Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten

(1)

Linnéa Hassis

Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska

urbaniseringen och Norrbotten

(2)

Arena för Tillväxt

• En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

• Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor

• Vad gör vi?

 Omvärldsbevakning & kunskapsstöd

 Skapa nätverk, dialog och samverkan

 Processledning

(3)

”Regional tillväxt”

• Bild?!?

3 Presentation 1

(4)

Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin.

Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete.

Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.

Utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.

Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter samt med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet.

4 Presentation 1

Det regionala utvecklingsansvaret

(5)

Utmaningar och prioriteringar vägledande för det regionala tillväxtarbetet

Utmaningar

• Klimat, miljö och energi

• Globalisering

• Social sammanhållning

• Demografisk utveckling

5 Presentation 1

Prioriteringar

• Attraktiva miljöer och tillgänglighet

• Innovation och företagande

• Kompetensförsörjning

(6)

Reflektioner kring regional tillväxt…

…. i ljuset av nya storregionerna

6 Presentation 1

(7)

Sveriges Nya Geografi 2016

Så funkar tillväxten i våra lokala

arbetsmarknads- regioner

7 Presentation 1

(8)

Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner

• Sverige är indelat i 73 lokala

arbetsmarknadsregioner (LA-regioner)

• År 1994 fanns 110 LA-regioner i Sverige

• Arbetspendlingen definierar arbetsmarknader

• Utbyggnaden av transportinfrastrukturen och möjligheten att pendla längre har

bidragit till större och färre arbetsmarknadsregioner

• Ökad pendling innebär färre och större lokala arbetsmarknader, förutspås till 54 st år 2030

(9)

Norrbotten

Kalix, Boden, Älvsbyn och Piteå tillhör Luleå LA,

övriga kommuner utgör

egna LA-regioner. Arjeplog utgör ett LA tillsammans med Sorsele.

(10)

Stor spännvidd mellan rikets LA regioner

MAJORITETEN AV KOMMUNERNA VÄXER, OAVSETT STORLEK

TILLVÄXTEN ÄR KONCENTRERAD TILL EN ETT FÅTAL AV

REGIONENS KOMMUNER

TYDLIG TILLVÄXTMOTOR SAKNAS STOCKHOLM-

SOLNA LA- REGION

ÖREBRO LA- REGION

ARJEPLOG- SORSELE LA-

REGION

(11)

Tio år av befolkningskoncentration

• Under perioden 2005-2015 ökade befolkningen i 180 av landets 290 kommuner

• I storstadsregionerna växer de flesta kommunerna.

Förortskommunerna växer mest!

• En tudelad befolkningsutveckling i flera LA-regioner, tex Örebro, Växjö, Umeå

• Flera LA-regioner saknar en tydlig tillväxtkommun, tex Lycksele-Malå och Vimmerby-Hultsfred.

(12)

12 Presentation 1

Källa: Kolada

(13)

13 Presentation 1

(14)

Bostadsbristen kräver mer byggande

• Åtta av tio kommuner uppger bostadsbrist

• 2011 uppgav 43 procent av kommunerna att de hade underskott, 2016 uppgav 83 procent att de hade

underskott

• Högst nyproduktion i tillväxtregionerna

• Bostadsbyggandet ökar men inte i takt med behoven

• Boverket ser ett behov av 700.000 nya bostäder till 2025

Kommunernas bedömning av bostadsläget

Färdigställda bostäder 2011-2014, per 1000 inv.

(15)

Tio år av jobbpolarisering

• God återhämtning efter finanskrisen 2008-2009

• Mellan 2004 och 2014 ökade sysselsättningen i Sverige med 11,6 procent

• Stark sysselsättningstillväxt i storstadsregionerna och dess förorter

• God utveckling i flera regionala tillväxtcentra, särskilt större kommuner som Uppsala, Lund, Linköping, Helsingborg

• En ökad koncentration av sysselsättningstillfällen till kärnor inom flera av de lokala arbetsmarknadsregionerna

• Sysselsättningsutvecklingen har varit särskilt stark längs infrastrukturstråk

• Traditionella bruksorter haft en negativ utveckling under längre tid

(16)

Branschbredden – en indikator på kommunernas utvecklingspotential

MALMÖ

74 % av alla branscher

UMEÅ

60 % av alla branscher

BJURHOLM

8 % av alla branscher

(17)

Mer människor ger fler branscher

• Branschbredden på en arbetsmarknad har betydelse för attraktiviteten, eftersom det underlättar matchningen mellan arbetskraft och arbetsgivare.

• Storstäderna och större städer har störst branschbredd eftersom den påverkas av befolkningsstorleken i stor utsträckning.

• Det är gynnsamt för kommuner med låg egen branschbredd att ingå i en LA-region med hög branschbredd.

• Låg branschbredd och tillgänglighet till arbetsmarknader med hög branschbredd hämmar utvecklingen i perifera och solitära LA-

regioner.

