Divisionernas delårsrapporter augusti 2017

(1)

Divisionernas

delårsrapporter augusti

2017

(2)

Innehållsförteckning

Division Närsjukvård ... 3

Division Länssjukvård ... 26

Division Folktandvård ... 54

Division Service ... 63

Division Länsteknik ... 78

(3)

Division Närsjukvård

Sammanfattning

Divisionens chefer och ledningsgrupper genomgår ett kompetensutveckl- ingsprogram i patient- och flödesorientering. Utbildningen förväntas ha posi- tiva effekter på tillgänglighet, produktion och att skapa hållbara verksam- hetsprocesser med patientfokus som också förbättrar arbetsmiljön och skapar ökad arbetstillfredsställelse.

Produktionen minskar både avseende antalet vårdtillfällen och vårddagar.

Antalet läkarbesök och besök till övriga vårdgivare minskar totalt sett, men inom psykiatrin ökar besöken inom samtliga grupper. Målet för vårdgarantin uppnås ej och ett långsiktigt hållbart arbete krävs för att arbeta mot en köfri vård. Omstruktureringar av vårdplatser har skett på flera sjukhus i länet för att skapa en mer resurseffektiv verksamhet.

Utveckling av e-tjänster och distansöverbryggande teknik fortsätter i hela länet och antalet mottagningar som har planerad vård på distans har dubble- rats.

Divisionen har fortfarande rekryteringssvårigheter och hög personalomsätt- ning inom vissa områden. Den arbetade tiden, antalet anställda övertid samt sjukfrånvaron minskar. Arbetade övertidstimmar och vikarietimmar för sjuk- sköterskor har delvis ersatts av hyrsjuksköterskor. Åtgärder inom beman- ningsplanering och introduktion av nyanställda börjar ge effekt. Behovet av inhyrda läkare är fortvarande ett stort inom primärvården och psykiatrin.

Divisionen redovisar en något högre nettokostnadsutveckling för perioden jämfört med föregående år. Resultatet tom perioden har försämrats något jämfört med föregående år medan årsprognosen visar en resultatförbättring med 60 mkr jämfört med 2016. Divisionens prognosticerade underskott på 260 mkr kan sammantaget hänföras till egen och inhyrd personal.

Verksamhet

Produktion

Besök

201708 201608 Förändring

%

Läkarbesök 237 924 248 431 -4,2%

Primärvård 174 501 185 518 -5,9%

Somatik 53 947 54 177 -0,4%

Psykiatri 9 476 8 736 8,5%

Övriga vårdgivarbesök 362 943 369 108 -1,7%

Primärvård 268 773 279 685 -3,9%

Somatik 55 236 52 399 5,4%

Psykiatri 38 934 37 024 5,2%

(4)

Produktionen minskar avseende antalet vårdtillfällen, antalet läkarbesök och besök till övriga vårdgivare.

Totalt sett minskar läkarbesöken inom samtliga närsjukvårdsområden. Inom verksamhetsområde psykiatri ökar antalet läkarbesöken i Piteå och i Sun- derbyn. En av anledningarna till minskningen inom primärvården är den omlistningen som skedde i samband nedläggning av Furunäsets hälsocentral.

Privata hälsocentraler har nu en större andel av patientunderlaget jämfört med tidigare.

Även det totala antalet besök till övriga vårdgivare har minskat totalt sett.

Minskningen har varit störst inom primärvården medan besöken till övriga vårdgivare inom somatik och psykiatri ökar.

Totalt sett minskar antalet vårdtillfällen med 6,7 procent. Antalet vårdtill- fällen ökar inom primärvården. Inom somatiken minskar antalet vårdtill- fällen inom samtliga närsjukvårdsområden undantaget Kalix.

Omorganisationen vid Sunderby sjukhus har berört samtliga avdelningar inom internmedicin, vilket har medfört att man under vissa perioder har tvingats dra ner på antalet disponibla vårdplatser för att inte äventyra säker- heten. Detta i kombination med den resursbrist som råder kan ses som en förklaring till minskningen av antalet vårdtillfällen.

Tillgänglighet

Andel som fått läkarbesök inom 90 dagar Avser totalen inom specialiserad vård

Vårdtillfällen

²⁰¹⁷⁰⁸ ²⁰¹⁶⁰⁸ Förändring

%

Totalt 13 875 14 871 -6,7%

Primärvård 1 158 1 135 2,0%

Somatik 11 005 11 837 -7,0%

Psykiatri 1 712 1 899 -9,8%

(5)

From 2017 är målet för tillgänglighet inom den specialiserade vården des- amma som vårdgarantin dvs. 100 procent av nybesök till läkare och behand- lingar ska ske inom 90 dagar. From 2017 ingår samtliga mottagningar i mät- ningen.

Tom augusti har 77 procent fått sitt läkarbesök inom 90 dagar. Det är en försämring med en procentenhet jämfört med samma period föregående år.

Under årets andra tertial försämras tillgängligheten enligt samma mönster som föregående år. Samtidigt har antalet genomförda besök ökat med 1,4 procent under samma period. Resultaten varierar stort mellan sjukhusen och kliniker i länet. Vuxenspykiatrin på länsdelsjukhusen, samt hematologi och smärtmottagning vid Sunderby sjukhus ligger stabilt kring målsättningen. De största volymerna av antalet väntade återfinns främst inom lung-och hud- sjukvård där tillgängligheten är fortsatt låg.

Andel som fått åtgärd/behandlingar inom 90 dagar

Inom divisionens verksamheter har 96 procent av patienterna fått sin be- handling inom 90 dagar. Det är en förbättring med fem procentenheter jäm- fört med samma period föregående år. Under samma period har det även skett en kraftig ökning av antalet behandlingar, främst inom vuxenpsykiatrin.

Orsaken till detta är att man börjat registera Labo- patienter på ett korrekt

sätt.

(6)

Balanserad styrning

Medborgare

Divisionens mål Indikator Mått Målupp-

fyllelse

Utveckling

En jämlik och jämställd

hälsa Andel listade med

genomförd hälsosamtal

Öka

Riskbedömning avseende

levnadsvanor vid depress- ion, ångest och sömnstör- ningar

60 %

Riskbedömning avseende levnadsvanor vid diabetes, hypertoni och över- vikt

60 %

Riskbedömning avseende levnadsvanor vid hjärtin- farkt

60 %

Riskbedömning avseende levnadsvanor vid stroke

60 %

Färgsymboler enligt divisionens gradering av måluppfyllelse:

Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring

En jämlik och jämställd hälsa

Utförda hälsosamtal ökar något med motsvarande period året innan. Fler hälsocentraler utför hälsosamtal och fler utbildas till hälsosamtalsutförare.

