

Sambandet mellan förbrukning av antibiotika och resistensutveckling är starkt. Då resistenta bakterier fortsätter att öka är det av vikt att hålla antibiotikaförskrivningen på en restriktiv nivå. Överbehandling och onödig behandling ska undvikas, vilket poängteras i Läkemedelsstrategin. Uppföljning sker av förskrivning av antibiotika på totalnivå, det så kallade ”250-målet”4, till personer 80 år och äldre samt till barn (0-6 år).

Antibiotika förskrivning ”Landstingets 250-mål”5

Länssjukvårdens totala förskrivning av antibiotika minskar med 2 % i jämförelse med föregående år.

Största andelen förskrivning sker inom Allmänkirurgi/Urologi, där minskar förskrivningen något jämfört med föregående år.

Diagram 14 Antibiotikaförskrivning,”250-målet”per tertial ett

3Viss eftersläpning kan ske av rapportering i registret, vilket påverkar resultatet.

4 Landstingets totala mål <250 recipen/1000 invånare. Indikatorn mäter förskrivning av antibiotika för systemiskt bruk exkl. metenamin.

(12)

Antibiotika förskrivning (0 - 6 år)

Förskrivningen av luftvägsantibiotika till barn (0 - 6 år) inom hela Länssjukvården är något högre än 2014 (+ 4 %) men lägre än samma period 2013 (- 14 %). Barnsjukvården står för den största andelen förskrivningar.

Diagram 15 Antibiotikaförskrivning till barn 0 – 6 år, per kvartal ett

Antibiotika förskrivning (80 +)6

Förskrivningen av antibiotika till personer 80 år och äldre inom Länssjukvården ligger i nivå med förskrivning motsvarande kvartal 2014 samt 2013. Störst andel förskrivning sker inom

Allmänkirurgi/Urologi. Inom Ortopedin ses en minskad förskrivning till äldre.

Diagram 16 Antibiotikaförskrivning till personer 80 år och äldre, per kvartal ett

Läkemedel med risk för beroendeutveckling

Konsumtion av läkemedel såsom smärtstillande, ångestdämpande och sömnmedel kan leda till missbruk och beroende. Förskrivningen inom Länssjukvården håller sig på en konstant nivå senaste året på total nivå. Den verksamhethet som förskriver den här typen av läkemedel i störst utsträckning (till flest antal unika patienter) är Ortopedin. Inom Ortopedin har förskrivningen ökat med 5 % sedan samma period föregående år och med 16 % sedan 2013.

6 Indikatorn mäter förskrivning av antibiotika för systemiskt bruk.

(13)

Diagram 17 Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling (Antal unika individer per 1000 invånare i Norrbotten som hämtat ut läkemedel med risk för beroende), tertial ett

Läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgång

Genomförda och dokumenterade läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser ska resultera i en fullständig och korrekt läkemedelslista för patienten. När detta är gjort har patient och andra

sjukvårdande verksamheter tillgång till syfte och mål med läkemedelsbehandling och eventuella ordinationsändringar.

En Läkemedelsberättelse ska delges skriftligt till alla patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel eller till patienter där behov finns.Resultatet bygger på patienter med minst ett vårdtillfälle/besök inom Länssjukvården aktuellt år och fem eller fler läkemedel uthämtade under 12 senaste månaderna. Under perioden har totalt 1 500 patienter inom urvalsgruppen vårdats, 27 av dessa (2 %) har i enlighet med rutin dokumenterad läkemedelsberättelse.

Diagram 18 Läkemedelsberättelse

En läkemedelsgenomgång ska erbjudas alla patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel. Indikatorn har som underlag patienter 75 år och äldre med minst fem uthämtade läkemedel under senaste året och en vårdkontakt inom Länssjukvården under aktuell period. Under

(14)

aktuellt år har 5529 patienter inom urvalsgruppen haft vårdkontakt inom slutenvården. Av dessa har 20 patienter (0,3 %) dokumenterad läkemedelsgenomgång i enlighet med rutin. Under hösten 2015 planeras särskilda insatser inom Länssjukvården för att säkerställa att patienterna får

läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgång inklusive dokumentation i enlighet med rutin.

