Landstingsstyrelsens plan 2014-2016

(1)

Landstingsstyrelsens plan 2014-2016

Till Landstingsstyrelsen 3 september 2013

(2)

Innehållsförteckning

Till Landstingsstyrelsen 3 september 2013 ... 1

Landstingsstyrelsens styrning och uppdrag ... 3

Den politiska styrningen ... 3

Styrande interna förutsättningar ... 5

Hållbar utveckling ... 5

Mångfald ... 5

Internationellt engagemang ... 6

Hälso- och sjukvård ... 6

Tillgänglighet ... 8

Kultur och regional utveckling ... 8

Uppdragsstyrning ... 9

Uppdrag till divisionerna ... 9

Särskilda utredningsuppdrag 2014 ... 11

Karta med perspektiven ... 13

Medborgare ... 14

Verksamhet ... 16

Kunskap och förnyelse ... 19

Medarbetare ... 20

Ekonomi ... 21

Resurser ... 22

Resurser 2014 ... 22

Investeringar 2014 ... 22

Bilaga 1 ... 23

Policy, strategier och riktlinjer ... 23

(3)

Landstingsstyrelsens styrning och uppdrag

Den politiska styrningen

Landstingsstyrelsen är landstingets ledande politiska förvaltningsorgan och ansvarar för landstingets utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen är både uppdragsgivare och driftstyrelse.

Fullmäktige formulerar de övergripande strategiska målen. Utifrån dessa identifierar landstingsstyrelsen delmål och framgångsfaktorer samt indikato- rer och mått för måluppfyllelse. Styrelsen ger också uppdrag till direktören.

Med framgångsfaktorerna visar styrelsen landstingsdirektören vad som är strategiskt viktigt att fokusera på i verksamhetsstyrningen för att fullmäkti- ges strategiska mål ska uppnås.

Utöver den strategiska planen behövs policys inom vissa områden som visar fullmäktiges viljeinriktning i specifika frågor. Landstingsstyrelsen ska i sin plan förhålla sig till fullmäktiges strategiska plan samt ta fram strategier inom relevanta områden. Därutöver finns strategier som är utarbetade tillsammans med samverkanspartners och andra aktörer, vilket landstinget också måste ta hänsyn till (se bilaga 1). Fullmäktige beslutar i november om en finansplan där de ekonomiska förutsättningarna uppdateras och som landstingsstyrelsen också har att förhålla sig till.

Kunskapsuppbyggnad

Planering, uppföljning och återkoppling är viktiga delar i processen för sam- ordnad styrning. Kontinuerlig uppföljning i form av månadsrapporter, del- årsbokslut och årsredovisning utgör grunden i kunskapsuppbyggnaden och blir underlag för planeringen nästkommande period. I uppföljning är även jämförelser med andra viktigt.

Därtill kan läggas exempelvis beredningarnas rapporter, hälsobokslut, miljö- och jämställdhetsredovisning, kulturplan och regionala utvecklingsstrategi samt uppföljning av strategier, rapporter från expertgrupper.

Expertgrupperna utgör landstingets mottagare av nya nationella riktlinjer samt kompletteringar eller uppdateringar av äldre riktlinjer. Deras uppdrag är att ge ledningen expertunderlag, sammanställa landstingsgemensamma vårdprocesser, kontinuerligt bevaka och följa området, ta fram lämpliga upp- följningsmått samt föreslå förbättringsåtgärder. En väl utvecklad forsknings- och utvecklingsverksamhet är en förutsättning för kunskapsstyrning.

Därutöver tillkommer dialoger med bland annat befolkning, intresseorgani- sationer och verksamhet.

Uppföljning och utvärdering

Landstingsstyrelsen gör uppföljning inom de målområden som beskrivs i planen. Den löpande uppföljningen har verksamhetsfokus och syftar till att möjliggöra korrigeringar under årets lopp.

Styrelsen ska också värdera i vilken mån fullmäktiges strategiska mål har uppnåtts.

Uppföljningen sker i huvudsak i följande former:

 Månadsrapporter

 Delårsrapporter

(4)

 Årsredovisning

 Olika teman vid landstingsstyrelsens sammanträden och utbildningar

 Övrig uppföljning

Delårsrapporterna och årsredovisningen redovisar resultat inom de fem per- spektiven:

 Medborgare

 Verksamhet

 Kunskap och förnyelse

 Medarbetare

 Ekonomi

Delårsrapporterna per april, augusti och oktober är mer omfattande än må- nadsrapporterna och inkluderar även en ekonomisk helårsbedömning. De- lårsrapport per april och augusti redovisas till fullmäktige.

Årsredovisning

Landstingsstyrelsens årsredovisning är en uppföljning av landstingsstyrelsens plan och redovisar hur väl fullmäktiges strategiska mål uppfyllts.

Årsredovisningen innehåller även styrelsens sammanfattande bedömning av hur landstinget levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en omfattande redovisning och analys av genomförd verksamhet.

Temasammanträden/utbildningar

Landstingsstyrelsens temasammanträden, ibland utformade som utbildning, fungerar som informations- och uppföljningstillfällen.

Vid temasammanträdena får styrelsen en redovisning av ett antal behovsana- lyser kopplade till sjukdomsgrupper/ behovsgrupper. Analyserna redovisar nuläget ur olika aspekter och jämför de aktuella förhållanden i relation till nationella riktlinjer och evidens. I övrigt återrapporteras de särskilda utred- ningsuppdragen som getts till landstingsdirektören.

Sammanträdenas utvärderingar har stor betydelse då de ska innehålla slutsat- ser och ställningstaganden till nödvändiga initiativ till förbättringar/ föränd- ringar.

Nedan framgår viktigare besluts- och uppföljningstillfällen.

