Sjukhusens kosthållning till äldre patienter

(1)

Revisionsrapport

Sjukhusens kosthållning till äldre patienter

Norrbottens läns landsting

Juni 2010

Hans Rinander, certifierad kommunal revisor

Fredrik Markstedt, revisionskonsult

Solveig Sundberg,administratör

(2)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning av granskningens resultat ... 3

2 Besvarande av revisionsfrågan ... 7

3 Inledning ... 9

3.3 Bakgrund ... 9

3.4 Revisionsfråga, metod och avgränsning... 10

4 Granskningsresultat ... 11

4.1 Organisation av sjukhusköken och sjukhusens kostförsörjning ... 11

4.2 Patientenkätens resultat ... 13

4.2.1 Bakgrundsdata ... 13

4.2.1.1 Antal enkäter, ålders- och könsfördelningar... 13

4.2.1.2 Kostalternativ och portionsstorlekar... 14

4.2.1.3 Riskbedömning för undernäring ... 15

4.2.2 Patienternas uppfattning i enkätsvaren ... 16

4.2.2.1 Frukost17 4.2.2.2 Lunch och middag ... 19

4.2.2.3 Efterrätt ... 28

4.2.2.4 Mellanmål ... 30 4.2.2.5 Övrigt 34

Bilagor

1 Patientenkät, uppfattningar om sjukhusmaten

2 I granskningen ingående avdelningars patientsammansättningar mm

(3)

1 Sammanfattning av granskningens resultat

När det gäller inneliggande patienter vid sjukhusen är maten, tillsammans med en trevlig miljö, viktigt för ett bra behandlingsresultat. Det gäller naturligtvis alla måltider som frukost, lunch, middag och mellanmål. Måltiden ska vara en höjdpunkt på dagen – något att se fram mot. Om man är sjuk och inlagd på sjukhus kan aptiten vara begränsad. Då är det viktigt att försöka skapa en god miljö kring måltiderna och att servera maten på ett trevligt och aptitligt sätt.

Patientens näringstillförsel måste ses på samma sätt som all annan medicinsk behandling.

Den bör därför ha samma krav på utredning, behandlingsplanering och uppföljning- ning/dokumentation. För många äldre är mat en stor del av vården på sjukhusen. Under- näring ökar risken för komplikationer, försämrar livskvaliteten, ökar vårdbehovet och kan förkorta livet. Tillståndet kan också ge högre vårdkostnader.

Det finns undersökningar som visar att undernäring är ett tillstånd som förekommer hos minst var tredje patient på sjukhus och inom äldreomsorgen i landet. Men, det finns även många undernärda äldre i hemmen. En del av dem läggs in på sjukhus, bland annat p g a undernäring eller tillstånd som är kopplade till detta.

Enligt den nationella handboken Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg¹”…bör måltiderna serveras jämt fördelade över dagen. Ofta ökar det totala intaget av mat när antalet måltider ökar. Det är viktigt att vid behov kunna servera extra mellanmål – oavsett tidpunkt på dygnet…Minst tre mellanmål per dygn bör serveras”. Med handbokens rekommenderade måltidsordning skulle måltidernas och dess energifördelningar uppgå till i genomsnitt c a 2 200 kcal per dygn. Handbokens uppställning av måltidernas rekommenderade tidpunkter och deras rekommenderade kaloriintag redovisas i rapporten.

Vår övergripande revisionsfråga inför granskningen: Är kosthållningen vid länets sjukhus ändamålsenlig och anpassad till den enskilde äldre patientens hälso- och sjukdomstillstånd och till behandling samt patientens personliga behov?

En enkät (bilaga 1) angående patienternas uppfattning om sjukhusens kosthållning utdela- des till inneliggande patienter, över 65 år, vid ortopedavdelningen, infektionsavdelningen och lung/allergiavdelningen, Sunderby sjukhus, samt vid de gemensamma vårdavdelning- arna, Kalix och Kiruna sjukhus. Totalt 101 patienter besvarade enkäten. Enkäten innehöll också ett blad, Bakgrundsdata, som vårdpersonal fyllde i (uppgifter om ålder, kön, vald kosttyp per patient, vald portionsstorlek samt om patienten riskbedömts för undernäring).

1Livsmedelsverket, maj 2003

(4)

Som stöd för våra analyser och bedömningar har vi haft en överläkare från geria-

trik/rehabilitering, Sunderby sjukhus, samt landstingets kostsamordnare (dietist) vid Kost- service, division Service.

Resultat, bakgrundsdata

Det finns många kosttyper att välja på, beroende på patientens hälsotillstånd, många med olika kosttillägg och berikningar som komplement till den vanliga maten.

Den helt dominerande typen av kost i enkätsvaren är A-kost. A-kosten är grundkosten för de flesta sjuka och ska användas när sjukdomen medför påverkan på patientens aptit eller förmåga till fysisk aktivitet.

Portionernas storlek väljs, enligt våra intervjuer, av den vårdpersonal som främst känner respektive patient i dialog med patienten (liten portion, normal portion, stor portion).

Den dominerande portionsstorleken i enkätsvaren är ”normal”. Men vid Sunderbyn valdes 11 procent och i Kiruna 29 procent portionsstorleken ”liten”.

Riskbedömningar angående undernäring ska ske på alla landstingets inneliggande patien- ter över 65 år. Detta, enligt beslut från landstingets tjänstemannaledning. I granskningen framkommer att, frånsett gemensam avdelning i Kiruna, riskbedömdes enligt enheterna mellan 75 och 90 procent av dessa patienter. I Kiruna riskbedömdes 31 procent av patienterna under perioden för enkätsvaren. Denna frekvens är betydligt högre idag då man nu, enligt avdelningens ledning, fokuserar på dessa rutiner.

Resultat, patienternas uppfattningar

Nedan sammanfattas de viktigaste iakttagelserna för hur patienterna upplevde maten och miljön kring måltiderna vid de tre sjukhusen.

Resultatet gäller uppfattningar från ett mindre antal patienter som legat inne under en viss period vid fem granskade vårdavdelningar. Uppfattningarna kan bara gälla för dessa och vi kan inte garantera att materialet är statistiskt säkerställt. Men resultatet indikerar dock hur patienterna vid dessa sjukhus vårdavdelningar uppfattar kostförsörjningen.

Uppfattningar om frukosten

Frukost är ett viktigt mål, eftersom typiska frukosträtter är lätta att äta för de flesta. Fru- kosten är också en viktig ingrediens i kalorifördelningen över dygnet, enligt tabellen på sidan 11. Därför är det viktigt att Kiruna mer än idag beaktar hur man kan låta patienterna få välja olika ingredienser till frukosten.