Från januari 2017 erbjuds 50-60 åringar även provtagning av blodsocker och kolesterol, vilket har lett till ökat intresse hos befolkningen att delta i hälso- samtal.

Divisionen når ej målet för riskbedömningar inom något av de fyra priorite- rade områdena. Resultaten varierar stort mellan sjukhusen och kliniker i länet. Utbildning och informationsinsatser genomförs och arbeten med att se över att rätt sökord används och hur dokumentation ska ske fortsätter.

Verksamhet

Divisionens mål Indikator Mått Målup pfyl- lelse

Utveckl- ing

Vårdgarantin ska upp- fyllas med fokus på flödeseffektivitet

Andelen som nås av vägambulans inom 30 min vid prio 1-uppdrag

90 %

(7)

Andelen distansbesök och/eller behandlingar ska öka

Tid till läkare Akut- sjukvård

(TTL-median)

< 30 min Nytt mått

Totala vistelsetiden Akutsjukvård (TVT- median)

< 180 _min Nytt mått

Andel patienter som får kontakt med hälsocen- tralen via telefon samma dag (0:an)

100%

Andel patienter som bedöms behöva träffa läkare och som får göra detta inom sju dagar (7:an)

100 %

Andel patienter som får besök/behandling inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar

100 % Besök

100 % Behandl.

Hälsocentral Specialiserad vård Antal Besök /behandlingar i länet

Öka

Nytt mått

Vårdskadorna ska halveras

Andel inneliggande patienter som drabbats av vårdskador, trycksår

0 %

Andel läkemedelsge- nomgångar i primär- vård senaste året, för patienter 75 år och äldre med fem eller fler läkemedel

50 %

Andel läkemedelsberät- telser 75 år och äldre med fem eller fler läkemedel, utskrivna från slutenvård

75 %

(8)

Patienten är delaktig i sin vård

En personcentrerad vård, där patienten är en i teamet i sin behandling

Antal samordnade individuella vårdplane- ringar (SIP) för patienter

> 65år

- Andel SIP där den enskilde deltagit i mötet

Öka med 25 %

50 %

Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring

Tillgänglighet - Akut omhändertagande

Andelen som nås av vägambulans inom 30 minuter vid prio1-uppdrag ligger stadigt kring 92 procent. Det finns stora skillnader mellan glesbygdsorter och tätort.

Måttet tid till läkare (TTL) samt totala vistelsetiden (TVT) på akutmottag- ningarna är ett nytt mått inom divisionen. Divisionen når totalt målet för mediantiderna. Närsjukvårdsområde Luleå Boden har fortfarande problem att klara tillgänglighetsmålen.

Motsvarande data, som redovisas till patientregistret (PAR) vid Socialstyrel- sens, visar att de akutmottagningarna vid länsdelssjukhusen ligger i topp när det gäller både TTL och TVT.

Tillgänglighet - Primärvården 0:an och 7:an

Tillgängligheten inom primärvården handlar dels om andel patienter som får kontakt med hälsocentralen via telefon samma dag, dels andel patienter som bedöms behöva träffa läkare och som får göra detta inom sju dagar.

Närsjukvårdens 27 hälsocentraler redovisar stora skillnader på tillgänglighet med ett spann på 66 procent och uppåt. Ingen av hälsocentralerna klarar målet att besvara 100 procent av samtalen samma dag. Fyra hälsocentraler klarar 95 procent eller mer att besvara samtalen samma dag.

Ingen hälsocentral klarar målet (100 procent) att erbjuda läkarbesök inom sju dagar. Fem hälocentraler har en tillgänglighet till läkare som överstiger 95 procent eller mer.

Tillgänglighet - 90 dagar specialiserad vård

Se avsnitt tillgänglighet

(9)

Digitalisering – distansvård

Arbetet med att utveckla e-tjänster och distansöverbryggande teknik pågår inom samtliga närsjukvårdsområden. Andelen distansbesök och behandling- ar fortsätter att öka, dock har registreringsrutinen varit eftersatt.

I dagsläget finns det 12 kliniker (6 st 2016) som har planerad mottagning på distans. Allt eftersom fler kliniker kommit igång med distansvården har även antalet besök dubblerats.

Exempel på några pågående aktiviteter vid närsjukvårdsområde Luleå Bo- den:

 Lungmedicin har fått ok för att starta upp fjärrövervakning av CPAP-apparater via en molntjänst för att kunna övervaka behand- lingen av andningsstörningar.

 Dietistenheten skall erbjuda de patienter som gör fetmaoperationer uppföljningsbesök via video

 Fysioterapi startar upp Vård på distans mot hälsocentral för patienter som har behandling i form av lymfterapi.

 Njurmottagningen genomför uppföljningsbesök på distans mot häl- socentral.

 Logopedin i Sunderbyn ger vård på distans (RPD i Sunderbyn och patienten är i videostudio på Gällivare/Kiruna sjukhus)

Patientsäkerhet

Den årliga PPM- mätningen av Trycksår som skedde i våras visade en svag minskning av andelen trycksår. Sedan 2015 har slutenvårdsavdelningarna vid sjukhus och hälsocentraler successivt övergått till att dokumentera risk- bedömningar för trycksår endast i VAS (även för undernäring, fall, mun- hälsa, vårdrelaterade urinvägsinfektioner och blåsdysfunktion). Tidigare skedde dokumentationen både i VAS och i det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Vid analys av följsamhet till den nya ordningen noteras att de flesta riskbedömningarna, >22 000 till och med andra tertialet, sker vid in- skrivning jämfört med utskrivning, då ca 12 000 riskbedömningar har doku- menterats. Det är främst enheter inom internmedicin och rehab samt obs- avdelningarna vid hälsocentralerna som arbetar systematiskt med att göra riskbedömningar och vidta åtgärder. Andelen riskbedömningar för personer

≥70 år skiljer sig mellan närsjukvårdsområdena och ligger mellan 20-40 %.

Följsamheten till dokumentation av insatta åtgärder har försämrats. Sprid- ningen ligger på mellan 0-70 % av de patienter som har bedömts ha risk/-er.

Läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser

Andel årliga läkemedelsgenomgångar för listade patienter ≥75 år med ≥5

uthämtade läkemedel har ökat med drygt 2 procentenheter under det andra

tertialet 2017. Snittet ligger nu på 19 procent med en spridning på mellan 4

procent till 53 procent. Flera hälsocentraler har haft stöd av apotekare i arbe-

tet vilket kan bidra till det förbättrade resultatet. En annan framgångsfaktor

är vikten av tydliga rutiner för läkare och läkarsekreterare kring dokumentat-

ionen av läkemedelsgenomgångar och att få spridning av arbetssättet till

inhyrda läkare.

(10)

Målsättningen 2017 är att 50 procent av listade patienter i målgruppen ska få en årlig läkemedelsgenomgång. Jokkmokks hc är ensamma om att uppnå målet, åtföljda av Överkalix och Porsöns hc som nu har passerat 30 procent.

För läkemedelsberättelser 2017 är målet att 75 procent av patienterna ≥75 år med ≥5 uthämtade läkemedel och ett vårdtillfälle senaste året ska få en lä- kemedelsberättelse i slutenvården. Snittet för divisionen ligger på 65 procent vilket är en ökning med fyra procentenheter sedan förra tertialet. Piteå och Kiruna NO klarar målsättningen. Kalix NO fortsätter att förbättra sina resul- tat och närmar sig 70 procent av patienterna i målgruppen. Sedan förra tertia- let är det Luleå/Boden NO som ökat mest genom att gå från 46 procent till 52 procent.

Samordnade individuella vårdplaneringar (SIP) för patienter ≥65 år

Den 1 januari 2018 träder den nya lagen om samverkan vid utskrivning av sluten hälso- och sjukvård i kraft. Som stöd för verksamheterna inom reg- ionen och kommunerna ska Lifecare, ett nytt vidareutvecklat IT-system (ti- digare Meddix öppenvård) för samordnad vårdplanering användas. Verk- samheterna förbereder sig i olika utsträckning och på olika sätt för detta.

Vissa vårdavdelningar vid Kalix och Sunderby sjukhus samt hälsocentraler i Luleå och Haparanda kommuner har varit en del av piloten ”Min Plan” un- der perioden 25 april - 9 juni 2017 och har därigenom börjat arbeta med införandet. En del vårdavdelningar har infört pulstavla för progresskontroll.

Vissa hälsocentraler har utsett ansvariga för administrationen av SIP och fast vårdkontakt och/eller samverkat med kommunerna för att tydliggöra prak- tiska rutiner. Några hälsocentral har anskaffat teknik för att möjliggöra vård- planeringar via Skype. Slutligen har vissa hälsocentraler arbetat strategiskt med att sätta sig in i lagen och dess konsekvenser medan andra verksamheter efterlyser information om införande och utbildning.

Totalt har 280 SIP registrerats i Meddix Öppenvård till och med andra tertia-

let, vilket är cirka 12 procent fler än motsvarande period förra året. För ål-

dersgruppen ≥65 år är resultatet 217 utformade SIP i Meddix Öppen-

vård. Därutöver har ytterligare 26 SIP påbörjats i Lifecare under pilotinfö-

randet. Detta innebär att divisionen hittills inte klarar 2017 års målsättning

att öka antalet SIP med 25 procent. Kalix och Gällivare närsjukvårdsområde

står för över 70 procent av SIP:arna. I dessa närsjukvårdsområden deltar

mer än hälften av patienterna vid SIP-mötena vilket medför att divisionen

klarar 2019 års mål på 50 procent patientmedverkan. I 43 procent av

SIP:arna framgår det vem som är utsedd till Fast vårdkontakt

(11)

Kunskap och Förnyelse

fyllelse

Utveckling

Ett öppet förhållningssätt till utveckling och för- ändring

Utbildade processledare Öka

Utbildade i flödeseffekti- vitet

Öka

Patient- och flödesorientering

Ledskapsprogrammet inom patient- och flödesorientering fortlöper. Under det andra tertialet har varje närsjukvårdsområde hållit stegvis utbildning av enhetschefer, medicinska rådgivare och andra stabsfunktioner enligt ”train- the-trainer” strukturen, för att hela divisionen ska ha samma förutsättningar att utveckla och leda en flödesorienterad och självförbättrande verksamhet.

Totalt har 49 verksamhetschefer och 96 enhetschefer samt 27 medicinska rådgivare och 72 sektionsledare (eller annan stabsfunktion) påbörjat utbild- ningen. Lokala förbättringsarbeten är påbörjade.

Inom expertgrupperna pågår översyn av indikatorer för kol, hjärtsvikt och diabetes som ska presenteras i värdekompasserna för respektive område.

Arbetet med att färdigställa arbetet pågår under hösten.

Medarbetare

fyllelse

Utveckling

Sjukdomar som är relate- rade till levnadsvanor har minskat

Andel inhyrda timmar (läkare) i förhållande till totalt arbetade timmar

Minska

Andel inhyrda timmar (sjuksköterskor) i förhål- lande till totalt arbetade timmar

Minska

Sjukfrånvaro 4,0 %

Inhyrd personal

Andelen inhyrda läkare ligger i snitt på 17 procent. Andelen inhyrda läkare

är högst inom akut omhändertagande och primärvård. Kalix och Kiruna har

störst andel inhyrda läkare.

(12)

Anden inhyrda sjuksköterskor ligger på 1,4 procent och är oförändrat sedan årsskiftet 2016. Gällivare och Luleå Boden har haft störst andel inhyrda sjuksköterskor.

Sjukfrånvaro

Se avsnitt personalkostnader.

Ekonomi

fyllelse

Utveckling

Verksamheten anpassas till aktuell intäktsnivå

Resultat -70 mkr

Nettokostnadsutveckling Minska

Ekonomisk handlingsplan -250mkr

Antal årsarbetare Minska

Divisionens verksamheter har i uppdrag att reducera sina kostnader med 250 mkr. Av det totala uppdraget är 153 mkr definierat. Enligt prognosen kommer åtgärder motsvarande 91 mkr att effektueras under 2017.

Nettokostnadsutvecklingen ökar något och ligger nu på 3,3 procent totalt för

divisionen. Däremot är nettokostnadsutvecklingen hög inom primärvården.