Tidpunkt Planering Uppföljning

Januari

Februari Beredningarnas verksamhets-

rapporter 2013

Regionala utvecklingsstrategin

Mars Årsredovisning 2013

Jämställdhets- och miljöredo- visning

Hälsobokslut Forskningsbokslut Vårdval

Internkontroll

April Kulturplanen 2011-2013

Månadsrapport per mars Maj Strategisk plan 2015-2017 Delårsrapport per april

Juni Nya strategier

Landstingsstyrelsens plan 2015-2017

(5)

Tidpunkt Planering Uppföljning Juli

Augusti

September Godkänner uppdrag Delårsrapport per augusti

Oktober Finansplan 2015-2017

Fullmäktiges regler

November Månadsrapport per oktober

December Styrelsens regler

Styrande interna förutsättningar

Landstingsfullmäktige har i sin strategiska plan angett vissa inriktningar som är styrande och ska beaktas i alla perspektiv vid planering och genomförande av landstingets verksamheter.

Hållbar utveckling

En hållbar utveckling behövs för att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

En hållbar utveckling omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter.

Landstingets verksamheter, på alla nivåer, ska följa svensk lagstiftning men också utgå från FN:s och EU:s konventioner; till exempel de mänskliga rät- tigheterna och barnkonventionen.

Klimat-, miljö- och energifrågorna är en helhet och ska integreras i den regionala planeringen liksom i landstinget egen verksamhet. Användning av kemikalier som är skadliga för hälsa och miljö ska minska och ofrivilligt kemikalieintag särskilt hos barn ska minimeras. Egenförsörjningen inom energi- och livsmedelsområdet ska öka.

För en hållbar utveckling i länet är det angeläget med engagemang i frågor som gäller e-samhällets utveckling, såväl internt och regionalt som nationellt och internationellt.

Mångfald

Att nå mångfald och öppenhet kräver både kompetens och ett fördomsfritt förhållningssätt. Arbetet stärks när olika perspektiv blandas och konfronteras – kvinnor och mäns erfarenheter, unga människors och äldres, glesbygd och storstad, funktionsnedsatta, nya svenskar och nationella minoriteter. Alla resurser i länet behöver tas till vara och de mänskliga rättigheterna ska beaktas.

Jämställdhet och jämlikhet

Det pågående arbetet med att jämställdhetsintegrera landstingets verksamheter ska fullföljas. Detta innebär att jämställdhetsperspektivet är närvarande i beslut, planering, genomförande och uppföljning.

Skillnader i hälsa kan ses i samband med kön, ekonomiska och sociala faktorer, liksom andra faktorer som etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder samt funktionsnedsättning. Sådana skillnader är många gånger påverkbara.

Norrbottens folkhälsopolitiska strategi utgör tillsammans med strategiska planen fundamentet för landstingets folkhälsoarbete. Det nationella målet för folkhälsoarbetet är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå målet Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020 och en hållbar hälso-

(6)

utveckling i befolkningen verkar landstinget för en jämlik och jämställd hälsa både genom egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer.

Analysen av skillnader i hälsa i Norrbotten och dess orsaker ska utökas och åtgärder stärkas för att utjämna oskäliga skillnader i hälsa.

Internationellt engagemang

Landstinget arbetar för att stärka Norrbottens position, såväl nationellt som internationellt, framförallt på EU-nivå och Barentsområdet.

Omvärldsbevakning ökar möjligheterna att agera tidigt i regionala, nationella och internationella sammanhang, vilket ökar chanserna att påverka EU. Ett internationellt engagemang syftar även till utveckling av funktionellt samarbete över gränserna.

Hälso- och sjukvård

Den hälsofrämjande och förebyggande vården ska stärkas.

Landstingets ledningssystem utgör grunden för kvalitetsarbetet inom hälso- och sjukvården. Vården ska vara:

 patientfokuserad

 tillgänglig i rimlig tid

 säker

 kunskapsbaserad och ändamålsenlig

 jämlik och effektiv

Det ska finnas hälsocentraler och tandvårdskliniker i länets samtliga kommuner. Fem sjukhus ska behållas och närsjukvård ska finnas på samtliga sjukhus. En långsiktigt god och hållbar vård i glesbygden ska utvecklas.

Akut omhändertagande

Ett tryggt och säkert akut omhändertagande ska finnas i hela länet, som in- riktas mot ett grundsystem med ”specialist i fronten”.

Akut omhändertagande för patienter med tillstånd som kräver omedelbar bedömning och/eller omhändertagande ska finnas dygnet runt vid samtliga akutmottagningar och jourcentraler inom primärvården. Tillgång till inten- sivvård och anestesiologisk kompetens dygnet runt krävs för att på alla sjukhus säkra strategin med ”rädda hjärta-hjärna”.

Den akuta verksamheten i övrigt ska koncentreras och effektiviseras.

Verksamhet på jourtid ska minimeras för att ge utrymme för ökad planerad verksamhet på dagtid.

Planerad hälso- och sjukvård

Den planerade hälso- och sjukvården och tandvården ska kontinuerligt effektiviseras i syfte att öka tillgängligheten för patienterna. Kulturens möjlighet att främja hälsa och för insatser inom vård, omsorg och rehabilitering ska tas tillvara.

Patienter som har behov av vård nära hemmet ska erbjudas detta.

Behandlingar som kräver ett stort patientunderlag för att uppnå bästa möjliga medicinska resultat och en patientsäker vård kan komma att koncentreras ytterligare.

(7)

Tandvård

För tandvårdsföretagen råder fri etableringsrätt och fri prissättning. Det in- nebär att landstinget endast kan ställa krav på den tandvård som landstinget ansvarar för, eller bedriver i egen regi. Landstingets verksamhet ska vara konkurrensneutral.