(5)

De flesta patienterna uppger att de inte får välja vilken tid de får sin frukost. Att planera tiden för frukosten torde vara en verksamhetsfråga som man borde kunna lösa.

De flesta av patienterna tycker att frukosten smakar bra. Lite lägre värden dock i Sunder- byn och Kiruna.

Uppfattningar om lunchen och middagen

Det är bara i princip i Sunderbyn som patienterna uppger att de får välja flera rätter till lunch och middag (där erbjuds idag som standard en varmrätt och en vegatarisk rätt samt

”veckans special”).

Om man har en flervalsmeny ökar sannolikheten för att matlusten ökar, vilket är viktigt för det totala näringsintaget för patienterna.

Val av dryck gäller olika saftsorter, lingondricka etc och vatten. Lättöl uppfattas av exper- tis som en smakförstärkare för vissa patienter. Detta dryckalternativ är nu borttaget från landstingets vårdenheter och ingen av dem som vi intervjuat vet varför. Under denna gransknings gång har verksamhetsledningen för internmedicin i Kiruna börjat att inköpa och erbjuda lättöl igen.

De flesta patienterna anser att lunchen och middagen smakat bra eller för det mesta bra. I Kalix har alla patienterna den åsikten. Sunderbyn har sämre värden än de två övriga sjukhusen. Samma förhållanden - d v s Kalix har bäst och Sunderbyn sämre värden – gäller även för hur lunchen och middagen doftat, hur måltiderna varit upplagda på tallrikarna och matens konsistens.

Portionernas storlek uppfattas av de flesta patienterna som ”lagom”. I Sunderbyn uppfat- tas dock över en tredjedel av portionerna som ”för stora” och i Kiruna nästan en femtedel som ”för små”. Enligt vår expertis är det oroväckande att många patienter i Kiruna anser att portionerna är för små.

I Sunderbyn och Kalix uppger de flesta patienterna att de erbjuds smör och bröd till ma- ten. I Kiruna menar 14 procent av de svarande att de inte erbjudits det. En smörgås till maten är en viktig del i näringsberäkningen för hela dygnets näringsintag, med tanke på energi- och proteintillskottet. I Kiruna bör man därför diskutera att införa rutiner där samtliga patienter som rutin erbjuds smör och bröd till lunchen och middagen (om patienternas uppfattningar stämmer).

De flesta patienterna som besvarat enkäten uppger att de får grönsaker till måltiderna.

Men, de svaren säger inget om hur de uppfattar grönsakernas kvalitet. I kommentarerna som några patienter i Sunderbyn lämnat, nämns på några ställen att grönsakerna varit överkokta eller sönderkokta.

(6)

93 procent av patienterna i Sunderbyn och 100 procent av patienterna i Kalix anser att de blivit mätta på lunchen och middagen. I Kiruna anser 86 procent att de blivit mätta, såle- des 14 procent att de för det mesta eller inte alls blivit mätta på dessa måltider.

Enligt vår expertis är det oroväckande att så pass många av patienterna i framför allt Kiru- na inte upplever att de blir mätta på maten. Detta, speciellt i kombination med för små portioner och att de inte får välja mat.

Uppfattningar om efterrätterna

I Sunderbyn anser 13 procent av dem som besvarat enkäten att efterrätten smakat ”dåligt”

eller ”för det mesta dåligt”. I Sunderbyn anger också ett antal patienter att de inte erbjudits efterrätt, vare sig till lunch eller till middag.

Uppfattningar om mellanmålen

Vad gäller enkätfrågorna kring mellanmålen är det relativt många patienter som inte sva- rat, d v s här finns en låg svarsfrekvens.

Nästan hälften av de patienter som besvarat frågorna om mellanmål uppger att de inte får mellanmål vid tider som passat dem. I Kiruna gäller detta 73 procent.

Mellanmål är viktiga för att förstärka energi- och näringsintaget. Två mellanmål under dagen rekommenderas, tillsammans med ett kvällsmål. Nattmål kan för vissa vara ytterligare ett alternativ. Två mellanmål under dagen omfattar mellan 20 och 30 procent av dagens totala energiintag/tillförsel (se tabell, sidan 11). Mellanmålen måste därför betraktas som lika viktigt som huvudmålen.

I Kiruna serveras som rutin inte mellanmål till alla inneliggande patienter. I de fallen kan dessa patienter förlora en del av dygnets energibehov. Sjuka har ofta dålig aptit och kan endast äta små portioner. Detta förutsätter flera måltider, väl utspridda över så stor del av dagen som möjligt så att patienten ska orka äta tillräckligt. Här, anser vi, bör klinik/avdel- ningsledningen diskutera hur rutiner kan utformas så att alla inneliggande patienter som rutin erbjuds fullgoda mellanmål.

Den övervägande delen av de patienter som besvarat enkäten anser att det inte serveras frukt under dagarna. Men, vid samtliga granskade avdelningar finns skålar med frukt i dagrum/matsalar.

Uppfattningar om var patienterna ätit måltiderna och hur miljön var där

I Sunderbyn och i Kiruna äter flertalet av patienterna sina måltider i vårdsalarna. I Kalix äter de flesta patienterna i matsal eller dagrum. Vad gäller Sunderbyn kan inte, enligt våra intervjuer med avdelningsledningarna, den övervägande delen av patienterna som vårdas inom infektions- och ortopedavdelningar äta i matsal eller dagrum.

(7)

Att äta i matsal/dagrum måste för de flesta patienterna anses som viktigt ur perspektiven rehabilitering och social samvaro.

Vid ortopedin har inte många ätit i dagrummet och man hänvisar bl a till problem för höft- opererade patienter att förflytta sig. Men, för dessa patienter är det enligt vår expertis viktigt att snabbt komma upp och röra sig. Detta, för smärtlindring, minska risken för blod- proppar mm.

Oavsett var patienterna har ätit uppfattas miljön där som lugn och trevlig.

2 Besvarande av revisionsfrågan

Övergripande revisionsfråga: Är kosthållningen vid länets sjukhus ändamålsenlig och anpassad till den enskilde patientens hälso- och sjukdomstillstånd och behandling samt patientens personliga behov?

Vi bedömer att kosthållningen inte fullt ut är ändamålsenlig och anpassad till den enskilde patienten. I huvudsak grundar sig vår bedömning på nedanstående iakttagelser och omdö- men, kopplade till granskningens kontrollmål:

Kontrollmål:

 Vårdpersonalen och ansvariga för kosthållningen uppmärksammar den enskilde patientens uppfattning om matens kvalitet.

