• Sonuç bulunamadı

Landstingsdirektörens rapport Muntlig information..........................................................................................2

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Landstingsdirektörens rapport Muntlig information..........................................................................................2"

Copied!
39
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Landstingsdirektörens rapport

Muntlig information...2

Bilagor ...2

Tillgänglighet och vårdgaranti ...2

Vårdvalet ...5

Närsjukvård ...6

Säker vård...7

Slutrapport om den nya influensan ...9

Seminarium om Öppna Jämförelser ...9

Utvecklingen av den palliativa vården ...10

Länsdiabetesdag 13 april...11

Digital Mammografi ...11

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom ...13

Hälsa på lika villkor – befolkningsenkät 2010 ...14

Riktlinjer för studieförmåner ...15

Återföringsdag för landstingsfullmäktiges beredningar...17

Medborgardialogkonferens ...17

Nationell trygghetskonferens ...18

Bidrag till insatser mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar...19

Uppföljning av rehabiliteringsgarantin...20

Sjukskrivningsmiljarden ...23

Medarbetarundersökningen ...24

Nytt utvecklings- och samverkansavtal...25

Ny chef för division Länsteknik ...25

Biobankssamordnare ...25

Nämnden för läkemedelsförmåner ...25

Miljödagen...25

Uppföljning av textilserviceavtalet...25

Kvalitetskontroll av städning ...26

Fortsatt samarbete om kostförsörjning ...27

Positivt om landstinget i media under första kvartalet ...28

Landstingsledningsseminarium...28

Growing people.se köps av landstingen ...29

Kontrollera dina 112-uppgifter...29

Läget i planeringsprocessen ...30

Viktigt möte med ledningsgrupp och länschefer ...30

Kultur och utbildning ...30

EU:s framtida sammanhållningspolitik ...34

EU 2020 är EU:s nya strategi för tillväxt ...35

Näringslivsutveckling i ett större perspektiv...35

Gränshindersamarbete i Nordkalottområdet...36

Nordkalottrådets verksamhetsinriktning...36

Representant i styrelsen för Teknikens hus...37

Omvärldsbevakning ...37

Regeringens proposition om Företagsutveckling...38

AER-konferens om kvinnors entreprenörskap...39

(2)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Muntlig information

• Tillgänglighet

Bilagor

• Månadsrapporter per februari och mars.

Tillgänglighet och vårdgaranti

Nationellt

Den 6 maj kommer ett inspirationsseminarium att hållas i Stockholm kallat

”Hållbar tillgänglighet – nästa utmaning”. En nationell jury har valt ut åtta framgångsrika exempel i landet för att skapa möjlighet till erfarenhetsutbyte och idéspridning. Division Opererande från vårt landsting är en av finalister- na med sitt bidrag ”Division opererande – ett helhetsgrepp om verksamheten med målet ’en tid i handen’”. Finalisterna kommer att presentera sina arbe- ten och tävla om de tre bästa platserna. Utöver dessa finns ytterligare nio bidrag utom tävlan, som också får möjlighet att presentera sina bidrag under dagen, ett av dessa är barnsjukvården inom division Medicin.

Norrbotten

Med anledning av den kommande lagstiftningen kring vårdgaranti samt nya överenskommelser och i syfte att informera och utveckla kunskapen om vad de nya kraven innebär, så hölls ett informationsmöte på Landstingshuset i sessionssalen den 31 mars med möjlighet att delta även via video. Målgrup- pen för informationsdagen var läkare, chefer, mottagningspersonal och andra nyckelpersoner samt landstingets rapportörer till den nationella väntetidsda- tabasen.

Primärvården

En ny mätomgång gällande tillgängligheten inom division Primärvård har genomförts. Telefontillgänglighet mättes 1 mars - 31 mars och läkarbesöken mättes under två veckor, 15 mars - 26 mars. Resultatet av denna mätning finns ännu inte tillgängligt och jag kommer därför att redovisa dessa i en se- nare rapport.

Specialiserad vård – besök

Totalt hade Norrbotten i mars 5 525 patienter som väntade på ett besök. An- delen patienter som väntat längre än 90 dagar fortsätter att minska och upp- gick i mars till 5,9 procent. Utvecklingen det senaste året framgår av tabel- len:

Besök i Norrbotten, mars 2009 – mars 2010 Månad Totalt antal

väntande Antal som väntat

> 90 dagar Andel av total som väntat > 90 dagar

Mars 8 396 2 150 26 %

April 8 455 2 008 24 %

Maj 8 482 1 940 23 %

Juni 8 690 1 945 22 %

Juli 9 563 2 672 28 %

Augusti 8 623 2 917 34 %

September 8 619 2 334 27 %

(3)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Månad Totalt antal väntande

Antal som väntat > 90 dagar

Andel av total som väntat > 90 dagar

Oktober 7 313 885 12 %

November 6 108 302 4,9 %

December 6 074 400 6,6 %

Januari 6 270 583 9,3 %

Februari 5 936 436 7,3 %

Mars 5 525 325 5,9 %

Nedan följer redovisning av hur tillgängligheten för besök såg ut per den 31 mars 2010 (föregående månads siffror inom parentes) uppdelat på olika verksamhetsområden.

Verksamhetsområde Totalt antal

väntande Antal som väntat

> 90 dagar Andel av total som väntat > 90 dagar Kirurgi 3449 (3782) 129 (231) 3,7 % (6,1 %) Medicin 1797 (1830) 181 (180) 10,1% (9,8 %) Psykiatri - barn 65 (91) 1 (0) 1,5 % (0 %) Psykiatri – vuxna 214 (233) 14 (25) 6,5 % (10,7 %) Totalt 5525 (5 936) 325 (436) 5,9 % (7,3 %)

Specialiserad vård - operation/åtgärd

Andelen patienter som väntat längre än 90 dagar på behandling låg i mars på 5,2 procent, vilket innebär att siffran mer än halverats det senaste året. För- ändringen i Norrbotten när det gäller väntande till behandling det senaste året framgår av tabellen nedan:

Operation/åtgärd i Norrbotten, mars 2009 – mars 2010 Månad Totalt antal

väntande Antal som väntat

> 90 dagar Andel av total som väntat > 90 dagar

Mars 2 140 282 13 %

April 2 133 258 12 %

Maj 2 102 225 11 %

Juni 2 070 334 16 %

Juli 2 190 497 23 %

Augusti 2 244 643 29 %

September 2 254 334 15 %

Oktober 2 246 120 5 %

November 2 263 55 2,4 %

December 2 387 121 5,1 %

Januari 2 382 179 7,5 %

Februari 2 212 177 8,0 %

Mars 2 177 114 5,2 %

Tillgängligheten för behandling per den 31 mars 2010 (föregående månads siffror inom parentes) uppdelat på verksamhetsområde var följande:

Verksamhetsområde Totalt antal

väntande Antal som väntat

> 90 dagar Andel av total som

väntat > 90 dagar

Gynekologi 135 (106) 1 (4) 0,7 % (3,8 %)

Handkirurgi 112 (111) 2 (2) 1,8 % (1,8 %)

Kirurgi 236 (277) 13 (24) 5,5 % (8,7 %)

Ortopedi 575 (550) 52 (67) 9,0 % (12,2 %)

Plastikkirurgi 43 (51) 8 (15) 18,6 % (29,4 %)

Ryggkirurgi 29 (22) 0 (0) 0 % (0 %)

Urologi 113 (143) 14 (34) 12,4 % (23,8 %)

Ögonsjukvård 560 (548) 8 (20) 1,4 % (3,6 %)

Öron-näsa-hals 374 (404) 16 (11) 4,3 % (2,7 %)

Totalt 2 177 (2 212) 114 (177) 5,2 % (8,0 % )

(4)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Patientvald väntan/medicinsk orsak

Andel i procent av totalt antal väntande till besök inom gruppen patientvald väntan/medicinsk orsak per den 31 mars är 14,4 procent (per den 28 februari 15,6 procent). För operation/åtgärd är motsvarande siffra 31,9 procent (per den 28 februari 35,7 procent).

Kömiljarden 2010

En första avstämning gjordes den 31 mars 2010 som ligger till grund för för- delning av en fjärdedel av de medel som totalt ska fördelas. Medel fördelas efter det genomsnittliga resultatet för mätperioden, d v s resultaten för 31 januari, 28 februari samt 31 mars har summerats för att sedan divideras med tre.

