26 NOVEMBER 2014
1
Uppföljning Beställning Närsjukvård 2014
Bakgrund
De prioriterade områden som berörts av uppföljningen 2014 är Vårdtunga/multisjuka, Palliation, Läkemedel och Psykisk ohälsa.
Uppföljningen har fokuserat på samverkan internt i Norrbottens läns landsting, NLL samt externt med länets kommuner.
Dialogen har skett med respektive närsjukvårdsområde. Från Beställaren har beställarchef, medicinskt sakkunnig samt planeringstrateg deltagit. Från närsjukvården har närsjukvårdchefer, verksamhetschefer, medicinska rådgivare, verksamhetsutvecklare samt medarbetare från divisionsstaben medverkat. Divisionschef har deltagit vid ett uppföljningsmöte.
Uppföljningen har innehållit resultat från de prioriterade områdena samt dialog kring dessa. Förbättringsområden har noterats. Återkoppling av uppföljningen sker via rapporter till respektive närsjukvårdchef och
divisionschef samt genom dialog kring resultat och förbättringsområden med divisionens ledningsgrupp.
Palliation
Resultat
Resultatet från Svenska palliativregistret är hämtat för perioden 2013:2–
2014:2. Närsjukvården har en täckningsgrad, dvs. andelen rapporterade dödsfall av totala antalet dödsfall, på 58 % i registret, den varierar mellan 48 och 68 procent i närsjukvårdsområdena. Palliativa enheter är generellt bättre än övriga vårdenheter på att registrera uppgifter. I registret finns ett antal indikatorer som mäts. För närsjukvården återfinns de lägsta resultaten för Uppfyllt önskemål om dödsplats (17,5 %) samt Utförd validerad
smärtskattning (29,9 %). Högsta resultaten är för Avliden utan trycksår (86,5
%) och Lindrad från illamående (82,5 %). Fördelningen av högsta och lägsta resultat varierar i liten omfattning mellan närsjukvårdsområdena däremot varierar andelsmåtten. Till exempel varierar resultatet för Utförd validerad smärtskattning mellan 15,7 % och 38 %.
Brytpunktsamtal registreras i Svenska palliativregistret men ska även dokumenteras under särskilt sökord i VAS så att informationen finns tillgänglig för alla vårdgivare. Resultaten för dokumentation av
brytpunktsamtal i VAS, under perioden 140101–140815 för patienter med palliativ diagnos, varierar mellan 2 och 17 procent i närsjukvårdsområdena.
För Närsjukvården totalt är siffran 11 %.
Beställarens kommentar
I Gällivare närsjukvårdområde bytte den palliativa vården enhet under 2013 vilket har medfört behov av utbildning och av att skapa strukturer för samverkan internt och externt. Antalet palliativa vårdplatser i förhållande till befolkningsunderlaget varierar mellan närsjukvårdsområdena. Luleå-Boden har den lägsta andelen vilket ger särskilda problem för Sunderby sjukhus.
Överföringen av hemsjukvård till kommunerna har inneburit behov av nya rutiner och samverkansformer mellan huvudmännen.
26 NOVEMBER 2014
2
I uppföljningsdialogerna framkommer att den regionala och interna samverkan måste förbättras så att inga patienter är ovetande om när vården övergår från att vara kurativ till palliativ. Dokumentationen i VAS ger viktig information till de vårdgivare inom olika verksamhetsområden som blir involverade i vården av palliativa patienter och bidrar till att säkra
övergångar i vården. Följsamhet till dokumentationsrutiner för palliativ vård måste därför ha hög prioritet i verksamheterna.
Vårdtunga/multisjuka
Resultat
I Meddix slutenvård noterar vårdavdelningarna när patienten är utskrivningsklar. Detta är inte kopplat till när kommunernas
betalningsansvar inträder, vilket styrs av vårdplaneringen. Under perioden januari-juli 2014 varierar den genomsnittliga summan av dagar som patienter vårdats som utskrivningsklara för Närsjukvården från 1 572 dagar i januari till 1 117 dagar i mars.