Till viss del, inte. Vad gäller lunch och middag känner vårdpersonalen till patienternas uppfattningar om maten. Men i dagsläget har personalen svårigheter att få ändringar till stånd om maten inte uppskattas. Det finns för dem inga formella kanaler till de som ansva- rar för kostproduktionen. Här ser vi två ansvarsförhållanden som inte riktigt går ihop idag;

Vårdpersonalen med medicinskt, och framför allt omvårdnadsansvar, samt kostförsörj- ningens ansvar att producera en prisvärd mat med god kvalitet. För att råda bot mot detta anser vi att någon form av kostråd bör bildas per sjukhus med företrädare från verksamhe- ten (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, dietister) samt från kostproduktionen. I detta sammanhang observerar vi en tendens till att patienterna i Sunderbyn, mer än vid de två övriga granskade sjukhusen, har negativa inställningar till matens kvalitet.

Vad vi kan utläsa av enkäten bör vårdpersonalen i Sunderbyn och Kiruna mera uppmärk- samma patienternas uppfattningar om portionsstorlekarna (i Sunderbyn, för stora, i Kiru- na, för små).

Ur enkätsvaren kan vi även utläsa att i Kiruna bör man utveckla rutinerna för frukost och lunch och mellanmål så att de bättre anpassas till patienternas önskemål.

(8)

 Patientens näringstillförsel beaktas som en del i den medicinska behandlingen.

Till viss del, inte. Under detta kontrollmål noterar vi åsikten från några intervjuer att lä- karna, som har patientansvaret och det medicinska ansvaret, kunde vara mer delaktiga i nutritionsbedömningar och tillhörande åtgärder. Granskningen kan inte verifiera denna åsikt. Men, vi anser att uppfattningen är så väsentlig att landstingets ledning och berörda divisionsledningar närmare bör diskutera om den överensstämmer med verkligheten och vilka åtgärder som då behöver vidtas.

Under detta kontrollmål ser vi också ”en tredje aktör” som påverkar kostförsörjningen, utöver vårdpersonalen och kostproducenterna. Det handlar exempelvis om de som beslutar om vilken kostproduktion som ska gälla, framför allt externa eller interna leverantörer och vilken teknik som ska gälla för kostproduktionen. Tekniken och de rutiner som utvecklats i Kiruna har medfört att avdelningsköken byggts om på ett sådant sätt att det, enligt avdelningens ledning, finns stora svårigheter för vårdpersonalen att laga en fullgod frukost till patienterna. Frukosten är en viktig del i dygnets totala energi- och näringsintag och måste därigenom även beaktas som en del i den medicinska behandlingen.

Ett annat exempel, som kan verka trivialt vid första påseendet, är att någon (ingen vet vem) har beslutat att ta bort lättöl från patienternas dryckessortiment. Då öl anses för en del patienter vara en smakförstärkare, kan vi inte se det på annat sätt att även lättöl måste betraktas som en del i den medicinska behandlingen.

I dessa exempel ser vi en bristande förståelse för nutritionens betydelse för den medicinska behandlingen. Det är, enligt oss, det medicinska behovet och inte prisaspekter som ska vara vägledande vid valet av kost.

 Avvikelserapportering av negativa händelsen kring måltidsrutiner och kosthåll- ning genomförs.

Nej. Det finns idag inga rutiner för att anmäla avvikelser angående sjukhusens måltidsruti- ner och kosthållning i landstingets system för avvikelserapportering, Synergi..

 Vårdpersonalen uppmärksammar om patienten är undernärd.

Ja. Detta sker idag systematiskt vid de flesta av landstingets vårdavdelningar genom Seni- or Alert, där riskbedömningar görs för alla inneliggande patienter över 65 år vad gäller områdena fall, trycksår och undernäring. Uppgifterna registreras i landstingets vårdadmi- nistrativa system VAS och informationen kan utläsas vid landstingets alla vårdinrättningar om man har rätt behörighet.

(9)

Till denna riskbedömning hör också en systematik över ett antal evidensbaserade åtgärder som ska sättas in om patienten är undernärd, eller befinner sig i riskzonen.

Utvecklingen av landstingets riskbedömningar fortsätter och målet är att alla patienter över 65 år som läggs in vid sjukhusen ska riskbedömas under 2010.

 Riskbedömningar genomförs av patienten för att undvika undernäring.

Ja, se ovan.

3 Inledning

3.3 Bakgrund

Människans dagliga mat, energi och näringsbehov måste alltid tillgodoses i alla sammanhang. När det gäller inneliggande patienter vid sjukhusen är ett fullgott näringstillskott, tillsammans med en trevlig miljö, viktigt för ett bra behandlingsresultat. Det gäller alla måltider som frukost, lunch, middag och mellanmål. Måltiden ska vara en höjdpunkt på dagen – något att se fram mot. Vid sjukdom, då aptiten kan vara begränsad, är det viktigt att försöka skapa en god måltidsmiljö och att servera maten på ett trevligt och aptitligt sätt.

Vid sjukdom är maten en viktig del av den medicinska behandlingen och omsorgen. När man är sjuk är det extra angeläget att maten är energi- och näringsrik och att den smakar och doftar bra. Vid vissa sjukdomstillstånd och operativa ingrepp har patienten ett extra ökat energi- och näringsbehov. Då ställs det särskilda krav på den mat som serveras.

Den sjuka individens näringstillförsel måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och bör därmed underkastas samma krav på utredning, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. För många äldre är mat en stor del av vården på sjukhusen. Undernäring ökar risken för komplikationer, försämrar livskvaliteten, ökar vårdbeho- vet och kan förkorta livet. Tillståndet kan också ge högre vårdkostnader.

Målet måste vara att alla patienter ska ha en näringstillförsel som är anpassad till varje patients sjukdomstillstånd, och behov av social miljö. Kostens betydelse för hälsa och välbe- finnande och miljön kring måltiden måste alltid uppmärksammas inom vården.

Det finns undersökningar som visar att undernäring är ett tillstånd som förekommer hos minst var tredje patient på sjukhus och inom äldreomsorgen i landet. Men, enligt under- sökningarna, finns det även många undernärda äldre i hemmen. Många av dem läggs in på sjukhus, bland annat p g a undernäring eller tillstånd som är kopplade till undernäring.

(10)

Det finns också undersökningar som visar att äldre personer, inlagda vid sjukhus, ger ett sämre omdöme för mat och måltider jämfört med andra delar av vården och omsorgen.