(13)

Personal

Anställda och arbetad tid

Arbetad tid omvandlat till årsarbetare

Arbetad tid omvandlat till årsarbetare, rullande 12 mån

(14)

Antal anställda

Totalt arbetad tid och antal anställda

Den totala arbetade tiden i divisionen har minskat med 47 årsarbetare tom augusti jämfört med föregående år. Utvecklingen på rullande 12 månader visar att divisionen har minskat med 39 årsarbetare. Störst är minskningen i Kiruna med anledning av reducering av vårdplatser och en dagambulans i Vittangi. Sunderby sjukhus har haft hög personalomsättning som har påver- kat både produktion och tillgänglighet. Åtgärder har påbörjats med förstärkt introduktion till nyanställda samt bemanningsplanering utifrån vårdtyngd.

Detta har gett goda resultat i form av minskat beroenda av inhyrda sjukskö- terskor.

Antalet anställda har minskat totalt med 21 personer. Antalet tillsvidarean- ställda medarbetare har ökat med 9 personer och antalet vikarier minskat med 30 personer. Generellt beror minskningen på svårigheter att rekrytera.

Ett rekryteringsprojekt riktat till hela malmfältsområdet pågår och även vid Gällivare sjukhus pågår schemaläggningsåtgärder. Vid Kalix sjukhus har vårdavdelningar slagits ihop för bättre bemanningsplanering.

Inom primärvården vidareutbildas ett antal sjuksköterskor till AKS som ska

möjliggöra än mer kompetens-/uppgiftsväxling från läkare. En utmaning för

hälsocentralerna på de konkurrensutsatta orterna är att anpassa bemanningen

till listningsläget.

(15)

Varav övertid rullande 12 mån

Varav övertid omvandlat till årsarbetare

Övertid

Övertiden har minskat med 10,7 procent, motsvarande åtta årsarbetare jäm-

fört med föregående år. Övertiden har minskat samtliga månader med undan-

tag från augusti månad som ökat med fem årsarbetare. Övertiden minskar på

alla länsdelsjukhus och minskningen är störst i Kalix. I Luleå /Boden är

övertidssuttaget oförändrat jämfört med samma period föregående år. Bristen

på vikarier och tillgången till inhyrda sjuksköterskor gör andelen övertid

ligger ändå förhållandevis högt.

(16)

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i divisionen har minskat från 5,63 procent till 5,41 procent från föregående år, varav långtidssjukfrånvaro har minskat med 0,38 procentenheter samtidigt som korttidssjukfrånvaron har ökat något. Sjuk- frånvaron har överlag minskat i samtliga närsjukvårdsområden, men det finns enskilda enheter som har hög sjukfrånvaro, främst inom primärvården.

Insatser för att minska sjukfrånvaro genomförs på samtliga områden.

Ekonomi

Periodens utfall Resultatutveckling

Divisionen redovisar ett underskott med 186 mkr, vilket är en försämring

med 3 mkr jämfört med föregående år.

(17)

Divisionen har i sin handlingsplan som mål att reducera kostnaderna med 250 mkr under 2017. För måluppfyllelse krävs att divisionen per augusti månad redovisar ett underskott med högst 123 mkr. Periodens resultat avvi- ker med minus 63 mkr, varav primärvården avviker med minus 55 mkr.

 De planerade sparåtgärderna har gett effekt motsvarande 48 mkr vilket är minus 12 mkr mot planerat uppdrag per augusti (60 mkr). Kommen- tarer finns under avsnittet ekonomisk handlingsplan.

 Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen lägre kostnader för ett antal poster vilket förbättrat resultatet med 39 mkr.

Kostnader för egen personal uppvisar en resultatförbättring med 24 mkr.

Lägre övertidsarbete samt färre anställda vikarier och timanställda har bidragit till resultatförbättringen. Köp av riks och-regionsjukvård visar totalt en resultatförbättring med 2 mkr. Divisionen har högre kostnader för regionsjukvården vid NUS men samtidigt lägre kostnader för köp av rikssjukvård. Ett nytt avtal och lägre kostnader för inköp av PCI-material har påverkat sjukvårdskostnaderna positivt och visar en resultatförbätt- ring med 4 mkr. Divisionen har haft ökade intäkter för utskrivningsklara patienter främst på Sunderby sjukhus samt återbetalning av moms för inhyrd personal vilket har förbättrat resultatet med 7 mkr respektive 2 mkr.

 Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen opla- nerade kostnadsökningar vilket försämrar divisionens resultat med 86 mkr. Bristen på ordinarie personal ersätts i större utsträckning med inhyrd personal. Resultatförsämringen förklaras av framförallt fler in- hyrda läkartimmar inom samtliga verksamhetsområden för att täcka upp vakanser. Inom primärvården har ett nytt avtal tecknats i år om fasta lä- karlinor. En kombination av dyrare avtal samt volymökning på grund av oplanerade personalhändelser bidrar till resultatförsämringen. Division- ens resultat för inhyrd personal har försämrats med 39 mkr. Vårdvalser- sättningen inom primärvården visar totalt en resultatförsämring med 15 mkr. Lägre ersättning för nollbesök jämfört med föregående år har på- verkat resultatet negativt med 10 mkr, vilket förklaras av en budgettek- nisk åtgärd. Jämfört med föregående år har regionens hälsocentraler färre listade invånare vilket delvis beror på en annan geografisk indel- ning jämfört med föregående år. Resultatförsämring uppgår till 5 mkr.

Divisionens samlade läkemedelskostnader inkluderat rabatter och stats-

bidrag har sammantaget ökat och försämrar resultatet med 11 mkr. Den

största kostnadsökningen avser cancerbehandlingar som sker på våra

mottagningar. En opåverkbar kostnad som ökat kraftigt avser kirurgiska-

cytostatikabehandlingar. De ordineras av länssjukvården och utförs på

länsdelssjukhusen. Resultatförsämringen för divisionen uppgår till 6

mkr. Utbetalda ersättningar till privata vårdgivare på taxa har ökat och

påverkar resultatet negativt med 2 mkr. Inom vår egen produktion har

färre besök och vårdtillfällen inom samtliga verksamheter jämfört med

föregående år (undantag vuxenpsykiatri) försämrat resultatet för patient-

intäkter med 4 mkr. För övriga intäkter och kostnader redovisar en resul-

tatförsämring med 6 mkr.

