Sammanträdesdatum: 8 oktober 2020 Tid: 10:00-11:12
Plats: Styrelserummet, Regionhuset, Luleå
§70- 84 Beslutande
Linda Frohm (M), ordf Nils-Olov Lindfors (C) Tomas Vedestig (SJVP) Anders Josefsson (M)
Glenn Berggård (V)
Marianne Sandström (SD), digi- talt
Adjungerade
Anita Gustavsson (S) för uppdrag i Interreg Nord
Tjänstemän
Anna Lindberg, regional utvecklingsdirektör Jenny Mozgovoy, internationell strateg digitalt Carl Rova, internationell strateg, digitalt Ylva Sardén, näringslivsstrateg
Per Erik Andersson, näringslivsstrateg
Sekreterare
Jenny Mozgovoy
Justerat den Justerat den
Linda Frohm, ordförande Anders Josefsson, justerare
Innehållsförteckning
Val av protokolljusterare ... 3
Fastställande av slutgiltig föredragningslista ... 4
Uppdatering av kommande Interreg Sverige-Finland-Norge ... 5
Samarbetsprogram för Interreg Kolarctic 2021-2027 ... 6
Resultat av Norrbottens internationella klimatarbete ... 7
CPMR position: Grön återhämtning och rättvis omställning ... 9
CPMR position: Resolution 2020 Östersjökommission ... 11
Utvärdering av satsningen på Östersjökommissionen ... 12
Europaforum positioner för tillkännagivande ... 15
Rapport från internationella uppdrag ... 16
Återkoppling delegationsbeslut av internationell karaktär ... 17
Ärenden till regionstyrelsen 2020-10-14 av internationell karaktär ... 18
Ärenden till regionala utvecklingsnämnden 2020-10-07 av internationell karaktär ... 19
Övrigt inför kommande möten ... 20
Övriga frågor ... 21
Val av protokolljusterare
Beslut
Beredningen beslutar utse ledamoten Anders Josefsson att jämte ordföranden
justera dagens protokoll.
§ 71
Fastställande av slutgiltig föredragningslista
Beslut
Beredningen beslutar att fastställa slutlig föredragningslista för sammanträ-
det.
Uppdatering av kommande Interreg Sverige-Finland-Norge
Dnr 01229-2020
Beslut
Beredningen lägger informationen till handlingarna.
Sammanfattning
Internationella beredningen beslutade den 3 september 2020 att följa framta- gandet av samarbetsprogrammet för lnterreg Sverige-Finland-Norge. Under septembermånad har det fattas strukturella beslut som säkerställer Norrbot- tens inflytande i besluten.
Ärendet
Programmet Interreg Sverige-Finland-Norge ersätter de nuvarande pro- grammen Interreg Nord och Interreg Botnia-Atlantica, som upphör. Vilket innebär att det nya samarbetsprogrammet innefattar:
Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland + Sapmi Norge: Troms och Finnmark, Nordland + Sapmi
Finland: Lapland, Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Österbotten + Sapmi
Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland och Same- tinget och förvaltningsmyndigheten för Interreg programmet (Länsstyrelsen i Norrbotten) har haft ett antal möten för att förbereda uppstarten av det nya programmet. Region Norrbotten är koordinatorn för de svenska aktörerna.
Joint Programming Committee (JPC) har det övergripande ansvaret för utar- betandet av programmet och består av sex ledamöter från varje land. JPC första möte, den 8 september 2020, beslutade att Region Norrbotten och Finska Lappland gemensamt koordinerar framtagandet av det nya Interreg programmet. En arbetsgrupp med 18 ordinarie ledamöter och ersättare kommer arbeta fram utkast till det nya Interreg programmet.
Vilka tematiska områden som programmet kommer kunna finansiera är till
stor del redan fastslaget i EU förordningar som gäller för alla EU struktur-
fonder (så som Regionalfonden och Socialfonden). Beslut om vilka områden
som programmet ska innehålla fattas av JPC i slutet av året.
§ 73
Samarbetsprogram för Interreg Kolarctic 2021-2027
Dnr 01373-2020
Beslut
Beredningen beslutar att följa uppdraget om ta fram Interreg Kolarctic pro- grammet 2021-2027
Sammanfattning
Kolarctic är EUs finansieringsprogram för projekt på nordkalotten med norra Ryssland. Diskussioner och fastställande av dess innehåll för perioden 2021- 2027 har påbörjats.