Enligt den nationella handboken Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg²”…bör måltiderna serveras jämt fördelade över dagen. Ofta ökar det totala intaget av mat när antalet måltider ökar. Det är viktigt att vid behov kunna servera extra mellanmål – oavsett tidpunkt på dygnet…Minst tre mellanmål per dygn bör serveras”. Med handbokens rekommenderade måltidsordning skulle tidpunkter för måltider och dess energifördelningar bli enligt följande tabell (c a 2 200 kcal):

Energifördelning

Måltid Tider Procent kcal

Frukost 07.00-08.30 15-20 320-430 Mellanmål 09.30-10.30 10-15 210-320 Lunch 11.00-13.00 20-25 430-540 Mellanmål 14.00-15.00 10-15 210-320 Middag 17.00-18.00 20-25 430-540 Kvällsmål 20.00-21.00 10-20 210-430

kcal = kilokalorier. I näringsläran används också begreppet kilojoule, kJ. 1 kcal motsvarar 4,185 kJ

Exempel från tabellen redovisas under olika avsnitt i rapporten 3.4 Revisionsfråga, metod och avgränsning

Övergripande revisionsfråga: Är kosthållningen vid länets sjukhus ändamålsenlig och anpassad till den enskilde patientens hälso- och sjukdomstillstånd och till behandling samt patientens personliga behov?

Kontrollmål:

 Vårdpersonalen och ansvariga för kosthållningen uppmärksammar den enskilde patientens uppfattning om matens kvalitet.

 Patientens näringstillförsel beaktas som en del i den medicinska behandlingen.

 Avvikelserapportering av negativa händelser kring måltidsrutiner och kosthållning genomförs.

 Vårdpersonalen uppmärksammar om patienten är undernärd.

 Riskbedömningar genomförs av patienten för att undvika undernäring.

Insamling av nationella och landstingslokala riktlinjer inom området.

2Livsmedelsverket, maj 2003

(11)

Intervjuer med företrädare för divisionsstaber, specialistläkare, enhetschefer för granskade vårdavdelningar, företrädare för dietisterna i Norrbotten samt företrädare för Kostservice inom division Service.

Utformning av patientenkät till ett antal inneliggande patienter om deras upplevelse av den kost (frukost, lunch, middag, mellanmål) som serveras. Enkäten kompletteras med ett för- sättsblad till vårdpersonal där det anges respektive patients kosttyp (vedertagna definitio- ner på olika sammansättningar och innehåll), patientens ålder, kön, vald portionsstorlek samt om patienten har riskbedömts för undernäring. Enkäten redovisas i bilaga 1.

Enkäten avgränsas till inneliggande patienter över 65 år vid ortopediska avdelningar, lung- och allergiavdelning, infektionsavdelning vid Sunderby sjukhus samt gemensamma avdelningar vid Kalix och Kiruna sjukhus. Totalt har dessa avdelningar 128 vårdplatser enligt bilaga 2. Patienter hade möjlighet att besvara enkäten under perioden vecka 7 till 11, 2010.

Vi uppskattade att c a 100 patienter över 65 år, som någon gång under perioden legat inne, skulle besvara enkäten. Resultatet blev 101 patienter, enligt nästa avsnitt.

Ett utkast till rapporten har faktakontrollerats av landstingets kostsamordnare, en överläka- re vid geriatrik/rehabilitering, Sunderby sjukhus, samt enhetscheferna vid de granskade avdelningarna.

En kortfattad beskrivning av avdelningarnas patientsammansättning mm i bilaga 2.

4 Granskningsresultat

4.1 Organisation av sjukhusköken och sjukhusens kostförsörjning Processen Kostförsörjning gäller all kostförsörjning inom landstingets verksamheter, även vid de enheter som bedriver kostförsörjningen på entreprenad. Processägare är verksamhetschefen för Kostservice inom division Service.

Vid Sunderby sjukhus bedriver landstinget egen kostproduktion till inneliggande patienter.

Kostproduktionen vid Kalix sjukhus bedrivs av entrepenaden Fazer Amica. Vid Kiruna sjukhus bedrivs kostproduktionen av Kiruna kommun genom Jägarköket.

Det finns ett antal dietister inom landstinget, 11,75 tjänster. Dietisterna är organisatoriskt placerade inom division Medicinska specialiteter och där inom sjukhusen. Dessa betjänar också i mer eller mindre omfattning primärvården, förutom primärvården i Luleå-Boden och Älvsbyn, som har egna dietister. Dietisterna kan, med sin kunskap om matens betydelse för hälsa och sjukdom, ge individuellt anpassad kost- och nutritionsbehandling. För- skrivning av nutritionsprodukter sker av dietisten efter läkarremiss. Dietister är en legiti- merad yrkesgrupp.

(12)

Division medicin ska påbörja en utredning om förutsättningarna för förändringar av die- tistverksamheten i länet. Bakgrunden är att dagens dietistverksamhet har stora skillnader mellan sjukhusen vad gäller målgrupper (sjukhuspatienter, skolelever, äldreomsorg mm) samt vad gäller resurser.

Metod för kostproduktion till lunch och middag skiljer sig en del mellan de granskade sjukhusen:

Sunderbyn: Har ett bricksystem. Beställning av portioner sker från avdelningarna. Det går att beställa liten portion, halv portion och normal portion. Detta sker av den vårdpersonal som har hand om respektive patient. Maten portionsförpackas och kyls av köket och sänds i vagnar till avdelningarna c a en timme innan måltiden. Där värms maten upp i avdelningarnas kök i c a 35 minuter så att den uppgår till 72 C. Maten serveras av ”den vårdper- sonal (sjuksköterskor/undersköterskor) som har tid”. Menyn innehåller en varmrätt, alternativt en vegetarisk rätt samt en ”veckans special”.

Kalix: Har ett kantinsystem. Maten kommer i kantiner från leverantören i varm form och portioneras ut till respektive patient. Storleken på portionerna och dess ingredienser diskuteras med respektive patient efter dennes önskemål. Leverantören har en rullande enrätters meny. Lunchen brukar serveras av personal från köket. Fyra personer, exklusive köksper- sonal vid lunch, (sjuksköterskor/undersköterskor) deltar i regel kring serveringen. En som portionerar och tre som delar ut (brickan). Menyn innehåller en varmrätt, alternativt en vegetarisk rätt.

Kiruna: Maten kommer kyld från leverantören i större engångskantiner (huvudrätt för sig, potatis för sig etc), transporterade i speciella kylvagnar. Kantinerna placeras i kylskåp för att ca 45 minuter före måltiderna placeras i värmeskåp för uppvärmning till 72 C. Persona- len portionerar ut maten till brickvagnar och därefter serveras patienterna från brickvag- narna. Maten serveras av ”den vårdpersonal (sjuksköterskor/undersköterskor) som har tid”. Menyn innehåller en varmrätt, alternativt en vegetarisk rätt.

