26 NOVEMBER 2014
1
Vårdval Norrbotten Fördjupade dialoger
Bakgrund
I Norrbottens läns landsting infördes vårdval inom primärvården från 1 januari 2010. I nuläget finns 34 hälsocentraler, varav tre i privat regi. Utöver detta finns även en vårdcentral, Vittangi vårdcentral, som är upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling.
Beställare och leverantörer har ett gemensamt ansvar och intresse för en väl fungerande dialog och uppföljning av verksamheten. Utgångspunkten för detta arbete ska vara en ömsesidig strävan att uppnå en förtroendefull relation mellan parterna. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för de mål, inriktningsmål och strategier som anges i landstingsstyrelseplanen samt beställningen. Från och med 2013 genomför beställaren fördjupade dialogmöten med 12 hälsocentraler varje år.
Valda hälsocentraler
Under hösten 2014 har fördjupade dialoger genomförts med Furunäsets hälsocentral, Gammelstads hälsocentral, Jokkmokks hälsocentral, Kalix hälsocentral, Porsöns hälsocentral och Överkalix hälsocentral. Dessa dialogmöten genomfördes under september och oktober.
Tillvägagångssätt
Inför dialogmötet skickades en elektronisk uppföljningsblankett till respektive verksamhetschef. I denna uppmanades verksamhetschefen besvara en del basfakta gällande hälsocentralens verksamhet.
Beställar- och analysenheten sammanställde ett material med uppgifter hämtade från det gemensamma statistiksystemet samt nationella patientenkäten. Även uppgifter från verksamhetsspecifika områden inhämtades. Presentationsmaterialet som utgjorde underlaget på
dialogmöten skickades till respektive verksamhetschef innan dialogmötet.
Valt fokusområde för år 2014 är vårdtunga grupper. Journalgranskning av fem patienter med oplanerad återinläggning per hälsocentral genomfördes av medicinsk sakkunnig vid Beställar- och analysenheten.
Varje dialogmöte omfattade en tre timmars träff där beställaren
representerades av beställarchef, medicinsk sakkunnig, planeringsstrateg och controller. Samtliga funktioner deltog inte vid alla möten. Hälsocentralerna representerades av verksamhetschef, medicinsk rådgivare samt ytterligare någon/några personer som respektive verksamhetschef hade utsett.
Närsjukvårdscheferna var inbjudna och deltog vid vissa av dessa möten.
Beställar- och analysenheten har sammanställt en rapport till respektive hälsocentral och tydliggjort aktuella förbättringsområden.
Verksamhetschefer har getts möjlighet att faktagranska rapporten.
Beställar- och analysenheten har begärt en återrapportering kring förbättringsområdena från respektive hälsocentral sex månader efter genomförd fördjupad dialog.
26 NOVEMBER 2014
2
Sammanfattande bedömning av aktuella hälsocentraler
Furunäsets hälsocentral
Furunäsets hälsocentral har efter några års ansträngt läge börjat skönja en viss ljusning. Personalsituationen är mer gynnsam, det finns arbetsglädje och framtidstro och detta påverkar hela verksamheten på ett positivt sätt. Antalet listade har efter några års minskning i stort stabiliserat sig på drygt 6000 listade. Hälsocentralen har under senaste året genomfört flera förbättringar för att förbättra patientsäkerheten och kontinuitet för patienter med kroniska sjukdomar. Det finns förbättringspotential gällande telefontillgänglighet samt diagnoskvalité för att skapa bra förutsättningar för
verksamhetsuppföljning. Läkemedelsförskrivning, speciellt antibiotika till äldre samt läkemedel med risk för beroendeutveckling, kräver också ett fortsatt förbättringsarbete.
Gammelstads hälsocentral
Gammelstads hälsocentral har drygt 10 000 listade och hör till de fyra största i Luleå. Hälsocentralen har under många år haft utbildningsläkare, men trots detta är läkarbemanningen inte tryggad utan stafettläkare får anlitas.
