protokoll
Sammanträdet den 31 januari 2001
§ 1–39
Beslutande
Toivo Hofslagare (s), ordförande, ej § 5 Hans Rolfs (s) Kenneth Backgård (ns) Lars Wikström (kd) Yvonne Stålnacke (s), vice ordförande Eila Oja (s)
Harry Nyström (v) Ulla V Holmström (s), ersättare
Maria Salmgren (m) Doris Sevä-Messner (ns)
Rune Grankvist (s) Disa Ådemo (s)
Margareta Henricsson (ns) Stefan Tornberg (c)
Agnetha Eriksson (s), ersättare Els Jakobsson (fp), ersättare § 5
Ersättare och tjänstemän
Els Jakobsson (fp), ersättare Elsa Lundmark, personaldirektör, § 1–5 Anna-Stina Nordmark-Nilsson, landstingsdirektör Richard Lif, t f försörjningsdirektör, § 6–10 Carola Fransson, redovisningschef Jan Bohman, byggsamordnare, § 6–10
Lars Tyskling, presschef Stig Andersson, chef inköp och logistik, § 11, § 39 Monica Nordlund, informationssekreterare Catharina Fors, t f inköpschef, § 11, § 39 Kurt-Åke Hammarstedt, informationsdirektör Thommy Sundell, projektledare, § 11–39
Göran Wallo, ekonomidirektör, § 1–5 Jan-Erik Andersson, hälso- och sjukv direktör, § 11–39 Göran Lindgren, f d servicechef, § 1–5 Gunnar Persson, intern konsult, § 12–39
Ulla Öhman, f d kostchef, § 1–5 Bo Westerlund, bitr projektledare, § 12–39 Robert Espling, f d inköpschef, § 1–5 Anne Öhman, avdelningschef, § 12–39
Gunder Berg Sekreterare
Justerat den 1/2 2001 Justerat den 5/2 2001 Justerat den 2/2 2001
Toivo Hofslagare, ordf, ej § 5 Yvonne Stålnacke, ordf § 5 Harry Nyström, justerare
Bevis
Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 5/2 2001. Överklagandetiden utgår den 26/2 2001.
Carina Lundberg
Val av protokolljusterare 3 Slutlig föredragningslista 3 Närvarorätt 3
För kännedom 3
Drift av vissa serviceverksamheter i Luleå-Bodenområdet 4 Rivning av byggnaderna 120 och 105 vid f d Bodens sjukhus 5 Planering av ombyggnad för uthyrning av byggnad 127 vid f d Bodens sjukhus 6
Planering av ombyggnad för uthyrning av byggnaderna 112 och 121 vid f d Bodens sjukhus 6
Ombyggnad för psykiatri i kvarteret Pelikanen och vid Hertsö vårdcentral i Luleå 7
Överlåtelse av panncentral m m till Bodens Energi AB (BEAB) 8 Drift av verksamheten vid Vittangi vårdcentral 8
Landstingsdirektörens rapport 9
Motion 9/00 om översyn av den samlade kulturbudgeten (v-gruppen) 27 Motion 10/00 om vårdprogram för ätstörningar (c-gruppen) 29
Principöverenskommelse om statligt övertagande av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna 31
Tillägg i reglerna för ersättning till förtroendevalda 32
Yttrande över betänkandet (SOU 2000:122) Att utveckla samarbetet med Central- och Östeuropa 33
Gemensam beredning för tillväxt och regional utveckling 35
Nominering av två ledamöter jämte ersättare i viltvårdsnämnden 37 Fördelning av budget för läkemedel i öppenvård 2001 38
Pensionsavtal för yrkesmusiker 39
Riktlinjer för att efterleva diskrimineringslagarna 40 Programgrupp för kvinnosjukvården 41
Frågor om vårdavtal för kvinnosjukvården i Kiruna 41
Lokal handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården 43
Yttrande över betänkandet (SOU 2000:86) Den nya läkemedelsförmånen 44 Medlemskap i den ideella föreningen Carelink 47
Prisöverenskommelse år 2001 för regional hälso- och sjukvård 47 Avtal om principer för fördelning av medel ur sjukförsäkringssystemet 2001 48
Bidrag till projektet MedBridge 50
Medfinansiering av delprojekt inom Science and Cyber Community 51 Medfinansiering av Norrbottens energikontor AB 52
Bidrag till förbundskongress i Piteå 53
Vidarefördelning av 2001 års ram för folkbildning 54
Vidarefördelning av 2001 års ram för fasta verksamhetsbidrag 55 Vidarefördelning av 2001 års ram för organisationsbidrag 56
Vidarefördelning av 2001 års ram för bidrag till pensionärsorganisationer 57 Landstingsstyrelsens rapport 58
Drift av verksamheten vid Vittangi vårdcentral (forts) 76 Bilaga 77
§ 1
Val av protokolljusterare
Harry Nyström (v) utses till att jämte ordföranden justera protokollet.
§ 2
Slutlig föredragningslista
Utsänd preliminär föredragningslista fastställs efter vissa ändringar av ären- denas inbördes turordning.
§ 3
Närvarorätt
Beslutas att behandlingen av vissa ärenden (§ 5–11 och § 39) ska ske inom stängda dörrar. I övrigt är dagens sammanträde offentligt.
§ 4
För kännedom
Delegationsbeslut m m enligt bilaga.
Härutöver anmäler ordföranden att han, med stöd av styrelsens delegation enligt § 187-00, har utsett återstående ledamöter jämte ersättare samt vice ordförande i kulturutskottet. Utskottet har därmed följande sammansättning:
Ledamöter Ersättare
Ulla V Holmström (s), ordförande Disa Ådemo (s) Göran Hedberg (ns), vice ordförande Arvo Ahonen (ns)
Rune Grankvist (s) Bengt Ek (s)
Maria Salmgren (m) Stefan Tornberg (c) Harry Nyström (v) Karin Nilsson (v)
§ 5
Drift av vissa serviceverksamheter i Luleå-Bodenområdet
Dnr 162-01
Ärendebeskrivning
Anbud har infordrats på driften av kostservice och lokalservice vid Sunderby sjukhus och Landstingshuset samt lokalservice vid utlokaliserade verksamhet- er i Luleå-Boden.
Inlämnade anbud redovisas.
Beredningens förslag
1 Partena Carter AB antas som entreprenör för kostservice.
2 Partena Clean AB antas som entreprenör för lokalservice.
3 Verksamhetsstart ska ske snarast möjligt, dock tidigast 1 april 2001.
Yrkande 1
Kenneth Backgård (ns), Stefan Tornberg (c) och Els Jakobsson (fp):
Beredningens förslag bifalls.
Yrkande 2 Harry Nyström (v):
Verksamheterna ska fortsätta att drivas i egen regi.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet.
Beslut
Beredningens förslag bifalls.
Reservation Av Harry Nyström (v):
Vänsterpartiet reserverar sig mot att landstingsstyrelsen biföll driften av vissa verksamheter i Luleå-Bodenområdet.
Visst erkänner vi att det antagna anbudet var billigare än att bedriva det i of- fentlig regi. Vår uppfattning är att vår personal ej är så ineffektiva, utan an- ledningen är att ett privat företag kan bedriva verksamheten med ungefär halv personalstyrka, med påföljd att städningens kvalitet blir sämre och därmed ett stort hot för människor med allergiska sjukdomar.
Den andra orsaken är att städpersonalen kommer att slita ut sig i förtid, och därmed får både landstinget och samhället stora kostnader med rehabilitering- ar, sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Detta kommer inte minst att
betyda ett stort mänskligt lidande, medan arbetsköparen bara har att rekrytera nya friska människor till detta slavarbete.
Sedan till köksfunktionen; för att kunna leverera maten så mycket billigare så innebär det helt klart att det blir mat med ringa näringsvärde. Där menar vi att sjuka människor som är inlagda för olika åkommor måste serveras näringsrik mat för att kunna överleva och återhämta sig. Vi anser att detta är en äventyr- lig politik som socialdemokraterna och den borgerliga kartellen sysslar med.
Jäv
Ordföranden Toivo Hofslagare (s) deltar ej i, och är inte närvarande vid, handläggningen av ärendet, under vilken sammanträdet leds av vice ordföran- den Yvonne Stålnacke (s).
§ 6
Rivning av byggnaderna 120 och 105 vid f d Bodens sjukhus
Dnr 158-01
Ärendebeskrivning
I arbetet med att fylla tomma lokaler inom sjukhusområdet i Boden bedömer Länsservice att byggnad 120 (f d centralbyggnaden) och byggnad 105 (f d patienthotellet) om ca 40 000 m2 inte är möjliga att hyra ut i sin helhet.
Länsservice föreslår därför att byggnaderna rivs. Rivningen är ett led i om- struktureringen av sjukhusområdet och medför att driftkostnaderna minskar med ca 4 mkr per år. Dessutom ger rivningen möjlighet att tillsammans med kvarvarande byggnader skapa en attraktiv miljö.