Rutiner för frukost:

Sunderbyn: Infektion har en buffe-frukost med gröt, fil, bröd, kaffe etc. Iordningsställs av avdelningen. Lung/allergi- och ortopediavdelningarna serverar motsvarande frukost från vagnar.

Kalix och Kiruna: Iordningsställer frukost inom avdelningen som serveras från vagnar.

Mellanmål med ingredienser från de egna köken serveras till patienterna av avdelningarnas vårdpersonal.

(13)

Vid infektion-, lung/allergi- och ortopediavdelningarna i Sunderbyn finns utsedda kostombud. Infektion och ortopedi har också en nutritionsgrupp. Inom varje sjukhusav- delning finns utsedda kostråd. Kalix har också kostombud. Dessa träffar leverantören två gånger per år. Kiruna har inga ombud idag, men sådana ska utses i samband med utvecklingen av egenkontroll³.

4.2 Patientenkätens resultat 4.2.1 Bakgrundsdata

4.2.1.1 Antal enkäter, ålders- och könsfördelningar

Totalt 101 inneliggande patienter över 65 år besvarade enkäten. För tio av dessa saknades blanketten för bakgrundsdata (6 från ortopeden, Sunderbyn, 4 från infektionsavdelningen, Sunderbyn) . Vi kan därför redovisa bakgrundsdata för 91 inneliggande patienter.

Fördelningen av enheten per sjukhus var

Kompletta enkäter med bakgrundsdata

Kompletta enkäter med bakgrundsdata och enkäter utan bakgrundsdata

Sunderbyn 38 48

-ortopedi 5 11

-infektion 15 19

-lung/allergi 18 18

Kalix 25 25

Kiruna 29 29

Tot 91 101

3Egenkontroll: Gemensamma livsmedelsregler inom EU. Egenkontrollen ska säkerställa att maten som serveras är säker för konsumenten/patienten.

(14)

Den totala åldersfördelningen av de som besvarade enkäten:

Åldersfördelningen vid Kiruna sjukhus och ortopedin, Sunderbyn, skiljde sig från det totala materialet. Vid Kiruna besvarades enkäten främst av åldersgruppen 70 till 74 år (34 procent) och vid ortopedin, Sunderbyn av åldersgruppen 80 till 84 år (33 procent).

Totalt var könsfördelningen nästan jämn, 53 procent män och 47 procent kvinnor, förutom vid ortopedin , Sunderbyn, där 17 procent var män och 83 procent kvinnor.

4.2.1.2 Kostalternativ och portionsstorlekar

Det finns en stor mängd alternativa kosttyper att välja på, beroende på patientens hälsotill- stånd, många med olika kosttillägg och berikningar som komplement till den vanliga maten. De kosttyper som kan användas framgår av blanketten Bakgrundsdata, bilaga 1.

Den helt dominerande typen av kost i enkätsvaren är A-kost. A-kosten är grundkosten för de flesta sjuka och ska användas när sjukdomen medför påverkan på patientens aptit eller förmåga till fysisk aktivitet.

Specialkost ska ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination. S k önskekost ska vid behov serveras i samråd med den enskilde, enligt bedömning av nutritionskunnig sjuksköterska, dietist eller läkare. Önskekost är avsedd för patienter som är svårt sjuka.

Portionernas storlek väljs, enligt våra intervjuer, av den vårdpersonal som bäst känner respektive patient i dialog med patienten.

Valda storlekar på portionerna var i enkätsvaren (procent):

Liten Normal Stor

Totalt 15 83 2

Sunderbyn 11 86 3

Kalix 4 96 0

Kiruna 29 68 4

(15)

Av tabellen framgår att den dominerande portionsstorleken är ”Normal”. Kiruna har fler portionsstorlek ”Liten” än övriga sjukhusen (29 procent av dem som besvarat enkäten).

4.2.1.3 Riskbedömning för undernäring

Kostbehandlingen ska vara individuellt anpassad. Därför krävs en individuell bedömning av nutritionsstatus och av energi- och näringsbehov.

Om någon patient behöver en speciell kost (energi/proteinrik, p g a det medicinska till- ståndet) ska en bedömning göras av läkare eller patientansvarig sjuksköterska. Detta sker inom landstinget för det mesta i samband med riskbedömningen och vårdplaneringen.

Detta ska dokumenteras i en speciell modul i landstingets vårdadministrativa system VAS, för dem som använder Senior Alert, i dess register (se nedan).

Inom landstingets projekt Vårdprevention (2007-2009) utarbetades en rutin för riskbe- dömning av inneliggande patienter över 65 år. Det som skulle riskbedömas var risken för fall, trycksår och undernäring. Riskbedömningen ska nu ske nu systematiskt via en speciell nationell utarbetad blankett (Senior Alert). Uppgifterna registreras i en speciell modul i landstingets vårdadministrativa system VAS. Om man har rätt behörighet är det möjligt att via modulen se information om respektive patients riskbedömning vid vilken vårdenhet som helst i länet.

Krav på att vårdpersonalen ska utföra riskbedömningar togs av landstingsdirektören under hösten 2008, då första fasen av projektet Vårdprevention avslutades. Krav på detta syns också i divisionsplanerna för divisionerna Medicin och Opererande.

I patientenkätens Bakgrundsdata skulle anges om patienterna hade riskbedömts för under- näring. En analys av de svaren bedömdes av vissa avdelningars enhetschefer som felakti- ga. I ett större antal enkäter hade vårdpersonalen inte angett att patienterna hade riskbe- dömts.

Vi har i stället för dessa avdelningar utgått från de registreringar som gjorts i Senior Alert för mars månad 2010 för de avdelningar som genomfört sådana registreringar:

Infektion, Sunderbyn: 75 procent. Här hade man under månaden en liten nedgång p g a problem med vissa rutiner. I januari riskbedömdes 100 procent och i februari 83 procent.

Kalix: 82 procent

Ortopedin, Sunderbyn: Målet är att samtliga patienter över 65 år ska riskbedömas, men antalet registreras inte i något system ännu. Här uppskattas att 80 till 90 procent av alla patienter över 65 år riskbedöms.

(16)

För lung- och allergiavdelningen, Sunderbyn samt Kiruna ansågs antalet riskbedömningar i enkäten som tillförlitliga.

Lung- och allergi, Sunderbyn: 89 procent

Kiruna: 31 procent. I Kiruna var avdelningens ledning vid enkättillfället medveten om den relativt låga frekvensen riskbedömningar vid enkättillfället. Man arbetar nu mycket med att utarbeta rutiner och utbilda personalen i riskbedömningar och har redan nu en betydan- de högre frekvens.

