DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Kompetensförsörjningen
- vår stora utmaning i landstingen
och i Norrbotten
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Arbetsmarknadsläget v 12, Norrbottens län
• Totalt var 19 027 personer inskrivna vid någon av länets arbetsförmedlingar vecka 12 2015:
Nyanlända v12 inskrivna på AF
• Det fanns totalt 1 199 nyanlända inskrivna vid länets AF-kontor. Kiruna och Boden har anläggningsboenden och därmed ett stort antal deltagare i
Etableringsreformen.
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Ett urval av upplevda bristyrken i BD, hösten 2014 Näringslivet
Kockar
Köks- och restaurangbiträden Svetsare och gasskärare
Undersköterskor,vårdbiträden, vårdare, personliga assist. m.fl.
VVS-montörer m.fl.
Tele- och elektronikreparatörer m.fl.
Anläggningsmaskinförare m.fl.
Hotell- och kontorsstädare m.fl.
Hovmästare, servitörer och bartendrar Övriga drift- och verksamhetschefer Anläggningsmaskinförare m.fl.
Maskinmekaniker, -montörer och -reparatörer Installationselektriker
Elmontörer och elreparatörer Lastbils- och långtradarförare
Offentlig sektor
Unders köters kor, s jukvårds biträden m .fl.
Grunds kollärare Läkare
Dis trikts s köters kor
Förs kollärare och fritids pedagoger Gym nas ielärare i yrkes äm nen
Speciallärare m .fl.
Lärare i es tetis ka och praktis ka äm nen Socials ekreterare och kuratorer
Barnm ors kor
Sjuks köters kor, m edicin/kirurgi Operations s juks köters kor
Gym nas ielärare i allm änna äm nen Sjuks köters kor, ps ykiatris k vård
Övriga sjuksköterskor
Utmaningar i framtidsbranschen – Offentlig sektor
• Ökad efterfrågan på vård och omsorg till följd av att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar
• Idag arbetar ungefär en halv miljon människor i Sverige med vård och omsorg.
Många av dem uppnår pensionsålder under den närmaste tioårsperioden.
• Om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning, kommer det att behövas ungefär 225 000 nya medarbetare i vården och omsorgen – kommuner, lands- ting/regioner samt privata utförare – fram till år 2023
• En undersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av SKL visar att unga tycker att jobben i välfärdssektorn verkar meningsfulla, roliga och
utvecklande. Men den nya generationen ställer nya krav!
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Nationella planeringsstödet 2015
• Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård
• Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen rapportera bedömningar av tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor samt tandläkare och tandhygienister.
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Nationella planeringsstödet 2015
• Tillgången på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor fortsätter att öka.
• Inom tandvården har antalet tandläkare och specialisttandläkare sysselsatta i tandvård i förhållande till befolkningen varit oförändrad mellan 2011 och 2012.
Antalet tandhygienister har ökat något.
• Samtidigt ökar efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal mer än vad tillgången ökar.
• Rörligheten mellan länder inom EU- och EES-området har ökat både för hälso- och sjukvårdens och tandvårdens personalgrupper, främst läkare. De inflyttade är fler än de utflyttade för alla undersökta grupper.
• Hälso- och sjukvården är starkt beroende av inflödet av läkare utbildade i annat land. Antalet svenska studerande för läkar- och tandläkaryrkena i annat land ökar för varje år.
Socialstyrelsen bedömer att
• Tillgången på läkare, framförallt yrkeserfarna läkare och specialistläkare är fortsatt otillräcklig.
• Läkare utbildade i annat land kommer även framöver att utgöra ett viktigt tillskott till hälso- och sjukvården.
• Arbetsmarknaden för grundutbildade sjuksköterskor präglas i allt högre grad av otillräcklig tillgång. Efterfrågan överstiger tillgången på specialiserade
sjuksköterskor
• Tillgången på barnmorskor är otillräcklig och obalansen förväntas tillta framöver, men den regionala variationen är stor.
• Arbetsmarknaden för tandläkare utvecklas mot balans mellan efterfrågan och tillgång.
• Arbetsmarknaden för tandhygienister är övervägande i balans.