Ärendet
Syftet med programmet Kolarctic är att förstärka det gränsöverskridande samarbetet mellan länderna på Nordkalotten och i nordvästra Ryssland. Pro- grammet bygger främst på erfarenheterna från det långvariga samarbetet mellan de deltagande länderna.
Det gränsöverskridande samarbetet stöder den sociala och ekonomiska ut- vecklingen i gränsområdena, svarar på gemensamma utmaningar, till exem- pel miljöfrågor, hälsa och brottslighet samt smidiggör rörligheten för perso- ner, varor och kapital. Med hjälp av utbyte av erfarenheter och spridning av goda metoder stöder det gränsöverskridande samarbetet konkurrenskraften i gränsregionerna, uppkomsten av internationella nätverk och den ekonomiska utvecklingen.
Programarbetet för perioden 2021-2027 har nyligen startat. Region Norrbot- ten har två representanter i Joint Program Committee (JPC) som har det övergripande ansvaret att ta fram det nya programmet.
Vilka tematiska områden som kolarctic kommer kunna finansiera styrs från
och med kommande period av samma regelverk som Interreg. Prioritering-
arna kommer diskuteras i JPC i början av 2021.
Resultat av Norrbottens internationella klimatarbete
Dnr 01374-2020
Beslut
Beredningen är enig att EUs satsningar på den fossilfriaomställningen i Norrbotten med stor sannolikhet beror på att Norrbottens aktörers internat- ionella arbete med att berätta och visa på det som görs i regionen.
Beredningen anser att utfallet troligen inte hade blivit det samma utan den gemensamma politik som tydliggjorts i Smart Specialiseringsstrategin och kommunicerats via North Sweden European Office i Bryssel.
Sammanfattning
Intresset för Norrbotten och för den samhällsomvandling som sker här till följd av industrins omställning till fossilfrihet har ökat det senaste året. Året började med att EU kommissionen pekade ut omställningen av stålindustrin i övre Norrland som den främsta satsning Sverige borde göra för att minska koldioxidutsläppen. Senare resultat är tyskt delegationsbesök och lovord av EU kommissionens ordförande.
Ärendet
Det arbete som ligger bakom invigningen av HYBRIT’s pilotanläggning i Norrbotten har fått stort genomslag internationellt. Möjligheten att producera fossilfritt stål är intressant ur flera perspektiv. Dels bedrivs arbetet på kom- mersiella grunder, bolagen bakom HYBRIT menar att utvecklingen mot fossilfri produktion är en nödvändighet för fortsatt global konkurrenskraft, vilket visar på hur konsumentmakten styr efterfrågan mot mer hållbara och miljövänliga produkter. Dels är själva tekniken bakom HYBRIT, med ut- vecklingen av storskalig produktion av fossilfri vätgas, intressant ur ett sam- hällsperspektiv.
Vätgas kan användas som reduktionsmedel i processen för att tillverka fos- silfritt stål men också som drivmedel i bränsleceller, för produktion av synte- tiska drivmedel, för energilagring och därmed som reglerkraft i energisyste- met, för produktion av kemikalier så som ammoniak etc. Inte minst kan vät- gas produceras och lagras lokalt vilket kan bidra både till möjligheten att skapa arbetstillfällen utanför stadsområdena och till ökad försörjningstrygg- het i hela länet.
Tyska ambassadörens besök i Norrbotten
Vätgas nyttjas redan idag i många av dessa tillämpningar i tex Tyskland men
där baseras produktionen på fossila kraftkällor. Potentialen för produktion av
fossilfri vätgas var en av anledningarna till att Tysklands ambassadör med en
delegation genomförde ett besök i Norrbotten den 7-8 september. Delegat-
ionen besökte universitetet och Swerim men också HYBRIT och dess ägar- bolag samt vindkraftsparken i Markbygden.