Samtliga i granskningen ingående vårdavdelningar har deltagit i projektet Vårdprevention, där som nämnts bl a riskbedömning för undernäring ingått.

En av denna gransknings kontrollmål är: Patientens näringstillförsel beaktas som en del i den medicinska behandlingen.

Det finns en diskussion om läkarnas delaktighet och engagemang kring patienternas när- ingstillförsel/näringstillstånd och den gruppens ansvarsfördelning gentemot övrig vårdper- sonal, främst sjuksköterskegruppen. Utgångspunkten är att det är sjuksköterskan som, i egenskap av omvårdnadsansvarig, har det primära ansvaret för patientens näringstillstånd och därför för att identifiera sådana problem. Läkaren, som är patientansvarig och medicinskt ansvarig, ska vid vissa situationer överta behandlingsansvaret och besluta om att ett tillstånd av undernäring/risk för undernäring ska utredas eller motverkas genom någon specifik medicinsk behandling. Läkaren kan också i vissa fall ordinera lämplig nutritionsbehandling.

Enligt vissa av våra intervjuer finns uppfattningen att läkargruppen generellt kunde vara mer delaktiga i nutritionsbedömningar och tillhörande åtgärder utifrån gruppens ansvar.

4.2.2 Patienternas uppfattning i enkätsvaren

I tabellerna nedan redovisas resultaten i procent av samtliga enkätsvar per fråga. Efter var- je fråga och kommentarer från patienter lämnar vi vår kommentar kring varje speciell frå- ga. I våra kommentarers bedömningar har vi fått stöd och expertkunskap av en överläkare från geriatrik/rehabilitering, Sunderby sjukhus, samt av landstingets kostsamordnare vid Kostservice, division Service. Även Livsmedelsverkets handbok Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg har varit ett stöd för våra bedömningar.

(17)

4.2.2.1 Frukost

1 Har du haft möjlighet att välja vad du vill äta för frukost?

Ja Nej

Totalt 76 24

Sunderbyn 91 9

Kalix 100 0

Kiruna 26 74

Kiruna skiljer sig markant från Sunderbyn och Kalix. Vid de två sistnämnda uppfattar man att man får välja vad du vill äta för frukost.

I Kiruna anger man att det låga värdet beror på platsbrist i avdelningens kök. Då köket byggdes om för att anpassas till den nya mathanteringen (extern matleverantör) togs spi- sarna bort. Därför kan avdelningen exempelvis inte koka gröt till frukost. Vid de övriga avdelningarna uppges inga problem med hanteringen av frukosten.

Kommentarer från patienter

Sunderbyn Kalix Kiruna

Förslag ges på fil eller väl- ling/kaffe eller the.

Bra, efter önskemål.

Kaffe, fil, flingor, mjukt, hårt bröd.

Bra! Frukost på sängen.

Har aldrig framförts möjligheten.

Dålig variation.

Mycke gott.

Till viss del.

Bra frukost. Ja, ibland händer det.

Hade gärna haft alternativ till det jag får.

Skulle vilja haft mildare filsorter.

Den var perfekt.

Våra kommentarer

Frukost är ett viktigt mål, eftersom typiska frukosträtter är lätta att äta för de flesta. Fru- kosten är också en viktig ingrediens i kalorifördelningen över dygnet, enligt tabellen på sidan 11. Därför är det viktigt att Kiruna beaktar hur man kan låta patienterna mer än idag få välja olika ingredienser till frukosten och lösa problemet med att en spis inte ryms i kö- ket.

(18)

2 Har du fått välja vilken tid du fått din frukost?

Ja Nej

Totalt 17 83

Sunderbyn 15 85

Kalix 29 71

Kiruna 11 89

Genomgående är det få som anser sig få välja när man vill äta frukost.

Upplever att frukosten serveras för tidigt.

Efter väckning och temp.tagn.

Helt OK.

Det gick bra, vid den tiden är man alltid vaken.

Man måste respektera sjukhusets rutiner.

Blivit väckt och tagit frukost när det bjudits.

Fasta tider.

Tiderna har passat bra.

Behövs ej.

Serveras en viss tid.

Det har ni aldrig frågat!

Tiden är satt, så den skall passa rutinerna på avdelningen.

Man äter den tid det serveras.

Kl 8-9.

Flextid mellan 8 – 9.

Tiden upplever jag som bra.

Tiden passade bra.

Våra kommentarer

Många patienter menar att de inte får välja vilken tid man får sin frukost. Att planera tiden för frukosten torde vara en verksamhetsfråga som man borde kunna planera.

Att få mat i rätt tid behöver inte innebära att alla får mat vid samma tid. En enskild patients önskemål om tidigare eller senare frukost bör, enligt oss kunna uppfyllas. Många äld- re patienter är vana med tidiga frukostar hemifrån, men kanske en del även senare. Frukos- ten brukar beräknas till mellan 07.00 och 08.30 (handboken om Mat och Näring vid sjukhus).

(19)

3 Hur har frukosten smakat?

Bra För det För det Dåligt mesta bra

mesta då- ligt

Totalt 71 25 3 1

Sunderbyn 65 30 2 2

Kalix 83 17 0 0

Kiruna 70 22 7 0

De flesta tycker att frukosten smakat bra. Sunderbyn och Kiruna, lite lägre värden än Ka- lix.

Önskar mer frukt och färska grön- saker/grovt bröd.

Det jag hade valt smakade bra.

Som vanligt.

Standard för vad många äter.

Smaken beroende på hälsotill- stånd.

Vällingen för tjock.

Mycket bra.

Längtar efter risgrynsgröt på sön- dagar.

Smaklöst, ingen större kulinarisk upplevelse.

Hade velat ha valmöjlighet.

Små portioner.

Våra kommentarer

Genomgående uppfattas att frukosten smakat bra. Vi observerar dock de något lägre vär- dena i Sunderbyn och Kiruna.

4.2.2.2 Lunch och middag

I enkäten har vi slagit ihop frågor om lunch och middag till hur patienterna upplever dessa två varmrätter. Detta, för att inte enkäten ska bli alltför omfattande. Lunch och middag kan även sammantaget benämnas varmrätt.

4 Har du haft olika sorters maträtter att väl- ja på?

Ja Nej

Totalt 14 86

Sunderbyn 22 78

Kalix 8 92

Kiruna 4 96

Det är i princip bara i Sunderbyn som man uppfattar att man får välja rätter i någon omfattning.

(20)

Vi som har tarmcancerproblem, ska äta lite men ofta, får ej olika maträtter.

Skulle önska som i Umeå, de hade olika rätter att välja på.

Visst skulle man önska det, men det är väl en ekonomisk fråga?

