Nr 3 - 2014
Innehåll
Antibiotika ... 2
Öppenvårdsförskrivning ... 2
Slutenvårdsförbrukning ... 3
Vaccinationer ... 5
Vaccination av barn... 5
Influensavaccination av medicinska riskgrupper ... 7
Sexuellt överförda infektioner i Norrbotten ... 9
Klamydia ... 9
Gonorré ... 9
SSMMIITTTTSSKKYYDDDD,, NNOORRRRBBOOTTTTEENNSS LLÄÄNNSS LLAANNDDSSTTIINNGG,, 997711 8800 LLUULLEEÅÅ,, TTEELLEEFFOONN 00992200--2288 3366 1166
Antibiotika
Öppenvårdsförskrivning
Enligt Folkhälsomyndigheten ser man i Sverige en stadigt minskad antibiotikaförskrivning i öppenvård, se figur nedan.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
jan-09 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 nov-09 jan-10 mar-10 maj-10 jul-10 sep-10 nov-10 jan-11 mar-11 maj-11 jul-11 sep-11 nov-11 jan-12 mar-12 maj-12 jul-12 sep-12 nov-12 jan-13 mar-13 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14
Recept/1000 invånare och månad
Öppenvårdsförsäljning riket okt 2009-aug 2014 Antibiotika för systemiskt bruk (J01 exkl metenamin)
Källa: eHälsomyndigheten, Concise, Alla utfärdare exkl veterinärer
Under första halvåret 2014 minskade antibiotikaförskrivningen i Norrbottens öppenvård med 4 % jämfört med samma period 2013. Om man jämför förskrivningen i länets olika kommuner med varandra så ser man att antibiotikaförskrivningen ökat i endast tre av de 14 kommunerna (ökningen är markerad med röda staplar i diagrammet nedan). Övertorneå uppvisade den i sär- klass största minskningen av förskrivna antibiotikarecept. Lysande!
Arjeplog Pajala Haparanda Älvsbyn Kalix Boden Gällivare Överkalix Kiruna Luleå Arvidsjaur Piteå Övertorneå Jokkmokk
-8 -9 8
-14 5
-13 -18 -8 -4 -6
16
-3
-29 -13 -50
-25 0 25 50 75 100 125 150 175 200
J01-Varurader per TIN första halvåret 2014
Slutenvårdsförbrukning
Även antibiotikaförbrukningen i slutenvården minskar i landet. Försäljningen på
slutenvårdsrekvisition, (J01 – antibakteriella medel) mätt i DDD/1000 invånare och dag minskade med 2 % under det senaste året. Här åskådliggjort i en graf från
Folkhälsomyndigheten:
Källa: Concice, eHälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten
I vårt eget statistikuttag med data från Apoteket Service AB ser vi att rekvisitionerna J01 i Norr- botten avseende DDD minskade med 5,3 % mellan halvår 1 2013 och halvår 1 2014 (notera då delvis annat datauttag än för landet i övrigt). För de olika sjukhusen ser förändringarna ut som följer:
• GE + 3,1 %
• KA - 4,2 %
• KX + 15,8 %
• PE + 0,6 %
• SY - 8,1 %
Som ni kanske minns från tidigare år så är datavärdet för denna halvårsstatistik lite svagt. Det krävs uppföljning över flera år för att man ska kunna se säkra trender. I årsstatistiken (som ni får i januari) så redovisar vi ju dessutom förbrukningen per producerat vårddygn – en siffra som är intressantare.
Vi har också förbättrat vår ”position” i jämförelse med förbrukningen i övriga landsting (nu plats 6 – i fjol plats 4) även om vi fortsatt förskriver mer än riksgenomsnittet – bra men torde betyda att det finns ytterligare förbättringspotential?
Sen vill jag påstå att valet av antibiotika i slutenvårdsförskrivningen inte är så tokig? Mycket penicillin ser vi som en positiv indikator. Här andel PcV/PcG mätt i DDD/1000 inv. och dag:
Källa: Concice, eHälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten
Lite cefalosporiner (Claforan® med flera) och fluorokinoloner (Ciprofloxacin® med flera) är också en positiv indikator. Här andel cefalosporiner/fluorokinoloner mätt i DDD/1000 inv. och dag:
Källa: Concice, eHälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten
Här dock ett OBS! Notera ökningen av cefalosporiner/fluorokinoloner i Norrbotten i figuren ovan. I vår egen jämförelse halvår 2013-14 så ökar användandet av 3:e generationens cefalospo- riner med knappt 4 % (PE + 33 %, GE + 31 %, KX + 26 % – SY och KA minskar). Även fluorokinolonerna ökar (GE + 53 %, KX + 52 % (från en mycket låg nivå), SY + 13 % - PE och KA minskar). Som sagts ovan – svaga data men kanske ett observandum. Dessa preparat är san- nolikt ogynsamma ur resistenssynpunkt (ESBL-resistens). Håll koll!