Ursala von de Leyen’s linjetal
EU kommissionens ordförande håller årligen ett tal till unionen där det lyfts fram framtida prioriteringar och ställningstaganden i aktuella frågor. Ursula von der Leyen lyfte klimat och digitalisering som angelägna frågor för arbe- tet under det kommande året. Hennes förslag är att EU ska minska utsläppen med 55 procent i stället för 40 procent fram till 2030. Talet bekräftade att 37 procent av resurserna i krisfonden Next Generation EU (RRF) kommer att öronmärkas för ändamål som stöder unionens klimatmålsättningar. Satsning- arna på miljövänliga lösningar och digitalisering ses som ett sätt för EU att ta sig ur den rådande ekonomiska svackan. Von der Leyen nämnde särskilt HYBRIT som ett exempel på möjligheterna att använda vätgas som grön energikälla i industrin och som drivmedel.
Fonden för rättvis omställning (JTF)
I mars fick Tillväxtverket i uppdrag av Regeringen att förbereda och vidta de åtgärder som behövs för att från och med den 1 januari 2021 utgöra förval- tande myndighet för ett nationellt program inom fonden för en rättvis om- ställning (fonden) under programperioden 2021-2027. I beslutet angavs spe- cifikt att fondmedel, i enlighet med kommissionens landrapport bilaga D, ska gå till åtgärder för klimatomställning av stålindustrin i Övre Norrland.
Landrapporten baseras till stor del på de analyser som presenteras i Norrbot- tens Smart Specialiseringsstrategi. Syftet med fonden är att stödja de region- er som påverkas mest av omställningen till klimatneutralitet för att undvika att skillnaderna mellan regionerna ökar.
Sverige beräknas efter budgetförhandlingarna i kommissionen tilldelas cirka
165 miljoner euro från fonden (inklusive ett tillskott från EU’s recovery
plan). Detta ska kompletteras med en överföring från ERUF och ESF+ vil-
ken beräknas bli cirka 108 miljoner euro, 90 % ska överföras från ERUF och
10 % från ESF+. Behovet av nationell medfinansiering till fonden beräknas
totalt bli cirka 3,8 miljarder kronor. Fram till och med 2023 förutsätts ansla-
get 1:1 Regionala tillväxtåtgärder öka och därmed kunna täcka behovet av
nationell medfinansiering men därefter förutsätts även en större andel privat
medfinansiering från deltagande aktörer kunna tillföras. Totalt beräknas
fonden då bli cirka 6,3 miljarder kronor för Sverige. Detta innebär en ökning
om ca 2,54 miljarder kronor jämfört med den budget som Sverige räknade
med i mars. Därför har regeringen öppnat upp för att även andra regioner
och branscher skulle kunna ta del av fondmedlen. För att få del av medlen
förutsätts att en viss del av överföringen tas från programområdets ERUF-
program. Utöver det finns en möjlighet att eventuellt ta en viss andel från det
nationella ERUF-programmet. Beslut om utformningen av fonden för svensk
del förväntas inom de närmaste veckorna.
CPMR position: Grön återhämtning och rättvis omställning
Dnr 01375-2020
Beslut
Beredningen beslutar att föreslå CPMR Östersjökommissionens position om grön återhämtning och rättvis omställning ska nämna nyttan med aktivt skogsbruk, möjligheterna med gröna vätgasteknologier och behovet av finansiering för att bygga strukturer som kan genomföra klimatåtgärderna.
Sammanfattning
Positionspapper om grön återhämtning av Europa för att uppnå ambitionerna från klimatmötet COP21. Förslaget är framtaget i arbetsgruppen för klimat och energi till Östersjökommissionens generalförsamling den 21 oktober 2020.
Ärendet
CPMR antog 2015 inför klimattopmötet i Frankrike ett politiskt ställningsta- gande att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Östersjökommissionens ar- betsgrupp föreslår tio policymeddelanden för att göra ett mer hållbart Europa och Östersjöregionen.