Samordnad individuell planering, SIP, ska utföras i öppenvård för de patienter som har behov av insatser från båda huvudmännen. Närsjukvården och Kommunförbundet Norrbotten, erbjuder stöd till hälsocentraler och kommuner för att införa arbetsprocessen ”Trygg hemma” vilken syftar till ökad samverkan i öppenvård kring de patienter som har behov av det. Att utföra samordnad individuell planering i verktyget Meddix öppenvård är en del av processen. Närsjukvården har under perioden 1/1-25/8 2014 totalt 137 SIP:ar utförda i Meddix öppenvård. Av dessa är 107 stycken utförda för personer 65 år och äldre. Det är ett lågt resultat i förhållande till att det finns ca 58 500 personer som är 65 år och äldre i Norrbotten.
Nivån för Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar har minskat marginellt för Närsjukvården januari-juli 2014 jämfört med samma period 2013 (17,54% -17,12%). Resultaten varierar mellan närsjukvårdsområdena.
I Norrbotten finns ca 3 300 individer med demensdiagnos. Vid beräkningar utifrån prevalens borde det finnas ca 4 500 personer i länet med någon slags demensdiagnos. Det gör en skillnad på ca 25 % jämfört med prevalensen för demens.
Beställarens kommentar
Arbetsprocesserna ”Förstärkt utskrivning” och ”Trygg hemma” som bedöms kunna förbättra vården för gruppen vårdtunga/multisjuka är långt ifrån implementerade. Mängden utskrivningsklara patienter som väntar på annat boende är ett problem framför allt på Sunderby sjukhus. Samverkan med kommunerna är av största vikt för att trygga övergångarna mellan huvudmännen. Fast vårdkontakt och samordnad individuell plan är två redskap som ska användas för att skapa trygghet för patienterna. SIP i öppenvård för individer som har insatser av både huvudmännen fungerar inte. Här krävs insatser för att åstadkomma förbättring.
De relativt låga siffrorna avseende förekomsten av demensdiagnoser tolkas i första hand som beroende av brister vad gäller diagnossatta årliga kontroller, inte minst på särskilt boende. En viss underdiagnosticering förekommer säkerligen.
26 NOVEMBER 2014
3
Läkemedel
Resultat
Det är en högre förskrivning av antibiotika till personer 80 år och äldre än till befolkningen som helhet. Antalet recept per 1 000 invånare 80 år eller äldre, skiljer sig åt mellan närsjukvårdsområden där det område som har lägsta förskrivningen ligger under 150 recept per kvartal medan det som ligger högst förskriver ca 200 recept per kvartal.
I Närsjukvården har fler kvinnor än män hämtat ut läkemedel med risk för beroende. Skillnaden mellan könen börjar i åldersgruppen 30-64 år och ökar sedan så att i åldersgruppen 65 år och äldre är det nästan dubbelt så många kvinnor som män som hämtat ut läkemedel med risk för beroende. Trenden är ökande det sista året.
Läkemedelsgenomgång ska enligt riktlinjerna utföras årligen hos personer, 75 år eller äldre med fem eller fler uthämtade läkemedel. I Närsjukvården har endast fyra procent av målgruppen fått en dokumenterad
läkemedelsgenomgång, baserat på registrering under sökordet Kommentar läkemedel i VAS. Andelen varierar mellan en och åtta procent bland närsjukvårdsområdena.
Läkemedelsberättelse ska skrivas till personer 75 år eller äldre med fem eller fler uthämtade läkemedel, vid utskrivning från sjukhus. För Närsjukvården totalt är andelen 11 %. Variationen är stor mellan närsjukvårdsområden och verksamhetsområden.
Beställarens kommentar
Antibiotikaförskrivningen till äldre ligger inom rimliga nivåer för vissa närsjukvårdsområden och för högt inom andra närsjukvårdsområden. Ingen minskning kan ses för det första halvåret 2014 jämfört med samma period 2013 för Närsjukvården totalt.