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Antal läkare per 100 000 invånare
Antal sjuksköterskor per 100 000
invånare
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Tillgång och inflöde av läkare
•Antalet läkare som är sysselsatta inom hälso- och sjukvård beräknas öka med 9% fram till 2025 jämfört med 2011 om man även inkluderar nettomigrationen på 548 läkare räknar man med en ökning på 24%, tillgången skulle i så fall öka med ca 7000 läkare fram till 2025.
•Utökningen av antalet platser på läkarutbildningen har börjat ge effekt i form av fler examinerade.
•År 2008 var antalet examinerade ca 960 vilket kan jämföras med att 1560 personer påbörjade sin utbildning 2013.
denna ökning kommer påverka tillgången på läkare positivt i
framtiden.
Svenska läkarstuderande i annat land
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Antal studerande
Antal studerande
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Läkarförsörjning
• Umeå universitets läkarutbildning med 4 studieorter (f d RLU) är sedan snart 2 år tillbaka fullt utbyggd, det innebär att vi stadigvarande har 60 studenter fördelat på 6 terminer (T6-T11) som läser de sista 3 åren av den 5,5 år långa läkarutbildningen vid Sunderby sjukhus.
• Vi har hittills utexaminerat 3 kullar läkarstudenter från Sunderbyn, den 4:e utexamineras nu i juni.
• Av de 27 läkare som utexaminerats (borde vara 30, men studieuppehåll,
föräldraledighet och liknande kommer emellan), så har 17 av dem valt att bli kvar inom NLL. Av dessa 17 som stannat kvar befinner sig 12 st på en AT och 5 st vikarierar som underläkare i väntan på AT vid det sjukhus de vill ha inom NLL. Det är Sunderbyn, Piteå och Kalix som är populärast att välja för läkarstudenterna från Sunderbyn, i den ordningen.
•
Tillgång och inflöde av sjuksköterskor
•Antalet examinerade sjuksköterskor i Sverige ligger på 4000/ år.
•De nationella satsningar som gjorts kring att öka antalet platser har ännu inte fått någon reell effekt i antal examinerade än.
•Inflödet av nyexaminerade har varit stabilt de senaste 3 åren, trots detta finns en större efterfrågan än tillgång hos både kommuner och landsting och antalet examinerade når inte upp i de siffror socialstyrelsen prognostiserat, dvs efterfrågan är större än
tillgången.
•Det finns en viss rörelse mellan de nordiska länderna
•Utflyttningen beräknas vara ca 360 sjuksköterskor/ år, inflödet är
ungefär detsamma.
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Sjuksköterskor
• LTU har intag på sjuksköterskeprogrammet 2 ggr/år: 85 utbildningsplatser per intag
= 170 nya studenter/år.
• Högt söktryck
• Antalet utbildningsplatser stegvis ökat under senaste åren – senast hösten 2013 med 10 pl/år.
• Antalet som tar examen varierar – med det nya antalet utbildningsplatser, ca 130 per år.
• Vart annat intag(höst)- campusutbildning. Vart annat intag(vår) – distansutbildning
= del av studenterna bosatta i andra delar av Sverige
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Fortsättning sjuksköterska
• I nuläget svårt att öka intaget ytterligare – utrymmet på våra avdelningar och tillgången på sjuksköterskor till att handleda är den trånga sektorn.
• Utredningsarbete på gång för att se om ändringar i programupplägget skulle kunna göra att praktikutrymmet ökar.
• NLL står för en viktig del av utbildningen (VFU-verksamhetsförlagd utbildning) – kontakten med studenterna är strategiskt viktigt
– denna kontakt sker främst när studenterna är ute på praktik.
• NLL har senaste åren arbetat med utveckling av våra handledare och vår
handledarorganisation så att vi ska kunna ta emot det ökade antalet studenter på ett bra sätt och med bra kvalitet i utbildningen
• - Huvudhandledare på alla vårdavdelningar som stödjer de enskilda handledaren.