CPMR Östersjökommission;
a) välkomnar det återhämtningspaket som Europeiska rådet har enats om, inklusive den fleråriga budgetramen 2021–2027 och återvin- ningsinstrumentet Next Generation EU som kommer att behöva bi- dra med minst 30 procent till klimatmålen.
b) betonar att ansträngningarna för att uppnå klimatneutralitet tidigare än 2050 bör bli EU: s prioritet när det gäller att starta om och mo- dernisera ekonomin efter COVID-19-utbrottet,
c) förväntar sig att kriterierna för EU-finansiering kommer att göra det möjligt för regionerna att vidta avgörande klimatåtgärder
Tilläggsförslag: Viktigt att det även finns finansiering för att bygga struk- turer som kan omsätta klimatåtgärder särskilt i glesbefolkade regioner.
d) förväntar sig att den pågående utvärderingen av TEN-E-
förordningen, riktlinjerna och infrastrukturen kommer att tjäna ge-
nomförandet av EU: s Green Deal på ett så effektivt sätt som möjligt
Tilläggsförslag: Östersjöregionen har potential att bli världsledande på grön
vätgasteknologi.
e) understryker den kritiska rollen som skogsbruk och skogar är som kolsänkor och ett hälsosamt och välmående landskap i en ambitiös klimatpolitik, liksom naturresursen för en hållbar cirkulär ekonomi.
Förslag: ändra från skogsbruk och skogar som kolsänkor till aktivt skogs- bruk.
f) efterlyser genomförande av flernivåstyre vid utformning och genom- förande av den gröna övergången.
g) efterlyser bättre utnyttjande av befintliga samarbetsstrukturer, såsom EU: s strategi för Östersjöregionen, för att uppnå en grön övergång h) betonar behovet av att öka offentliga och privata investeringar i ren
innovation och grön teknik
i) vidareutvecklar utbildning, färdigheter och kvalifikationer för att öka arbetstillfällena vid grön övergång och framhäver digitalisering- ens potential för att hitta hållbara lösningar inom transportområdet, havsfrågor och energisektorer.
j) betonar vikten av att involvera och arbeta tillsammans med den pri- vata sektorn, det civila samhället och högskolesektorn för att uppnå den gröna omvandlingen.
Bilagor:
Utkast CPMR position a green recovery and just transition, leaving no re-
gions behind!
CPMR position: Resolution 2020 Östersjökommission
Dnr 01376-2020
Beslut
Beredningen beslutar att ställa sig bakom förslaget till CPMR Östersjökom- missionens resolution 2020.
Sammanfattning
Conference of Maritime and Peripherial Regions(CPMR) Östersjökommiss- ion kommer ha sitt årsmöte den 21 oktober 2020. Föreslaget till mötet är en resolution för året som innefattar ställningstaganden inom Regionernas cen- trala roll i EU: s återhämtningsplan och EU: s budget; EU-strategi för Öster- sjöregionen; Grön återhämtning; Ökad tillgänglighet och hållbara transporter samt hållbar turism
Ärendet
Mot bakgrund av de långsiktiga utmaningarna för en hållbar utveckling i Europa skickar förhållandena som försämrats av Covid-19-pandemin, med- lemsregioner i CPMR Baltic Sea Commission följande meddelanden till EU- beslutsfattare, nationella regeringar, regionala myndigheter och intressenter i för att bygga en välmående Östersjöregion inom Europa.
CPMR Östersjökommission;
a) kräver att regionerna kommer att spela en viktig roll vid genomförandet av EU: s återhämtningsplan och politikområden som omfattas av EU: s lång- siktiga budget,
b) stöder starkt genomförandet av EU: s strategi för Östersjöregionen för att bidra till regional motståndskraft,
c) betonar vikten av en grön återhämtning som ett tillfälle för en hållbar till- växt i Östersjöregionen och därigenom öka Europas konkurrenskraft i den globala ekonomin,
d) påpekar vikten av att öka tillgängligheten för Östersjöregionen och håll- bara transporter i Östersjöregionen för att stärka Europas inre marknad, e) kräver intensifierade ansträngningar för att uppnå en mer hållbar turism i havsregioner i Östersjöregionen och utveckla Europas turistsektor.
Bilagor:
Utkast Resolution 2020 CPMR Östersjökommission
§ 77
Utvärdering av satsningen på Östersjökommissionen
Dnr 01377-2020
Beslut
1. Beredningen är enig om att Region Norrbottens finansiering i Öster- sjökommissionens sekretariat har gett ett mervärde för Norrbotten och hela Östersjöregionen.