Samtidigt har landstinget ett ansvar för att, i områden där privata etableringar saknas eller är otillräckliga, säkerställa att invånarna erbjuds allmän tand- vård.

Landstinget ansvarar för:

 Regelbunden och fullständig tandvård erbjuds barn och ungdomar till och med det år de fyller 19 år.¹ Landstinget ska också tillgodose vårdbehovet hos de barn/ungdomar som inte själva efterfrågar tandvård.

 Uppsökande tandvård till äldre och funktionshindrade.

 Tandvård som ett led i en kortare sjukdomsbehandling samt nödvändig tandvård till de patienter med särskilda behov som omfattas av uppsö- kande tandvård.

 Specialisttandvård för vuxna, akuttandvård till vuxna asylsökande samt allmän tandvård för vuxna.

 Tandvårdsstöd 3:e steget.

Beslut om tandvårdstaxa tas av landstingsfullmäktige i november 2013.

Vårdval

Landstinget bedriver vårdval inom primärvård och barn- och ungdomstand- vård (3-19 år). Det innebär att varje norrbottning kan välja mellan privata och landstingsdrivna vårdgivare.

Landstingets egen verksamhet ska bedrivas konkurrensneutralt. Samtidigt har landstinget ansvar för att, i områden där privata etableringar saknas eller är otillräckliga, säkerställa att invånarna erbjuds vård.

Vårdval Norrbotten

Landstingsfullmäktige anger att nedanstående ska beaktas vid utformningen av ersättningssystemet:

Den sedan tidigare beslutade fördelningen av vårdpeng gälla:

- ålder 65 procent (ändras till 40 procent år 2015) - ACG² 25 procent (ändras till 40 procent år 2015)

- socioekonomi 10 procent (ändras till 20 procent år 2015).

Anslaget för vårdvalsverksamhet ska öka på grund av ökad befolkning och fortsatt satsning på förebyggande vård.

Ingen neddragning av ersättning till vårdvalet ska ske förutom där förändring av kostnadsansvar sker.

I oktober kommer styrelsen att fastställa uppdrag samt ersättning. Målet är att resultat i högre utsträckning ska påverka ersättningen. Det hälsofräm- jande och förebyggande arbetet ska stärkas och hälsosamtal för 40-, 50- och 60- åringar införs 2014³. Ersättningen i vårdvalet ökas därför med två mkr.

1 Asylsökande räknas som vuxna från den dag de fyller 18 år.

2 Adjusted Clinical Groups som beskriver vårdtyngd

3 Hälsosamtal för 30-åringar infördes 2013.

(8)

Ytterligare krav är bättre kontinuitet och fast vårdkontakt. Arbetet med sam- ordnade individuella planer ska stärkas, även då patienten inte har behov av hemsjukvård eller hemtjänst.

Vårdval barn- och ungdomstandvård 3-19 år

Folktandvården och privata leverantörer har till och med 2013 fått ersättning för barn och ungdomstandvård 3-19 år enligt ett kundvalssystem – dock inte LOV. Från och med 2014 ska denna verksamhet bedrivas i ett kundvalssystem enligt LOV.

Ersättningen per barn och år för 3-19 år har fullmäktige fastställt till 1 350 kr år 2014, vilket är oförändrat jämfört med 2013.

Tillgänglighet

God tillgänglighet är grundläggande för att patienter och medborgare ska ha förtroende för landstinget. Det skapar trygghet för den enskilde och är ett viktigt inslag i en säker vård. God tillgänglighet till vård handlar inte om att fler patienter ska tas omhand. Grunden är den professionella bedömningen av vårdbehovet som görs utifrån den prioritetsordning som gäller. Med detta som utgångspunkt erbjuds vård inom rimlig tid.

Landstinget har en högre ambition för tillgänglighet än vad som regleras i vårdgarantin.

Den enskilde ska ha möjlighet att själv välja när besök ska ske. Tidpunkten ska bestämmas i dialog med patienten. Vården ska öka sin förmåga att er- bjuda vård eller kontakt med hjälp av distansöverbryggande teknik.

En god tillgänglighet betyder inte endast korta väntetider. Det måste också vara möjligt att via internet och telefon få information och/eller få svar på frågor. Den fysiska miljön ingår i tillgänglighetsbegreppet och ska utformas så att den är ändamålsenlig och välkomnande.

En god tillgänglighet innebär också möjlighet för barn, unga och vuxna att ta del av och delta i ett brett kulturutbud oavsett var man lever i Norrbotten.

Kultur och regional utveckling

Landstingets ökade ansvar inom det regionala området kräver samarbete med länets kommuner och övriga aktörer:

 Kulturplanen 2014-2016 ska genomföras. Planen är en del av en kultur- samverkansmodell som handlar om samverkan mellan landstinget, kommunerna och civilsamhället. Kulturplanen anger även hur kulturli- vet i Norrbotten ska utvecklas och innehåller förslag till regionala priori- teringar på kort och lång sikt. Planen följs upp årligen. Följande fyra av Kulturplanens sex regionala mål prioriteras:

- Mål 1: Genom en stabilare infrastruktur utveckla tillgänglighet och delaktighet till kultur inom alla områden i hela Norrbotten.

- Mål 2: Kulturen ska vara en motor och pådrivare i länets utveckling och ges möjlighet att spela en viktig roll för tillväxten och ett attraktivt Norrbotten.

- Mål 3: Barn och ungdomar ska erbjudas ökad delaktighet i kul- turlivet och möjligheter att påverka kulturutbudet i länet.

- Mål 4: Den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten ska ha ett särskilt fokus och hela länet ska få del av kultur av hög kvalitet.

 Landstinget är en av flera parter som ansvarar för att genomföra den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 som

(9)

är framtagen i ett brett regionalt partnerskap. Den regionala utvecklingsstrategin för en hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) prioriterar följande områden livsmiljöer, innovationer och förnyelse, tillgänglighet, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud samt strategiskt grän- söverskridande samarbete.