Apoteksbolaget har visat intresse för lokaler inom sjukhusområdet. Rivnings- förfrågan kommer därför att upprättas med utförande i två etapper, där etapp 1 avser rivning av byggnad 120 ned till och med bottenvåningen och etapp 2 resterande delar samt patienthotellet.
Apoteksbolagets behov av lokaler har aviserats till 4 000–6 000 m2, vilket kan tillgodoses i den s k flakbyggnaden och genom en enkel påbyggnad av byggnad 120 i markplan. Om Apoteksbolaget inte etablerar sig inom sjukhus- området rivs resterande del av byggnad 120 i etapp 2, i vilken alltså även pa- tienthotellet ingår.
Kostnadskalkyl redovisas vid sammanträdet.
Beredningens förslag
Förslaget bifalls.
Beslut
Beredningens förslag bifalls.
§ 7
Planering av ombyggnad för uthyrning av byggnad 127 vid f d Bodens sjukhus
Dnr 159-01
Ärendebeskrivning
Två företag, Excelent e-service och Silentium, med ungefär samma lokalbe- hov och förutsättningar, är intresserade att hyra anpassade lokaler i byggnad 127 (f d hudkliniken) på sjukhusområdet. Båda företagen är relativt nystar- tade och man har expansiva framtidsplaner. Företagen vill initialt ha lokaler för 100 arbetsplatser i kontorslandskap.
Den investering som behöver göras kommer att aktiveras och ha en avskriv- ningstid på 20 år. Hyresgästerna är villiga att teckna femåriga hyresavtal med en hyresnivå på ca 600 kr per m2.
Kostnadskalkyl redovisas vid sammanträdet.
Beredningens förslag
Detaljplanering av ombyggnaden får göras, under förutsättning att prelimi- nära hyresavtal träffas med tilltänkta hyresgäster.
Beslut
Beredningens förslag bifalls.
§ 8
Planering av ombyggnad för
uthyrning av byggnaderna 112 och 121 vid f d Bodens sjukhus
Dnr 160-01
Ärendebeskrivning
Vid Luleå tekniska universitet pågår en centrumbildning liknande CDT och CDH med syfte att bedriva forskning och testverksamhet för vinteridrott.
Verksamheten vill etablera sig i byggnaderna 112 och 121 (f d långvården) på sjukhusområdet. Man värdesätter närheten till Institutionen för Hälsoveten- skap samt att man får in både boende, testlokaler och utbildningslokaler i samma byggnad.
Den investering som behöver göras kommer att aktiveras och ha en avskriv- ningstid på 20 år och hyresgästen, som blir Luleå tekniska universitet, är vil- liga att teckna femårigt hyresavtal med en hyresnivå på ca 600 kr per m2. Kostnadskalkyl redovisas vid sammanträdet.
Beredningens förslag
Detaljplanering av ombyggnaden får göras, under förutsättning att preliminärt hyresavtal tecknas med tilltänkt hyresgäst.
Beslut
Beredningens förslag bifalls.
§ 9
Ombyggnad för psykiatri
i kvarteret Pelikanen och vid Hertsö vårdcentral i Luleå
Dnr 161-01
Ärendebeskrivning
Som ett led i strävandena att minska den externa inhyrningen av lokaler och utnyttja egna tomma lokaler föreslår Länsservice att Pelikanen 13 och flygel 103 på Hertsö vårdcentral byggs om för psykiatrisk vårdverksamhet.
Vuxenpsykiatrin samt PBU är idag externt inhyrda i ca 4 900 m2. Tillsam- mans med beslutad förstärkning av verksamheten beräknas psykiatrin kunna inrymmas i de ca 4 500 m2 som idag står tomma i Pelikanen 13 och i flygel 103 inom Hertsö vårdcentral. Sistnämnda lokaler skulle då inrymma psykos- enheten. Tillgänglig outhyrd yta inom vårdcentralen är ca 700 m2.
För de psykiatriska verksamheterna som samlas i Pelikanen kan samord- ningsvinster göras direkt genom gemensamt utnyttjande av funktioner som reception, konferensrum, personalutrymmen, städning och annan service. På längre sikt bör även samordningsvinster kunna uppstå inom de mer specifice- rade behandlingsområden. Psykosenhetens krav på lokaler som medger lugn och svängrum för patienternas olika behov samt olika delverksamheter kan tillgodoses väl i lokalerna i Hertsön.
Pelikanens värde i ombyggt skick utan outhyrda ytor och med marknadsmäss- ig hyra beräknas överstiga inköpspriset plus erforderliga investeringar.
Kostnadskalkyl redovisas vid sammanträdet.
Beredningens förslag
Detaljplanering av ombyggnaden får göras.
Beslut
Beredningens förslag bifalls.
§ 10
Överlåtelse av panncentral m m till Bodens Energi AB (BEAB)
Dnr 157-01
Ärendebeskrivning
I gällande elleveransavtal mellan landstinget och BEAB finns en möjlighet för landstinget att få kvarvarande byggnader på f d sjukhusområdet separerade och försedda med nya matningsservicer gällande fjärrvärme och elkraft. Som ersättning överlåts landstingets panncentral med tillhörande utrustning samt ett antal ställverk och satellitstationer inom området till BEAB.
Landstinget har inget behov att behålla de aktuella anläggningarna utan det naturliga är att de överlåts till BEAB.
Beredningens förslag
Överlåtelsen får ske på de villkor som anges i avtalet.
Beslut
Beredningens förslag bifalls.
§ 11
Drift av verksamheten vid Vittangi vårdcentral
Dnr 718-00
Ärendebeskrivning
Anbud har infordrats på driften av verksamheten vid Vittangi vårdcentral.
Avtalsförslag och kostnadskonsekvenser, baserade på inlämnat anbud, redovi- sas.
Ajournering
Överläggningarna i ärendet avbryts, för att återupptas som sista punkt på fö- redragningslistan.
§ 12
Landstingsdirektörens rapport
Dnr 17-00 Landstingsdirektören lämnar följande rapport:
Chefer i den nya organisationen
Jag har nu utsett cheferna i den nya organisationen för ledning och styrning, som träder i kraft den 1 juni i år. Det handlar om åtta divisionschefer och sex chefer inom staben och sekretariatet. Under de närmaste veckorna kommer också platsansvariga vid respektive sjukhus att utses. För Sunderby sjukhus kommer befattningen som platsansvarig att under två år vara direkt under- ställd mig.
De chefer som nu utsetts är:
Divisionschefer
Division Kultur och utbildning: Majlis Granström.
Division Service: Göran Wallo.
Division Opererande specialiteter (med ansvar för Piteå älvdals sjukhus):
Hans Rönnqvist.
Division Medicinska specialiteter (med ansvar för Kiruna sjukhus): Kjell Larsson.
Division Diagnostik (med ansvar för Gällivare sjukhus): Mona Wilsson.
Division Vuxenpsykiatri: Annika Stenman.
Division Primärvård (med ansvar för Kalix sjukhus): Jan-Erik Andersson.
Division Tandvård: Agneta Ekman.
Chefer inom stab och sekretariat
Stabssamordnare (med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor): Gunnar Persson.
Ekonomichef: Stefan Svärdsudd.
Personalchef: Annika Renström.
Informationschef: Monica Nordlund.
Regional utveckling: Kurt-Åke Hammarstedt.
Sekretariat: Anne Öhman.
Lägesrapporter från nämnder och direktioner
Ordförandena i de nämnder och direktioner som upphörde vid årsskiftet har lämnat in rapporter över läget i respektive förvaltning. Rapporterna i sin hel- het redovisas i bilaga.
Redovisning av utdelade projektbidrag
Följande bidrag beviljades från 2000 års anslag till projekt inom ramen för tillväxtavtalet (7 500 tkr).
Ändamål Beslutsdatum Beviljat belopp
(tkr) Period Centrum för utbildning och forskning
inom samhällsvetenskap (CUFS)
1999-11-18 625 2000
IT Norrbotten 1) 2000-02-11 2 000 2000
North Sweden European Office 2000-04-18 1 500 2000–2003 Centrum för distansöverbryggande
hälso- och sjukvård (CDH) 2)
2000-05-30 3 375 2000–2002
Totalt 7 500
1) Dessutom anslogs 887,5 tkr till projektet ur budgeten för landstingets kansli.
2) Dessutom anslogs 2 625 tkr till projektet ur anslaget för oförutsedda utgifter.
Befolkningsutvecklingen under 2000
Enligt SCB:s preliminära uppgifter uppgick länets invånarantal vid årsskiftet till 256 245, vilket innebär att antalet invånare minskade med 1 849 personer under året. Den negativa befolkningsutveckling som inleddes 1995 fortsatte således, och inte sedan 1972 har länets invånarantal varit så lågt.
Befolkningsminskningen under 2000 bestod i ett inflyttningsunderskott på 1 512 och ett födelseunderskott på 319 personer. Inflyttningsunderskottet har varit relativt stabilt efter 1994, och man får går tillbaka till 1982–1986 för att hitta en motsvarande period. Antalet födda ökade något (+ 98) för första gången sedan 1991. Sistnämnda år föddes dock 1 300 fler än under 2000.