(18)

 VO

Netto- utfall 17.08 (mkr)

Netto- utfall 16.08 (mkr)

Netto- kostnads- utveckl- ing 17.08/

16.08

Resultat- mål 17.08 (mkr)

Resultat 17.08 (mkr)

Prognos

NO Luleå-Boden -1 032,3 -1 001,5 3,1 % -82,4 -109,8 -152,6

NO Kiruna -104,9 -103,8 1,1 % -8,0 -10,2 -17,1

NO Gällivare -174,3 -172,5 1,0 % -4,7 -5,6 -8,2

NO Piteå -328,3 -327,3 0,3 % -16,9 -23,5 -29,8

NO Kalix -177,1 -165,4 7,1 % -18,8 -35,9 -53,5

NO Div gem -116,5 -100,6 15,8% 7,7 -1,0 0,8

Totalt -1 933,4 -1 871,1 3,3 % -123,1 -186,0 -260,4 Varav Primärvård -176,5 -138,2 27,7 % 0,0 -55,0 -68,6 Manuell juste-

ring av felaktig bokföring av läkemedel*

2,2 Justerat resultat

i regionens

delårsrapport -123,1 -183,8 -260,4

*Manuell justering tillagd av centrala ekonomi-och planeringsenheten

Nettokostnadsutveckling

Nettokostnadsutvecklingen följs upp varje månad på samtliga organisato-

riska nivåer i divisionen. Sammantaget har divisionen en något högre netto-

kostnadsutveckling under 2017 (3,3 procent) vid jämförelse mot föregående

år (3,0 procent). Detta förklaras av att kostnader för egen personal och lab

analyser är oförändrade samt att kostnader för sjukvårdsmaterial är lägre

jämfört med föregående år. Som tidigare redovisats har divisonen en kraftig

ökning (21 procent) av inhyrd personal. En ändrad redovisning av stimu-

lansmedel har också bidragit till en högre nettokostnadsutveckling.

(19)

Verksamhetens intäkter

Övriga intäkter: Under året har Migrationsverket dragit ned antalet asylplat- ser i länet vilket innebär att asylintäkter vid hälsocentralerna beräknas minska med 15 mkr. Under sommaren har kvotflyktingar från Italien och Grekland börjat flygas in till länet för snabbutredning för vidare utplacering på olika boenden. Ingen fast ersättning utgår utan enbart en rörlig ersättning för hälsoundersökningar. Både öppenvårdsbesök och antal vårdtillfällen minskar vilket försämrar patientintäkterna med 4 mkr. Däremot beräknas ersättningar för utskrivningsklara patienter öka med 6 mkr. Ersättningar för nationella satsningar så kallade stimulansmedel är högre i år på grund av försenade aktiviteter från föregående år. Ersättningarna är överförda från 2016 och påverkar intäkterna med 9 mkr. Lägre kostnader för Hepatit-C ger lägre statsbidrag med 3 mkr.

Verksamhetens kostnader

(20)

För att klara uppdraget finns fortsatt behov av inhyrd personal, främst di- striktsläkare, men även specialistläkare inom akut omhändertagande, psykia- tri, neurologi samt invasiv kardiologi (PCI). Behovet av inhyrda sjuksköters- kor finns vid psykiatrin, akut omhändertagande och till vissa internmedi- cinska avdelningar vid Sunderbyn och Gällivare.

Kostnader för riks-/ och regionsjukvård prognostiseras till en lägre kostnad i år. Förra året höga kostnader orsakades av ett fåtal dyra vårdtillfällen (ECMO-patienter) beräknas utebli i år. Övriga kostnader och tjänster mins- kar. Genom bättre upphandling så har kostnader för sjukvårdsmaterial mins- kat inom främst hjärtsjukvården vid Sunderbyn. Överföring av ansvaret för medicinteknisk utrustning till Länsteknik har medfört att divisionen har minskat sina kostnader för reparationer och underhåll. Minskade lokalytor sänker hyreskostnaderna samt ett bättre nyttjande av distansteknik bidrar till att kostnader för resor och logi minskar.

Årsprognos

Divisionens uppdrag att under 2017 minska kostnader för att klara ett resultatmål (-70 mkr) kommer ej att uppnås. Prognosen visar ett underskott med 260 mkr, vilket är en resultatförbättring med 60 mkr jämfört med 2016.

Resultatet avviker med 190 mkr utifrån resultatkravet. Divisionens progno- stiserade underskott kan sammantaget och förenklat hänföras till

personalkostnader för egen och inhyrd personal. Förändringen jämfört med föregående år förklaras av

 De planerade åtgärderna enligt närsjukvårdsområdenas

handlingsplaner beräknas reducera kostnaderna med 91 mkr vilket är minus 159 mkr mot planerat uppdrag för 2017 (250 mkr). Division- en har lämnat kommentarer, se avsnitt ekonomiska handlingsplaner.

 Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen lägre kostnader för ett antal poster vilket förbättrat resultatet med 18 mkr. Köp av färre dyra vårdtillfällen utanför länet beräknas för- bättra resultatet med 7 mkr. Köp av sjukvårdsmaterial fortsätter att minska och bidrar till en resultatförbättring med 3 mkr. På intäktssi- dan finns en resultatförbättring med 6 mkr, då ersättningar för ut- skrivningsklara patienter ökar (3 mkr) och återbetalning av statsbi- dragsmoms (3 mkr) vilket beror på mer inhyrd personal än föregå- ende år. Även personalkostnaderna kommer att förbättra resultatet med enbart 2 mkr. Det beror på att divisionen kommer att i större ut- sträckning under hösten nyttja personal för att genomföra olika akti- viteter inom nationella satsningar.

 Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen

oplanerade kostnadsökningar vilket försämrar divisionens prognosti-

serade resultat med 49 mkr. Kostnadsökningar prognostiseras för

inhyrd personal som beror på en kombination av volym- och prisök-

ning. Resultatförsämringen beräknas till 41 mkr. Vidare så progno-

stiseras en kostnadsökning för läkemedel inklusive rabatter och

statsbidrag. Ökningen finns främst inom behandlingar inom cancer-

vården på samtliga sjukhus men även kostnader för receptläkemedel

ökar. Resultatförsämringen uppgår till 17 mkr varav drygt 7 mkr är

ordinerade av länssjukvården. Vårdvalsersättningen minskar och be-

(21)

räknas försämra resultatet med 7 mkr. Övriga intäkter beräknas för- bättra resultatet med 16 mkr. Det beror bland annat på minskade pa- tientintäkter och asylersättningar samt ökade projektintäkter och er- sättningar för nationella satsningar.