Mängden uthämtade läkemedel med risk för beroende ökar med ökande ålder. Att fler kvinnor än män använder läkemedel med risk för beroende och att könsskillnaden ökar i den äldre åldersgruppen är ett observandum för förskrivarna.
De låga siffrorna för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse kan bero på att rutinen för dokumentation inte följs vilket medför att journalförda anteckningar inom området inte fångas i datalagret. Denna bristande
dokumentation medför svårigheter att återfinna noteringar om läkemedel i VAS för andra vårdgivare, exempelvis på jourcentraler, vilket kan medföra felaktiga åtgärder och onödigt merarbete.
Psykisk ohälsa
Utifrån uppföljningsdialogerna anser Beställaren att den psykiatriska vårdprocessen är i behov av genomlysning och förändring. Missbruks- och beroendevården är en del av den processen. I en sådan genomlysning bör samverkan mellan närsjukvårdsområden med och utan organisatoriskt linjeansvar för psykiatrisk vård klarläggas.
Sammanfattande bedömning
Brist på samt hög omsättning av läkare och sjuksköterskor ställer högre krav på bra struktur i vården. I Närsjukvården pågår och planeras ett stort antal utvecklingsarbeten för att förbättra vården.
26 NOVEMBER 2014
4
Den palliativa vården synes – utifrån registreringen i det palliativa registret - fungera bra i några närsjukvårdsområden och mindre bra i andra. Det finns brister i dokumentationsrutiner. Övergångarna mellan regional vård, länssjukvård och närsjukvård behöver förbättras. Övergången av hemsjukvården till länets kommuner medför stort behov av förbättrad samverkan kring palliativa patienter, hur långt man kommit med det arbetet skiftar mellan närsjukvårdområden.
Internt arbete för att förbättra vården för vårdtunga/multisjuka har påbörjats men är långt ifrån implementerat på bredden. Det finns enstaka vårdavdelningar och hälsocentraler som kommit igång med bra resultat. Samverkan med kommunerna behöver förbättras generellt. Samordnad individuell planering i öppenvård för individer som har insatser av båda huvudmännen förekommer alltför sällan.
Åtgärden regleras i Hälso- och sjukvårdslagen samt Socialtjänstlagen sedan 2010 men har varit mycket svår att implementera.
Antibiotikaförskrivningen till personer 80 år och äldre varierar mellan närsjukvårdsområden. Ingen minskning mellan det första halvåret 2013 och samma period 2014 kan ses för Närsjukvården totalt.
I Närsjukvården har fler kvinnor än män hämtat ut läkemedel med risk för beroende. I åldersgruppen 65 år och äldre är det nästan dubbelt så många kvinnor som män som hämtat ut läkemedel med risk för beroende. Trenden är ökande det sista året.
Av landstinget beslutade riktlinjer för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse är inte implementerade fullt ut. Brister finns i hur nya riktlinjer och rutiner sprids till vårdverksamheterna.
Den psykiatriska vårdprocessen, inkluderande missbruks- och beroendevård, bör genomlysas och förändras. Samverkan mellan närsjukvårdsområden med och utan organisatoriskt linjeansvar för psykiatrisk vård bör klarläggas.
Förbättringsområden
Vårdens övergångar för patienter med palliativ diagnos. Följsamhet till handlingsprogram och rutiner för dokumentation.
Samverkan med länets kommuner kring vårdtunga/multisjuka.
Implementering av i landstinget beslutade handlingsprogram, rutiner, riktlinjer etc.
Den psykiatriska vårdprocessen, inkluderande missbruks- och beroendevård bör genomlysas och förändras.
Fortsatt uppföljning
Närsjukvården ger i maj 2015 en samlad återrapportering till Beställaren avseende uppföljningen för 2014. Den ska innehålla uppnådda resultat samt fortsatt förbättringsarbete.