Hälsocentralen har under senaste året anställt ett antal nya sjuksköterskor och barnmorskor eftersom behov fanns p.g.a. pensioneringar och efter hemsjukvårdens övergång. Det tar tid att forma en personalgrupp och nå hög kompetens, det positiva är att det finns vilja att förnya arbetsrutiner och utveckla verksamheten. En del förbättringsarbeten är på gång inom ex.
mödra- och barnhälsovård. Gammelstads hälsocentral bör fokusera på förbättring av tillgänglighet till läkarbesök och läkarkontinuitet.
Antibiotikaförskrivning till barn bör minskas och diagnoskvalité bör förbättras för att erbjuda möjlighet till verksamhetsuppföljning.
Jokkmokks hälsocentral
Jokkmokks hälsocentral har förutom vårdvalsåtagandet sedvanliga tilläggsuppdrag som ingår i glesbygden ex. ambulans, röntgen och obs- platser. Detta innebär dels dygnet runt jour, men ger också vissa möjligheter till samordning av resurser och ekonomisk hushållning. Hälsocentralen har en tydlig ansvarsfördelning, läkare och sjuksköterska arbetar i team för ett avgränsat antal listade. Detta ger en flexibilitet och möjlighet till individuella anpassningar för personal, men kan innebära skillnader för listad befolkning ex. gällande kallelse till återbesök. Det är angeläget att hälsocentralen arbetar med sin organisation och rutiner så att befolkningen har förtroende för vården och patientsäkerhet är hög. Övriga förbättringsområden är fortsatt arbete med att säkra att de sjukaste patienter får fast vårdkontakt och att samordnad vårdplanering fungerar. Arbetet med förbättrad diagnoskvalité för att säkra bra förutsättningar för verksamhetsuppföljning är ytterligare ett förbättringsområde.
26 NOVEMBER 2014
3
Kalix hälsocentral
Kalix hälsocentral är en av länets största hälsocentraler sett till antalet listade. Kalix och Grytnäs hälsocentraler har en gemensam ledning och samverkar verksamhetsmässigt inom flera områden. Personalbemanning har varit stabil över tid, dock har personalrekryteringsproblem gällande ex.
sjuksköterskor varit aktuella det senaste året. Läkare och sjuksköterska arbetar i team och har ansvar för listade enligt datumindelning. Kalix hc har en kurator anställd och psykolog på timtid. HC efterlyser förbättrat
samarbete med psykiatrin och tydlighet vad som ingår i primärvården och vad som är psykiatrins åtagande. Verksamhetschefen uppmanas att aktualisera frågan om gränsdragning och samverkan med
närsjukvårdsledningen. Hälsocentralen har behov av att förbättra funktionaliteten i reception för att få ett bättre och snabbare flöde.
Ytterligare förbättringsområden är samverkan med kommunen, främst gällande äldre samt arbetet med förbättrad dialog med befolkningen för att skapa bättre förtroende.
Porsöns hälsocentral
Porsöns hälsocentral avviker från de övriga i länet genom ett litet geografiskt område och ung och internationell befolkning. Detta präglar hälsocentralens verksamhet tydligt. Ungdomar som söker för psykisk ohälsa eller har behov av neuropsykiatriska utredningar är vanligt förekommande på
hälsocentralen. Porsöns och Björkskatans hälsocentraler har gemensam ledning och samverkar också verksamhetsmässigt. Hälsocentralen har haft nyrekrytering av personal p.g.a. pensioneringar. En hälsocentral är beroende av en sammansvetsad och kompetent personalgrupp. Vid nyrekryteringar krävs tid och arbete att få en fungerande arbetsgrupp. Förbättringsområden för Porsöns hälsocentral är telefontillgänglighet och levnadsvanearbete samt diagnossättning och diagnoskvalité.
Överkalix hälsocentral.