Ekonomiska handlingsplaner

Utifrån direktiv från regionledningen har division Närsjukvård i uppdrag att vidta åtgärder som sänker kostnaderna med 250 miljoner kronor för att under 2017 minska underskottet till minus 70 mkr. Varje närsjukvårdsområde har en ekonomisk handlingsplan och fördelat uppdrag som ska sänka kostnader- na. Det innebär att det finns framtagna åtgärder motsvarande 153 mkr av de 250 mkr som divisionen fick i uppdrag. Utfallet per augusti visar att divis- ionen reducerat sina kostnader med 48 mkr per augusti och effekten för 2017 är beräknad till 91 mkr. Resultaten tillsammans med nettokost-

nadsutvecklingen följs upp varje månad enligt framtagen rutin.

Luleå-Boden: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 140 mkr. Identifie- rade åtgärder uppgår till 97 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att reducera kostnader med 10 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 5 mkr.

Prognosen pekar på att enbart 3 mkr kommer att reduceras i år genom lägre kostnader för personal. Verksamheten klarar inte att minska labkostnaderna på grund av försenad uppstart med patientnära analyser på akutmottagning- en. Internmedicin har i uppdrag att reducera 44 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 40 mkr. Prognosen pekar på att verksamheten klarar att reducera kostnaderna med 20 mkr under året. Uppdraget att reducera inhyrda läkare inom KC hjärtsjukvården är inte möjligt under 2017 utan reduceras först under 2018. Det pågår utbildning av egen personal som kan utföra PCI- behandlingar. Från juni månad har köp av inhyrda sjuksköterskor upphört inom hjärtsjukvården. Internmedicin-geriatrik klarar inte sitt uppdrag med att reducera kostnaderna för inhyrd personal. Brist på neurologläkare samt av- delningssjuksköterskor, främst på natten, orsakar stora fördyringar. Verk- samheten klarar inte heller att reducera kostnader för lab, blod och läkeme- del enligt plan. KC infektion/hud/lunga/reuma kommer delvis att reducera inhyrda läkare och sjuksköterskor. Kostnader för rekvisitionsläkemedel inom reumatologen fortgår med utbyte till ett billigare alternativ. Inom KC rehab finns i planen ökade intäkter för MMR och TMU. Försäkringskassan har tillfälligt stoppat beställningarna och därmed uteblir intäkterna. Vux-

V e rk s a m he t

Uppdra g he lå r

2 0 17

Uppdra g pe rio d

2 0 17

Ut f a ll pe rio d

2 0 17

P ro gno s 2 0 17

NO 64 Luleå-B o den 140,0 26,8 31,0 53,5

NO 65 Kiruna 9,6 3,8 1,2 3,3

NO 66 Gällivare 9,5 3,6 1,3 3,6

NO 67 P iteå 31,0 14,2 8,0 19,7

NO 68 Kalix 28,0 10,4 4,2 8,0

NO 69 Divgem 31,6 1,6 1,9 2,7

T o t a lt 2 4 9 ,7 6 0 ,4 4 7 ,6 9 0 ,8

(22)

enpsykiatrin har i uppdrag att reducera 14 mkr och i dagsläget är 7 mkr av dessa identifierade. Prognosen visar att verksamheten kommer att reducera kostnader för personal men inte fullt ut för inhyrda sjuksköterskor. Den be- räknade kostnadsreduktionen uppgår till 5 mkr. Primärvården i Luleå/ Bo- den har i uppdrag att sammantaget reducera kostnaderna med 35 mkr varav 18 mkr är identifierade. Prognosen pekar på att hälsocentralerna kommer att minska kostnaderna med 12 mkr under 2017. Planering och genomförande av sammanslagning av fyra hälsocentraler till två pågår. Den ekonomiska effekten beräknas först under 2018. I handlingsplanen för Luleå-Boden finns även att kostnader för riks-och regionsjukvård ska minska med 11 mkr genom lägre kostnader för rikssjukvård. Prognosen pekar på att kostnaderna totalt kommer att minska med 4 mkr. Orsaken är att kostnader för regionvård har ökat samt höga kostnader för enstaka dyra vårdtillfällen (transplantation- er) vid Sahlgrenska. Uppdraget att minska kostnaderna för specialistläke- medel inom internmedicin uppgår till 17 mkr. Effekten av byte av preparat främst inom medicin och lunga beräknas uppgå till 10 mkr under 2017.

Kiruna: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 10 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 6 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att redu- cera kostnaden med 2 mkr och samtliga åtgärder är identifierade. Ett nytt jouravtal mellan Kiruna hälsocentral, Norrskenets hälsocentral och samjou- ren är försenat och kommer att reducera kostnaden först från 2018. Intern- medicin ska reducera kostnader med 3 mkr och samtliga åtgärder är identifi- erade. Förtätning av vårdplatser till en avdelning är genomfört och den eko- nomiska effekten beräknas bli 2 mkr i år. Primärvården och Kiruna hälso- central har i uppdrag att reducera kostnaden med 1 mkr för att nå en budget i balans. Hälsocentralen kommer att klara sitt ekonomiska uppdrag på grund av en bättre sommarplanering. Staben och närsjukvården gemensamt har i uppdrag att reducera kostnaderna med 4 mkr varav åtgärder motsvarande 0,4 mkr är definierade. Staben ska reducera personalkostnaden med 0,4 mkr och den planerade effekten är beräknad till 0,3 mkr under 2017.

Gällivare: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 10 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 5 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att redu- cera 2 mkr och samtliga åtgärder är definierade. Uppdraget att reducera in- hyrda sjuksköterskor kan inte genomföras. I Gällivare råder stor brist på sjuksköterskor vilket gör det svårt att bedriva verksamhet utan inhyrd perso- nal. Internmedicin har i uppdrag att reducera kostnaderna med 1 mkr och samtliga åtgärder är definierade. Enligt plan ska vårdavdelningarna beman- nas med ordinarie sjuksköterskor och inhyrd personal ska enligt prognosen minska med 1 mkr. Primärvården har i uppdrag att minska kostnaden med 2 mkr och samtliga åtgärder är definierade. Från och med september kom- mer Pajala hälsocentral att ha färdigutbildade AKS-sjuksköterskor, som självständigt bedömer egna patienter under jourtid. Jourkostnaden för in- hyrda läkare kommer därmed att minska enligt plan. Staben och närsjuk- vården gemensamt har i uppdrag att reducera kostnaderna med 5 mkr varav 4 mkr är definierade. Staben ska minska personalkostnaden med 1 mkr vilket kommer att uppnås.