Ibland, när jag låg på strokeavd 2004 fick man välja varje dag.

Mer råkost! Rårivna morötter, vitkål, rödkål etc.

Stående veckoschema.

Dåligt att man ej får välja mat.

Det vet jag inte.

Det har varit bra som de är.

Det vore nog bra.

Trist att inte få olika alternativ att välja mellan. Sunderbyn har fem alt Kiruna en!!!

Dags att se över maten.

Flytande kost för det mesta.

Den jag fick var god nog.

Våra kommentarer

Om man har en flervalsmeny ökar sannolikheten för att matlusten ökar, vilket är viktigt för det totala näringsintaget. Detta erbjuds idag inte i de kostproduktioner som finns inom de granskade sjukhusen.

5 Har du fått välja dryck till lunchen och middagen?

Ja Nej

Totalt 87 13

Sunderbyn 100 0

Kalix 92 8

Kiruna 61 39

Vid Sunderbyn uppger alla svaranden att man har möjlighet att välja dryck till maten.

Lägsta värden i Kiruna. De val man har är mellan olika saftsorter, vatten etc.

Lättöl uppfattas av expertis som en smakförstärkare för vissa patienter. Detta dryckalternativ är helt borttaget inom de granskade avdelningarna och man vet inte vem som beslutat om detta (enligt uppgift från Kiruna har nu verksamhetschefen/vårdchefen för den gemensamma avdelningen under denna granskning beslutat att inköpa lättöl och alltid ha det som alternativ till dryck).

Vatten.

I begränsad form / vill ha Ramlö-

Dåligt att man ej får välja dryck. Ej sagt till.

Hade nog fått om jag påpekat det.

(21)

Våra kommentarer

Det är mycket viktigt med dryck för inlagda patienter. Det gäller framför allt för äldre kvinnor som ofta dricker för litet, vilket i sin tur i förlängningen kan medföra att njurarna sviktar.

Vi har svårt att förstå varför och på vilka grunder beslut om att ta bort lättöl som alternativ till dryck vid lunch och middag har tagits. Öl fungerar som en smakförstärkare (vilket även kanelbullar gör). Vi har vid våra intervjuer inte kunna finna orsakerna till att detta beslut fattades, och av vem. Vilken kunskap har de som tagit bort detta dryckalternativ om nutritionens betydelse för äldre patienter?

6 Har du fått välja vilken tid du fått lunch och middag?

Ja Nej

Totalt 11 89

Sunderbyn 7 93

Kalix 17 83

Kiruna 11 89

Genomgående uppfattas att man inte får välja vilken tid man ska äta lunch och middag.

Inom de granskade avdelningarna serveras lunchen och middagen inom tidsbestämda pe- rioder. Detta beror bl a på systemen för kosthanteringen vid Sunderbyn och Kiruna (upp- värmning av nedkyld mat).

God när den kommer.

Man måste respektera sjukhusets rutiner.

Ätit vid servering.

Fasta tider.

Tiderna har passat bra.

Serveras en viss tid.

Lunchen serveras kl 11.30.

Dom serveras vid 11.30 o 16.30.

Har bara varit här i två dagar. Flextid på ca 0,5 tim.

Tiderna tycker jag är bra.

Tiden var perfekt.

Vid ankomsten men inte annars.

Våra kommentarer

Tidsspann för lunch är 11.00-13.00 och för middag: 17.00-18.30 (handboken för Mat och näring). Arbetstidsschema och vårdrutiner bör anpassas så långt som möjligt efter den rekommenderade måltidsordningen.

(22)

Av enkätresultatet framgår att patienterna anser att man inte fått välja när man fått sina luncher och middagar serverade. Det är dock vår bedömning att patienterna vid de granskade avdelningarna fått sina luncher och middagar inom beskrivna tidsspann, men ändå uppgett att man inte fått välja speciella tider inom dessa.

7 Hur har lunchen och middagen smakat?

Bra För det För det Dåligt mesta bra mesta dåligt

Totalt 51 42 5 2

Sunderbyn 49 37 10 5

Kalix 75 25 0 0

Kiruna 38 59 3 0

Genomgående uppger patienterna att maten smakar bra, d v s höga värden för ”Bra” och

”För det mesta bra” sammanslaget. Allra bäst i Kalix, men sämre i Sunderbyn.

Detta område är prioriterat inom Kostservice. Man arbetar här utifrån en målbild; ”Att laga god mat”. I sammanhanget ska man erbjuda utbildning till berörd personal.

Någon gång för lite salt.

Så när som potatisen, den kokta som är vattnig.

Mer kryddor.

Det har inte smakat bra Det smakar inte så mycket.

Stått för länge i värmeugn.

Någon gång bra / ofta har jag inte velat äta!

Mycket vällagat.

Bra med variation kött, fisk o grönsaker

Smaklöst.

Dålig aptit.

Smaklöst, tråkigt framfört.

För det mesta bra, men för mycket fisk.

Enformigt.

Lite för hårda grönsaker.

För lite salt.

För det mesta bra, men dålig aptit.

Våra kommentarer

Genomgående i denna enkätsammanställning anser de som besvarat enkäten att måltiderna smakar bra om man slår ihop värderingarna ”Bra” och ”För det mesta bra”. Det gäller både för lunchen och middagen. Men, samtidigt syns en negativ förskjutning för lunchen och middagen i Sunderbyn. Fast 75 procent anser att lunchen och middagen smakat bra, är det ändå 15 procent som tycker att den smakat ”För det mesta dåligt” eller Dåligt” i Sun- derbyn.

(23)

8 Hur har lunchen och middagen doftat?

Totalt 48 42 7 3

Sunderbyn 49 37 10 5

Kalix 46 50 4 0

Kiruna 48 43 5 5

Genomgående uppfattas maten doftat bra. Höga värden för ”Bra” och ”För det mesta bra”

sammanslaget. Allra bäst i Kalix, sämre i Sunderbyn.

Olika.

Inte reflekterat över doften.

Varken bra eller dåligt.

Inget speciellt.

Saknar lukt och smak.

Om man är hungrig så doftar det gott!

Ingen doft som retat aptiten.

Ingen direkt lukt från maten. Man använder starka kryddor (jag är inte van).

Ingen lukt.

Känner inte doft.

Ingen matlukt i alla fall.

Inte känt någon speciell lukt.

Doftar ingenting.

Ingen speciell doft, stimulerar ej sinnena.

Ingen doft.

Ingen speciell doft.

Doftar inte.

Våra kommentarer

Uppfattningen om matens doft överensstämmer med uppfattningen om smaken, d v s Sun- derbyn avviker negativt.