Branschbredd – Antal branscher / Totalt antal branscher

(18)

Pendlingens geografi

• Den ökade pendlingen har ökat utbytet och beroendet mellan kommuner. Antalet pendlare har ökat med 22 procent mellan 2004-2014

• Kommuner med stor arbetsmarknad attraherar många fler pendlare från andra kommuner än vad som pendlar ut (tex Stockholm, Solna)

• Även mindre kommuner med tydlig näringsmässig specialisering (tex Kiruna, Borlänge) attraherar många inpendlare

• Tydlig funktionell rollfördelning mellan arbetsmarknads- och boendekommuner i landets större LA

(19)

Arbetslöshetens geografi

• Arbetslösheten en stor utmaning för vissa LA sedan finanskrisen 2008-2009

• 6,1 procent arbetslöshet rikssnittet 2015

• Många kommuner med låg arbetslöshet tillhör

storstadsregionerna, även besöksnäringsinriktade kommuner

• Många kommuner med hög arbetslöshet präglas av

traditionell industri, t ex Landskrona, Trollhättan, Gävleborg

• Funktionella samband mellan kommuner (pendling) kan bidra till minskad arbetslöshet

(20)

Var går flyttlassen?

• Lägst andel utflyttare till andra LA-regioner i

storstadsregionerna – förortskommuner attraktiva boendekommuner

• LA regioner med få eller en enda kommun per definition högst andel utflyttare

• Hög andel utflyttare i LA-regioner med universitet eller högskola pga genomströmning av studenter

(21)

Sammanfattning – tre typer av LA-regioner

Stora och täta LA-regioner Polariserade LA-regioner Solitära och perifera LA- regioner

• Nästan samtliga uppvisar en befolknings- och

sysselsättningstillväxt

• Tillgänglighet till storstaden i kombination med attraktiva boendemiljöer är två viktiga faktorer som ökar attraktiviteten även till många kranskommuner runt storstäderna.

• Tydlig funktionsuppdelning bidrar till att det är lätt att hitta sin roll i regionen

• Framförallt kärnkommunen

uppvisar en uthållig befolknings- och sysselsättningstillväxt

• Kommuner i LA-regionernas

periferi har generellt sett den mest negativa utvecklingen i dessa

regioner

• De polariserade utvecklingen kan leda till känsla av att kärnan växer på bekostnad av omlandet.

• Samverkan är viktigt för att

undvika suboptimering av resurser

• Antalet invånare i dessa LA- regioner tenderar att minska

• Glesa befolkningsstrukturer, långa avstånd och en svagt utvecklad transport-infrastruktur är svåra strukturella hinder för tillväxt.

• De mindre goda förutsättningarna för pendling innebär att

arbetskraften ofta begränsas till en arbetsmarknad med låg

branschbredd.

(22)

Diskussion i smågrupper

(om tid finns)

22 Presentation 1

(23)

lunchpaus

(24)

Den svenska urbaniseringen

24 Presentation 1

(25)

Hur ser urbaniseringen ut?

Varför ser vi en ökande urbanisering?

Hur kan vi möta urbaniseringen?

(26)

Hur ser urbaniseringen ut?

(27)

Tydlig urbanisering, men….

• Befolkningsökningen 2005-2015 var 341 000 i Stockholms län, 120 000 i Västra Götaland och 134 000 i Skåne, totalt 596 000. Det motsvarar 74 procent av totala ökningen. År 1995-2005 var motsvarande värde 127 procent.

• De tre regionernas ökning 2005-2015 berodde till 31% på födelsenetto, 57% på migrationsnetto och 12% på inrikes flyttnetto.

• 2015 ökade befolkningen i 82 procent av landets 290 kommuner 2005 ökade befolkningen i knappt hälften av kommunerna.

27 Presentation 1

(28)

Varför ser vi en ökande urbanisering?

 Globaliseringseffekt

 Ökad nettoinvandring

 Utbyggnaden av universitet och högskolor

 Ökad strukturomvandling

 Offentliga sektorns inverkan

 Förändring i jobbstrukturen

Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige, Arbetsförmedlingen, 2016/09

(29)

Hur kan vi möta

urbaniseringen?

(30)

”Attraktivitet”

Från nationella strategin: ”Attraktivitet är en central förutsättning för hållbar tillväxt och utveckling och därmed en viktig utgångspunkt i

det lokala och regionala tillväxtarbetet”

30 Presentation 1

(31)

http://www.reglab.se/BRP+/

31 Presentation 1

(32)

Regional utveckling - för vilka?

32 Presentation 1

(33)

Invandringen

- utmaning eller möjlighet?!

Källa: Ny i Sverige, Arena för tillväxt, 2014

33 Presentation 1

(34)

Diskussion i smågrupper

34 Presentation 1

(35)

Tack!

www.arenafortillvaxt.se

Linnéa Hassis Processledare

[email protected] 08-452 75 26