Piteå: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 31 mkr. Identifierade åt-

gärder uppgår till 26 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att redu-

(23)

cera kostnaderna med 3 mkr varav åtgärder motsvarande 2 mkr är identifie- rade och avser inhyrd personal. Införandet av tre semesterperioder har under- lättat bemanningsplaneringent och uppdraget att reducera inhyrd personal kommer att uppnås. Internmedicin ska reducera kostnaderna med 5 mkr och i dagsläget är 1 mkr identifierade. De planerade åtgärderna för att minska kostnader för övertid, sommaravtal och inhyrd personal har inte varit möjlig på grund ansträngt vårdplatsläge under sommaren. Den ekonomiska effekten beräknas uppgå till 1 mkr. Vuxenpsykiatrin har i uppdrag att reducera kost- naderna med 11 mkr och samtliga åtgärder är identifierade. Inom länspsykia- trin har en neddragning av disponibla vårdplatser från 1 juni genomförts vilket beräknas minska personalkostnaderna med 2 mkr. Utfasningen av inhyrda läkare inom vuxenpsykiatrin sker i reducerad omfattning och den ekonomiska effekten beräknas till 4 mkr. Primärvården ska reducera kost- naderna med 12 mkr. Samtliga åtgärder är identifierade. Inom primärvården ska ett antal hälsocentraler reducera sin bemanning och därmed minska kostnaderna för egen personal och inhyrda läkare. Prognosen visar att totalt kommer 11 mkr att reduceras.

Kalix: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 28 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 16 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att redu- cera kostnaderna med 7 mkr varav 3 mkr är identifierade. Ny verksamhets- chef har precis påbörjat en översyn av uppdraget för och anpassa verksam- heten enligt uppdrag. Internmedicin har i uppdrag att reducera 14 mkr och åtgärder motsvarande 9 mkr är identifierade. Kostnaden för inhyrda läkare har minskat och ”randande” läkare är nu på plats. Effekten beräknas uppgå till 3 mkr. Reducering av inhyrda läkare har inte skett i planerad omfattning då verksamheten inte klarar av att bemanna med egna läkare som förväntat.

En sammanslagning av vårdavdelningar samt reducering av disponibla vård- platser för en bättre bemanningsplanering kommer att reducera kostnaderna med 1 mkr mot planerat 3 mkr. Detta på grund av ett stort antal uppsägning- ar bland sjuksköterskor. Helårseffekt uppnås under 2018. Primärvården har i uppdrag att reducera kostnaderna med 6 mkr varav 2 mkr är definierat.

Ökade personalkostnader under sommaren innebär att den ekonomiska ef- fekten blir något försämrad. Närsjukvårdsstaben ska reducera kostnaderna med 1 mkr och samtliga åtgärder är definierade. Personalkostnaderna beräk- nas minska med 0,5 mkr under 2017. Helårseffekten kommer att uppnås 2018.

Divisionsgemensamt: Det ekonomiska uppdraget beräknades enligt prognos

oktober 2016. Eftersom årsresultatet blev betydligt sämre uppstod en diffe-

rens. Denna differens (29 mkr) lades därför ut som ett uppdrag på divisions-

gemensamt. Åtgärder motsvarande 3 mkr är definierade och avser reduce-

ring av personalkostnader vilket kommer att effektueras under 2017.

(24)

Ekonomiska effekter av åtgärder mot inhyrd sjukvårdspersonal (Mkr)

En årsplan på kliniknivå för minskning av inhyrda är upprättad med rak pe- riodisering över året. Det är svårt att göra annan periodisering då behovet av inhyrd personal varierar över året och att månadsvis analysera utfallet mot sparplan. Jämförelse med föregående år är lika viktigt att beakta.

Divisonen har i uppdrag att minska inhyrd personal med 42 mkr. Prognosen pekar på att verksamheterna kommer att minska kostnaderna med 19 mkr under 2017. Luleå-Boden klarar inte uppdraget inom verksamheterna in- ternmedicin och vuxenpsykiatri, vilket har beskrivits tidigare i rapporten. I Piteå fortsätter reduceringen av inhyrda läkare under hösten inom vuxenpsy- kiatrin och primärvården. Inom akut omhändertagande i Kalix pågår rekryte- ring av läkare vilket kommer att minska inhyrda stafettveckor under hösten.

Divisionen har också oplanerade kostnadsökningar för inhyrd personal som beräknas uppgå till 40 mkr. Oförutsedda personalsituationer som uppstod under hösten 2016, bland annat tillfällig frånvaro för randning samt sjuk- dom, innebär att divisionen har högre kostnader i jämförelse med föregående år. En bekymmersam läkarsituation inom vuxenpsykiatrin, Luleå-Boden innebär att kostnaderna beräknas öka med 15 mkr för inhyrda. En ökad brist på sjuksköterskor vid Beroendecentrum ersätts också med inhyrd personal.

Inom internmedicin är orsaken främst en tillfällig frånvaro av PCI-operatörer i Sunderbyn. Från 2017 har ett nytt avtal tecknats om fasta läkarlinor för primärvården. Dessa avtal är dyrare men ger en bättre kontinuitet. Kostnads- ökningen fördelar sig mellan akut omhändertagande (6 mkr), internmedicin (8 mkr), vuxenpsykiatri (16 mkr) och primärvård (10 mkr).

V e r k s a m h e t

U p p d r a g he l å r

2 0 17

U p p d r a g p e r i o d

2 0 17

U t f a l l a c k p e r i o d

2 0 17

P r o g no s 2 0 17

N O 64 Luleå-B o den 14,5 2,3 3,3 2,6

N O 65 Kiruna 0,2 0,1 0,0 0,0

N O 66 Gälliv are 4,1 2,7 0,0 2,6

N O 67 P it eå 15,5 9,3 6,7 9,9

N O 68 Kalix 7,3 4,8 1,5 4,1

N O 69 D iv gem 0,0 0,0 0,0 0,0

T o t a l t 4 1, 6 19 , 2 11, 5 19 , 2

(25)

Åtgärder för att uppnå ekonomiskt resultatmål

Alla verksamhetsområden deltar i ledarskapsprogrammet ”Patient- och flödesorientering”. Flera har redan nu inplanerat fortsatt förvaltning av kunskap och metoden för att förbättra patientflöden och på sikt en lägre kostnadsutveckling. Fortsatt arbete med kompetensväxling samt samverkan mellan hälsocentraler kring utveckling av nya arbetssätt pågår. Konkreta tidssatta planer finns för att minska beroendet av inhyrda sjuksköterskor. Ett aktivt arbete pågår i divisionen för att minska inhyrda distriktsläkare inför 2018. Ett annat område är att utveckla metoder och mått för att följa upp relationen mellan personalresurser och produktion.