Diagram 19 Läkemedelsgenomgång

Sammanfattande resultat

Fyra av indikatorerna som följer upp beställning Länssjukvård benämns utvecklingsindikatorer. Det är ännu inte möjligt att följa upp dessa indikatorer systematiskt. Länssjukvårdens stab rapporterar dock följande:

 Samtliga verksamheter har utsedda kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter.

 Individuell vårdplan skrivs till samtliga cancerpatienter.

 Samordnad plan vid utskrivning för patienter med cancerdiagnos görs där behov föreligger.

 100 % av patienterna som ska opereras tillfrågas om rökning. Ortopedin kräver rökstopp innan operation.

Läkarbesök och vårdtillfällen

 Antalet läkarbesök minskar med 2 % jämfört med 2014.

 Antalet vårdtillfällen minskar med 5 % jämfört med 2013.

Patientcentrerad hälso- och sjukvård

 Samordnad individuell plan (SIP) för patienter inom BUP varierar över länet. I Piteå samt Luleå – Boden är andelen patienter med SIP lägst (2,7 - 2,7 %) och bör öka.

 Endast 8 % av palliativa patienterna har dokumenterat brytpunkssamtal. Implementering av dokumentationsrutin har inte kommit igång.

Tillgänglig hälso- och sjukvård

 72 % av genomförda patientbesök sker inom 60 dagar (Mål 80 %), försämring jämfört med 2014 (76 %). Målet nås inom Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Öron/näsa/hals.

Allmänkirurgi/Urologi samt Ortopedi når inte målet.

 71 % av påbörjade behandlingar sker inom 60 dagar (Mål 80 %), samma nivå som 2014.

Målet nås inom Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Ögon. Målet nås inte inom Allmänkirurgi/Urologi, Ortopedi samt inom Öron/Näsa/Hals/Käk.

(15)

 80 % av besök inom BUP sker inom 30 dagar (Mål: 90 %). Endast BUP i Piteå når målet och förbättrar tillgängligheten sedan 2014.

 83 % av fördjupade utredningar/behandlingar inom BUP sker inom 30 dagar (Mål: 80 %), en förbättring sedan 2014. Tillgängligheten på de olika orterna i länet varierar. Piteå ligger på gränsen att klara måluppfyllelsen för perioden, övriga klarar målet.

 Genomsnittlig väntetid för patienter som varit på nybesök för neuropsykiatrisk utredning vid NeuroVux är i dagsläget 765 dagar.

Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård

 6 % av patienterna inom Länssjukvården har dokumenterad riskbedömning av levnadsvanor.

 Gynekologin klarar av att minska de oplanerade återinskrivningarna med mer än målet om 10

%. Barnsjukvården och Ortopedin minskar något, dock mindre än målnivån. Övriga verksamheter ökar de oplanerade återinskrivningarna. Totalt återinskrivs 10,3 % av länssjukvårdens patienter 1-30 dagar efter utskrivning.

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

 Diagnossättningsgraden för läkarbesök är 97 % och för besök hos övrig vårdpersonal är 81 % (Mål: 100 %).

 Dokumenterade riskbedömningar ökar. Motsvarande 13 % av totala antalet inneliggande patienter över 70 år har dokumenterad riskbedömning. Inom Allmänkirurgin/Urologin är andelen högst (19 %).

 Täckningsgraden i Svenska palliativregistret minskar kraftigt, 27 % (Mål:70 %).

 Förskrivningen av antibiotika o på total nivå minskar med 2 % o till barn (0-6 år) ökar med 4 %

o till äldre (80 +) är i nivå med förskrivningen samma period 2014.

 Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling ökar med 1 %. Ortopedin ökar med 5 % sedan samma period föregående år och med 16 % sedan 2013.

 2 % av patienterna i målgruppen har under perioden dokumenterad Läkemedelsberättelse

 Mindre än 1 % av patienter i målgruppen har under perioden dokumenterad Läkemedelsgenomgång

Şekil

Updating...

Referanslar

Updating...

Benzer konular :