Resultaten för Norrbottens läns landsting visar på en andel av Kömiljarden för besök på 92,5 procent och för operation/åtgärd på 93,1 procent. Således nås uppsatta mål för ersättning från Kömiljarden både för besök och opera- tion/åtgärd, även gällande 90 procents måluppfyllelse.

En förändring när det gäller måluppfyllelsen för Kömiljarden är att gruppen frivilligt väntande/patientvald väntan också kommer att ingå i den avstäm- ning som ska göras den 31 december 2010 och som ska ligga till grund för fördelning av tre fjärdedelar av de medel som totalt ska fördelas inom ramen för Kömiljarden.

Anledningen till detta är att avvärja misstankar om att landsting/regioner

”fuskar” sig till kömiljardspengar genom att registrera patienter som patient- vald väntan och därigenom hålla nere andelen patienter som väntat längre än 90 dagar. Det faktum att även denna grupp kommer att inräknas i totala an- delen patienter som väntat längre än 90 dagar kommer att medföra andra förutsättningar för landstingen att nå kömiljardens måluppfyllelser.

Det är inte någon eftersträvansvärd situation att ha en grupp med patientvald väntan. Inom landstinget strävar vi efter att dessa patienter tas om hand sna- rast möjligt. Något man måste komma ihåg är att i Norrbotten, p g a vård- strukturen och avstånden mellan sjukhusen, kan man räkna med att det kommer att finnas en viss andel patienter med patientvald väntan, vilket gäller alla verksamheter. Pågående nationellt arbete med definition av själv- vald väntan är viktigt i detta avseende.

Ett ytterligare krav är att landstingen, utöver den nationella databasens nuva- rande urval av specialistbesök och 42 specifika behandlingar, även ska redo- visa så kallade övriga behandlingar i tidsintervall från och med 1 april 2010.

Vidare ska landstingen också påbörja redovisning av faktisk väntetid, d v s antalet genomförda specialistbesök och operationer/åtgärder i tidsintervall.

(Detta gäller i dagsläget inte barn- och ungdomspsykiatrins förstärkta vård- garanti för fördjupad utredning/behandling.)

En så kallad ”Basmodell 2010” samt aktuella anvisningar finns nu för den

nationella uppföljningen av vårdens tillgänglighet. Det har fastställts en de-

finition för redovisning av frivilligt väntande/patientvald väntan och denna

grupp kommer att särredovisas till den nationella databasen som en del av

gruppen totalt antal väntande, i form av antal som väntat mer än 90 dagar.

(5)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin redovisas i väntande inter- vall 0–30 dagar och 0–60 dagar samt i andel stimulansmedel 0–30 dagar och andel stimulansmedel 0–60 dagar. I tabellform per den 28 februari samt per den 31 mars, uppdelat på besök och fördjupad utredning/behandling ser det ut på följande sätt:

Norrbotten Totalt antal väntande

1)

Väntande intervall 0–30 dgr

Väntande intervall 0–60 dgr

Andel sti- mulans-

medel 0–30 dgr

2)

Andel sti- mulans-

medel 0–60 dgr

2)

Mars

Besök 65 (25) 39 0 97,5 % 97,5 % Fördjupad ut-

redn/behandl 94 (10) 71 10 84,5 % 96,4 % Februari

Besök 91(24) 64 1 95,5 % 97,0 % Fördjupad ut-

redn/behandl 85 (8) 67 6 87,0 % 94,8 %

1)

I totalt antal väntande ingår även patientvald väntan/medicinskt orsakad väntan som anges inom parentes.

2)

Patientvald väntan/medicinskt orsakad väntan ingår inte.

Vårdvalet

Nya ansökningar

Ytterligare två ansökningar om medverkan i Vårdval Norrbotten har under mars månad inkommit från privata leverantörer. Läkarhuset Björnen AB vill starta en vårdcentral i Piteå den 1 juni 2010. Läkarhuset Hermelinen AB vill bedriva verksamhet i Luleå med start den 15 maj 2010.

Ansökningarna är för närvarande föremål för prövning enligt den godkän- nandeprocess som tillämpas för alla leverantörer. Detsamma gäller för verk- samheten i landstingets egen regi. I samband med styrelsens sammanträde kommer jag att lämna en muntlig rapport om det aktuella lägget i dessa av- seenden.

Överklaganden

Förvaltningsrätten i Luleå meddelade den 15 mars dom med anledning av besvär över landstingsfullmäktiges beslut i juni 2009 om grundläggande principer för valfrihetssystemet. Besväret riktade sig dels mot omfattningen av det enhetliga basuppdraget, dels mot utformningen av ickevalsalternati- vet.

Förvaltningsrätten bedömer att ”basuppdragets omfattning får anses nödvän- digt för att i tillräcklig mån kunna säkerställa en bra vård för patienterna”

varför överklagandet avslås.

När det gäller icke-valsalternativet finner rätten att landstinget utnyttjat den stora frihet man har utforma detta. ”Att ickevalsalternativet får denna inne- börd, medför även att eventuell diskriminering mellan de privata vårdgivarna kommer att minimeras”.

Det är enligt förvaltningsrättens mening ”en generellt utbredd uppfattning att

man själv måste göra ett aktivt val, om man önskar en annan utövare än vad

det allmänna måste tillhandahålla […] Landstinget har sedan ett mycket stort

(6)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

ansvar för att länets medlemmar får tillräckligt med information för att vilja göra ett aktivt val. De privata vårdgivarna har ju också en god möjlighet att konkurrera med helt andra fördelar än landstingets vårdcentraler, för att ut- göra ett tilltalande val för invånarna i Norrbotten”. Även denna del av över- klagandet avslås.

Domen har vunnit laga kraft.

Information till medborgarna

Den 1 januari infördes vårdval i Norrbotten. Enligt LOV-annonsen bär landstinget ansvaret för att alla invånare får en korrekt och konkurrensneu- tral information om alla vårdgivare inom ramen för Vårdval Norrbotten. Vi- dare är det landstingets skyldighet att informera om valmöjligheterna på ett sätt som är anpassat efter att det finns en mångfald och olika förutsättningar bland målgruppen för information. För att leva upp till dessa krav har lands- tingets informationsenhet utfört en rad olika aktiviteter.

Webben är den primära informationskanalen för vårdvalet. Under hösten 2009 byggdes en webbportal upp på nll.se. Här finns samlad information om vårdvalet; nyheter, fakta, politiska beslut o s v. Här finns även information om vårdvalet på Lättläst svenska samt på 12 olika språk. I samband med vårdvalets införande gjordes ett direktutskick till samtliga hushåll i länet.

Brevet innehöll allmän information om vårdvalsreformen och distribuerades i en upplaga av totalt 124 000 exemplar. Vid samma tidpunkt inleddes även annonsering om vårdvalet i Ditt Landsting. De målgruppsanpassade annon- serna publiceras löpande med två veckors intervaller. I april 2010 produce- rades en informationsfolder med patientfokus för distribution till samtliga vårdcentraler i Norrbotten (50 000 exemplar). Denna finns tillgänglig på fem olika språk, där minoritetsspråken prioriterats. Foldern kommer även att skickas ut till samtliga BVC för att nå målgruppen nyfödda barn. För att nå ut till nyinflyttade invånare har ett samarbete med kommuninformatörerna inletts.

Under 2010 beräknas minst tre privata leverantörer etablera verksamhet inom ramen för Vårdval Norrbotten. I september 2010 kommer Informa- tionsenheten att göra en utvärdering av sina insatser.

Närsjukvård

Den s k kommundialogen genomförs för närvarande i var och en av länets 14 kommuner. Det första mötet ägde rum i Kiruna den 16 mars, den sista dialo- gen går av stapeln i Älvsbyn den 18 maj.

Inte oväntat är det stor spridning på de synpunkter som redovisas och syn- punkterna på hur en framtida närsjukvård ska utformas. Som tidigare medde- lats kommer erfarenheterna att diskuteras i samband med styrelsens utbild- ningsdag den 2 juni.

Parallellt med kommundialogen pågår nu arbetet med att göra rapporter och

utredningsmaterial lätt tillgängligt för alla intresserade i enlighet med det

krav på öppenhet som enligt styrelsens direktiv ska prägla projektet. Bl a

kommer den film som visas vid samtliga dialogmöten att vara allmänt till-

gänglig. Senare under året kommer ett antal offentliga utfrågningar att an-

ordnas, som ur olika aspekter belyser centrala omvärldsfaktorer av stor bety-

delse för vårdens utveckling i perspektivet år 2020.