 Det kollektiva resandet ska öka och där har Kollektivtrafikmyndigheten en viktig roll. Landstinget och länets kommuner är medlemmar i myn- digheten som är organiserad som ett kommunalförbund. Kollektivtra- fikmyndigheten arbetar utifrån det regionala trafikförsörjningsprogram- met som redovisar behovet av regional kollektivtrafik i länet samt mål för kollektivtrafikförsörjningen.

 De gröna näringarna, jord- och skogsbruk, är en del av basnäringarna och förutsätter god kompetensförsörjning av välutbildad arbetskraft. Ett förändringsarbete inom naturbruksgymnasiernas verksamhet pågår uti- från den nya gymnasiereformen, skollagens intentioner och andra om- världsfaktorer.

 Kraftsamling 2011-2015 är ett projekt som består av ett antal konferen- ser, ett tillväxtråd och rundabordssamtal. Syftet är att skapa en mötes- plats för insamling av värdefulla tankar och idéer – från andra idégivare än de traditionella. Flera aktörer samverkar sedan kring de tankar och idéer som lyfts vid rundabordssamtalen och tillväxtrådet.

Uppdragsstyrning

Landstingsstyrelsen definierar och beskriver verksamheternas uppdrag. Inför 2014 kommer uppdragsbeskrivningar för läns- och närsjukvård att tas fram och lämnas till styrelsen för beslut i oktober.

När det gäller verksamheter utöver läns- och närsjukvård kommer genomar- betade uppdrag att tas fram inför 2015.

Landstingsfullmäktige anger nedanstående krav förutom det som finns under avsnittet: Styrande interna förutsättningar:

 Vid fördelning av resurser 2014 ska ytterligare 4,5 miljoner kronor till- delas för cancersjukvård.

 Kultur, kollektivtrafik och näringspolitik ska 2014 ytterligare sex miljoner kronor tillföras.

Uppdrag till divisionerna

Folktandvård Divisionen har ansvar för:

 all specialisttandvård

 barn 0-2 år

 övriga landstingsspecifika uppdrag Finansiering sker via landstingsbidrag.

Därtill erhåller divisionen barnpeng för de barn och ungdomar (3-19 år) som är listade hos landstingets Folktandvård.

För tandvård till asylsökande erhåller divisionen ersättning utifrån antal asyl- sökande.

(10)

Vuxentandvården finansieras via taxan samt via de uppdrag divisionen har avseende uppsökande och nödvändig tandvård.

Kultur och utbildning

Divisionen har det samlade ansvaret för landstingets insatser inom kultur och naturbruksutbildning:

 utveckling och samordning på regional och nationell nivå

 bidrag till verksamheter och projekt avseendefolkbildning, folkhälsopro- jekt med folkbildande insatser, föreningar och organisationer, riktade kulturinsatser för särskilda projekt

 länskonsulenter för konst, teater, dans, film och hemslöjd och hemslöjd samt samordnare för de nationella minoriteterna. Dessutom planeras för ett litteraturresurscentrum.

 ansvar för landstingets konstsamling

Särskilt arbete bedrivs inom området kultur och hälsa, kulturmiljö och nationella minoriteter.

Divisionen ska ha aktiv verksamhet i länets alla kommuner avseende till- gänglighet till kulturinstitutionerna.

Divisionen ska ha aktiv verksamhet i minst sju kommuner i länet avseende tillgänglighet till länskonsulenter (konst, dans, teater, film, hemslöjd).

Divisionen handlägger också landstingets kulturstipendier Rubus Arcticus, Heders- och förtjänststipendium samt Idrottsstipendier.

Genomföra och följa upp arbetet med Kulturplanen 2014-2016.

Division Service

Divisionen ansvarar för ett stort antal verksamhetsområden som ger stöd och service till landstingets övriga verksamheter såsom ägande och värdesäkring av fastigheter, skanning och arkivering av dokument, städning, kundnära service till patienter, besökare och personal, tillhandahållande av mat, för- brukningsartiklar och hjälpmedel, upphandling av varor och tjänster, admi- nistration av löner, pensioner och ekonomiska transaktioner.

Divisionen ansvarar också för att samordna landstingets miljöarbete.

Division Länsteknik

Divisionen har uppdrag är att förvalta och utveckla landstingets IT-infrastruktur. Att säkerställa funktionella och säkra/patientsäkra IT/MT-, och telefonisystem ingår också i uppdraget.

Divisionen äger alla IT-utrustningar och viss medicinteknisk utrustning samt ansvarar även för inköp av dem. Utrustningar utöver standard bekostas av respektive division.

Landstingsgemensamt

Landstingsdirektörens stab är en samlad enhet som ska stödja landstingsdi- rektören i styrning och ledning. Staben består av fem enheter (HR, Ekonomi och planering, Kommunikation, Utveckling, Verksamhet) men arbetar sam- lat och gränsöverskridande. De olika enheterna i staben har även ett funkt- ionsansvar inom respektive område gentemot linjeorganisationen. Det utövas genom ett nära samarbete med divisionerna.

Dessutom finns en regionalavdelning som är föremål för översyn inför reg- ionbildning 2015.

(11)

Staben ansvarar dessutom för landstingsgemensam verksamhet såsom; Kol- lektivtrafik, näringspolitik, vårdval, privatvård mm. Landstingsgemensamt hanteras även stipendier för förbättringsarbete och miljö.

Särskilda utredningsuppdrag 2014

Landstingsstyrelsen kan på eget initiativ, eller på initiativ av fullmäktige ge särskilda utredningsuppdrag till landstingsdirektören. Ett sådant uppdrag kan löpa över längre eller kortare tid. Tidpunkter för avrapportering anges i verk- samhetsplanen.