Befolkningen minskade i samtliga av länets kommuner förutom i Luleå som ökade med 382. I förhållande till invånarantal var minskningen störst i Över- torneå, Överkalix, Jokkmokk och Gällivare.
En utförligare redovisning och analys presenteras i bilaga.
Avvecklingen av Norrbottens Turistråd AB
Landstingsfullmäktige har beslutat att Norrbottens Turistråd AB ska avveck- las i nuvarande form. Vidare har fullmäktige beslutat att landstingsstyrelsen ska ta initiativ till att ett branschorgan bildas för att stödja turismnäringen och för ändamålet beviljat 900 tkr.
Mot bakgrund av fullmäktiges avvecklingsbeslut har styrelsen för bolaget under hösten 2000 sagt upp samtliga anställda. All personal är borta från bo- laget 31 mars 2001. Verkställande direktörens uppsägningstid löper till 31 december 2001. Vidare har styrelsen under hösten och förvintern sagt upp ingångna avtal om samarbetspartner, lokaler, distribution, telefon datorer, försäkringar etc. Allt för att minska avvecklingskostnaderna.
Bokslut för 2000 håller på att tas fram och styrelsen kommer att ta ställning till det den 16 februari 2001. Därefter kommer kallelse till bolagsstämma att göras under mars–maj 2001. Nu tillgängliga uppgifter tyder på att en av- vecklingskostnad på uppemot 1 mkr kommer att uppstå för landstinget.
Styrelsen, som är vald t o m ordinarie bolagsstämma 2003, kommer att fun- gera fram till dess att avvecklingen är helt genomförd.
Läget i IT Norrbotten
Den 22 november 2000 beslutade ett enigt ägarsamråd att IT Norrbotten ska fokusera sin verksamhet från tidigare åtta projektområden till två områden:
Infrastruktur (bredbandsutbyggnaden i länet) och Information (Norrbotten Direkt). Ett tredje område, Distansutbildning, är aktuellt för 2002.
Avveckling av gamla projektområden pågår och fyra är klara medan två, Medborgarkontor (Företagsutveckling i Fokus) samt IT och Turism, återstår att slutföra.
Etableringen av de nya projekten fortlöper. Inom bredbandsområdet är tre projekt – Lokalinfra, Kommuninfra samt Bredbandstjänster i Norrbotten – under uppstart. Alla tre finansieras till viss del från EU:s strukturfonder Mål 1och ansökningar är inlämnade. Eftersom projekten Lokalinfra och Kommuninfra i allt väsentligt är identiska med de projekt som tidigare bevil- jats för Västerbotten har bolaget stora förhoppningar om snabb handläggning och positiva beslut i Strukturfondsdelegationen.
Fokuseringen har inneburit att viss minskning av personalen; från åtta till fem tillsvidareanställda i bolaget.
Landstingets skogsfastigheter m m
Skogsvårdsstyrelsen har, på uppdrag av Länsservice Fastighet, värderat Landstingets samtliga större skogsfastigheter i Kalix och Boden.
De värderade fastigheterna (Buddbyn, Sundsnäs, Näsbyn, Björkfors och Rolfs) har en sammanlagd areal av ca 2 005 ha och ett bedömt marknads- värde på ca 29 mkr.
Naturbruksgymnasiet i Kalix har ansvarat för skötseln av egendomarna, ex- klusive Buddbyn 9:5.
Buddbyn, ca 125 ha, har förberetts för försäljning. För Sundsnäs 1:6 pågår resonemang med Naturbruksgymnasiet om direktexploatering av skogstill- gångarna (avverkning och försäljning i egen regi) inom skogsvårdslagens ra- mar.
Försäljning av delar av fastigheten Öjebyn 98:2
Länsservice, Fastighet, har gett en mäklare i uppdrag att sondera marknaden och försöka sälja icke strategiska byggnader inom fastigheten. De byggnader som i första hand avses är personalvilla 162, länsenheten 106, gamla köks- byggnad 105, lada 113 och magasin 109.
Sjukvårdsverksamheten (psykiatrin i Öjebyn) har inget framtida behov av byggnaderna.
Samarbetet med SYSteam Udac AB
Samarbetet med Udac AB, numera SYSteam Udac AB, har inte fungerat på ett tillfredsställande sätt efter deras övertagande av vårt vårdadministrativa system (VAS) den 1 januari 1999. Stödet till landstinget och utvecklingen av VAS till en kommersiell produkt har inte följt intentionerna i principöverens- kommelsen. Regelbundna uppföljningsmöten med företaget har ägt rum enligt principöverenskommelsen och dessutom har ett antal projektmöten hållits, där
vi diskuterat samarbete, utvecklingsprojekt och förutsättningar att skriva ett affärsmässigt avtal enligt principöverenskommelsen.
Det innebär att landstinget förorsakats både extra kostnader och störningar i produktionen, bl a beroende på dålig kvalitet i levererade systemåtgärder och i det dagliga driftstödet för VAS. En åtgärd som vidtagits är att detta driftstöd inte längre köps av företaget utan har återförts till landstinget.
Mot bakgrund av det aktuella läget har förhandlingar upptagits med företaget om möjligheterna för ett fortsatt samarbete i enlighet med principöverens- kommelsens intentioner.
Sjukresor år 2000
Landstingsfullmäktige beslutade i Landstingsplan 2000 om vissa förändringar av reglerna för sjukresor. Patienter som har frikort för besök i öppen hälso- och sjukvård skulle fortsättningsvis betala egenavgift för sjukresa under fri- kortsperioden, vilket de tidigare varit befriade från. Egenavgiften för sjukresa med taxi höjdes till 60 kr per enkel resa.
En ändring av reglerna genomfördes från den 1 juli 2000 då personer med livslång funktionsnedsättning i rörelseorganen och med behov av sjukgymnas- tisk behandling och träning befriades från egenavgift under frikortsperioden.
Förändringen av kostnader och antal resor mellan år 1999 och 2000 framgår av följande tabell:
Färdmedel Kostnader Resor
Tkr Procent Antal Procent
Taxi - 6 272,7 - 21,4 - 36 021 - 26,7
Sjuktransportbil 47,1 1,3 359 5,5
Handikappfordon - 534,3 - 12,0 - 1 422 - 7,8
Egen bil - 3 451,1 - 21,9 - 48 552 - 22,0
Buss (exkl komfortbuss) 630,7 37,0 19 010 72,9 Totalt - 9 580,3 - 17,4 - 66 626 - 16,4 De totala kostnaderna har minskat från 55,1 mkr 1999 till 45,5 mkr 2000.
Det totala antalet resor har under samma period minskat från ca 406 000 till ca 340 000. Kostnaderna för taxi och egen bil har minskat med vardera om- kring 21 procent medan resorna minskat med närmare 27 respektive 22 pro- cent. I stället har kostnaderna för resor med buss ökat med 37 procent och antalet resor med nästan 73 procent.
Huvudorsaken till att kostnaderna minskat är de ovan nämnda regeländring- arna tillsammans med att bussresorna inom Luleå-Bodenområdet ökat kraftigt och vissa satsningar på linjetrafik samt komfortbuss inom Piteådistriktet.
Lägesrapport om
förändringarna inom kvinnosjukvården
Malmfälten
Projektgruppen för kvinnosjukvård i Malmfälten har tagit fram en detaljerad plan för hur genomförandet av landstingsfullmäktiges beslut om att koncen- trera förlossningsverksamheten i Malmfälten till Gällivare sjukhus ska verk- ställas.
Projektgruppen bedömer att verksamheterna i Kiruna och Gällivare är väl förberedda att genomföra de av landstingsfullmäktige beslutade strukturför- ändringarna inom kvinnosjukvården. Förändringarna genomförs från den 1 februari 2001.
Kvinnosjukvården i Kiruna kommer att bedriva gynekologisk mottagnings- verksamhet med polikliniska operationer, inkontinensmottagning, ung- domsmottagning och barnmorskemottagning/mödrahälsovård. Den gynekolo- giska mottagningen bemannas med stafettläkare dagtid måndag till fredag cirka 40 veckor per år.
Anpassningen av bemanningen i Kiruna kan lösas utan uppsägningar. Två barnmorskor har aviserat att de kommer att säga upp sig och två att de, utö- ver tjänstgöring i Kiruna, kommer att arbeta deltid inom BB/förlossnings- verksamheten vid Sunderby sjukhus. Övertalig personal omplaceras till be- fattningar inom sjukhuset, som frigjorts genom pensionserbjudanden.
Kvinnor i förlossningsarbete eller kvinnor med graviditetskomplikationer som söker till akutmottagningen i Kiruna kommer att remitteras till Gällivare. Ru- tiner för dessa situationer är upprättade.
Rutiner för tidig hemgång från BB är upprättade tillsammans med specialist inom barnmedicin. Dessutom är rutiner för servicefunktioner kring normalför- lossningar, information till blivande föräldrar och rutiner för kvalitetsarbete upprättade.
