• Sonuç bulunamadı

Utbrott av MRSA i Torneå

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utbrott av MRSA i Torneå "

Copied!
4
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

Sid 1 (4)

Nr 3 – 2008

Innehåll

Utbrott av MRSA i Torneå... 1

Legionellainfektioner i Luleå... 1

Att förebygga smitta i förskolan... 2

Klamydia i Norrbotten... 2

Trend ... 2

Smittspårning ... 2

Antibiotikaval vid klamydiainfektion ... 3

Ungdomsmässan i Piteå 2008... 3

Ny personal på smittskyddsenheten ... 4

Utbrott av MRSA i Torneå

Det har varit ett utbrott av MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) i Torneå un- der hösten 2007 och våren 2008. Ett 80-tal personer med MRSA har identifierats inom Torne- ås hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Den aktuella MRSA-stammen är sedan tidigare känd från flera ställen i Europa och har tidigare också återfunnits i Sverige. När vi jämför den finländska MRSA-stammen med sådana som isolerats i Norrbotten under de senaste åren, ser vi ett möjligt samband mellan två fall i Kiruna 2005 och tre i Kalixtrakten 2007. Vi bedömer dock risken som liten för att det finländska utbrottet ska ”spilla över” till Norrbotten i större omfattning.

Legionellainfektioner i Luleå

Under våren har sex personer i Luleå drabbats av legionellainfektioner. Den utredning som gjorts har visat att smittkällan för fyra personer sannolikt varit duschvatten i ett par fastigheter i centrala Luleå. För två personer har ingen sannolik smittkälla hittats.

Legionellabakterier förekommer naturligt i jord, vatten och i små mängder även i vårt dricks- vatten. Med anledning av den aktuella ansamlingen av legionellainfekterade personer, finns det anledning att påminna om vikten av att vatten hanteras på ett sätt så att tillväxt av legio- nella undviks, se vidare information från Boverket

(http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/2000/har_du_legionellabakterier _i_dina_vattenledningar.pdf). I korthet ska man undvika att ha vattenledningar med stillastå- ende vatten samt se till så att varmt vatten alltid uppnår minst 50°C vid tappstället och kallt vatten aldrig överstiger 18°C.

SMSMIITTTTSSKKYYDDDD,, NNOORRRRBBOOTTTTEENNSS LÄNNSS LLAANNDDSSTTIINNGG,, 997711 8800 LLUULLEÅ,, TTEELLEEFFOONN 00992200--2288 3366 1166

(2)

Sid 2 (4)

Att förebygga smitta i förskolan

Bakterier sprids lätt i miljöer där människor är tätt samlade, t ex i förskolor. Smittskydd har därför under hösten och våren erbjudit utbildning om hur man kan förebygga infektioner inom förskolan till alla Norrbottens kommuner. Utbildningen har genomförts vid 22 tillfällen för ca 1100 anställda i 13 av länets kommuner. De råd som getts har dels varit av allmän karaktär och dels rört mer specifika områden som blodspill, blöjbyten, infektionsutbrott, städning, livsmedelshantering och föräldrainformation. Råden kommer att publiceras på Smittskydds webbsida inom kort.

Ingrid och Ann-Marie vid utbildningstillfällen i Arvidsjaur och Arjeplog.

Klamydia i Norrbotten

Trend

Till vår glädje håller den positiva trenden att antalet rapporterade klamydiafall i Norrbotten minskar, fortfarande i sig, se figur nedan.

0 20 40 60 80 100 120 140

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Antal fall

Rapportering av klamydiafall i Norrbotten per månad (blå linje) med trendkurva (svart linje).

Smittspårning

Antalet partners som uppges vid smittspårning kring ett fall av klamydia används ofta som mått på kvaliteten av smittspårningen. Visserligen påverkar grad av promiskuitet detta mått, men vi har tidigare visat att resultaten blir markant olika under en och samma tidsperiod bero- ende på vilken yrkesgrupp som den som smittspårar tillhör och på hur många fall per år han/hon smittspårar. Då vi inte sett någon naturlig koppling mellan patienternas promiskuitet och vem som smittspårar, har vi använt antalet spårade partners per indexfall som kvalitets- mått på smittspårningen. Som framgår av figuren nedan har kvaliteten på smittspårningen

(3)

Sid 3 (4)

kring fall av klamydia blivit bättre i Norrbotten. Ett viktigt skäl till detta är den centraliserade smittspårning som vi successivt infört i Norrbotten sedan hösten 2007.