(7)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

En facklig referensgrupp har knutits till projektet. Vidare har två interna se- minarier genomförts med fokus på arbetsfördelningen mellan allmänmedici- nen respektive allmän internmedicin, geriatrik och allmänpsykiatri.

Under slutet av maj och början av juni kommer vidare all personal att inbju- das till informationsmöten som organiseras på de fem sjukhusorterna.

Säker vård

Nationell Patientenkät

Patientens upplevelser av vården är grunden till förbättring och utveckling.

Det övergripande målet med arbetet är att systematiskt mäta patientupplevd kvalitet för att utveckla och förbättra vården i all patientnära verksamhet.

Patientenkäter används idag på många håll, men i mycket skiftande omfatt- ning och med olika metodik.

I Norrbotten mäts patienttillfredsställelse, sedan januari 2007, med fokus på bemötande med en enkät som togs fram i brist på en nationell enkät.

Patientenkät om bemötande

Sedan 2007 har Norrbottens läns landsting årligen genomfört en patientenkät om bemötande. Deltar gör divisionerna Folktandvård, Medicinska specialite- ter, Opererande specialiteter, Primärvård och Vuxenpsykiatri. Enkäten kan brytas ner på divisionsnivå vilket medför att resultatet kan användas som underlag vid förbättringsarbete inom divisionerna.

2009 genomfördes en nationell enkät inom primärvården. Norrbottens läns landsting valde att inte delta i denna enkät eftersom den egna enkäten är väl inarbetad och används landstingsövergripande. Landstinget planerar dock att delta i den enkät som ska genomföras 2010 och som ska utföras inom den specialiserade vården.

De frågor som patienterna får svara på i vår interna patientenkät är följande:

• Undersökning/behandling inom acceptabel tid

• Tillräcklig info om hälsa/sjukdom

• Tillräcklig info om vård/behandling

• Delaktig i beslut om vård

• Personal visade engagemang

• Trodd/tagen på allvar

• Förtroende för personal

• Sammanfattande betyg

Nedan redovisas den sammanfattande frågan i respektive enkät. Observera

att det sammanfattande betyget enbart avser primärvården inom Norrbottens

läns landsting.

(8)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Fråga NLL: Sammanfattande betyg

Riket: Hur värderar du som helhet den vård/behandling som du fick?

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Länet Riket

Högr e bet yg Lägre bet yg

Den nationella patientenkäten som är framtagen har följande utgångspunk- ter:

• Ger landstingen möjlighet att utvärdera patienters perspektiv och upple- velse av vården på ett likvärdigt sätt.

• Möjliggör jämförelser på enhets-, klinik-, landstings-/regionnivå samt nationell nivå.

• Möter upp mot ökade krav på uppföljning med nationella kvalitetsindika- torer för god vård.

• Är ett underlag för vårdval där patienter kan välja vårdgivare efter resul- tat från patientenkät.

Sveriges första mätning med den nationella patientenkäten genomfördes hös- ten 2009 i landets primärvård. Ca 160 000 enkäter skickades ut till patienter som besökt primärvården. Nära 100 000 patienter har svarat och en hög an- del, 81 procent, anser att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. De ansåg även att läkaren svarade begripligt på viktiga frågor om be- handling och diagnos. Primärvårdsenkäten genomförs vartannat år.

Enkäten för den specialiserade vården startar våren 2010 och genomförs där- efter vartannat år.

Resultatet från mätningarna har presenterats på Sveriges Kommuner och Landstings webbplats och hos respektive deltagande landsting/region.

Landstinget valde att preliminärt och tidigast ansluta till den nationella pati- entenkäten år 2011. Det innebär att landstinget deltar i i primärvårdsenkäten 2011 och i specialistsjukvårdsenkäten 2012.

Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet

Vid dagens sammanträde redovisas landstingets svar på revisorernas gransk-

ning av hur väl landstinget lyckats med den nationella satsningen för ökad

(9)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

patientsäkerhet. Revisorerna anser att satsningen genomförts på ett ända- målsenligt sätt.

Under 2010 ska alla berörda verksamheter delta i kvalitetsregistret Senior Alert och i punktprevalensmätningar som visar förekomsten av vårdrelatera- de infektioner och trycksår.

Strukturerat förbättringsarbete för säker läkemedelsprocess utvidgas under våren 2010 till att omfatta verksamheterna på Sunderby sjukhus

Det fortsatta förbättringsarbetet ska bestå i att bl a skapa förutsättningar för infektionsregistrering i VAS och att sprida de evidensbaserade arbetssätten inom samtliga områden till alla verksamheter i hela landstinget.

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Jag har lämnat en redovisning till Socialstyrelsen med anledning av tillsyn av patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården samt folktandvården.

Socialstyrelsens fokuserade på avvikelsehanteringsprocessen och lednings- system för kvalitet och patientsäkerhet.

Landstingets övergripande ledningssystem har kompletterats med lednings- system för kvalitet och patientsäkerhet enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:12. Ledningssystemet som är helt webbaserat finns presenterat landstingets intranät_patientsäkerhetsportalen.

Med anledning av Socialstyrelsens återföringsrapport har divisionerna i upp- drag att:

1 Identifiera alla avvikelseansvariga och skapa nätverk för dessa i syfte att höja kompetensen.

2 Upprätta lokala rutiner enligt Generella riktlinjer för avvikelsehanterings- processen.

3 Föra in alla medarbetare som inte varit inlagda i IT-stödet Synergi.

4 I handlingsplan kunna visa aktiviteter för att höja kompetensen inom patientsäkerhetsområdet generellt och speciellt för avvikelseansvariga.

5 Upprätta rutiner för avvikelsehantering kopplat till lex Maria, patientkla- gomål, LÖF- och HSAN-ärenden samt patientnämndsärenden.

Senast den 31 augusti 2010 ska divisionerna rapportera att vidtagna åtgärder haft avsedd effekt.

Slutrapport om den nya influensan

Redovisas i separat rapport till styrelsen i juni.

Seminarium om Öppna Jämförelser

Den 1 mars genomförde Norrlandstingens regionförbund en konferens i Ös- tersund med rubriken Verksamhetsutveckling med stöd av Öppna jämförel- ser.

Konferensen inleddes med att ge en bakgrund till och förståelse för olika

kunskapsunderlag som finns tillgängliga för ledare på olika nivåer som stöd i

och för ett systematiskt förbättringsarbete. Den delen av konferensen leddes

av planeringsdirektör Mats Bojestig, landstinget Jönköping.

(10)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Därefter fortsatte konferensen med konkreta exempel på resultat inom norra sjukvårdsregionen med stöd av underlag från olika nationella cancerregister.

Av detta pass framgick att det förekommer skillnader i resultat mellan lands- tingen, men även att tolkningen av resultaten ofta är vansklig, bl a med hän- syn till att statistiken ofta bygger på förhållandevis små tal. Detta innebär att variationer i antal patienter mellan åren har stor betydelse för resultaten.

En slutsats av presentationerna är att det finns ett rikligt underlag för verk- samhetsansvariga att använda i det praktiska förbättringsarbetet i vardagen.

Den tredje delen av konferensen innehöll en presentation av den första rap- porten med Öppna jämförelser inom folkhälsoområdet. Vid den presentatio- nen användes även resultat från den särskilda folkhälsorapport som genom- fördes i norrlandstingen år 2006 (en sådan undersökning genomförs f n).

En slutsats av presentationen och diskussionen på denna programpunkt är att det finns goda skäl att samverka mellan landstingen i att forma gemensamma strategier för ett offensivt folkhälsoarbete.

Konferensen avslutades med en paneldebatt mellan ledande politiker och landstingsdirektörer från landstingen. Summeringen av debatten är att det krävs ett aktivt engagemang och arbete från landstingsledningarna för att resultaten i öppna jämförelser ska användas systematiskt i alla verksamheter som en del i det löpande förbättringsarbetet. Det finns även skäl att söka när- mare samarbete mellan landstingen i frågor som rör systematiskt nyttjande av kunskapsunderlag och resultaten i Öppna jämförelser.

Detta var den andra konferensen som regionförbundet anordnat på temat an- vändning av Öppna jämförelser. Planer finns på att anordna en tredje konfe- rens under år 2011.