Landstingsstyrelsens uppdrag till landstingsdirektören:

 En långsiktigt god och hållbar vård i glesbygden ska utvecklas.

 Ta fram en ny ersättningsmodell inför 2015, ersättning till verksamheterna ska bestå av en fast och rörlig ersättning i form av mål- och prestat- ionsersättning som ska stödja att fastställda mål uppnås.

 Ta fram en policy för god ekonomisk hushållning som lämnas till full- mäktige för beslut våren 2014. Policyn ska innehålla bedömning av behov av överskott för landstinget samt principer för god ekonomisk hus- hållning utifrån ett verksamhets- och finansiellt perspektiv.

 Strategiarbetet slutförs för områdena: Akut omhändertagande, Kompe- tensförsörjning samt Mänskliga rättigheter och lämnas till styrelsen för beslut. Strategierna implementeras 2014.

 En länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering utarbetas

 Strategier utarbetas för och lämnas till styrelsen för beslut juni 2014:

- Landstingets utveckling mot e-samhälle där strategin för distansö- verbryggande teknik som styrelsen fattar beslut om under hösten 2013 är en del.

- Verksamhetsutveckling och innovationer - Patientmakt

- Patientsäkerhet - Kommunikation - Transporter

- Landstingets miljöarbete inkluderande egenförsörjning inom energi och livsmedelsområdet

 En kostpolicy utarbetas

 Prioriterade utvecklingsområden inom närsjukvård och länssjukvård:

- Vårdtunga/multisjuka

- Riskbruk/Missbruk/Beroende - Psykisk ohälsa/psykisk sjukdom - Palliativ vård

- Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård - Rehabilitering

- Barn och unga - Cancersjukvård - Infektionssjukvård - Kärlsjukvård

(12)

 Expertgruppernas roll i kunskapsstyrning ska tydliggöras

 Handlingsplaner med anledning av nationella riktlinjer tas fram och prioritetsordning beslutas av styrelsen

 Beakta de statliga överenskommelserna om fasta och prestationsbase- rade ersättningar i tillämpliga delar

 Ett system/en metod som medger insamling av kunskap och analys av förtroende för landstingets verksamheter utom vården utveck-

lar/eftersöks. (Vården har instrumentet Vårdbarometern.)

 Förbereda ett eventuellt övertagande av det regionala utvecklingsansva- ret från länsstyrelsen.

 Insatser och utveckling inom jämställdhetsintegrering, mänskliga rättig- heter och samverkan mot våld ska fortsätta

 Samarbetsformer med länets kommuner om försörjningsfrågor

 Konceptet hälsofrämjande arbetsplatser tas och införs

(13)

Karta med perspektiven

Medborgare Verksamhet Kunskap och förnyelse Medarbetare Ekonomi

STRATEGISKA MÅL FRÅN FULLMÄKTIGE A Nöjda medborgare

B Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020

A En effektiv verksamhet med god kvalité

B Helhetsperspektiv med män- niskan i centrum

A Konkurrenskraftig region B Långsiktig förnyelse

A Attraktiv arbetsgivare B Aktivt medarbetarskap

A Ekonomi som ger handlings- frihet

B Ekonomi som inte belastar kommande generationer

LANDSTINGSSTYRELSENS MÅL A Högt förtroende för verksamheten

A En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet

A Strategisk hållbar utveckling A Lika rättigheter och möjlig- heter

A Positivt resultat med 2 procent av verksamhetens nettokostnad

A Goda livsmiljöer A En säker och kunskapsstyrd och verksamhet

A Regionen är synlig och aktiv A Hållbart arbetsliv A Nya metoder och verksamheter införs med medvetna beslut

B En jämlik och jämställd hälsa B God samverkan internt och externt

B Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förnyelse

B Dialog och samverkan B Verksamheten är anpassad till den aktuella intäktsnivån

B. Individcentrerad hälso- och sjukvård och kundorienterad service

B Tydlig styrning av förnyelse- initiativ

B Hälsofrämjande miljö B. Kostnadseffektiv verksamhet

(14)

Medborgare

Perspektivet MEDBORGARE avser landstingets arbete för norrbottningarnas välfärd, ett rikt och utvecklande liv.

Landstings- fullmäktiges strategiska mål

Landstings- styrelsens delmål

Framgångsfaktorer Indikator Nuläge Mått för mål-

uppfyllelse Nöjda medbor-

gare Högt förtro-

ende för verksamheten

Dialog och tydlig information gör norrbottningen delaktig och ger kunskap om landstingets uppdrag, verksamhet och prioriteringar.

Andel som uppger att de har tillgång

till den sjukvård de behöver 2012:

Kvinnor 75 %, Män 75 % Öka Andel med stort förtroende för vård-

centraler/ motsvarande 2012:

Kvinnor 65 %, män 61 % Öka Andel med stort förtroende för sjuk-

husen 2012:

Kvinnor 70 %, män 70 % Öka Andel som uppfattar att vården ges

på lika villkor 2012:

Kvinnor 42 %, män 53 %

Öka Goda livsmil-

jöer Medveten användning av förhållningssätt som bidrar till attraktiva och hälsosamma livsmiljöer, inkluderande demokrati, gröna miljöer, kollektivtrafik, miljövänliga transporter, såväl som miljöer som underlättar hälsosamma levnadsvanor.

Bidra till ett rikt kultur- och fritidsliv

??