Divisionschefen med ansvar för kvinnosjukvården i länet föreslås få i uppdrag att se över och förbättra frågor som berör samordning med till exempel en mödravårdsöverläkare för hela länet och utveckling av allmänläkar- och barnmorskekonsulenter i Gällivare och Kiruna. Divisionschefen föreslås också se över bemanning av kvinnosjukvården i Kiruna. Eventuell övertalig- het hanteras enligt landstingets personalstrategiska handlingsprogram.
Kustområdet
Förändringarna inom kvinnosjukvården i kustområdet förbereds inom en pro- jektorganisation med företrädare för berörda verksamheter vid alla tre sjukhu- sen (Piteå, Kalix och Sunderbyn). Projektet leds av en styrgrupp med sjuk- husdirektör Tore Öberg som ordförande.
I det följande lämnas en redovisning av förberedelsearbetet inom respektive delområde.
Tidsplan för förändringarna
Förberedelsearbetet bedrivs inom samtliga delområden med inriktningen att förlossnings- och BB-verksamheten samt den slutna gynekologiska vården som nu bedrivs vid sjukhuset i Kalix överflyttas till Sunderby sjukhus den 16 juli 2001. Det innebär att verksamheterna bedrivs fram till den planerade stängningen sommaren 2001 för att därefter överföras till Sunderby sjukhus.
För planeringen av förändringarna av motsvarande verksamheter vid Piteå sjukhus är inriktningen att verksamheterna överförs till Sunderby sjukhus från och med den 7 januari 2002. Denna planering ger tidsmässigt utrymme att bl a färdigställa lokaler vid Sunderby sjukhus för de verksamheter som ska över- föras dit.
Gynekologi
Arbetet hittills har koncentrerats på verksamhetsanalys. Diskussioner har förts om vilken verksamhet som ska utföras i öppen vård och dagkirurgi på respektive ort. Med företrädare för primärvården som adjungerade har även en genomgång gjorts av vilken verksamhet som tas om hand av primärvården.
Relativt mycket tid har ägnats åt gynekologisk cellprovskontroll. Kvalitetsdo- kument har inventerats.
Vid senaste mötet behandlades sluten vård och då var företrädare för akut- sjukvården adjungerade. Där handlade det bl a om dimensionering av operat- ionsresurser samt samarbetet mellan öppenvården i Kalix och Piteå och den slutna vården i Sunderbyn. Vid nästa möte kommer arbetsorganisation att diskuteras.
Projektgruppen ska lägga fram sin slutrapport den 28 februari.
Förlossning/BB
Arbetet i gruppen har hittills koncentrerats på frågan att med bibehållen kvali- tet minska antalet vårddagar på BB. Specialistmödravården i Piteå och Kalix liksom BB vid Sunderby sjukhus kommer att ta hand om mammor och barn vid ”BB-vård i hemmet” (tidigare benämnt tidig hemgång). Detta kommer att ske i nära samverkan med barnmorskorna i primärvården. Riktlinjer inom mödravården har behandlats. En enskild fråga som diskuterats ingående har varit ultraljudsscreening.
Konsekvenserna av ett ökat barnafödande och konsekvenser av krav på ”BB- vård i hemmet” som följd av längre avstånd kräver ytterligare diskussioner i gruppen.
En framgångsfaktor för samlad verksamhet är att system för informations- överföring och direktlinjer per telefon från Piteå, Kalix och primärvården är tillgängliga.
Arbetsgruppen ska lämna sin slutrapport den 30 april, men arbetat kan sanno- likt slutföras tidigare.
Rekrytering
Enligt projektplanen ska gruppen redovisa en plan senast den 30 januari för hur rekryteringen av personal ska ske inför stängning av verksamheterna i Piteå och Kalix.
I handlingsplanen kommer att anges vad som ska göras och vem som ansvarar för uppgiften. Det handlar om förslag på aktiviteter inom projektet, rekryte- ringsaktiviteter, kompetensutveckling, samverkan, insatser kopplade till an- ställningen och långsiktiga rekryteringsåtgärder.
Lokaler
I Utmaningens rapport om kvinnosjukvården konstaterades att lokalerna för förlossning/BB och kvinnosjukvård måste förändras och utökas när motsva- rande verksamheter vid sjukhusen i Kalix och Piteå överflyttas till Sunderby sjukhus. I rapporten konstaterades även att utökningarna av ytorna för kvin- nosjukvården skulle komma att medföra att lokalytor behöver skapas för de verksamheter som påverkas av kvinnosjukvårdens expansion inom sjukhuset.
Sjukhusledningen har den senaste tiden varit sysselsatt med att värdera olika alternativ för placering av den samlade och utökade kvinnosjukvården i Sun- derby sjukhus. Verksamheten från Kalix bedöms kunna övertas utan lokalför- ändringar, men innan Piteås patienter tillkommer måste lokalerna utökas.
En rad olika ny-, om- och tillbyggnadsalternativ har därför prövats. Sjukhus- ledningens slutliga val har stannat vid att avvisa nybyggnadsalternativ och i stället ta i anspråk de lokalutrymmen som i dagsläget nyttjas av sjukhusets administration och av medicinsk teknik; sammantaget ca 800 m2. Det innebär att dessa lokaler måste byggas om och alternativ skapas för administrationen och medicinsk teknik.
För närvarande slutförs programarbetet för förändring av lokalerna för kvin- nosjukvården, varefter detaljprojektering ska genomföras. Därefter kommer upphandling av entreprenör för utförande av förändringarna som ärende till styrelsen. I samband med detta kommer även kostnaden för förändringarna att preciseras.
När det gäller alternativa lokaler för administrationen och medicinsk teknik är planeringsläget följande:
Lokaler för administrationen: I nuläget förordas en provisorisk lösning med baracker samt eventuellt nyttjande av tomma befintliga lokaler i Luleå och Boden med hänsyn till att landstingets samlade administrativa organi- sation är föremål för förändring. Det är därför nu inte möjligt att bedöma det långsiktiga behovet av lokaler för administrativa ändamål vid Sun- derby sjukhus.
Medicinsk teknik: I dagsläget finns inget konkret alternativ, utan olika möjliga placeringar ska utredas.
Information
Arbete pågår med att ta fram en plan som beskriver aktiviteter och målgrup- per för information i samband med att förändringarna ska genomföras. Det handlar om information till blivande föräldrar och anhöriga, länets kvinnor men även landstingets personal. Bland kanaler som kommer att användas är Insidan/Internet, tidning till personalen och viss annonsering.
Bemanningsöversyn försenad
Landstingsfullmäktige har i Landstingsplan 2000 beslutat att den tidigare be- slutade tidpunkten för översyn av bemanningen på Sunderby sjukhus flyttas från mars 2000 till årsskiftet 2000/2001.
Översynen är försenad på grund av att tillgängliga resurser under andra halv- året 2000 tagits i anspråk för utredningarna om ny politisk organisation och ny driftorganisation. Upphandling av konsultstöd pågår dock och översynen kommer att kunna presenteras för landstingsstyrelsen den 31 maj 2001.
Sjukfrånvaro 2000
Sjukfrånvaron för landstingets medarbetare har ökat kraftigt under år 2000.
Jämfört med 1999 ligger sjuktalet 7,1 dagar högre per anställd. Genomsnitt- ligt antal sjukdagar per huvudgrupp framgår av följande sammanställning, där också motsvarande uppgifter för åren 1998 och 1999 redovisas:
Huvudgrupp: 1998 1999 2000
Läkare 9,7 22,2 18,5
Sjuksköterskor 19,3 21,8 28,0
Undersköterskor 28,1 32,4 41,0
Medicinteknisk personal 18,5 21,0 30,9
Paramedicinsk personal 16,2 18,8 30,9
Tandvårdspersonal 21,1 27,5 30,4
Undervisnings- och kulturpersonal 16,2 17,6 17,4
Driftservicepersonal 32,4 35,5 49,1
Administrativ personal 16,4 16,5 24,6
Landstinget totalt 21,3 25,2 32,3
Det totala antalet sjukdagar har ökat med drygt 82 000 dagar sedan 1998, samtidigt som antalet anställda minskat.
Av fjolårets controllerrapport framgår att det är sjukfrånvaron för den äldre arbetskraften som ökar mest. Kraven på personalen och genomströmningen av patienter har ökat medan bemanningen minskat. Sammantaget innebär det en kraftig förändring på relativt kort tid som de äldre har svårt att klara med bi- behållen hälsa.
Som framgår av samma controllerrapport arbetar förvaltningarna intensivt för att minska sjukfrånvaron. Trots detta har den ökat kraftigt, vilket är oroväck- ande. Det är inte bara ett personligt lidande för den som drabbas av sjukdom utan även för arbetskamrater som under kortare eller längre perioder måste öka sina ansträngningar för att täcka upp frånvaron.
Det finns dock ett antal osäkerhetsfaktorer i materialet. Sjukfrånvaron redovi- sas inte lika i förvaltningarna och även på andra punkter finns frågetecken.
Detta måste undersökas närmare och jag räknar med att inom två månader kunna återkomma till styrelsen med en mer noggrann analys och förslag om hur vi ska arbeta vidare med frågan.