Utvecklingen av den palliativa vården

Utvecklingen av den palliativa vården följer en utvecklingsplan som utgår från material som tagits fram i den palliativa samverkansgruppen för norra regionen, men som anpassats till de lokala förutsättningar som råder i Norr- botten. En viktig del i utvecklingen är de palliativa rådgivningsteamen som nu etableras på varje sjukhusort. Teamen är multiprofessionella med sjuk- sköterskor som samordnare och fungerar som en länk mellan kommuner, primärvård och specialistsjukvård. Teamen är rådgivande och stödjande till personal, anhöriga och patienter men utan att ta över det direkta patientan- svaret.

De palliativa rådgivningssköterskorna är också en del i det länsövergripande

projekt för utveckling av den palliativa vården som pågår. Verksamheten

ska, med stöd av stimulansbidrag, utvecklas i ett länsperspektiv med en cen-

tral projektledare som koordinerar arbetet över länet. Utvecklingsarbetet ska

även beakta det lokala perspektivet och därför kommer att finnas arbets-

grupper per sjukhusort som ska arbeta i samverkan med den kommunala häl-

so- och sjukvården. Utvecklingsarbetet i övrigt handlar bl a om att öka anta-

let så kallade brytpunktsamtal, att fler palliativa patienter ska få rätt diagnos,

och att införa en standardvårdplan för vården av döende på de palliativa en-

heterna (vård enligt LCP-modellen, Liverpool Care Pathway)).

(11)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Länsdiabetesdag 13 april

Tisdagen den 13 april arrangerades Länsdiabetesdagen för tredje året i rad.

Drygt 120 deltagare från olika yrkesgrupper som är engagerade i arbetet med att förbättra diabetesvården deltog vid seminariet på Sunderby folkhögskola.

Glädjande var att också representanter från Diabetesföreningen deltog. Årets tema var ”Förbättringsarbete i ljuset av de nya nationella riktlinjerna”.

Jag hade förmånen att inleda dagen även i år och tog tillfället i akt att dels blicka tillbaka på det arbete som ”tog fart” för snart fyra år sedan, dels se hur arbetet har utvecklats och konstaterar att det hänt en hel del. En handlägg- ningsöverenskommelse är framtagen och samverkan mellan diabetesvårdens alla aktörer har förbättrats. Vi har fått nya nationella riktlinjer med rekom- mendationer om vad som bör/inte bör göras. Det pågår ett särskilt arbete för att skapa en mottagarorganisation för hur kunskapsunderlag ska handläggas, implementeras och följas upp. Arbetet med Diabetesriktlinjerna är ett pilot- arbete. Vid dagens paneldiskussion var utgångspunkten de nya nationella riktlinjerna och hur de kan omsättas i verksamheten.

Särskilt inbjudna till dagen var Soffia Gudbjörnsdottir och Karin West- lund från Nationella Diabetesregistret som berättade om kvalitetsregistret och hur det kan vara ett stöd i förbättringsarbetet. Det efterlängtade IT-stödet underlättar numera överföringen av data från journalen till kvalitetsregistret som ger oss kunskap om kvaliteten på diabetesvården och hur vi uppfyller våra mål och därmed ger oss underlag för förbättringsarbete.

Till processledaren Ulf Bolsöy som under sommaren går i pension vill jag rikta ett särskilt tack för det arbete som han berikat diabetesvården med och önska honom allt gott i framtiden. Processarbetet drivs vidare med stor in- tensitet och länsgruppen fortsätter sitt arbete. De är redan igång med plane- ringen inför nästa Länsdiabetesdag som blir den 12 april 2011.

Digital Mammografi

Digitaliseringen av mammografiverksamheten i Norrbotten, som beslutades av Landstingsstyrelsen i maj 2007, är nu genomförd. Arbetet har skett i pro- jektform och pågått i över två års tid. Kostnaderna för investeringar och om- byggnationer uppgår till drygt 24 miljoner kr, vilket ryms inom den invester- ingsram som landstingsfullmäktige fastställt för 2007–2009, medan drift- kostnaderna för projektets genomförande beräknas till cirka 2,3 miljoner kr, som helt och hållet har belastat division Diagnostiks ordinarie driftbudget.

Den nya verksamheten har varit igång sedan september 2009 och hittills har drygt 11 000 mammografihälsokontroller genomförts.

Informationssystem

Kvinnorna kallas via nytt egenutvecklat kallelse- och bokningssystem som skapar arbetslistor över dagens undersökningar i de nya mammografivagnar- na samt vid Stadsvikens vårdcentral och Sunderby sjukhus. Utifrån dessa listor arbetar röntgensjuksköterskorna med dokumentation och bildtagning.

För bildtagning används ett särskilt informationssystem som är integrerat

med bokningssystemet och med de nya mammografiapparaterna. Alla bilder

lagras direkt i landstingets centrala bildarkivsystem PACS. Direkt efter att

bildexponeringen är utförd kan röntgensjuksköterskorna granska och god-

(12)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

känna tagna bilder, vilket innebär att man inte behöver kalla tillbaka kvin- norna för omtagning vid eventuella brister i bildkvaliteten.

Efter genomförd undersökning granskas och bedöms bröstbilderna av rönt- genläkare via moderna granskningsstationer vid mammografienheten i Sun- derby sjukhus. Vid granskningsstationerna kan läkarna bearbeta bilderna med bl a förstoring och konvertering. Bilderna dubbelgranskas av två läkare och i tveksamma fall genomförs en konsensusgranskning. Inom två veckor har kvinnan svar på hälsokontrollen.

Är patienten frisk skickas ett meddelande för registrering i bokningssystemet och därefter skickas ”friskbrev” automatiskt ut till patienten via postens eBrev. Behövs en vidareutredning skickas en remiss och tillhörande utlåtan- derapport automatiskt till VAS och patienten kallas för klinisk utredning.

När cancerdiagnos fastställs remitteras patienten till kirurgen. Före och efter behandling görs en granskning av bröstteamet vid rond, där bilder visas på storskärm, för gemensam bedömning.

Ombyggnation

För att anpassa lokalerna till den nya tekniken, har en omfattande ombygg- nation genomförts vid mammografienheten i Sunderby sjukhus. Bl a har pa- tienterna har nu ett eget väntrum och slipper vänta i korridoren.

Lokalerna ger ett bra arbetsflöde och verksamheten har utökats med ett un- dersökningsrum för att minimera väntetiderna. Inom ramen för divisionens investeringsanslag 2010 kommer ny ultraljudsutrustning att införskaffas och därmed är verksamheten komplett. Fram till dess nyttjas undersöknings- rummet för mammografihälsokontroller. Det nya rondrummet är navet för patientens kliniska behandling. Här träffas bröstteamet, d v s specialister inom patologi, onkologi, kirurgi och mammografi för att diskutera och be- sluta bästa möjliga behandling.

Miljösanering av framkallningssystem och rörsystem för filmvätskor har även genomförts och ventilations- och kylsystem har anpassats till de nya digitala mammografiapparaterna vid Stadsvikens vårdcentral och Sunderby sjukhus.

Mammografivagnar

Symbolen för hela mammografiverksamheten är de Rosa vagnarna, där färg- sättningen naturligtvis ska associera till Cancerfondens Rosa bandet-

kampanjer. Vagnarna är fräscha och moderna och har en smakfull interiör och trivsam arbetsmiljö. Liksom tidigare finns två vagnar, som med en om- loppstid på två år cirkulerar till ett antal orter i länet. Kustvagnen (Filippa) har under vecka 16 flyttats från Boden till Älvsbyn, där den kommer att vara kvar i åtta veckor. Därefter går färden vidare till Piteå och Kalix innan den återvänder till Boden. Inlandsvagnen (Stella) har varit uppställd i Gällivare under ett halvår och finns från vecka 17 och sex veckor framåt i Jokkmokk, varefter den flyttas vidare till Arvidsjaur, Haparanda, Pajala, Kiruna och åter till Gällivare. Omloppstiden för vagnarna beräknas till 20-22 månader.

Arbetsmiljö

All film och alla farliga framkallnings- och fixeringsvätskor är borta. Den

för röntgensjuksköterskan tunga kassetthanteringen vid bildtagning är ett

minne blott. Alla tidigare monotona, manuella arbetsmoment inför bild-

(13)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

granskning som sortering, skyltning och arkivering är nu utbytt mot digital bildhantering, vilket är en mycket positiv arbetsmiljöförändring och även en patientsäkerhetsfråga.

Patienten

Kvinnorna upplever att mammografiundersökningen är något behagligare med den nya utrustningen. Dock har införandet med installation och utbild- ning inneburit 2-3 månaders förskjutning av kvinnornas screeningsintervall under denna omgång. Det är ännu för tidigt att göra någon utvärdering av om och hur inställelsefrekvensen har påverkats, eftersom de nya vagnarna ännu bara besökt en ort vardera.