(regionala miljömål)

Koldioxidutsläpp från landstingets

verksamheter Minskning med 11 % 2012

jämfört med 2005 Minskning med 20 % 2020 jämfört med 2005 Andel som har lågt socialt deltagande 2013:

Kvinnor 21 % Män 26 % Minska Resenärerna bedömer sammanfatt-

ningsvis nöjdhet med kollektivtrafiken som fyra eller fem på femgradig skala

- 80 %

(15)

Landstings- fullmäktiges strategiska mål

Landstings- styrelsens delmål

uppfyllelse

Sveriges bästa själv- skattade hälsa

En jämlik och

jämställd hälsa Hälsofrämjande förhållningssätt finns väl inar- betade i verksamheten

Tidigt förebyggande arbete prioriteras Fokus på barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor samt särskilt psykisk hälsa i befolkningen.

Självskattad hälsa (kön) 2007-2010: 16-84 år Kvinnor 66 % Män 72 % (Bäst i riket

Kvinnor 74 % Män 76 %

Sveriges bästa 2020

Självskattad hälsa (kön, utbildnings- längd)

HLV (ÖJ) Minskade skillnader

Psykisk hälsa (ofta ledsen, nedstämd

Gy år 1, kön) 2011/2012

Flickor 13 %, Pojkar 4 % 2010/11

Flickor 12 %, Pojkar 3 %

Understiga 3 % 2020

Andel 4-åringar med övervikt eller

fetma (kön) 2012:

Flickor 17 %, Pojkar 13,5 % 2010:

Flickor 17 %, Pojkar 12 %

Understiga 10 % 2020

Andel kariesfria 19 åringar a) 2012:

Flickor 61 %, Pojkar 57 % Nå genomsnitt i riket Flickor 67 %, Pojkar 65 % Verksamhet riktade till barn och unga - Särskilda satsningar för

att stärka unga a) D v s inte har några kariesskador utanför tuggytorna

(16)

Verksamhet

Perspektivet VERKSAMHET är inriktat på effektivitet och kvalitet i arbetsmetoder och processer.

Landstings- styrelsens del- mål

uppfyllelse En effektiv

verksamhet med god kvalitet

En jämlik och kvalitativt likvär- dig verksamhet

Oskäliga skillnader i medicinska resultat beroende på geografi eller kön ska inte förekomma Sjukvård med hög kvalité erbjuds inom rimlig tid på rätt vårdnivå

Variabler för medicinska resultat i ÖJ jämfört med föregående mätning Variabler avseende kön och geografi för medicinska resultat

Diabetes: Andel diabetiker, typ 1 som når mål för blodtryck

Hjärt: Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt

Stroke: Dödlighet inom 28 dagar efter stroke

Cancer: Andel 5-års överlevnad i kolorektalcancer

Palliativ vård: Andel brytpunkts sam- tal

Palliativ vård: Andel smärtskattning i livets slutskede

Andel med minst två ohälsosamma levnadsvanor, per kön, geografiskt område

Skillnader finns ÖJ 2012

Skillnader finns ÖJ 2012

Kvinnor 44,2 %, ÖJ 2012 Män 39,6 % ÖJ, 2012 Kvinnor 14,5 %, ÖJ 2012 Män 14,0 %, ÖJ 2012 Kvinnor16,6 %, ÖJ 2012 Män 14,2 % ÖJ 2012 Tjocktarmscancer, ÖJ 2012 Kvinnor 62,5 %

Män 66,3 %

Ändtarmscancer, ÖJ 2012 Kvinnor 59,5

Män 65,4

Kvinnor 32,4 %, ÖJ 2012 Män 33,5%, ÖJ 2012 Kvinnor 19,7 %, ÖJ 2012 Män 19,1 %, ÖJ 2012 Skillnader finns

Minskade skillnader

Öka

Minska

Öka

Minskade skillnader

(17)

uppfyllelse En effektiv

verksamhet med god kvalitet

En jämlik och kvalitativt likvär- dig verksamhet

All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter behov och väl kommunicerad.

Tillgänglighet

Antal enheter som ger tid i handen Okänt ^Öka

Specialiserad vård, andel väntande på besök, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid)

80 % juni 2013 ^{80 %}

Specialiserad vård, andel väntande på behandling, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid)

67 % juni 2013 ^{80 %}

Andel väntande till undersökning - MR, 60 dagar eller kortare (faktisk väntetid)

Juni 2013

MR DT Ultraljud Skelett 70 % 99 % 97 % 89 %

80 %

Användning av 1177, telefoni (lätt att komma fram på telefon)

2012:

Kvinnor 81 %, Män 80 %

90 % Användning av Mina vård kontakter

(MVK) - Öka

En säker och kunskapsstyrd verksamhet

Verksamheterna har identifierade och doku-

menterade huvudprocesser Antal dokumenterade processer samt

målsatta enligt värdkompassen Kartläggs Öka

Andel individer med minst två ohälso-

samma levnadsvanor 30 % Understiga 25 % år

2022 Antal läkemedelsgenomgångar per

kvartal 2011:

Kvinnor 422, Mån 379 Högre antal än nulä- get

Antal läkemedelsberättelser per kvartal

2011:

Kvinnor 705 kvinnor, Män 678

Högre antal än nulä- get

Andel 80 år och äldre med riskfyllda läkemedelsinteraktioner per år

2011:

Kvinnor 1,7 %, Män 1,6 %

Lägre än 2 % Andel vårdrelaterade infektioner hos

inneliggande patienter 2013 vt:

Kvinnor 6 %, Män 7 % < 5 % Avvikelser används strukturerat för att ytterli-

gare förbättra verksamheten

Patientsäkerhetsarbetet präglas av ett riskföre- byggande förhållningssätt

Andel vårdrelaterade trycksår hos

inneliggande patienter 2013 mars:

Kvinnor 10,2 %, Män 10,2 % 0 % Antal fallskador i samband med vård

och behandling 2012:

Kvinnor 39, Män 66 0

Riskanalyser Okänt Ökat antal riskana-

lyser

(18)

uppfyllelse Helhetsperspek-

tiv med männi- skan i centrum

God samverkan

internt och externt Strategiska allianser och samverkansgrupperingar bidrar till att utveckla kompetens, god kvalité och effektiva verksamheter

Samverkansgrupperingar J/N Inventering ska göras Oplanerade återinskrivningar i sluten-

vård inom 30 dagar - 10 % minskning

jämfört med föregå- ende år

Individcentrerad hälso- och sjuk- vård och kundorienterad service

Alla individer får ett gott bemötande och ges information efter behov.