Hälso- och sjukvård åt asylsökande
Landstinget har sedan år 1997 ansvaret för hälso- och sjukvård åt asylsö- kande enligt en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet. Sta- ten har kostnadsansvaret och ger en schablonersättning som för asylsökande som fyllt 18 år ska omfatta akut vård och tandvård samt vård och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, förlossningsvård, preventivmedelsråd- givning, vård vid abort samt åtgärder enligt smittskyddslagen.
I schablonersättningen ingår även landstingets kostnader för tolk, hjälpmedel och transport eller sjukresa. Asylsökande barn har rätt till samma hälso- och sjukvård som norrbottniska barn. Samtliga asylsökande ska erbjudas en häl- soundersökning.
Ekonomi
Primärvårdsförvaltningen i Boden har uppdraget att administrativt hantera den statliga schablonersättningen. Folktandvården har motsvarande ansvar för tandvård.
Utöver schablonersättningen får landstinget särskild ersättning då kostnaden för en vårdkontakt överstiger 50 000 kronor.
Tre års erfarenhet
Landstinget har nu tre års erfarenhet av asylsjukvård. 1997 hade hälso- och sjukvårdsverksamheten ett underskott på 0,3 mkr. Asylsjukvården visade 1998 ett underskott med 1,5 mkr och 1999 blev underskottet 0,9 mkr. Asyl- tandvården redovisar också underskott. 1997 hade verksamheten ett under- skott på 54 tkr, 1998 ett underskott med 51 tkr och 1999 blev underskottet 137 tkr.
Behandling under narkos är betydligt vanligare hos asylsökande barn än hos norrbottniska barn. Tandvårdens uppfattning är att ambitionsnivån i överens- kommelsen är för låg och detta skapar etiska dilemman för tandvårdspersona- len.
Underskottet för hälso- och sjukvården har många orsaker. Människor med traumatisk bakgrund hänvisade till förläggningsboende i många år har fått psykiska belastningar som resulterat i hög konsumtion av psykiatrisk sluten- vård.
Det stora trycket vad gäller öppenvård och slutenvård berör i hög utsträck- ning psykosomatik samt barn- och vuxenpsykiatri. Trycket mot PBU-enheten har under senaste året ökat kraftigt och omfattar 30–40 procent av behand- lingsinsatserna, vilket medfört att övriga barnpsykiatriska ärenden trängts undan med väntetider som följd.
Vidtagna åtgärder
För att hejda den negativa utvecklingen har PBU beslutat om och genomför nu regelbundna konsultinsatser vid Flyktingmedicinska enheten. Vuxenpsy- kiatrin har under en längre tid arbetat enligt den modellen. Med detta arbets- sätt har behovet av sluten vård inom psykiatrin minskat och gett bättre vård- kvalitet och bättre ekonomi.
Prognos för år 2000
Den nu tillämpade schablonersättningen omfattar även ersättning för hälso- och sjukvårdsinsatser åt gömda barn.
Schablonersättning per individ och kvartal. År 2000 fr o m kvartal 3
Ålder Schablon Tandvården Sjukvården
0–6 år 2 775 125 2650
7–18 år 1 255 211 1044
19–60 år 1 720 120 1 600
60– 2 730 120 2 610
Prognosen för år 2000 är att asylsjukvårdens kostnader täcks av den statliga schablonersättningen och särskilda ersättningar för kostnadskrävande vård, s k ”50 000-kronorsärenden”. En bidragande faktor är att landstinget numera i dessa ärenden gör sin ansökan till Migrationsverket enligt regionavtalet. Ti- digare gjordes ansökningar baserade på riksavtalet för utomlänsvård.
Inför 2001
Förhandlingar pågår mellan staten och Landstingsförbundet om ny schablo- nersättning som kommer att gälla från den 1 januari 2001.
Under föregående års sista månader mångdubblades antalet bosnier som sökte asyl i Sverige. De flesta bosnier kommer direkt från Bosnien men många har vistats i andra Europeiska länder. År 2000 beräknas ca 16 000 asylsökande
ha kommit till Sverige mot 11 231 år 1999. Migrationsverket placerar de asylsökande på förläggningar över hela landet i väntan på att deras asylansö- kan blir prövad.
I Norrbotten finns nu ca 450 asylsökande i förläggningsboende i Boden. I Rå- neå och Älvsbyn placerades ca 100 på varje ort under december månad år 2000. Enligt uppgifter från Migrationsverket kommer vecka tre 50 asylsö- kande att placeras i Vidsel och vecka sex kommer upp emot 400 asylsökande till Svappavaara. Vistelsetiden för de nyanlända asylsökanden beräknas bli ett år, men blir förmodligen längre beroende på överklaganden i tillståndsfrågan.
Med anledning av landstingets nya organisation med en primärvårdsdivision har Bodenförvaltningen åtagit sig ansvaret att administrativt hantera schablo- nersättningarna för all hälso- och sjukvård åt asylsökande. Vårdcentralerna i Älvsbyn och Råneå som klarar åtagandet med befintlig personal fakturerar primärvården Boden enligt riksavtalet för utomlänsvård, vilket innebär 500 kr för läkarbesök, 300 kr för sjukvårdande behandling och 1 200 kr för hälsoun- dersökning.
För asylsökande placerade i Boden har Flyktingmedicinska enheten vid Björknäs ett primärvårdsansvar. För asylsökande placerade i Älvsbyn och Råneå har vårdcentralerna på respektive ort liknande ansvar. Primärvården i Kiruna kommer att ta ansvar för de asylsökande i Svappavaara. Vittangi vårdcentral bedöms inte vara aktuell för detta uppdrag.
Placeringen av 400 asylsökande i Svappavaara är bekymmersam i många av- seenden, inte minst ekonomiska. På orten har landstinget ingen etablerad tandvårds- eller hälso- och sjukvårdsverksamhet. Enligt beräkningar finns behov av att placera två sjuksköterskor på förläggningen, alternativt en sjuk- sköterska och en undersköterska. Behovet av läkarinsatser kan begränsas till några timmar per vecka. Boden har åtta läkartimmar per vecka för 450 asyl- sökande.
Personalen, som eventuellt måste rekryteras från bemanningsföretag, är bosatt i Kiruna och måste transportera sig med bil till Svappavaara då kollektivtra- fik saknas. Avståndet är fem mil enkel väg. För de flesta undersökningar och till specialistvård måste asylsökande transporteras till Kiruna. För besök hos psykiatrin är man hänvisad till Gällivare.
I dag finns kompetens för psykiatriskt bemötande av asylsökande och flyk- tingar med inriktning mot krigs- och tortyrskador i Sunderby sjukhus. Med nuvarande organisation är den kompetensen begränsad till det egna upptag- ningsområdet. Förhoppningen är att den nya organisationen med divisioner möjliggör ett flexibelt nyttjande av resurser och kompetens i hela länet.
Migrationsverkets placering av asylsökande i Svappavaara innebär att lands- tingets åtagande omöjligt kan utföras inom den ram som schablonersättning- arna ger. Vi kommer att ta upp detta via Landstingsförbundet och samver- kansnämnden för norra sjukvårdsregionen.
Schablonersättningen och landstingets åtagande
En arbetsgrupp kommer att ta fram riktlinjer för landstingets åtagande och hur man ska fördela och effektivt nyttja den statliga ersättningen. Flexibla lösningar måste tillämpas då förutsättningarna för att ge vård skiljer sig åt
mellan berörda orter. Vårdcentralerna i Råneå och Älvsbyn klarar åtagandet med befintlig personal medan Kiruna däremot måste rekrytera personal. De långa avstånden i Kiruna fördyrar verksamheten genom att kostnaderna för transporter blir höga och dessutom tillkommer lokalhyra.
Schengenfördraget
Schengenavtalet har undertecknats av samtliga EU-länder utom Storbrittanien och Irland. De nordiska länderna kommer att delta i det praktiska samarbetet från och med mars 2001. Den 25 mars släpps all gränskontroll i Sverige och kontroller därefter kommer att koncentreras till flygplatser och hamnar. För att EU:s mål om fri rörlighet för personer ska uppnås, måste kontrollerna av resande tas bort vid gränserna mellan EU-länderna. Det praktiska
Schengensamarbetet kommer att påverka Migrationsverkets arbete. Sverige kommer troligen att se en ökad rörlighet hos asylsökande. Sveriges ordföran- deskap i ministerrådet innebär att ett tiotal arbetsgrupper kommer att ägna sig åt asyl-, visum- och invandrarfrågor.
Information och handledning
Inför placering av asylsökande på de nya orterna har information ägt rum på respektive vårdcentral där Migrationsverket, kansliet och primärvården i Bo- den har medverkat. Information i Kiruna sker den 1 februari. Sjuksköterska från Flyktingmedicinska enheten på Björknäs vårdcentral har svarat och kommer att svara för handledning och stöd till berörda vårdcentraler.