Vidareutveckling

Projektet är slutfört men arbetet fortgår tillsammans med leverantörerna för att finjustera och uppgradera systemen. Kallelse-/bokningssystemet vidare- utvecklas med en webbmodul för om- och avbokning av mammografihälso- kontroll, möjlighet till alternativa betalningssätt samt utökade statistikfunk- tioner med nya uppföljningsmöjligheter.

Arbetet går alltså vidare med att även fortsättningsvis leva upp till Socialsty- relsens rekommendation att kalla länets cirka 55 000 kvinnor mellan 40 och 74 år till hälsokontroll med 24 månaders intervall.

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

I mars 2009 publicerade Socialstyrelsen en preliminär version av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. I arbetet med slutver- sionen som publicerades den 16 mars 2010 har Socialstyrelsen tagit ställning till de synpunkter som kom in och genomfört förändringar.

Nytt från den preliminära versionen är rekommendationerna om behandling vid bipolär sjukdom. Socialstyrelsen har också utvecklat indelningen av de- pressionstillstånden. Denna har till exempel inneburit att man klargjort vil- ken grupp som ECT-behandling lämpar sig för. Skrivningarna har också tyd- ligare anpassats till beslutsfattare

Huvudbudskapet i riktlinjerna kvarstår dock. Hög tillgänglighet, god konti- nuitet och samarbete mellan vårdnivåer är viktiga delar i vården av personer med depression och ångest. Det ska vara lätt att komma i kontakt med vår- den och få en första bedömning. Och ju tidigare hälso- och sjukvården ställer diagnos, desto större möjligheter finns det för patienten att få rätt behand- ling.

Dessutom bör vården satsa på psykologisk behandling för att kunna erbjuda patienterna ett bredare utbud av effektiva behandlingar.

För flera av tillstånden som riktlinjerna tar upp är antidepressiva läkemedel den mest effektiva behandlingen, medan det för andra tillstånd är bättre med psykologisk behandling.

I den slutliga versionen är Socialstyrelsen fortfarande tydlig med att psyko-

logisk behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) är något som sjukvår-

den bör satsa mer på eftersom tillgången är skiftande över landet och det ge-

nerellt råder brist.

(14)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

De fyra nordliga landstingen anordnade den 22 mars ett seminarium i Umeå, med anledning av de nyutkomna riktlinjerna. Representanter från psykiatri och primärvård från respektive landsting var inbjudna. Under förmiddagen presenterade Socialstyrelsen de nya riktlinjerna, och under eftermiddagen redovisades goda exempel från regionen. Bl a redogjorde Meta Wiborgh, verksamhetschef på Bergnäsets vårdcentral i Luleå, för goda erfarenheter vad gäller psykiatrisköterska på vårdcentral.

Landstinget representerades också av Shiler Hussami (barn- och ungdoms- psykiatrin), Harald Segerstedt (vuxenpsykiatrin), Anna-Karin Fahlen (Gam- melstads vårdcentral och allmänläkarkonsulent vuxenpsykiatrin, Sunderbyn) samt Mats Weström (chefläkare i primärvården).

Dagen avslutades med en sammanfattning samt diskussion kring implemen- tering. Hela seminariet finns inspelat på video och kommer att finnas till- gängligt på DVD.

För Norrbottens del kommer implementeringen att ske inom respektive divi- sion, med möjlighet att nyttja det ovan beskrivna inspelade seminariet. Bok- versionen distribueras under april ut till basenheterna.

Riktlinjerna kan inte sägas innebära stora behov av omedelbara utbildnings- insatser. Det måste också slås fast att den stora bristen på psykiatriker och kontinuitetsbärande allmänläkare gör att landstinget i dagsläget kommer att ha stora svårigheter leva upp till målen om hög tillgänglighet och kontinuitet samt personlig psykiaterkontakt för fullgod samverkan. Utbildning vad gäll- er KBT-kompetens pågår, men även här tvingas landstinget till en i dagslä- get lägre ambitionsnivå än vad riktlinjerna anger.

Hälsa på lika villkor – befolkningsenkät 2010

Enkäten Hälsa på lika villkor ska ge en bild av hur vi mår i Norrbottens län.

Statens folkhälsoinstitut genomför, sedan 2004, varje år en nationell befolk- ningsenkät. Syftet är att regelbundet följa upp folkhälsan i landet. Enkäten skickas ut i slutet av mars till slumpvis utvalda svenskar i åldrarna 16–84 år.

Landstinget deltar, tillsammans med kommunerna i Norrbotten, med ett ut- ökat urval i årets undersökning. Ca 25 000 norrbottningar kommer att få en- käten hem i brevlådan. Landstingen i Västernorrland, Västerbotten och Jämt- land deltar också med utökade urval i år – på så sätt blir det en gemensam norrlandsundersökning 2010. En sådan görs vart fjärde år. Årets upplaga blir därmed en uppföljning av den som gjordes år 2006.

Enkäten är en del i landstingens och kommunernas folkhälsoarbete för att kartlägga befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. På så sätt får landstingen och kommunerna kunskap om hur hela befolkningen mår och inte bara om personer som kommit i kontakt med hälso- och sjukvården.

Förutom hälsoläget får de också insikt i hur människorna uppfattar sina lev- nadsvanor och livsvillkor.

Undersökningen är ett av de viktigaste hjälpmedel för att använda skatte- pengarna där de behövs bäst. Det handlar om förebyggande och vårdande insatser idag och imorgon.

Enkäten innehåller olika avsnitt med frågor som berör hälsa, levnadsvanor,

tobaksvanor, spelvanor, alkoholvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och

sysselsättning, trygghet och sociala relationer och bakgrundsfrågor.

(15)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Statistiska Centralbyrån ansvarar för urval, utskick och sammanställning.

Den som får enkäten kan välja att skicka tillbaka den med posten eller besva- ra den via Internet.

Svaren skyddas av sekretesslagen och personuppgiftslagen. Det betyder att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och att de insamlade uppgifterna redovisas i tabeller där ingen enskild persons svar kan utläsas.

Riktlinjer för studieförmåner

Norrbotten Studieförmånerna:

• Är riktade till anställda i hälso- och sjukvården samt tandvården, i första hand tillsvidareanställda, men även vikarier.

• Kan beviljas för specialisering/påbyggnad inom ett bristområde.

• Gäller högskole-/universitetsstudier. För övriga utbildningar ska be- slutande chef bedöma vad som är rimligt att bevilja.

• Förmånerna kan omfatta studielön alternativt studier på betald arbetstid, reseersättning, boende, samt inköp av kurslitteratur till arbetsplatsen.

• Divisionschef beslutar om nyttjande av divisionsgemensamma medel.

• Närmaste chef beslutar i samråd med sin närmaste chef om förmåner som enheten själv finansierar.

• Ett resonemang förs med den anställde om dennes avsikt att tjänstgöra inom det aktuella området.

• Är behovsanpassade

Jämförelse med övriga norrlandsting

Jämförelsen är gjord med landstingen i Jämtland och Västernorrland. För Västerbotten har det inte gått att få fram uppgifter.

Villkor för stu-

dieförmån Vilka

utbildningar? Förmån vid

heltidsstudier Förmån vid

deltidsstudier Övrigt Norrbotten

Bristsituation, verksamhetens behov.

Endast påbygg- nadsutbild- ningar.

Studielön 12 000 kr/mån och ledighet på heltid.

Ingen begräns- ning av arbete på timtid.

Ledigt med lön 1 dag/1,5 hög- skolepoäng, inkl studiesam- mankomster

Vid studier på annan ort: resor och boende.

Kurslitteratur kan inköpas till arbetsplatsen.

Jämtland Bristsituation, verksamhetens behov.

Både grundut- bildning och påbyggnadsut- bildningar.

Studielön 12 000 kr/mån och ledighet på heltid.

Får arbeta på timtid max 40 % av heltid.

Ledig med lön för studiesam- mankomster + ½ ”egen”

studiedag/mån + 2 dgr för examensupp- sats

Inga centrala riktlinjer

Västernorrland Bristsituation, verksamhetens

Endast påbygg- nadsutbild-

Studielön upp till 15 000 kr/

Inga centrala riktlinjer för

Inga centrala

riktlinjer

(16)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Villkor för stu- dieförmån

Vilka utbildningar?

Förmån vid heltidsstudier

Förmån vid deltidsstudier

Övrigt behov.