Patienter/närstående/kunder ska rutinmässigt involveras för att utveckla verksamheten Patienter känner delaktighet i sin egen vård och behandling

Nya arbetssätt som skapar mervärde tas tillvara

Variablerna nedan avseende kön och geografi:

Bemötande: Andel patienter (individer) som upplever ett gott bemötande

Delaktighet: Andel patienter (individer) som upplever delaktighet

Information: Andel patienter (Indivi- der) som upplever att de fått tillräcklig information

Skillnader finns

Nationell patientenkät 2012, PUK värden⁴

Kvinnor Män PV läkare 88 91 PV sköterskor 92 94 ÖV somatisk 91 93 SV somatisk 89 92 ÖV psykiatri 81 83 SV psykiatri 76 78 PV läkare 77 78 PV sköterskor 82 85 ÖV somatisk 79 79 SV somatisk 74 76 ÖV psykiatri 66 60 SV psykiatri 49 50 PV läkare 75 79 PV sköterskor 82 85 ÖV somatisk 80 85 SV somatisk 78 79 ÖV psykiatri 67 65 SV psykiatri 41 58

Minskade skillnader

4 PUK=Resultaten från nationella patientenkäten redovisas i patientupplevd kvalitet (PUK). Detta innebär att resultatet tar hänsyn till alla svarsalternativ, dvs både svar

(19)

Kunskap och förnyelse

Perspektivet KUNSKAP OCH FÖRNYELSE är inriktat på hur landstinget som regional aktör och inom den egna organisationen arbetar med utveckling, innovation och långsiktig förnyelse

uppfyllelse Konkurrenskraftig

region Strategisk

hållbar utveckling

Regionens förutsättningar, behov och utma- ningar är kända och styr utvecklingsarbetet.

Det regionala strategiarbetet bidrar till att mål på nationell och europeisk nivå uppfylls.

Andel som avslutar gymnasium inom 4 år (kvinnor/män)

Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre (kvinnor/män)

Norrbotten Riket 2011 76 % 76 % Norrbotten (riket) 2012:

Kvinnor 25 % (28 %) Män 14 % (19 %)

Ökande och minst som riket Ökande och minst som riket

Regionen är synlig och aktiv

Strategisk kommunikation

Systematiserat arbete med omvärldsbevakning och påverkan nationellt och internationellt utifrån regionens och verksamheternas prioriteringar.

Med kulturens hjälp stärka, synliggöra och utveckla det som finns i Norrbotten.

Goda läsvärden och omdömen i mätningar av olika insatser/kanaler såsom nya tidningen Utsikt, fler som läser och gillar på Facebook, m m:

Andel som känner till 1177 telefoni

Andel som känner till 1177 web Kvinnor 53 %, Män 32 % (2012

Kvinnor 22 %, Män 11 % (2012) 90 % 90 %

Långsiktig förny-

else Ett öppet

förhållnings- sätt till utveckling och förändring

System för långsiktig förnyelse och uppföljning av verksamheten men också för lärande och ständiga förbättringar.

Innovationer – produkter, tjänster, arbetssätt och processer - uppmuntras och införs. Krea- tiva miljöer och mötesplatser för interaktion med flera aktörer.

Forskarutbildade, antal

Forskningspublikationer, antal Pågående forskningsstudier (läkeme- delsstudier), antal

2012:

Kvinnor 25, Män 24 31

70

Öka

Öka Öka

Tydlig styrning av förnyelse- initiativ

Kunskap och ledning för att åstadkomma för- ändringar hos individer, team, organisationen och samhälle – förändringsledning.

Välfungerande struktur för bedömning och införande av ny kunskap och nya metoder.

Struktur för bedömning och införande Nej Ja

(20)

Medarbetare

Perspektivet MEDARBETARE är inriktat på hur landstinget ska agera för att bli en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara och utvecklar medarbetarnas resurser

uppfyllelse Attraktiv arbetsgi-

vare Lika rättighet-

er och möjlig- heter

Aktiva åtgärder vidtas så att mångfald främjas samt jämställda och jämlika villkor uppnås Verksamhet fri från trakasserier och kränkning- ar

JÄMIXindex 108 (2012) 116 (Medelvärde

landsting 2012)

Hållbart ar-

betsliv Effektiv och strategisk kompetensförsörjning Förutsättningar finns för ett välfungerande ledarskap

Antal bristyrken Definieras hösten 2013 Minska

Ledarskap – index

(hur ledare uppfattar förutsättningar- na/möjligheten att utföra sitt chefs- uppdrag)- MAU

Nej Öka

Aktivt medarbetarskap

Dialog och samverkan

Chefer som tillsammans med medarbetare utvecklar verksamheten och når uppsatta mål Kontinuerlig dialog och samverkan om verksamhetens syfte, mål och behov

Hållbart medarbetarengagemang (HME 9 frågor)

Nej Definieras 2014

Hälsofräm-

jande miljö Förutsättningar finns för deltagande i förändring och utveckling av verksamheten

Aktivt hälsofrämjande arbetsmiljöarbete

Upplevd hälsa Frisknärvaro Sjukfrånvaro

2012:

-

Kvinnor 66 %, Män 77 % Kvinnor 4,9 %, Män 2,9 %

Definieras hösten 2013

75 % 3 %

(21)

Ekonomi

Perspektivet EKONOMI beskriver hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger rimlig hand- lingsfrihet

uppfyllelse En ekonomi som

ger handlingsfri- het

Positivt resultat med 2 procent av verksamhetens nettokostnad

Alla divisioner redovisar minst ett nollresultat Landstingets resultat i förhållande till verksamhetens nettokostnad, procent (fr o m år 2015)

2,7 2,0

Andel divisioner som visar positiva resultat, procent

3 av 9 = 33 % 100

Nya metoder och verksamheter införs med medvetna beslut

Det finns system för införande av nya arbets-

sätt och verksamheter Ska utvecklas - _

Ekonomi som inte belastar kommande generationer

Verksamheten är anpassad till den aktuella intäktsni- vån

Landstingets kostnader följer intäktsutveckling- en.