Tillsyn, granskning och uppföljning
Den mellan staten och Landstingsförbundet gjorda överenskommelsen reglerar innehåll och omfattning av vård åt asylsökande. Socialstyrelsen har fått rege- ringens uppdrag att följa upp överenskommelsen. En granskning av asylsjuk- vården kommer att genomföras i Norrbotten under januari och februari i år.
Landstinget lämnar en årlig uppföljning till Landstingsförbundet avseende landstingets kostnader, vårdens omfattning och statens ersättningar. Uppfölj- ningarna ligger till grund för överläggningarna mellan staten och Lands- tingsförbundet om ersättningen till landstingen för sjukvård åt asylsökande.
Lägesrapport från projektet Unga i Focus
Landstinget deltar tillsammans med Hallands läns landsting i ett treårigt pro- jekt som drivs av hjälpmedelsinstitutet. Projektet finansieras i huvudsak av medel från allmänna arvsfonden. Landstinget bidrar med 300 000 kr.
Projektets mål är att under en treårsperiod utveckla en modell för en väl fun- gerande hjälpmedelsverksamhet för barn med funktionshinder i åldersgruppen 0–18 år. I en sådan verksamhet ska det finnas hjälpmedel som tillgodoser barns behov i alla avseenden.
Projektet har under det första året arbetat mycket med att inventera behoven hos barn med funktionshinder, att informera om projektet och att delta i en minimässa riktad mot barnhjälpmedel. Den största uppgiften har varit att till- sammans med barnhabiliteringen, syncentralen och hörcentralen ta fram nya riktlinjer för förskrivning som ska testas under projekttiden.
Jag ser med stor tillförsikt fram mot de återstående två åren. Jag hoppas att projektet ska kunna skapa en hjälpmedelsförsörjning som barn, föräldrar och
personal känner sig nöjda och tillfreds med och där man kan ha en öppen dia- log om vad som fungerar bäst för det funktionshindrade barnet.
Sysselsättningen inom kultursektorn ökar
Sysselsättningen inom kultursektorn är på uppgång. Efter en minskning fram till 1998 har nu antalet anställda under de två senaste åren ökat med 250 per- soner. Jämfört med riket är ökningen större och som helhet ligger Norrbottens län nu i nivå med riksgenomsnittet, dvs 30 anställda per 1 000 invånare. Den vanligaste formen för kulturproduktion är ideell förening med uppemot 2/3 av antalet arbetsställen.
Kultursektorn i Norrbottens län har drygt fyra procent av antalet arbetstill- fällen i länet och består av drygt 4 600 personer. Arbetet utförs på
1 276 arbetsställen runtom i länet. Ungefär 450 av dessa arbetsställen är en- mansföretag medan drygt 600 har färre än fem anställda. Enmansföretagen är vanligast i grupperna intresseorganisationer samt teater/litteratur/nöjen.
Intresseorganisationerna svarar för ungefär 30 procent av verksamheten, där- näst kommer gruppen folkhögskolor och studieförbund samt produktion av böcker och dagstidningar med vardera 15 procent. Idrottslig verksamhet sva- rar för 15 procent av kultursektorn, räknat i antal anställda.
Rapport från Skolverket om Grans naturbruksskola
Skolverket har valt ut ett antal skolor från hela Sverige för att försöka hitta lärande exempel på ”goda skolor” och deras verksamhet. Enligt Skolverkets rapport har Grans naturbruksskola lyckats belysa extern och intern samver- kan och kunnat använda pressen som kanal för att få ut information om sko- lans verksamhet. Skolans samarbete med jordbruksnäringarna, Piteå kom- mun, andra utbildningsanordnare, elevernas arbetsplatsförlagda utbildning, skolans deltagande i utställningar och konferenser m m får högt betyg.
Skolverket menar också att Grans naturbruksskola har en helhetssyn där teori och praktik går hand i hand och där eleverna verkligen sätts i centrum. Skol- ledningens syn på eleven som kund är också speciell, tycker Skolverket. Varje elev kommer till skolan med en summa pengar och därför ska de också vara delaktiga eller som eleverna själva säger: "Vi är satta i centrum". På Grans naturbruksskola sitter elevrådets ordförande med i ledningsgruppen och har eget kontor med dator och mobiltelefon. Eleverna har stort inflytande och är genom elevrådet delaktiga i det mesta som händer skolan.
Skolverkets rapport återfinns på Kultur- och utbildningsförvaltningens hem- sida, alternativt under adress w.w.w.nll.se/kulturochutbildning
Controllerrapporter
Den första rapporten redovisar en uppföljning av besök hos privata sjukgym- naster. I rapporten redovisas att kostnaderna ökar samtidigt som besöken minskar. Orsaken är att allt fler besök ersätts med särskilda arvoden. Försla- gen i rapporten avser remisshantering, uppföljning av landstingets egen verk- samhet samt hur kostnadsansvaret för privat vård kan hanteras i den nya or- ganisationen.
Den andra rapporten är en uppföljning av hur regelverket om investerings- stoppet har hanterats inom landstinget under 2000. Totalt har det investerats i kapitalinventarier, exklusive hjälpmedel, för 52 mkr varav 35 mkr inom hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. Motsvarande investeringar 1999 upp- gick till 81 mkr exklusive Sunderby sjukhus.
Mina kommentarer
Jag kommer att vidta följande åtgärder med anledning rapporten om besök hos privata sjukgymnaster:
I anslutning till arbetet med landstingsplanen för 2002 ska frågorna om remisser för sjukgymnastik att diskuteras vidare.
Kostnadsansvaret för besök hos privat sjukgymnast kommer att läggas på division Primärvård.
Motsvarande kostnadsansvar för läkarbesök läggs på berörda divisioner.
Divisionschefen för Primärvård kommer att få i uppdrag att beakta de öv- riga förslagen i rapporten.
Beträffande rapporten om investeringar kan jag konstatera att investerings- stoppet haft önskad effekt på de totala utgifterna. För investeringarna 2001 pågår ett beredningsarbete som beräknas vara klart i februari. För framtida styrning av investeringar ska principer för ansvar, beredning och uppföljning tas fram under våren.
Revisionsrapporter
Norrbottens minne – journalarkivet
Komrev har på uppdrag av landstingets revisorer gjort en granskning av hur uppbyggnaden av arkivverksamheten - Norrbottens minne vid Björkskatans vårdcentral - har förhållit sig till beslutade mål, riktlinjer samt kalkyler för personal- och lokalresurser.
Av rapporten framgår att uppbyggnaden av arkivverksamheten inte hållit sig till de ursprungliga beräkningarna av de resurser som var grunden till lands- tingets beslut 1997 om att lokalisera arkivet till Björkskatans vårdcentral.
Dessa beräkningar har varit svåra att tyda, bl a beroende på att det i lands- tingsstyrelsens beslut angavs endast ”nuvarande kostnadsram”.
Då förutsättningarna ändrades och nya problem uppdagades som gav ekono- miska konsekvenser, borde uppdraget ha omprövats och getts nya direktiv.
Som nu blivit fallet måste, uppdraget, direktiven och styrningen av projektet anses vara i stora delar bristfälligt, vilket också lett till ett antal problem i ge- nomförandet.
Det man särskilt vill framhålla är:
Personalresurserna är idag mycket fler än i de ursprungliga beräkningarna.
Den volym medicinska handlingar som arkivet hanterar är mycket större än beräknat.
Antal uppdrag och aktiviteter är mycket fler än beräknat.
Sammantaget innebär detta att det finns en obalans mellan bedriven verk- samhet och avsatta resurser.
Det beräknade arkivutrymmet är redan nu fyllt. Det kan innebära att ytter- ligare investeringar i nya arkivlokaler måste göras.
Finansierings- och budgetfrågan mellan Sunderby sjukhus och landstingets kansli vad gäller kostnaden för köp av arkivtjänster inte är löst. Därför har inte heller kultur- och utbildningsförvaltningens avtalsförslag underteck- nats av Sunderby sjukhus.
Mina kommentarer
Jag har gett Klas Tunbrå i uppdrag att kartlägga arkivverksamheten i länet och det arbetet ska var klart den 1 februari. I det arbetet ska ingå de syn- punkter som framkommit i revisorernas granskning. Hänsyn måste tas till den omställning det innebär att gå från pappersjournaler till digitala journaler.
Sunderby sjukhus får inför 2001 i uppdrag att minska antalet aktiviteter mot arkivet samt att genom ökad digitalisering minska ökningstakten av använda hyllmetrar för att uppnå en kostnadssänkning på 3,0 mkr. När budgeten för hyra för Sunderby sjukhus fastställs ska även hänsyn till hyra för arkivet tas.
Den del som särskilda organisationen finansierar tas med vid senare beslut om den särskilda organisationen.
Kostnaden för år 2000 är 7,5 mkr och finansieras enligt nedan (mkr):
Sunderbyn har avsatt i budget 2,0
Sunderbyn, särskilda organisationen 1,0
Hyra från landstingets kansli 1,5
Summa 4,5
Ofinansierat 3,0
Den ofinansierade delen på 3,0 mkr delas mellan Sunderby sjukhus och arki- vet. Sunderby sjukhus har trots digitalisering av verksamheten fortsatt att öka arkiverat material samt haft hög förfrågningsfrekvens. Arkivet får stå för en del av risken med att bygga upp ny verksamhet.