Förbindelse att arbeta kvar i LVN tre år efter avslutad utbild- ning

ningar. mån och ledig- het på heltid.

Ingen begräns- ning av arbete på timtid.

förmåner vid deltidsstudier

Villkoren för att ge studieförmån är desamma för alla tre landstingen.

I Västernorrland förbinder sig den anställde att arbeta kvar tre år efter avslu- tad utbildning. Norrbotten och Jämtland ställer inte det kravet, utan för en- dast ett resonemang med den anställde om dennes avsikter.

Norrbotten och Västernorrland ger studieförmåner endast för specialiserings- och påbyggnadsutbildning (t ex specialistutbildning operation, distrikt o s v), medan Jämtland även ger det för grundutbildning (t ex sjuksköterskepro- grammet).

Studieförmånerna för heltidsstudier är relativt lika. I både Norrbotten och Jämtland är studielönen vid heltidsstudier 12 000 kr per månad, medan Väs- ternorrland ger upp till 15 000 kr per månad. Studielönen förutsätter att den anställde är tjänstledig på heltid. Jämtland har en begränsning av hur mycket den anställde får arbeta ”extra” vid sidan av studierna, medan Norrbotten och Västernorrland inte har någon sådan gräns.

När det gäller deltidsstudier (halv- och kvartsfart) är variationen större och svår att läsa ut p g a olika uppbyggnad av regelsystemen. Norrbotten och Jämtland har centrala riktlinjer även för deltidsstudier, medan Västernorrland inte har det. Där varierar riktlinjerna mellan olika förvaltningar.

Satsningar i Norrbotten

I tabellen nedan redovisas satsningar med divisionsgemensamma medel de senaste tre åren för sjuksköterskors och tandsköterskors specialistutbildning- ar. Det gäller i huvudsak studielön för heltidsstudier.

Förmåner som beslutats i respektive verksamhet har inte gått att sammanstäl- la. Det rör framför allt kvarts- och halvfartsstudier, t ex diabetologi, hjärt- sjukvård, neuropsykiatri, psykologtestmetoder, handledning, terapeututbild- ningar samt kandidat- och magisterstudier. Här är alla yrkesgrupper berörda utom läkare och tandläkare.

För läkares och tandläkares utbildningsförmåner finns inga samlade uppgif- ter, inte heller finns några regler eller riktlinjer för detta på landstingsnivå.

Division 2007/2008 2008/2009 2009/2010

Primärvård 11 distriktssköt 2 barnmorskor 1 ambulanssjuksköt

8 distriktssköt 4 barnmorskor 2 ambulanssjuksköt

7 distriktssköt 2 barnmorskor Opererande specia-

liteter 28 IVA- och ane- stesisjuksköt samt

barnmorskor

27 IVA- och opera-

tionssjuksköt 20 IVA- och opera- tionssjuksköt Medicinska speciali-

teter 2 barnmedicin eller barn- och ung-

domspsyk

1 barnmedicin eller barn- och ung-

domspsyk

2 barnmedicin eller barn- och ung-

domspsyk

Vuxenpsykiatri 0 19 psykiatrisjuksköt 0

Folktandvård 3 tandhygienister 1 tadhygienist 1 tandhygienist

Summa 44 sjuksköterskor 61 sjuksköterskor 31 sjuksköterskor

(17)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

3 tandhygienister 1 tandhygienist 1 tandhygienist

Återföringsdag för landstingsfullmäktiges beredningar

Den 11 mars genomfördes en återföringsdag på Sunderby folkhögskola för hälso- och sjukvårdsberedningarna, programberedningen samt regionala be- redningen avseende deras verksamhetsrapporter från år 2008.

För återföringen svarade jag, företrädare för divisionerna och sekretariatet.

Dagen inleddes och avslutades av landstingsrådet Monica Carlsson. Det var god uppslutning med ca 70 deltagare.

Återföringen syftade till att ge beredningarnas ledamöter en återkoppling på hur divisionerna, med utgångspunkt från landstingsstyrelsens svar på rappor- terna, arbetat för att utveckla och förbättra verksamheterna utifrån bered- ningarnas redovisade synpunkter.

Programmet innehöll en lång rad programpunkter utifrån de områden som styrelsens svar på beredningarnas rapporter innehöll:

• Information utifrån ett folkhälsoperspektiv gällande handlingsplan för barn och ungdomar samt hälsosamtal om skolbarns hälsa och levnadsva- nor i Norrbotten.

• Information om folkhälsostrategin och folkhälsoråden.

• Åtgärder inom division Opererande specialiteter i syfte att förbättra be- mötandet samt utifrån svar på revisionsrapport om hantering av patient- nämndsärenden.

• Logopedin i länet och landstingets arbete för att efterleva barnkonventio- nen.

• Primärvårdens uppdrag avseende barn och unga och samverkan i länet samt med kommunerna.

• Genomförandet av Norrbus i länet, ungdomsmottagningarnas roll, mödra- och barnhälsovårdspsykologer samt Modellområde Östra Norrbotten.

• Barnhabiliteringens samverkan med föreningar samt bakgrunden och uppbyggnaden av vuxenhabiliteringen i länet.

• Övergången från barn- och ungdomspsykiatri till vuxenpsykiatri samt uppföljning av läkemedelsförskrivning till barn och unga med psykisk ohälsa.

• Förebyggande arbete inom division Folktandvård samt lägesrapport om arbetet med gränslös vård.

En presentation av dagen, med OH-material från föredragare samt samman- fattning av utvärdering finns tillgängligt på Insidan på adressen:

http://www.nll.se/webb/Landstingsdirektorens-stab/Sekretariatet/Lands- tingsstyrelsen/Aterforing-till-landstingsfullmaktiges-beredningar/.

Medborgardialogkonferens

För femte året i rad anordnade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

den 22 april Medborgardialogdagen i Stockholm.

(18)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Under konferensen erbjöds tre parallella seminarier om internationella erfa- renheter, hur man kan arbeta med dialog med unga eller hur dialogen kan stödja utvecklingen av tjänster.

Landstingets arbete med att involvera unga i länets utveckling har gjort av- tryck. Vårt sätt att arbeta med frågorna på regional nivå intresserar fler och Norrbotten deltog för att dela med sig av våra erfarenheter.

För att involvera unga människor fokuserar landstingets regionala utveck- lingsarbete på det redan etablerade samhället. Det är utgångspunkten för fö- reläsningarna. Anledningen till tankevändan – att fokusera på de vuxna och inte på de unga – var och är att påverka de etablerade strukturerna för ökad öppenhet och transparens. Mötet mellan generationer är ett viktigt verktyg för att våra förtroendevalda och unga ska kunna förstå varandra och hitta gemensamma initiativ på en regional nivå.

Nationell trygghetskonferens

Hur kan vi tillsammans skapa ett tryggt och säkert samhälle? Det var huvud- frågan vid den nationella Trygghetskonferensen som hölls i Luleå den 16–17 mars. Närmare 300 besökare från Norrbotten, övriga Sverige och Norden gästade Kulturens hus för att under två dagar mötas kring frågor om säkerhet och trygghet. Konferensen var ett samarrangemang mellan flera olika myn- digheter och organisationer, bl a landstinget, länets kommuner, Polismyn- digheten och Länsstyrelsen.

Konferensen inleddes av Ester Pollack, docent vid institutionen för journalis- tik, medier och kommunikation (JMK) vid Stockholms universitet. Hon gav en intressant föreläsning om mediernas påverkan på vår trygghetskänsla.

Hennes forskning visar att medierna har stor betydelse för vår upplevelse. –

”Om man tror att det finns ett samband mellan brottsjournalistik och verklig brottslighet misstar man sig. Medierna är inte en spegling av verkligheten, men en spegling av sin tid. ”

Trygghet kan se ut på olika sätt. Vissa finner trygghet av att umgås med människor som delar vår egen kultur och våra värderingar. En trygghet som kan sättas ur spel när vi möter individer som är olika oss själva. Om detta talade Marco Helles, Röda Korsets nationella samordnare i folkrätt, tillsam- mans med Ulrica Åström från Röda Korsets verksamhetskrets i Norrbotten.

Konferensens andra dag bjöd på många intressanta föreläsningarr. Sven Gra- nath från Brottsförebyggande rådet höll ett seminarium under rubriken ”Är din rädsla befogad?” där han visade hur den svenska brottsstatistiken har utvecklats under efterkrigstiden.