- Kliniska adjunkter som stödjer huvudhandledarna
- Förbättrade utbildningsförmåner för att gå handledarutbildning
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Satsningar sjuksköterskor
• Stärka introduktion av nya sjuksköterskor
• Satsar på att stimulera till specialistutbildning där behov finns, studielön 16 000:-
• Extra pengar i löneöversyner
• Patientnära karriärvägar
• Arbetstidmodeller
Utveckling av antalet medarbetare sista året inom landstinget
2013 2014
Antal anställda NLL 6995 7105
Antal sjuksköterskor totalt 2099 2082
Antal läkare icke specialist 330 328
Antal läkare specialist 396 411
Antal undersköterskor/skötare 1132 1201
Antal medicinska sekreterare 312 316
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Övertid total i landstinget samt uppdelat på läkare och sjuksköterskor
0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000
2011 2012 2013 2014
Totalt
Sjuksköterskor Läkare
Kostnader för inhyrda uppdelat på läkare och sjuksköterska
0 50000000 100000000 150000000 200000000 250000000
2011 2012 2013 2014
Läkare
Sjuksköterska Totalt
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Upplevelseparadoxen
Vi ökar kontinuerligt antal anställda men upplevelsen är precis tvärtom. Både medarbetare och chefer frågar:
”Var finns de?”
Pensionsavgångar specialistsjuksköterska och Specialistläkare
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Specialistssk Läkare
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Rekryteringsbehov specialist
sjuksköterska och specialist läkare
0 10 20 30 40 50 60 70 80
2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Specialistläkare Specialistsjuksk öterska
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Se över arbetssätt och använda kompetens rätt
• Hälso- och sjukvården kommer i framtiden att behöva vårda fler patienter utan att personalstyrkan ökas i motsvarande grad
• Vi har en obalans i kompetens utifrån de arbetssätt och användande av våra
medarbetares kompetens idag – Vi behöver ändra arbetssätt och använda oss mer av kompetensförskjutningar på ett systematiskt sätt.
• Det krävs nytänkande i planeringen av vem som gör vad inom vård och omsorg – utifrån patientens och brukarens behov. Möjligheterna är stora för att omfördela roller och arbetsuppgifter, använda kompetens på ett flexibelt sätt och arbeta i multidisciplinära team. Verksamheten kan utvecklas genom:
Fortsättning använd kompetens rätt
• Förändrade yrkesroller När en grupp tränas för en uppgift som andra gjort förut, till exempel specialistsjuksköterskor som lär sig utföra tarmundersökningar. Det
möjliggör fler patientundersökningar och frigör läkartid. Specialistuppgifter kan i vissa fall också flyttas till generalister.
• Nya jobb, exempelvis logistiker, patientlotsar och kontaktsjuksköterskor i cancervården som guidar i systemet och står för kontinuitet.
• Mer patientmedverkan Patienter och brukare är i dag pålästa och förberedda och utvecklingen går mot ett ökat patientinflytande. Till exempel kan njurpatienter själva utföra dialys på sjukhusen på tider som passar dem.
Diabetespatienter kan sköta provtagning, rapportera och få återkoppling på sina provresultat utan att besöka sjukvården. Det ger en ökad frihet för den enskilda patienten, men kan också innebära att resurser frigörs i vården
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Fortsättning använd kompetens rätt
• Vi behöver alltså tänka nytt:
-Vårdplatsbemanning – annorlunda teammix
-Yrkesgruppsförändringar
-Vårdnära service
-Ökad ”central” bemanningsenhet som mer ”styr” mot behov
-Flexiblare bemanningsstruktur över klinikgränser
Bredda rekryteringsvägarna
• Såväl män som kvinnor måste få bidra inom vården och omsorgen. I dag är
andelen män mycket låg i många vård- och omsorgsyrken. Det finns alltså fler som kan bidra till välfärden och skapa mångfald i vården och omsorgen.
• Utrikesfödda är också en resurs som kan tas till vara bättre i vården och om- sorgen. Utveckla formerna för att ta tillvara exempelvis läkar- och
sjuksköterskekompetens bland nyanlända. Ett annat exempel är yrkesutbildning i kombination med SFI, svenska för invandrare.
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Låt fler jobba mer
• Fler som kan och vill måste få arbeta mer. I dag arbetar många inom vård och omsorg deltid. Om fler skulle arbeta heltid eller fler timmar än i dag skulle
rekryteringsbehovet minska betydligt. Det handlar både om att kunna erbjuda mer tid åt de som vill och att uppmuntra dem som frivilligt jobbar deltid att gå upp i tid.