Diagnosregistrering till Socialstyrelsen
Revisorerna påtalar i rapporten brister i landstingets redovisningen av vård- tillfällen i den slutna vården vid sjukhus och vårdcentraler avseende diagnos- registrering och registrering av skadeorsak vid olycksfall. Rapporten innehål- ler även en redovisning över bristernas möjliga ekonomiska effekter på det statsbidrag landstinget erhåller för hälso- och sjukvård. Rapporten redovisar att landstinget, beroende av antaganden, kan gå miste om ett belopp i interval- let 17–80 mkr årligen som en följd av bristerna.
Mina kommentarer
Med anledning av revisorernas rapport har följande åtgärder vidtagits:
En analys har genomförts som visar att bristerna i vårdtillfällesredovis- ningen har åtminstone två orsaker. En är förknippad med ett fel i det pro- gram som hämtar uppgifter om vårdtillfällena ur VAS/medicinsk registre- ring. Felet innebär att vissa vårdtillfällen som har en diagnos i
VAS/medicinsk registrering i redovisningen till Socialstyrelsen har kommit att redovisas utan diagnos.
Det innebär att ett förhållandevis stort antal vårdtillfällen för varje år fel- aktigt kommit att redovisas som ej diagnossatta i det underlag som lämnats till Socialstyrelsen. En annan orsak till bristerna är att det föreligger en faktiskt eftersläpning av diagnossättning av vårdtillfällen.
Felet i det program som hämtar uppgifter ur VAS/medicinsk registrering har korrigerats. Det innebär för framtiden att alla vårdtillfällen som är diagnossatta i VAS/medicinsk registrering även kommer att redovisas med diagnos till Socialstyrelsen.
Sjukhusdirektörerna har fått order om att omgående vidta nödvändiga åt- gärder för att vårdtillfällesredovisningen ska vara komplett vid den tid- punkt varje år som uppgifterna ska levereras.
Eftersom det är landstinget som är uppgiftslämnare till Socialstyrelsen så har jag infört en rutin som innebär att de uppgifter som ska levereras kvalitetssäkras innan de lämnas vidare. Ansvaret för att kvalitetssäkringen sker har jag lagt på ekonomidirektören i samråd med den system-ansvarige för IS Vård.
Mot bakgrund av de konstaterade felet i redovisningen av vårdtillfällena avseende år 1997–1999 har landstinget hos Riksskatteverket (RSV) begärt dels att statsbidraget avseende år 2000 ska omräknas, dels att förestående beslut om statsbidraget avseende år 2001 och kommande beslut om stats- bidraget för år 2002 ska grunda sig på nya och korrigerade uppgifter.
Skattemyndigheten i Norrbotten har fått vår begäran översänd till sig från RSV. Myndigheten avser, om det är tidsmässigt möjligt, att hantera lands- tingets begäran för åren 2000, 2001 och 2002 i ett sammanhang. Det är dock inte säkert att så blir fallet. Det kan bli så att skattemyndigheten hanterar frå- gan om omräkning av statsbidraget för år 2000 för sig, eftersom det är en fråga som beslutades i fjol och där besvärstiden gått ut. Ett separat beslut är således tänkbart i den frågan.
När det gäller landstingets begäran för åren 2001 och 2002 så måste RSV och SCB göra nya beräkningar innan skattemyndigheten kan fatta något beslut.
Arbetet hos RSV och SCB kommer att ta viss tid. Det är oklart hur länge det dröjer men det handlar sannolikt om ett antal veckor.
Landstinget har för några dagar sedan fått skattemyndighetens preliminära beslut om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för 2001. Jag har idag for- mellt begärt rättelse av det beslutet eftersom det bygger på de uppgifter om vårdtillfällen som landstinget tidigare levererat och som nu har korrigerats för åren 1997–1999.
Hemsjukvård - samverkan i vårdkedjan
Kommunrevisorerna i Boden och Älvsbyn samt landstingsrevisonen i Norr- botten har uppdragit till Komrev att studera kommunernas och landstingets samverkan inom hemsjukvård. Undersökningen har fokuserats på de delar i vårdkedjan som berör kommunernas och landstingets informationsöverföring samt samverkan i samband med vård i patientens eget hem/ordinärt boende.
I syfte att säkra styrning och uppföljning av hemsjukvård anser revisorerna att det finns ett behov av att klargöra definitioner och begrepp kring vårdfor-
men hemsjukvård. De anser också att utvecklingsarbetet ska ske i samverkan mellan kommun och landsting.
Revisorernas granskning visar på brister i informationsöverföring mellan de båda huvudmännen men också mellan primärvård och slutenvård. Visserligen kan informationsöverföringen förbättras i samband med den pågående datori- seringen under förutsättning att tydliga rutiner är upprättade, vilka inte kan påvisas vid granskningen.
Vidare fångar revisorerna upp förbättringsområden som t ex förbättrade och säkrade rutiner för samordnad vårdplanering, uppföljning och utvärdering.
Landstinget lever endast delvis upp till de kvalitetskrav för avvikelserapporte- ring som anges av Socialstyrelsen om att förslag och synpunkter från patien- ter och närstående ska tas om hand och beaktas.
Mina kommentarer
Jag kan konstatera att begreppen hembesök, hemsjukvård och hemsjukvårds- besök sedan hösten 1999 är definierade begrepp inom landstinget.
Vidare har jag noterat att det finns uppenbara behov av att förbättra rutiner för informationsöverföring mellan de båda huvudmännen och mellan lands- tingets primärvård och slutenvård. Rutiner för samordnad vårdplanering, upp- följning och utvärdering måste ses över och förbättras.
Nödvändigheten av samverkan mellan de båda huvudmännen kommer under 2001 att aktualiseras i arbetet ”Lokal handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården” som bland annat syftar till att förbättra samverkan i olika vårdkedjor, däribland hemsjukvård och vård i livets slutskede.
Berörda divisionschefer i nya driftsorganisationen kommer att få i uppdrag att se över och förbättra bland annat rutiner för informationsöverföring och sam- ordnad vårdplanering. För att möjliggöra kvalitativ uppföljning för hemsjuk- vård och vård i livets slutskede pågår sedan hösten 2000 förbättringsarbete med att utveckla kvalitetsindikatorer, mätinstrument och mätmetoder. Dessa kommer att prövas vad gäller validitet och reabilitet våren 2001 för att däref- ter kunna tillämpas.
Den särskilda organisationen vid Sunderby sjukhus Komrev har i en revisionsrapport granskat den särskilda organisationen vid Sunderby sjukhus för att ge underlag för en bedömning om hur avvecklingen fortskrider och hur personalen bereds möjlighet att delta i sjukhusets ordinarie verksamhet.
Man konstaterar i rapporten att antalet anställda i den särskilda organisation- en sedan starten senhösten 1999 mer än halverats och att det är positivt. Men man pekar också på att:
Den särskilda organisationen har finansierat ordinarie vikariat där perso- nal från den särskilda organisationen uppehållit vikariatsförordnande.
Vikariatsförordnanden har inte registrerats i Pabas.
Viss övertidsersättning i samband med arbete inom sjukhusets ordinarie verksamhet belastat den särskilda organisationen
Man noterar att den särskilda organisationen utför städning av vårdhögsko- lans lokaler utan att erhålla motsvarande kostnadstäckning vilket inte är för- enligt med intentionerna bakom tillkomsten av den särskilda organisationen.
Av rapporten framgår också att det finns situationer där arbetstagare erbjudits anställning men av olika skäl avvisat erbjudandet; ibland har också ett visst motstånd kunna märkas hos verksamhetsansvariga att rekrytera fast personal ur den särskilda organisationen.
Förvaltningen skriver i sin handlingsplan 2001–2003 att arbetet med att er- bjuda personal i den särskilda organisationen annan anställning inom lands- tingets verksamheter i Luleå och Boden kommer att intensifieras med mål att inom tre år avveckla organisationen.
Åtgärder som planeras för perioden 2001–2003:
Utveckla den övergripande styrningen och planeringen av verksamheten.
Effektivisera den ekonomiska styrningen.
Intensifiera insatserna riktade till personalen.
Utveckla uppföljningen av verksamheten.
Mina kommentarer
Handlingsplanens åtgärder anser jag vara bra. Men när det gäller arbetet med att erbjuda personalen annan anställning bör möjligheter till praktik eller an- ställning i privat eller annan offentlig verksamhet undersökas. Som exempel kan nämnas att kunna pröva annat arbete under en tid av högst tre månader med bibehållen lön.
Jag anser också att handläggningen av ärenden där personal avböjer skäligt erbjudande om anställning behöver skärpas. Enligt riktlinjerna för den sär- skilda organisationen ska erbjudande om tillsvidareanställning hos annan lik- värdig arbetsgivare inom det egna yrkesområdet och med motsvarande an- ställningsvillkor accepteras av den anställde. Om denne tackar nej till erbju- dandet kan uppsägning bli aktuell.