2. Beredningen är angelägen att Östersjökommissionens sekretariats ställning i Östersjöregionen och EU kvarstår.
Sammanfattning
Region Norrbotten har haft ansvaret för CPMRs Östersjökommission till- sammans med Region Västerbotten sedan 2015. Internationella beredningen beslutade tidigt att målet ska vara att Östersjökommissionens sekretariat ska vara självfinansierad av sina medlemsavgifter och att placeringen ska vara i Bryssel. Genom extern rekrytering och placering i Bryssel har organisation- en attraherat fler medlemmar, blivit en känd Östersjölobbyaktör och kunnat höja medlemsavgifterna.
Internationella beredningen beslutade i februari 2020 att lämna över ansvaret för sekretariatet.
Ärendet
CPMR, Conference of Peripheral and Maritime Regions, är en Europeisk medlemsorganisation för regioner i Europas kustområden, perifera territorier och angränsade geografier, med syftet att bevaka och påverka EU politiken inom relevanta politikområden. CPMR organiserar drygt 160 medlemsreg- ioner. Arbetet i CPMR organiseras i övergripande arbetsgrupper samt i sju geografiska kommissioner. Baltic Sea Commission, Östersjökommissionen, är en av dessa kommissioner.
Bakgrund till det gemensamma ansvaret för sekretariatsfunktion Norrbottens läns landsting och Region Västerbotten kandiderade gemensamt för sekretariatsfunktionen inom Östersjökommissionen, åren 2015-2016.
Kandidaturen presenterades vid Östersjökommissionens Generalförsamling i Luleå maj 2014. Syftet med satsningen var att få till:
- En finansieringsmodell som bygger på medlemsavgifter - Placering av sekretariatet i Bryssel
- Få gehör för angelägna frågor för norra Sverige.
Norrbottens läns landsting och Region Västerbotten har en lång tradition av
samarbete med varandra i Europeiska och internationella sammanhang. För-
evenemang däri – driver vi samarbeten inom flera andra nätverk och struk- turer. Våra organisationer delar tillsammans med några andra organisationer även rollen som uppdragsgivare till North Sweden Office i Bryssel.
Normalt fattas efter dessa två år beslut om förlängning av funktionerna för ytterligare två år. Praxis har fram tills nu varit att ordförandeskap respektive sekretariatsfunktion fördelas växlande mellan Finland respektive Sverige.
Under åren 2010-2014 har den Finska regionen Helsinki-Uusimaa innehaft funktionen som sekretariat för Östersjökommissionen: Ordförandeposten har innehafts av Region Västerbottens Erik Bergkvist 2010-2012 och därefter Norrbottens län landstings Jens Sundqvist 2013-2014.
När Norrbotten övertog ansvaret för sekretariatet täckte medlemsavgifter en fjärdedel av kostnaderna. Norrbottens läns landsting och Region Västerbot- ten hade från början en kostnad om 500 000 kronor år och organisation för sekretariatet.
Resultat: 2018 antogs en ny modell för Östersjökommissionens sekretariat
Generalförsamling antog äntligen en ny modell för arbete med sekretariatet som innefattar placeringsort i Bryssel och att sekretariatet från 2021 ska finansieras genom medlemsavgifter. Vilket betyder att det därefter inte be- hövs att en särskild region tar på sig värdskapskostnaderna utan att det istäl- let finansieras genom höjda medlemsavgifter eller fler medlemmar. För att få fler medlemmar är det viktigt att kunna visa på det mervärde som och ser- vice som östersjökommissionen ger sina medlemmar.
Resultat: Placering i Bryssel
Norrbotten och Västerbotten valde att placera sekretariatsfunktionen på det gemensamma brysselkontoret för att vara på EU arenan, nära CPMRs kontor och de andra medlemsregionernas Brysselkontor.
Region Norrbotten och Region Västerbotten tog över sekretariat för öster- sjökommissionen i januari 2015 som en följd av praxis kopplat till tidigare ordförandeposter. Det var första gången som två regioner tillsammans finan- sierat sekretariatet. Tidigare år har sekretariatet växlat mellan Sverige och Finland och varit placerat hos värdregionen. Gränsdragningen mellan hem- maorganisationens generella internationella verksamhet och östersjökom- missionen har varit otydligt vilket har gjort att arbetet i kommissionen har blivit eftersatt. I början fanns det en oro att placeringen Bryssel skulle resul- tera i att anknytningen/närheten till regioner runt Östersjön blir svagare.