• Det kan ha flera orsaker men för arbetsgivarna är det viktigt att skapa rätt villkor och förutsättningar på arbetsplatsen och att organisera arbetet så att fler
medarbetare väljer att jobba mer.
Förläng arbetslivet
• Fler ska kunna börja jobba tidigare och fortsätta längre i arbetslivet.
• I dag är etableringsåldern på arbetsmarknaden 26 år och medellivslängden är 82 år. Vi lever i genomsnitt 25 år längre än för hundra år sedan. Med fler år i yrkeslivet kan vi lättare klara välfärdens vård och omsorg.
• På hundra år har medellivslängden ökat från 57 år till nästan 84 för kvinnor och 80 för män. Man har rätt att arbeta till 67 men medelsvensken går i pension vid drygt 63 års ålder. Ändå både kan och vill många jobba längre – under rätt för-
utsättningar.
• En god arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning är viktiga faktorer både för att
begränsa sjukfrånvaron och för att medarbetare ska kunna jobba ett helt arbetsliv.
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Visa på karriärmöjligheter
• Med en bredare syn på karriär än enbart ”rak bana uppåt” finns många möjligheter.
Arbetsgivare som låter medarbetare utvecklas på olika sätt behåller lättare arbetskraft – och lockar till sig ny.
• Det gäller både att synliggöra de karriärvägar som finns och att skapa nya:
• Det är viktigt att arbetsgivare har en strategi för att ge medarbetarna karriär- och utvecklingsmöjligheter. Det kan handla om att införa fler och mindre karriärsteg.
• Öka möjligheterna att bredda eller specialisera sig - karriär är inte bara att klättra uppåt.
• Möjligheterna till traditionell karriär kommer också att vara goda. Liksom i övrigt på arbetsmarknaden närmar sig många av cheferna inom landsting pensionsåldern.
Skapa engagemang
• Delaktiga och engagerade medarbetare som har inflytande på jobbet kommer bättre till sin rätt och bidrar mer på arbetsplatsen. De blir också bättre
ambassadörer för sitt jobb och sin arbetsgivare
• Ju större engagemang och inflytande – desto större chans att medarbetare vill stanna och utvecklas på sin arbetsplats. Detta kan i förlängningen påverka både rekryteringsbehov och möjligheten att rekrytera.
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Nyttja tekniken
• Tänk nytt, smart och tekniskt. Inom vården och omsorgen finns stor potential för innovativa lösningar.
• Kommuner, landsting och regioner ska ligga främst när det gäller att utnyttja
teknikutvecklingen. Vård och omsorg kan erbjudas på nya sätt. Till exempel kan:
• Patienter och anhöriga ges större möjlighet att själva sköta provtagning, rapportera in hälsodata och sköta viss behandling
• Telemedicin utnyttjas för snabbare vårdprocess och tillgång till specialist utan resor
• Teknikutrustade mobila hembesöksteam innebära färre akutmottagningsbesök för sjuka äldre
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Nya möjligheter…
Marknadsför jobben
• Var där de unga finns! Vård- och omsorgsjobben måste lanseras på ungdomars egna arenor.
• Sociala medier är viktiga kanaler för oss i landstinget.
(Exempelvis lockade Stockholms läns landsting 7 000 ungdomar att söka sommarjobb inom vården via en Facebook-kampanj.)
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Sammanfattning
•Hälso- och sjukvården kommer i framtiden att behöva vårda fler patienter utan att
personalstyrkan ökas i motsvarande grad
•Inom hälso- och sjukvården framkommer ofta svårigheten att rekrytera personal, läkare och sjuksköterskor
•
Fortsättning sammanfattning
• I en situation där Sverige har fler verksamma sjuksköterskor och läkare än någonsin kombinerat med korta vårdtider väcks frågor kring ledarskap,
arbetsfördelning och organisation. Här tycks det övergripande problemet inte vara antalet personer med rätt utbildning som finns tillgänglig på arbetsmarkanden.
• Personal med specifik kompetens bör lämpligen
användas i uppdrag där deras kompetens nyttjas optimalt.
• I hälso- och sjukvården finns behov
av att man tar sig an chefs- och ledarsskapsfrågor på ett mer systematiskt sätt.