Delårsrapporter per augusti och oktober 2000
Komrev har på uppdrag av landstingets revisorer gjort en granskning av de- lårsrapporter per augusti och oktober 2000. Granskningen är en uppföljning av en revisionsrapport avlämnad i juni 2000 avseende delårsrapport per april med anledning av de kraftiga budgetöverskridandena.
Uppdraget var att granska landstingsstyrelsens och direktionernas styrning och uppföljning av ekonomin. Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.
Revisorerna vill främst lyfta fram följande:
I likhet med tidigare granskning kan det konstateras att direktionerna, och då framför allt Sunderbydirektionen, inte förmår hålla verksamheten inom tilldelade ekonomiska ramar. Det verkar som direktionerna mer eller mindre accepterat de prognostiserade underskotten.
De sparåtgärder som beslutats för år 2000 har inte varit tillräckligt kraft- fulla. Inriktningen på direktionernas arbete med att nå en ekonomi i balans synes i stället främst ha tagit sikte på åren efter år 2000.
En mer eller mindre medveten underbudgetering av kostnaderna för bl a riks- och regionsjukvård.
Underskottet i Sunderbydirektionen har försämrats under året från 60 mkr i april till 79 mkr i årsprognosen per oktober. Sparåtgärder med anledning av underskottet diskuterades i direktionen först i oktober och då i en om- fattning som uppenbart saknade erforderlig kraft. Av hearing med repre- sentanter från Sunderbydirektionen kan revisorerna konstatera att den eko- nomiska uppföljningen och rapporteringen till direktionen inte varit till fullo.
Mot bakgrund av de senaste årens underskott, samt det förhållande att landstinget kommit överens med regeringen om kostnadsreduceringar för att senast år 2002 uppnå en ekonomi i balans, anser revisorerna att det är väsentligt att den ekonomiska styrnings- och uppföljningsprocessen i alla led utvärderas och utvecklas.
Mina kommentarer
År 2001 införs en ny organisation med ett tydligt uppdrag att komma till rätta med de ekonomiska underskotten. Under de första fem månaderna sker upp- följningen mot förvaltningarna och därefter enligt den nya organisationen.
Uppföljningen kommer att ske genom månadsrapporter med utfall per febru- ari, mars och maj samt delårsrapport per april med utfall och årsprognos.
Förutom ekonomi med strategiska kostnadsslag och nyckeltal kommer nyckel- tal inom personal och verksamhet att analyseras.
Remissyttranden
Följande handläggning föreslås för inkomna remisser:
Yttrandet avser (yttrande till) Senast Handläggning Nationella riktlinjer för kranskärlssjukvård
2000 (Socialstyrelsen)
2001-02-01 Kansliet avger yttrande Turistvägar i Norrbottens län – kartläggning
och förslag till prioritering av åtgärder (Läns- styrelsen)
2001-02-09 Inget yttrande avges
Energiplan för åren 2000–2005 (Bodens kommun)
2001-02-28 Inget yttrande avges Principförslag till organisation, drift,
kvalitetssäkring och finansiering av ett Inter- netbaserat verktyg för ekologiskt hållbar offentlig upphandling (Miljödepartementet)
2001-03-30 Styrelsen 2001-03-22
Departementspromemorian Samverkan mellan skola och arbetsliv. Om möjligheter- na med lärande i arbete (Utbildningsde- parte-mentet)
2001-03-30 Styrelsen 2001-03-22
Betänkandet (SOU 2000:106) Medborgar- skapskrav i svensk lagstiftning (Kulturdepar- tementet)
2001-03-30 Inget yttrande avges
Beslut
Rapporten godkänns.
Anteckning
Landstingsfullmäktige har i Landstingsplan 2001 fastställt att en program- grupp ska tillsättas med uppgift att följa och utvärdera kvinnosjukvården i länet. Gruppen ska bl a säkerställa att förutsättningarna för inflyttningen till Sunderby sjukhus respektive Gällivare sjukhus föreligger innan inflyttning sker.
Avsikten har vari att tillsätta programgruppen vid dagens sammanträde. I av- vaktan på detta har partiernas gruppledare utgjort programgrupp. Vid grupp- ledaröverläggningar den 24 januari behandlades planen för förändringar av kvinnosjukvården i Malmfälten, varvid konstaterades att förutsättningarna för flyttning av berörd verksamhet till Gällivare sjukhus föreligger. Flyttningen kan därmed verkställas. Gruppledarna Kenneth Backgård (ns) och Stefan Tornberg (c) var inte närvarande vid överläggningarna.
§ 13
Motion 9/00 om översyn av den samlade kulturbudgeten (v-gruppen)
Dnr 774-00
Motionen
Det har under de senaste åren varit en trend att ständigt lägga på mer och mer sparkrav på kulturen, därför anser vi att man är tvungen till stora förändring- ar. Om sparkraven fortsätter i samma takt som hittills så kommer kulturverk- samheten att inom några år vara helt urholkad. Utöver tidigare lagda spar- krav, har det även lagts ett extra sparkrav på 9,8 mkr som måste effektueras år 2002; ett beslut som Vänsterpartiet reserverade sig mot. Denna summa är en tiondel av den totala kulturbudgeten. Om det fortsätter i denna takt återstår snart endast medel för fasta kostnader och ingen verksamhet kan bedrivas.
Vi inom vänsterpartiet tycker att kulturen är av sådan stor betydelse för män- niskorna i länet samt för den regionala utvecklingen att vi anser att den inte bara ska finnas kvar, utan den ska även stärkas. För att det ska bli möjligt krävs en mycket förändrad form, nya strukturer samt nytt regelverk.
Dessa sparkrav är troligtvis inte de sista som kommer att drabba kulturen. Vi måste visa på att kulturen inte är en tärande verksamhet, utan visa att den tillför otroligt mycket, både emotionellt samt i form av externa medel. Kultur är en mycket viktig faktor för människors hälsa och välbefinnande (det är be- visat att människor som regelbundet konsumerar kultur har bättre hälsa än genomsnittet).
Kultur är även en näringsgren. Musik, främst ungdomsinriktad, har bidragit till att denna kulturyttring har placerat sig på en tredjeplats vad gäller den svenska exportindustrin. Detta har bidragit till att även andra kulturyttringar
har lyfts fram och rönt stor framgång, samt att det har skapats ett intresse för dessa både nationellt och internationellt. Detta tycker vi att man bör utnyttja, men för att ha en möjlighet till detta krävs en enormt flexibel verksamhet, och som inte kör fast i förutbestämda mönster.
Landstinget ska bidra till samt gå i spetsen för en regional utveckling där lä- nets resurser tas till vara på bästa möjliga sätt. Institutionerna ( Norrbottens- musiken, Norrbottensteatern m m) bör finnas kvar men få en helt ny uppgift.
De ska skapa möjligheter för hela länets konstnärer, författare, filmskapare, skådespelare, musiker, teatrar, musikgrupper, dansare samt alla dess kringnä- ringar. Till institutionerna ska det t ex knytas upp personer vars enda uppgift kan bestå i att söka extern offentlig finansiering.
Vi måste även ha en större tilltro till tjänstemännen. Som det är nu sitter poli- tiker i nämnder och beslutar om ärenden som det är svårt för en fritidspoliti- ker att kunna ta del av och samtidigt bedöma om det är bra eller dåligt. Vi föreslår därför att en gång om året utarbeta politiska måldokument, och sedan lämna över dessa till tjänstemännen att utföra. Vid följande nämndmöten tar politikerna del av resultat och uppföljning samt att de politiska målen upp- fyllts.
Vad gäller folkbildning, verksamhetsbidrag, organisationsbidrag samt pens- ionärsorganisationer så tycker vi att man bör utforma dessa ärenden på samma sätt som de riktade kulturinsatserna, nämligen i målinriktad projekt- form.
Vi tycker vidare att man ska stärka de riktade kulturinsatserna, det är nämli- gen inom detta område som den största utvecklingen och kreativitetens finns.
Vänsterpartiet yrkar:
att man gör en total översyn av den sammanlagda kulturbudgeten.
att man utarbetar måldokument som främjar ett kreativt, aktivt samt flexibelt kulturliv som omfattar hela länet.
att budgetramen fastställs först efter att man utarbetat nya måldokument.
Beredningens förslag
Landstingsstyrelsen avger följande yttrande och förslag till fullmäktige:
I och med den nya politiska organisation som beslutades av fullmäktige den 19 december 2000 inrättas en regional beredning. Den ska bland annat lämna förslag till landstingsplanen inom det regionala utvecklingsområdet, varav kulturen utgör en viktig del. Som särskilt uppdrag har beredningen att vidare- utveckla kriterier och riktlinjer för projekt- och organisationsbidrag inom kul- turområdet.
Enligt landstingsstyrelsens mening är det i det sammanhanget som de frågor som aktualiseras i motionen lämpligen ska behandlas. Styrelsen föreslår där- för fullmäktige att fatta följande beslut:
Motionen och styrelsens yttrande överlämnas till regionala beredningen.