Maria Lönegård från Rikskriminalpolisen berättade hur polisen arbetar mot ett växande hot mot vår trygghet – den grova organiserade brottsligheten. Ett annat angeläget ämne är brottsförebyggande trygghetsarbete.

Landstingets personal medverkade vid konferensen. Daniel Hällgren, sjuk- sköterska vid akutmottagningen, berättade under seminariet ”Våldets konse- kvenser” hur de hanterar våld och hot mot personalen.

Personal inom hälso- och sjukvården ställs ofta inför hotfulla situationer.

Sören Sanz, vårdchef på Södersjukhusets akutmottagning, redovisade till-

sammans med Krister Kågström, ambulanssjuksköterska i Luleå, hur de han-

terar våld och hot.

(19)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

”Som ambulanssjukvårdare vet vi ofta inte hur situationen ser ut när vi kom- mer till en adress. Om vi har fått information som tyder på att någon form av våld har förekommit så måste vi ta ställning till om vi kan gå in själva eller om vi ska invänta polisen. Men polisen kommer inte alltid när man arbetar i glesbygden. För att hantera detta har ambulanspersonalen lärt sig att ”läsa av” situationer, att använda sin magkänsla. Personalen har fått överfallslarm och skyddsvästar. De ser också till att aldrig skicka två oerfarna sköterskor i samma ambulans.”

Luleås kommunalråd Karl Petersen avslutade konferensen och sade bl a att

”vi ska alla kunna leva trygga i samhället, det är kvalitet i livet. Jag tycker att vi har kommit en bra bit på väg. Luleå och Norrbotten har alla förutsättning- ar för att lyckas i det arbetet. Men det är ett arbete som vi måste klara till- sammans. Trygghet bygger vi med många pusselbitar som samverkar. ”

Bidrag till insatser mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar

Frivilligorganisationer, kommuner och landsting kan årligen söka statsbidrag för insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Socialstyrelsen beslutar om bidragets storlek till samordnande landsting. Slutlig fördelning beslutas av mig, efter beredning av en grupp bestående av representanter för folkhälsa, smittskydd och infektion. För år 2010–2012 söktes genom lands- tinget bidrag för fem projekt. Socialstyrelsen beviljade 530 000 kr för år 2010 med preliminärt besked om ytterligare 560 000 kr för år 2011–2012, för att möjliggöra de treåriga insatserna. Beslutet om fördelning framgår av tabellen:

Insats 2010 2011 2012 Totalt

beviljat Total sökt Ettåriga

Individuella insatser för hivpositiva

Kuratorsenheten, NLL

50 000 50 000 50 000

Hiv/STI-prevention i Norr- botten

Noaks Ark Barents

200 000 200 000 700 000

Treåriga

Utbildning av vårdperso- nal, STI, ungdomar, unga vuxna

Smittskyddsenheten, NLL

161 000 161 000 161 000 483 000 484 000

Glesbygdstour

RFSL Nord 65 000 65 000 65 000 195 000 195 000 Projekt 6 (P6) Luleå

Teknologkåren vid LTU 54 000 54 000 54 000 162 000 169 500 Totalt 530 000 280 000 280 000 1 090 000 1 598 500 Genom projekten förbättras möjligheten att nå vissa särskilt riskutsatta grup- per med förebyggande verksamhet och stöd. Dessa grupper är bl a män som har sex med män, asylsökande och anhöriginvandrare, ungdomar och unga vuxna, samt hivinfekterade.

Från år 2008 har landstinget med bidrag från Socialstyrelsen byggt upp ett

regionalt kunskapsnätverk för hiv och andra sexuellt överförbara infektioner,

STI, tillsammans med landstingen i Västerbotten, Jämtland och Västernorr-

land. För år 2010 beviljades Kunskapsnätverk hiv/STI Norr 1 493 000 kr till

(20)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

insatser inom gemensamt identifierade utvecklingsområden. Även här finns preliminär utfästelse om ytterligare medel för treårssatsningar.

Nätverkets insatser som beviljats bidrag omfattar kommunikationsinsatser, t ex en ny hemsida www.gratiskondomer.nu riktad till ungdomar i länen, vilken lanserades i mars. De omfattar också utbildning för bättre bemötande i vården av asylsökande och flyktingar, kopplat till sexuell hälsa, liksom uppstart av en ny informationsverksamhet ”Unga möter yngre”. Där infor- merar studenter skolelever om sex och relationer, enligt en modell baserad på ”Kärleksakuten”, som finns där det finns läkarutbildning. Med ”Unga möter yngre” testar de fyra nordliga länen att bygga upp och använda meto- den med hjälp av studenter från andra program.

Uppföljning av rehabiliteringsgarantin

Bakgrund

Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har teck- nat en överenskommelse om en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser i syfte att åstadkomma en återgång i arbete.

Landstingen ska erbjuda multimodal rehabilitering (sammansatta åtgärder av flera kompetenser) för patienter med långvarig smärta i axlar, nacke och rygg samt kognitiv beteendeterapi (KBT) för personer som har depression, ångest eller stress, detta för att stödja flera personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning.

För år 2009 och år 2010 omfattar överenskommelsen mellan SKL och staten 600 miljoner kr respektive 1 000 miljoner kr. Av de nationella medlen ska 40 miljoner kr avsättas årligen för forskningsinsatser. Landstingets befolk- ningsandel av återstoden av avsatta medel utgör ca 15 respektive 26 miljoner kr.

Landstinget får ersättning per patient och påbörjad behandling enligt följan- de:

• 40 000 kr för multimodal rehabilitering vid diffus smärta i rygg, axlar och nacke

• 10 000 kr för KBT vid lätt eller medelsvår ångest, depression eller stress.

• Utöver denna ersättning får landstinget ett påslag med 25 procent för or- ganisatoriska ändringar eller andra nödvändiga förberedelser för en fullt utbyggd rehabiliteringsgaranti.

• Landstinget ska redovisa hur många patienter som har påbörjat eller av- slutat behandling/rehabilitering var tredje månad till Försäkringskassan.

Efter redovisningen utbetalar Försäkringskassan pengarna till landstinget.

Rehabiliteringsgarantin i Norrbotten

Den kartläggning som genomfördes 2008 visade att rehabiliteringsinsatser

som är i överensstämmelse med villkoren för garantin, avseende patienter

med nack- och ryggbesvär, bedrivs i viss omfattning inom primärvården men

även inom smärtrehabiliteringen vid Sunderby sjukhus samt Garnis rehab i

Boden. När det gäller patienter med lindrigare eller medelsvåra psykiska

problem bedrivs sådan verksamhet dels inom primärvården och dels inom

vuxenpsykiatrin.

(21)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Volymen av de insatser som utfördes var inte av den omfattningen att lands- tingets andel av de avsatta medlen skulle komma att förbrukas. Det har inne- burit att åtgärder vidtagits för att öka kapaciteten att utföra insatser som be- rättigar till ersättning för rehabiliteringsinsatserna.

Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2009 att det ska göras genom att:

• Utveckla behandlingsöverenskommelser på områden där sådana är nöd- vändiga för att utveckla och förbättra insatserna.

• Öka kapaciteten i den egna verksamheten avseende såväl multimodal re- habilitering som KBT inom såväl primärvården som den specialiserade vården.

• Upphandling av multimodal rehabilitering av externa aktörer Resultat år 2009

Mål Produktion

Multimodal rehabilitering 195 199

KBT 421 576

Målet för år 2009 var 195 multimodala rehabiliteringsperioder. Målet har nåtts, sammanlagt har 199 multimodala rehabiliteringar genomförts. Garnis rehabcenter står för huvuddelen av dessa med 156 rehabiliteringsperioder.

Rehabmedicin i Sunderbyn har redovisat en rehabiliteringsperiod enligt re- habiliteringsgarantin. Av primärvården är det enbart Furunäsets vårdcentral som redovisat multimodal rehabilitering, där har 19 rehabiliteringsperioder genomförts. Ramavtal med Svenska Rygginstitutet AB Luleå och Spenshult AB Oskarström för multimodal rehabilitering finns fr om september 2009.

Under hösten har 13 rehabiliteringsperioder genomförts på Ryggis och 10 på Spenshult.

När det gäller KBT var målet 421 behandlingsperioder. Detta mål har nåtts med råge, sammanlagt har 576 behandlingsperioder genomförts. De flesta behandlingarna (432) har skett inom primärvården. Inom vuxenpsykiatrin har 139 behandlingar genomförts enligt rehabiliteringsgarantin. Privat vård- givare med avtal med landstinget har genomfört 5 behandlingar enligt reha- biliteringsgarantin.