Strukturjusterad kostnad för hälso- och sjukvård (exklusive primärvårds- ansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader)

21 480 (2011) NLL

21 304 Standardkostnad (2011)

Nå standardkostna- den

Kostnadsutveckling personalkostna- der och inhyrd personal exklusive pensioner

- Öka max enligt löne-

avtal Kostnadsef-

fektiv verksamhet

Ökad fokusering på effektivitet i processerna för att skapa kostnadseffektivitet och för att klara av att möta framtidens krav

Tillgängliga resurser nyttjas kostnadseffektivt

Kostnad per producerad DRG poäng exklusive ytter fall och psykiatri enligt KPP-databasen a)

2011:

NLL 102 % Inte överstiga kostna-

den i KPP databasen för läns- och läns- delssjukhus i riket

Kostnadsytterfall, slutenvård a) - 2 %

Kostnadseffektiv läkemedelsförskriv- ning enligt läkemedelskommitténs uppföljningsparametrar

2 av 13 mål Alla

Värd på läkemedel som kasseras per

år i läkemedelsförråden 410 000 kronor (2012) Lägre än 300 000 kronor

a) DRG= Diagnosrelaterade grupper, KPP= Kostnad per patient - Uppföljning per verksamhets- område och process

(22)

Resurser

Landstingsfullmäktige har i den strategiska planen gett styrelsen ett utrymme på 6 788,9 mkr inklu- sive politisk verksamhet. Fullmäktige lämnar i november en Finansplan som styrelsen har att förhålla sig till.

Uppdrag och ersättning för uppdragen till divisionerna närsjukvård och länssjukvård samt vårdval Norrbotten behandlas av styrelsen i oktober.

Resurserna exklusive eventuella förändringar p g ny organisation till övriga divisioner fördelas nedan.

Dessutom fördelas landstingsgemensamt i ett antal poster som kommer att specificeras till styrelsen i oktober.

Resurser 2014

Hälso och sjukvård

Kultur och regional

utveckling Politik Summa

Förändring jmf 2013 exkl prisförändring Landstingsbidrag från

fullmäktige 6 446,4 298,2 44,3 6 788,9 10,9

Uppdragersättning:

Division

Folktandvård 85,1 85,1

Kultur och utbildning 112,2 112,2 0,5

Service 276,4 276,4

Länsteknik 129,5 2,6 132,1

Summa divisioner 491,0 114,8 0,0 605,8 0,5

Landstingsbidrag:

Landstingsgemensamt Hälso - och sjukvård inkl

vårdval 5 409,0 5 409,0 4,4

Tandvård inkl vårdval 89,9 89,9 -0,5

Regionalutveckling 178,1 178,1 6,5

Landstingsgemensamt 146,4 2 148,4

Finansförvaltningen 310,1 3,3 313,4

Summa landstingsgemensamt 5 955,4 183,4 0,0 6 138,8 10,4

Politik 44,3 44,3

Totalt 6 446,4 298,2 44,3 6 788,9 10,9

Investeringar 2014

Landstingsfullmäktige har avsatt 601 mkr som ram för investeringsbeslut under 2014 och en bedömd likvidi- tetsbelastning på 347 mkr.

Fullmäktige anger även att vid ny- och omfattande om- och tillbyggnation, där landstinget är byggherre, av- sätts en procent av den totala byggkostnaden till konstnärlig gestaltning.

Förslag till fördelning av ramar per division kommer till styrelsen i oktober p g a det pågående arbetet med en

ny organisation.

(23)

Bilaga 1

Policy, strategier och riktlinjer

Nedanstående politiska dokument styr verksamhetens handlande liksom den strategiska planen och landstingsstyrelsens plan.

Policy Gemensam

med andra aktörer

Landstingets egen

Miljöpolicy x

Hjälpmedelspolicy (finns i regelverket idag) X Strategier

Gemensam med andra aktörer

Landstingets egen Regionalt strukturfondsprogram för regional konkur-

renskraft och sysselsättning för övre Norrland 2007- 2013

x

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i

Norrbotten 2020 x

Kulturplan Norrbotten 2011-2013 x

Klimat- och energistrategi för Norrbottens län x

Energistrategi x

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2004- 2015

Folkhälsopolitisk strategi x

Äldre strategin x

Norrbottens läns landstings strategi för forskning

och utveckling inom hälso-, sjuk-, och tandvård x

Regionalt tillväxtprogram Norrbotten X

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Norrbottens

län X

Riktlinjer Gemensam

Norrbus x

Handlingsplan för psykisk ohälsa x

Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre x

Handlingsplaner beslutade av styrelsen Gemensam

Landstingets egen Handlingsplan för jämställd vård och medborgarser-

vice 2011-2013 X

(24)

Handlingsplaner beslutade av LD Gemensam

Landstingets egen Handlingsplaner utifrån folkhälsopolitiska strategin x

Handlingsplan Våld i nära relation X

Läkemedelsstrategi 2012-2015 x

Samrådsgrupperingar

Gemensam med andra

aktörer

Strategi för nationella minoriteter x