Överkalix hälsocentral är en av länets minsta hälsocentraler sett till antalet listade. Ålderskapiteringen, socioekonomisk kvot och sjukvårdsbehovet är bland de högsta i länet. Hälsocentralen har tilläggsåtaganden ex. obs-platser, ambulans och röntgen som ingår i verksamheten på en glesbygds
hälsocentral. Hälsocentralens lokaler är stora och till viss del försvårar denna omständighet effektivitet och intern samverkan. Även hälsocentralens arbetsorganisation med fördelning av akuta tider och bokningsbara planerade besök kan ses över. Hälsocentralen har redan påbörjat förbättringsarbetet gällande förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling. Det pågår också utvecklingsarbeten gällande vårdtunga patienter. Ytterligare ett förbättringsområde är diagnoskvalité.
Generella synpunkter
Dialogmötena har gett en god möjlighet till fördjupad dialog om utvalda hälsocentralernas verksamhet. Detta har mottagits positivt och utgör en viktig del i förbättringsarbetet.
26 NOVEMBER 2014
4
Vid de tidigare genomförda fördjupade dialoger har läkarbemanning och bristen på ordinarie distriktsläkare varit en tydligt försvårande omständighet för hälsocentralerna. Det är fortfarande många hälsocentraler som har brist på fasta läkare, men det nya som har lyfts på fördjupade dialoger är bristen på annan personal. Dels har hemsjukvårdens övergång inneburit att hälsocentraler tappat distriktssköterskor och ex. kompetens inom diabetes och astmavård. Dels har generationsväxling med pensionsavagångar inneburit att hälsocentraler har fått anställa ny personal. Tillgång på
kompetent personal ex. barnmorskor, distriktssköterskor och läkarsekreterare är begränsad och fram för allt har det varit svårt att hitta ersättare vid ex.
sjukfrånvaro.
Hälsocentraler har en frihet att forma sin interna organisation och sina arbetsrutiner. Det finns många fördelar med denna frihet, men det väcker också tankar om det skulle vara vissa fördelar med en tydligare styrning för att garantera att norrbottningar får en likvärdig vård. Detta främst med tanke på patienter som har stort vårdbehov och kroniska sjukdomar. Det måste säkerställas att dessa patienter får sina återbesök och får
vårdgivarkontinuitet.
Hälsocentraler samverkar dels med den specialiserade vården och dels med kommuner. Informationsöverföring och vårdplanering för patienter som är aktuella på flera vårdnivåer är fortfarande ett tydligt förbättringsområde.
Alla förändringar som genomfördes i samband med hemsjukvårdens övergång har inte ännu lösts på ett tillfredsställande sätt ex.
informationsöverföring och kommunikation mellan primärvården och kommuner.
Alla hälsocentraler har utbildad personal och kan erbjuda hälsosamtal riktade mot bestämda åldersgrupper. Andel personer som tackat ja till erbjudanden om hälsosamtal är dock lågt. Hälsocentraler har haft olika strategier gällande upplägg av detta uppdrag. Prioriteringsordningen har gällt och hälsosamtalen har periodvis fått stå tillbaka till förmån för andra arbetsuppgifter. Det finns skillnader hur arbete med levnadsvanor riktad mot riksgrupper har kommit igång. En vanlig förklaring är att frågorna om levnadsvanor ingår i
patientarbete, men det är brister i dokumentationsrutiner. Det är dock avgörande för resultatuppföljning att fasställda dokumentationsrutiner följs.
Journalgranskning av 30 patienter med oplanerad återinläggning visar liknade resultat som motsvarande granskning under våren 2014. Det finns förbättringspotential i att utse och dokumentera fast vårdkontakt. Även översikt vårdplan saknas i flertalet journaler, vilket gör uppgifter om vårdplanering svårtillgängliga. Primärvårdens ansvar är att samverka med andra aktörer så att patienter erbjuds trygg och säker vård.
För mer information hänvisas till respektive hälsocentrals rapport samt rapport om journalgranskning.