Sen använder vi i Norrbotten mer piperacillin-tazobactam (Tazocin®) än riksgenomsnittet (ca 7 % jämfört med 5 % i övriga Sverige) och även diskret mer karbapenemer (Meronem®, Tienam® m. fl.) än övriga landsting (4,4 % jämfört med 4,1%). Dessa mycket breda antibiotika är också ogynsamma att överförbruka av resistensskäl.
Jag använder ett citat från Sgt. Esterhaus – minns ni Spanarna på Hill Street?
”- Hey! Let’s be careful out there!”
Och…
• Bestäm er för vilken diagnos patienten har om ni planerar att ge antibiotika och behandla utifrån diagnos.
• Ansträng er (= odla etc) för att hitta etiologiskt agens.
• Använd gärna Strama NLL´s rekommendationer för empirisk antibiotikaval (från hemsi- dan eller appen) när ni väljer preparat.
• Jobba utifrån Strama och Infektionsläkareföreningens10-punktsprogram för minskad an- tibiotikaresistens inom slutenvård. Något som ingår i NLL´s antibiotikapolicy.
• Besluta tillsammans med er Antibiotikaansvariga läkare om mål för er kliniks antibioti- kaanvändning - och följ upp detta! Något som sannolikt blir lättare nu när Infektionsverk- tyget breddinförs.
Vaccinationer
Vaccination av barn
Vaccinationstäckningen bland norrbottniska barn är på det stora hela utmärkt. Bland tvåårsbar- nen är mer än 98 % fullständigt vaccinerade med samtliga vacciner i vaccinationsprogrammet och bland tolvåringarna var motsvarande andel 97 %. De flesta barn som på grund av felaktig information avstått från sin första vaccination mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR) på BVC har också fått sina vaccinationer kompletterade efteråt (mörkgrön linje i diagrammet nedan).
84%
86%
88%
90%
92%
94%
96%
98%
100%
1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Andel fullständigt vaccinerade
Födelseår
DPT-Polio åk 6 (12 år) DPT-Polio BVC (2 år) MPR åk 6 (12 år) MPR BVC (2 år)
Av stapeldiagrammen nedan framgår att det inte gått att få fullständig information från alla kommuner. Statistiken blir därför tyvärr ofullständig även i år (se figurerna nedan). Ingen av sjukdomarna som förebyggs genom dessa vaccinationer har utrotats. Även i Sverige får vi regel- bundet mindre utbrott av dessa sjukdomar i grupper som har låg vaccinationstäckning. Det finns
därför anledning att överväga erbjudanden om kompletterande vaccinationer i de kommuner där vaccinationstäckningen är lägre än 95 % (se figurerna nedan).
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå
uppgift saknas 0 dos
1-3 doser 4 doser
Figuren ovan visar resultat av vaccination av barn i årskurs sex mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio per kommun.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå
uppgift saknas 0 dos
1 dos 2 doser
Figuren ovan visar resultat av vaccination av barn i årskurs sex mot mässling, påssjuka och röda hund per kommun.
Vaccination mot kikhosta infördes i det svenska vaccinationsprogrammet för barn 1996. Redan efter några års vaccination sågs ett minskat antal fall av sjukdomen, och sedan 2008 har endast ett fåtal nya fall rapporterats i Norrbotten (se diagrammet nedan). I år har hittills nio fall rappor- terats, alla utom ett sedan början av augusti. Det är därför viktigt att uppmana föräldrar med spädbarn att undvika kontakt med personer som har hosta. I de fall då spädbarn misstänks ha blivit exponerade för kikhosta bör föräldrarna kontakta hälso- och sjukvården för råd och ställ- ningstagande till profylax.
35 52
64
15 15 18
24 23 7
17
0 2 5 4 6
2 9 0
10 20 30 40 50 60 70
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 sep 2014
Rapporterade fall av kikhosta
Influensavaccination av medicinska riskgrupper
Vi har i Norrbotten en lång tradition av låg anslutning till de nationella rekommendationerna om vaccination av medicinska riskgrupper mot influensa. Det är egentligen bara 2009, då den så kallade svininfluensan grasserade, som vaccinationstäckningen sköt i höjden (se nedan). Minst benägna att vaccinera sig är man i Malmfälten. Vad detta beror på är oklart.