2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6

2005 2006 2007 apr 2008

Partners per Indexfall

Kvalitet på smittspårning kring fall av klamydia i Norrbot- ten mätt som antalet spårade partners per indexfall.

Antibiotikaval vid klamydiainfektion

I landstingets ”Handlingsplan för sexuellt överförda infektioner i Norrbotten”

(http://www.nll.se/twosection.aspx?id=53163) anges doxycyklin som förstahandsval vid be- handling av klamydiainfektioner. Följsamheten till den rekommendationen är nu mycket bra, se figuren nedan.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2005 2006 2007 apr 2008

andel av behandlade

doxycyklin azitromycin

Antibiotikaval vid behandling av klamydiainfektioner i Norrbotten.

Ungdomsmässan i Piteå 2008

Liksom förra året var ungdomsmottagningen i Piteås och Smittskydds monter för information om sexuellt överförda infektioner välbesökt, se vimmelbilder nedan.

(4)

Sid 4 (4)

I samband med den information som gavs erbjöds ungdomarna att fylla i en enkät med ett fåtal frågor. Frågorna har i huvudsak varit desamma från år till år. Svaren från de gymnasie- elever som svarat på enkäten visar att kunskapen sjunkit något mellan åren. Att kondom skyd- dar mot könssjukdomar har dock nästan alla haft rätt på under de tre åren. Genomgående har flickorna haft högre kunskapsnivå än pojkarna, se figuren nedan.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

2006 2007 2008

Andel

flickor pojkar

Andelar bland pojkar och flickor som svarat helt rätt på alla enkätfrågor vid ungdomsmässan i Piteå.

Ny personal på smittskyddsenheten

Från den första april i år tillträdde Anders Nystedt tjänsten som biträdande smittskyddsläkare på halvtid. På hans andra halvtidstjänst är han som tidiga- re infektionsläkare vid Sunderby sjukhus. Anders Nystedt har jobbat inom landstinget sedan mitten av 1980-talet och är även välkänd inom smittskyd- det. Anders har bland annat jobbat som Smittskyddsläkare i Norrbotten mel- lan 1998 och 2001.

Det är alltid besvärligt för en liten enhet när en väl inarbetad medarbetare försvinner. När Ingrid Hollsten går i pension den första augusti i år blir dock tomrummet extra stort. Ingrid har haft ”benkoll” på verksamheten och dess- utom alltid tagit sig an verksamhetens nya uppgifter med stor entusiasm. Vi tackar henne för det fina arbete hon lagt ner för smittskyddet i Norrbotten och önskar henne all lycka med sin framtida tillvaro som pensionär!

Den första augusti får vi glädjen att välkomna Ann-Louise Svedberg Lind- qvist som smittskyddssjuksköterska på heltid. Ann-Louise är välmeriterad med bland annat lång erfarenhet från såväl lungmedicin, invärtesmedicin som infektionsmedicin. Hennes erfarenheter kommer att vara mycket värde- fulla i smittskyddsarbetet.

Anders Österlund Anders Nystedt Ingrid Hollsten Ann-Marie Cylvén Inga-Lill Lundqvist

smittskyddsläkare bitr smittskyddsläkare smittskyddssköterska smittskyddssköterska smittskyddssekreterare

Referanslar

Benzer Belgeler

(Gäller ej PKU prov – se separat talong) Vissa prov sparas för att kunna vara till nytta för din framtida vård, diagnostik och behandling.. Prov kan också ha ett stort värde

-Vilka åtgärder avser regionrådet vidta för att lösa de problem som eventuellt uppkommer för Region Norrbottens egen transportverksamhet. -Vilka åtgärder avser regionrådet att

decentraliserade eller det ömsesidiga förfarandet i samband med en ansökan i ett annat medlemsland om registrering för försäljning av ett homeopatiskt läkemedel uppgår avgiften

-utreda samt redovisa för- och nackdelar med de olika organisations- och verksamhetsformerna som finns inom landets regionala kollektivtrafikmyndigheter. -redovisa förslag

Vid konstaterad hiv, gonorré, syfilis och hepatit B bör patienten remitteras till specialistmottag- ning.. Smittspårning bör göras i samband med

Appen finns tillgänglig i Google Play och App

Andelen elever som ingår i resultatet för Elevhälsosamtalet har ökat något de senaste tre läsåren. Varje år finns det ett bortfall av elever som inte deltagit i

Med personliga hjälpmedel avses medi- cintekniska produkter och anpassning av dessa, samt i särskilda fall konsu- mentprodukter 1 , som en person behöver i det dagliga livet för