Region Norrbotten och Region Västerbottens valde 2018 att förlänga upp-
drag som värd för sekretariatet 2020 då flera finska regioner ville gå tillbaka
till tidigare praxis det vill säga att flytta hem sekretariatet till hemmaorgani-
sationen. Detta hade gjort att Norrbotten och Västerbottens satsning på ett
självständigt sekretariat hade varit överflödig.
Resultat: Norrbottniska frågor har fått gehör
Under Norrbotten och Västerbottens värdskap för Östersjökommissionen har de politiska diskussionerna ökat inom Östersjökommissionen. Nedan följer några frågor som Norrbotten har fått ökade möjligheter att driva igenom under tiden som sekretariat.
Region Norrbotten väckte frågan om försäljning av sälprodukter till Östersjökommissionen. På Region Norrbotten initiativ har Östersjö- kommissionen antagit en position som uppmanar EU och WTO att se över lagstiftningen från ett etiskt perspektiv då det inte längre är endast ett fåtal sälar som skjuts inom EU. Region Norrbotten har argumenterat att det inte är hållbart att jaga sälar utan att tillvara ta resursen.
Region Norrbotten för in aktivt skogsbruk som avgörande faktor för uppnå klimatmålen. Maritima och perifera regioner i Europa antog ett ställningstagande för kraftfullare klimatambitioner. På Region Norr- bottens inspel förtydligas det att både minskning av utsläpp och upptag- ning/inbindning av utsläpp (Carbon capture and storage CCS) krävs för att uppnå koldioxid neutralitet
Region Norrbotten inbjuden att visa på mervärdet av sammanhåll- ningspolitiken. Presentationen baserades på Europaforum Norra Sverige mervärdesrapport som antogs 2017. Universitetet i Rennes blev särskilt imponerade av presentationen och uttryckte ett särskilt intresse av att få intervjua oss närmare för att inkludera i en pågående studie.
Norra Sverige och norra Finland är länken mellan Östersjön med Arktis. Ställningstagandet bestod i korthet av sex olika budskap i linje med vad Norrbotten och de andra fjorton nordligaste regionerna inom Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) har lyft till EU-
kommissionen tidigare i vad som gäller EU:s arktiska politik. Transport- och digital infrastruktur, forskning och innovation, hållbarhet, säkerhet och maritima frågor, samt ökat internationellt samarbete, var frågor som lyftes. Uleåborg har genom samarbetet med Region Norrbotten blivit ak- tiva inom CPMR och kommer exempelvis vara värd för kommande ge- neralförsamling.
FN:s hållbarhetsagenda mer relevant för regioner att arbeta aktivt
med. Projektet SDG 2030 har drivits med medel från Svenska Institutet
och Norrbotten var ledande projektpartner.
Europaforum positioner för tillkännagivande
Dnr 01241-2020
Beslut
Beredningen lägger europaforum positionerna till handlingarna.
Sammanfattning
Europaforum norra Sverige (EFNS) tar med jämna mellan rum positioner i aktuella påverkansfrågor. Sedan förra sammanträdet har det antagits två positioner om landsbygdsutveckling och smart och hållbar mobilitet.
Ärendet
Internationella beredningen den 3 september 2020 behandlade i var sitt ärende de två positioner som nu är antagna.
Landsbygdsutveckling
EU vill starta en debatt om landsbygdens framtid och dess roll i samhället.
Med initiativet vill EU kommissionen ta fram en vision för landsbygden fram till 2040 och få in synpunkter på olika utmaningar. EFNS har lämnat ett gemensamt svar som lyfter norra Sveriges landsbygds särskilda förutsätt- ningar.
Smart och hållbar mobilitet
EU planerar att anta en ny strategi för det europeiska transport systemet.
Europaforum norra Sverige har lämnat ett gemensamt svar som lyfter norra Sveriges särskilda förutsättningar och behov av utbyggd infrastruktur.
Bilagor:
EFNS position: EU färdplan för landsbygdsutveckling
EFNS position: Smart och hållbar mobilitet
§ 79