69%
50%
45%
53%
47% 50%
55%
32%
43%
35% 38% 39%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Pandemrix
Säsongsinfluensavaccin
Andel vaccinerade ålderspensionärer
Förutom den sedvanliga statistiken över hur stor andel av ålderspensionärerna som vaccinerats efter förra influensasäsongen studerades då också i vilken utsträckning influensavaccin getts till de personer i Norrbotten där diagnoserna KOL eller hjärtsvikt konstaterats. Som framgår av dia- grammet nedan var resultatet i genomsnitt 26 %, det vill säga ännu sämre än det för ålderspens- ionärerna. Det var en markant skillnad mellan länets hälsocentraler avseende i vilken utsträck- ning man lyckats med vaccinationerna. Här krävs verkligen en mer aktiv insats från hälso- och sjukvården.
8% 13%13%14%14%15%16%16%17%17%18%21%21%22%22%24%24%26%26%26%27%27%28%28%30% 35%35%36%36%38%39%41%44% 50% 56%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
HC 34 HC 32 HC 33 HC 31 HC 30 HC 29 HC 28 HC 27 HC 26 HC 25 HC 24 HC 23 HC 22 HC 20 HC 21 HC 19 HC 18 HC 17 HC 16 HC 15 HC 14 HC 13 HC 12 HC 11 HC 10HC 9HC 8HC 7HC 6HC 5HC 4HC 3HC 2HC 1 Norrbotten
Andel listade <65 år med hjärtsvikt och/eller KOL som influensavaccinerats 2013-2014
Norrbottens hälsocentraler
Eftersom det finns ett välkänt samband mellan låg vaccinationstäckning och ett ökat antal perso- ner i riskgrupperna med svår sjukdom, direkt eller indirekt orsakad av influensa, hoppas vi att årets vaccinationskampanj ska bli betydligt mer framgångsrik än tidigare år. De medicinska risk- grupperna är samma som förra året, nämligen:
• personer över 65 år, oavsett hälsotillstånd
• gravida kvinnor i andra och tredje trimestern
• personer med följande tillstånd:
- kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom - instabil diabetes mellitus
- nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling - kronisk lever- eller njursvikt
- astma (för barn- och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning) - neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
- barn med flerfunktionshinder - extrem fetma (BMI >40)
För att ytterligare stärka skyddet för svaga patienter rekommenderar landstingets vaccingrupp från och med i år att all personal i vårdnära arbete vaccinerar sig mot säsongsinfluensa.
Skyddet efter vaccination mot säsongsinfluensa avtar relativt snabbt. För att man ska vara skyd- dad måste därför en ny vaccination göras inför varje influensasäsong. I år startar vaccinationerna tisdagen den 21:a oktober. Enligt WHO:s rekommendationer innehåller årets influensavaccin följande tre komponenter:
- Influensa A (H1N1)pdm09/Californien/7/2009 - Influensa A (H3N2)/Texas/50/2012
- Influensa B/Massachusetts/2/2012
Sexuellt överförda infektioner i Norrbotten
Klamydia
Under årets första åtta månader minskade antalet rapporterade klamydiafall med 5 % jämfört med 2013 (se figuren nedan). Eftersom inte hela året gått ännu är det klokt att tolka dessa data med försiktighet. Men, möjligen ser vi nu äntligen ett trendbrott från de senaste årens ständigt stigande antal fall av klamydia i Norrbotten.
427
493 520 563
643 644
598 615 684
429 445 535
600 572
0 100 200 300 400 500 600 700 800
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Antal fall januari -augusti
Gonorré
Vi ser med tilltagande oro på de senaste årens ökning av gonorré i Norrbotten (se figuren nedan).
Samma trend ses även på andra håll i Sverige.
2 3
6
3 7
9
6
12
0 2 4 6 8 10 12 14
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Antal fall januari -augusti
Med tanke på att sjukdomen kan ge svåra komplikationer vill vi rikta en särskild varning till dem som väljer att testa sig anonymt och behandla sig med läkemedel som inhandlas via Internet. De bakterier som orsakar sjukdomen är idag i hög utsträckning resistenta mot vanliga antibiotika.
Att avstå från den gratis diagnostik, behandling och uppföljning av sjukdomen via hälso- och sjukvårdens specialister är därför både dyrt, farligt och olagligt.
Anders Österlund
Smittskyddsläkare anders.osterlund@nll.se
0920-28 36 19
Anders Nystedt
Bitr smittskyddsläkare anders.nystedt@nll.se
0920-28 22 45
Ann-Louise Svedberg
Smittskyddssköterska ann-louise.svedberg@nll.se
0920-28 36 09
Ann-Marie Cylvén
Smittskyddssköterska ann-marie.cylven@nll.se
0920-28 32 93
Inga-Lill Lundqvist
Smittskyddssekreterare inga-lill.lundqvist@nll.se
0920-28 36 16