Fördelningen på kön framgår av tabellen.

Män Kvinnor Totalt

Multimodal rehabili-

tering 46 153 199

KBT 151 425 576

Det är fler kvinnor än män som fått insatser inom rehabiliteringsgarantin.

Den ekonomiska ersättningen som landstinget får in via rehabiliteringsgaran- tin är mer än den befolkningsbaserade summan var. Alla landsting nådde inte bidragstaket. Överskottet från landsting som inte nådde sitt tak har de- lats ut till de landsting som producerade mer än deras andel.

Bidragstak Ansökt Utbetalats för

överproduktion Utbetalats totalt

15 125 367 kr 17 150 000 kr 748 353 kr 15 873 720 kr

(22)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Detta har gjorts för att nå målet

Garnis rehabcenter fick utökning av personalstyrkan med tre personer (psy- kolog, arbetsterapeut och sjukgymnast) och har utökat multimodala rehabili- teringen av smärtpatienter från ca 90 st per år till drygt 150 st per år.

Primärvården har frigjort personal som hade sedan tidigare en KBT steg 1- utbildning att arbeta med KBT-behandling. Detta har inneburit att åtta per- soner på del eller heltid har arbetat som KBT-behandlare på vårdcentralerna.

Detta utöver de psykologer eller kuratorer som redan fanns på vissa vårdcen- traler.

Det behövs ytterligare KBT-behandlare, därför har en KBT steg 1-utbildning startat i augusti 2009, där 14 deltagare på denna utbildning finansieras av rehabiliteringsgarantin. Utbildningen pågår under två år på deltid.

Arbete har pågått med en handläggningsöverenskommelse (HÖK) mellan primärvård och specialistvård gällande patienter med långvarig smärta.

Stommen i HÖK:en är klar, det återstår detaljer i specifika områden att for- mulera. Implementeringen av HÖK:en kommer att kräva tid och arbetsinsats.

HÖK:en är ett viktigt styrinstrument både gällande verksamhet i egen regi och när externa leverantörer ska anlitas (upphandlade bolag).

Upphandling av multimodal rehabilitering av externa leverantörer genom- fördes under våren 2009. Det finns ett ramavtal sedan den 1 september 2009 med två leverantörer (Svenska Rygginstitutet AB Luleå och Spenshult AB Oskarström).

Uppföljning och utvärdering

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att följa upp rehabiliterings- garantin. I uppdraget ingår att bedöma om de insatser som landstingen er- bjuder motsvarar de evidens- och kvalitetskrav som avses i överenskommel- sen. Från Norrbotten har Garnis rehabcenter, Luleå Närpsykiatri och vård- centralerna Bergnäsets, Erikslunds, Grytnäs, Jokkmokk, Malmberget, Stads- viken och Mjölkudden varit uttagna i utvärderingen.

Karolinska Institutet har fått ett uppdrag att utvärdera om personer som ge- nomgår behandling/rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin återfår arbetsförmåga och återgår i arbetet. Detta sker dels genom en regis- terstudie där alla patienter som fått rehabilitering enligt rehabiliteringsgaran- tin ingår och dels innefattar studien enkätstudier av vissa utvalda arbetsplat- ser och de patienter som deltar i rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin.

Från Norrbotten har Garnis rehabcenter valts ut för multimodal rehabiliter- ing. Vårdcentralerna Jokkmokk, Erikslund, Stadsviken/Mjölkudden och Grytnäs samt Luleå Närpsykiatri har valts ut för studien om KBT- behandling.

Vad händer under 2010?

Garnis rehabcenter kommer att ha samma personalförstärkning som under förra året. Rehabiliteringsmedicin i Sunderbyn får en förstärkning med en arbetsterapeut för att kunna utveckla och utöka sin verksamhet som även kommer att innehålla multimodal rehabilitering förutom utredning av smärt- patienter.

Primärvården får samma ekonomiska ersättning som 2009 för att kunna fri-

göra personal till att arbeta som KBT-behandlare.

(23)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 APRIL 2010

Ytterligare en KBT-utbildning startade i januari 2010. Denna utbildning kommer att pågå under tre terminer, där 16 platser på utbildningen finansie- ras av rehabiliteringsgarantin.

Tillgången på KBT både inom primärvården och inom psykiatrin ökar suc- cessivt under kommande år när de som går steg 1utbildningen börjar arbeta kliniskt under handledning.

Primärvården har en viktig funktion i tidig identifiering och insättande av adekvata rehabiliteringsåtgärder när det gäller smärtpatienter. HÖK:en gäl- lande långvarig smärta blir det styrinstrument som ska förbättra rutiner och arbetssätt. Ett utvecklat team arbete inom primärvården är en förutsättning för en fungerande multimodal rehabilitering på den vårdnivån. För att stimu- lera vårdcentraler att arbeta i team och med multimodal rehabilitering kom- mer de vårdcentraler som uppfyller kraven för multimodal rehabilitering få ta del av den statliga ersättningen som rehabiliteringsgarantin innebär.

Sjukskrivningsmiljarden

Fasta delar

Det finns fyra fasta delar i arbetet med sjukskrivningsprocessen under 2010:

• Ledningssystem och genus.

• Utökad kvalitet i medicinska underlag.

• Digital överföring mellan landsting och Försäkringskassa.

• Fördjupade försäkringsmedicinska utredningar.

Ledningssystem och genus

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen ska ingå i landstingets led- ningssystem. Arbetet med att föra in detta pågår.

I genusarbetet ska statistiken analyseras. Sedan ska handlingsplaner skrivas om hur sjukskrivningsprocessen ska bedrivas med hänsyn till jämställdhet.

Det planeras ett projekt inom detta område och att anordna en större konfe- rens i oktober månad med fokus på sjukskrivning och genus. Det pågår ett stort jämställdhetsarbete inom landstinget som också bidrar till en bättre pro- cess.

Utökad kvalitet i medicinska underlag

Detta är en stor arbetsuppgift inför de närmaste åren. För varje skrivet under- lag som inte blir godkänt av Försäkringskassan tar det ca 22 dagar av patien- tens sjukskrivningsdagar och arbetstid för både sjukskrivande läkare och handläggare på Försäkringskassan. Vidare är det en patientsäkerhetsfråga eftersom patientens dagar i försäkringen är räknande och att det är väl belyst att en lång sjukskrivning, utan klara mål, i värsta fall utökar patientens pro- blem med en pålagring av psykiska besvär ovanpå de fysiska. Intyg för sjuk- skrivning bör ha en högre prioritet än andra typer av intyg.

Försäkringskassan kommer att skicka tillbaka ofullständiga intyg i högre

utsträckning än tidigare. Härigenom måste dialogen mellan läkare och hand-

läggare bli alltmer viktig. Försäkringskassan kommer att ha en utbildning för

sina handläggare i slutet av maj där personal från vården kommer att inbju-

das. Vidare är en serie möten planerade i september mellan läkare och hand-

läggare där denna dialog blir tydlig. I oktober och november kommer För-

Referanslar

Benzer Belgeler

Har en släkting eller vän, en läkare eller sjuksköterska, eller någon annan oroat sig över att du använder droger eller sagt till dig att du bör sluta med

Bilaga 1 Vårdval Norrbotten, uppföljning januari-april 2016 Bilaga 2 Vårdval Norrbotten, resultatbilaga, januari-april 2016 Bilaga 3 Beställning Länssjukvård

Att inte sköta sin tandhälsa kan leda till omfattande kostnader för att återställa sina tänder och det leder även till följdsjukdomar som ökar kostnaderna för Regionens

Det innebär en hel del problem för barn och ungdomar som behöver kontakt, för att inte tala om föräldrarna som måste ta ledigt från arbetet för att hjälpa och följa sina barn

Personalen (tandläkare, tandhygienist, tandsköterska) har flyttats mot sin önskan till Övertorneå, Kalix och Pajala. Hur är det den framtida planen för folktandvården

Vi har uppdaterat larmplanen för Mobilräddarna så om du finns i närheten av ett hjärtstopp larmas du idag på följande sätt: Om din mobiltelefon positionerats

Bristen på personal skapar till slut en ohållbar arbetssituation med stress och orimliga krav på den personal som finns samtligt som läget också skapar stor ojämlikhet inom

Reservoar: husdjur, vilda djur (fåglar), människor Smittspridning: vatten, mat, (person till person) Smittdos: 500 - 1000 bakterier. Övrigt: överlever ett par dagar i miljön,