9 Har lunchen och middagen varit trevligt upplagd på tallriken?

Totalt 70 23 2 4

Sunderbyn 67 24 2 7

Kalix 79 21 0 0

Kiruna 69 24 3 3

Genomgående uppfattas maten ha varit trevligt upplagd på tallriken. Höga värden för

”Bra” och ”För det mesta bra” sammanslaget. Allra bäst i Kalix, sämre i Sunderbyn.

(24)

Har svårt att äta när det kommer som en röra allt.

Färglösa tallrikar.

För mycket potatis/överkokta grönsaker, pasta.

För mycket mjölig sås.

Upplägget är väldigt tråkigt, färg- löst, grått.

Ingen kommentar Flickorna gör så gott dom kan.

Tråkiga tallrikar, mer färg.

Våra kommentarer

Uppfattningen om matens doft överensstämmer med uppfattningen om smaken och doften.

10 Hur har konsistensen på lunchen och middagen varit?

Totalt 46 46 5 2

Sunderbyn 41 45 9 5

Kalix 58 42 0 0

Kiruna 44 52 4 0

Genomgående uppfattas matens konsistens som bra eller för det mesta bra. Höga värden för ”Bra” och ”För det mesta bra” sammanslaget. En negativ förskjutning, dock från

”Bra” till ”För det mesta bra, jämfört med tabellerna 7-9. Allra bäst i Kalix, sämre värden i Sunderbyn.

Under kontroll.

Bra potatis.

Överkokt pasta o grönsaker, lite variation, för mycket potatis (öns- kan om lite dressing eller olja på grönsakerna)

Såsigt, ”överkokt”.

Lite starkt.

Viktigt med grönsaker att det är mycket.

Tjocka soppor.

Inte någe aptitligt.

Inte sådan konsistens som maten hemma.

Lite för hårda grönsaker.

(25)

Våra kommentarer

Uppfattningen om matens konsistens överensstämmer i stort med uppfattningen om smaken, doften och upplägget av maten.

11 Hur har matportionernas storlek varit?

För små Lagom För stora

Totalt 5 70 24

Sunderbyn 0 63 37

Kalix 0 86 14

Kiruna 18 68 14

De allra flesta anser att portionernas storlek varit ”Lagom”, men en del också att de är

”För stora”, främst i Sunderbyn och där ungefär samma fördelning mellan granskade avdelningar om vi studerar varje granskad avdelning. I Kiruna är det påfallande många patienter som anser att portionerna är ”För små”, 18 procent av dem som besvarat enkäten. I Sunderbyn och Kalix är det inga av patienterna som anser detta.

På gränsen till för stora.

Jag tror att 80% lämnar från sin portion.

Man behöver mindre mat när man inget gör.

Om det varit tråkig färg upplevs portionen som stor och färglös.

För mycket potatis.

Ganska liten i maten så därför känns portionerna stora.

Ibland lagom, ibland för lite.

De har varierat!

Äter inte så mycket.

Inga kommentarer Ibland efter önskemål.

Antar att sparivern visar sig på dom små portionerna.

För små, men möjlighet att få mer.

Om man varit hungrig hade den varit ”nätt”.

Saknat smörgås till middagen.

För mycket för mig.

Våra kommentarer

Många patienter som besvarat enkäten i Sunderbyn uppfattar att portionsstorlekarna är för stora.

Intressant att i Kiruna uppfattar många patienter att portionerna är ”För små”. Jämför tabellen under Bakgrundsdata som redovisar beslutad storlek på portionerna, där 29 procent av valda portionsstorlekar är ”Liten”.

(26)

Enligt vår expertis är det oroväckande att många patienter i Kiruna anser att portionerna är för små.

12 Har du haft möjlighet att få smör och bröd till mål- tiderna?

Ja För det För det Nej

mesta ja mesta nej

Totalt 80 14 0 6

Sunderbyn 83 13 0 4

Kalix 100 0 0 0

Kiruna 57 29 0 14

I Kalix uppfattar alla patienter att man fått smör och bröd till maten. Kiruna har lägre vär- den. 14 procent uppfattar att de inte fått smör och bröd till maten.

I Kalix ingår smör och bröd i kantinsystemet som alltid utdelas vid serveringen.

Serveras endast till frukost och lunch.

Bra.

Inga kommentarer Ibland får man be om bröd och smör.

Om jag frågat.

Inget att anmärka på.

Våra kommentarer

En smörgås till maten brukar vara med i näringsberäkningen för hela dygnets näringsintag, främst med tanke på energi- och proteintillskott. I Kiruna bör därför diskuteras vad dessa uppfattningar kan bero på och att eventuellt införa rutiner där samtliga patienter erbjuds smör och bröd till lunchen och middagen (om det inte sker idag).

13 Har du haft möjlighet att få grönsaker till måltider- na?

mesta ja mesta nej

Totalt 82 15 2 1

Sunderbyn 75 18 5 2

Kalix 88 13 0 0

Kiruna 89 11 0 0

De flesta patienterna uppfattar att de fått grönsaker till måltiderna, om man slår ihop ”Ja”

och ”För det mesta ja”.

(27)

De har varit på tallriken ibland.

Konserverade grönsaker – inga färska förutom rivna torra moröt- ter.

Det har oftast funnits.

Har aldrig frågat.

Det som finns på tallriken.

Mer och bättre grönsaker i Umeå.

Enligt standard för portionen.

Överkokta grönsaker, alltid råriv- na morötter, intetsägande, mycket dålig variation (önskan om lite dressing för att höja grönsakerna att dom blir lättare att tugga).

Äter vegetarisk mat.

Ibland.

Rårivet bra idag, övrigt sönderko- kade grönsaker.

Inga kommentarer Vill inte alls ha dem.

För det mesta ja, men jag gillar inte dem.

Äter inte grönsaker.

För lite.

Lite för hårda.

Jämt gröna ärtor och morötter.

Vill ej äta grönsaker.

Våra kommentarer

Det flesta patienterna uppger att de fått grönsaker till lunchen och middagen. Men, det sä- ger dock inget om uppfattningen om kvaliten och sammansättningen av grönsakerna, eller om man gillar sådan föda. Kommentarerna från Sunderbyn antyder att man där inte helt uppskattar kvaliteten på grönsakerna.

14 Har du blivit mätt på lunchen och mid- dagen?

mesta ja mesta nej

Totalt 82 11 3 4

Sunderbyn 80 13 2 4

Kalix 100 0 0 0

Kiruna 69 17 7 7

Alla patienter som besvarat enkäten i Kalix anser att de blivit mätta på lunchen och middagen. I Kiruna är det 14 procent som anser sig inte blivit mätt, eller bara delvis blivit mätt, på lunchen och middagen.