Divisionen har identifierat ytterligare åtgärder utifrån det ekonomiska uppdraget 2017 motsvarande 41 mkr. Eftersom åtgärderna inte kommer att ge effekt under 2017 så ingår de inte som definierat uppdrag. Uppdragen till närsjukvårdscheferna fördelar sig enligt nedan.

Investeringar

Kommentar Utfall 2017

Typ av investering (Mkr) Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2017

Utfall beslut före

2017 Utfall Summa

Beräknad årsprognos för investe- ringar

Inventarier 18,7 4,9 3,1 8,0 16,0

Närsjukvården totalt 18,7 4,9 3,1 8,0 16,0

V e r k s a m h e t

Y t t e r l i g a r e u p p d r a g h e l å r

2 0 17

N O 64 Luleå-B o den 19,0

N O 65 Kiruna 1,5

N O 66 Gälliv are 3,5

N O 67 P it eå 5,0

N O 68 Kalix 12,5

N O 69 D iv gem 0,0

T o t a l t 4 1, 5

(26)

Division Länssjukvård

Sammanfattning

 Sjukvårdande behandlingar ligger ganska stabilt och det har skett minskning av läkarbesöken.

 Vårdtillfällen i slutenvård minskar dels till förmån för behandling i öp- penvård

 Flera verksamhetsområden har problem med stor andel utskrivningsklara patienter som upptartar vårdplatser.

 Produktiviteten i slutenvård har sjunkit och det förklaras av hög omsätt- ning av personal och dubbelgång för introduktion av nya medarbetare och av inhyrd personal samt att vårdtyngden på de patienter som är inne- liggande är högre. När vårdplatserna är färre är också prioriteringen striktare och det är de sjukaste patienterna som upptar vårdplatserna. Vi ser också en produktionsminskning på operationsavdelningarna av samma skäl.

 Flertalet verksamhetsområden är nära eller i ekonomisk balans. VO Kir/Uro och VO An/Op/Iva är inte i balans vilket till stor del beror på ökades kostnader för cancervård och inhyrd personal.

 Prognosen är försämrad jämfört med tertial 1. Orsakerna är främst ökade kostnader för inhyrd personal på operation och för cancervård, samt lä- kemedel och patologi/cytologi.

Verksamhet

Sett över ett längre perspektiv för divisionen minskar antalet läkarbesök och antalet övriga vårdgivarbesök (sjukvårdande behandling) ökar. Resultatet för tertial 2 2017 följer således den långsiktiga trenden om en ökad poliklinise- ring inom divisionen. Den lägre andelen läkarbesök beror även på att antalet oplanerade besök (akuta) minskas och kan förklaras av att fler patienter om- händertas direkt av akutläkare på akutmottagning och således registrears inom närsjukvården.

Produktion

Besök

²⁰¹⁷⁰⁸ ²⁰¹⁶⁰⁸ Förändring

%

Läkarbesök 89 444 93 617 -4,5%

Somatik 87 799 92 216 -4,8%

Psykiatri 1 645 1 401 17,4%

Övriga vårdgivarbesök 70 434 71 445 -1,4%

Somatik 64 643 65 076 -0,7%

Psykiatri 5 791 6 369 -9,1%

(27)

Minskningen av vårdtillfällen andra tertialet 2017 beror till stor del på att antalet disponibla vårdplatser minskat (ca 5,5 procent färre än första tertialet 2016), vilket i sin tur är till följd av brist på sjuksköterskor.

Under året är det ca 7 procent av vårdplatserna totalt i divisionen som uppta- gits av utskrivningsklara patienter. En del vårdavdelningarna har få eller inga utskrivningsklara, medan andra har betydligt fler. Verksamhetsområde Orto- pedi har två avdelningar vid Sunderby sjukhus som haft i snitt 26 procent av vårdplatserna upptagna av utskrivningsklara patienter.

Produktivitet

Produktiviteten mäts på tre olika sätt. På avdelningarna mäts produktiviteten som antal vårdtillfällen per arbetad timme, dvs. arbetsproduktivitet. På oper- ation mäts produktiviteten dels som antal operationer per arbetad timme, dels som viktad knivtid per arbetad timma på hela operationsenheten alla perso- nalkategorier exkl. läkare. Anledningen till att både mäta knivtid och antal operationer per arbetad timme beror på att knivtiden säger mer om produkt- ionen när operationerna är få till antal men längre och större, medan antal operationer per arbetad timme säger mer om operationerna är fler till antalet, men med kortare operationstid eller knivtid.

Avdelningar

Produktiviteten, här definiterat som arbetade timmar per vårddag, på divis- ionens vårdavdelningar är relativt oförändrad inom VO Ob-Gyn. För VO Kir-Uro noteras en försämring under året i jämförelse med 2016. VO Orto- pedi och VO Barn (ej med i nedanstående figurer) uppvisar en högre produk- tivitet vissa månader under året samtidigt som andra månader uppvisar lägre.

Sammantaget har produktiviteten försämras något.

Den lägre produktiviteten kan bero på (1) hög personalomsättning som dels resulterar i ny personal kräver brevidgång för att utföra arbetsuppgifterna vilket ökar antalet timmar, och dels i att ny personal kräver längre ledtid för att uppnå full produktion. (2) Organisatoriska förändring som inledningsvis påverkar arbetssätten negativt och därmed sänker produktiviteten. (3) Ökad vårdtyngden per patient ökar antalet arbetade timmar per patient, vilket ökar antalet arbetade timmar per vårddag. Vi har haft en hög vårdtyngd under sommaren. (4) Administrativa orsaker. Exempelvis har en stor del av barn- morske- och undersköterskebemanningen registrerats som arbetade timmar på avd 55 när patienten befunnit sig på hotell Vistet och där vårdtillfället även registrerats.

Vårdtillfällen

²⁰¹⁷⁰⁸ ²⁰¹⁶⁰⁸ Förändring

%

Totalt 10 067 10 914 -7,8%

Somatik 9 949 10 803 -7,9%

Psykiatri 118 111 6,3%

(28)

Operation

Den viktade knivtiden på operationsenheten vid Sunderbysjukhus per arbe- tad timme har sjunkit inte bara under tertial 2, utan ligger lägre under hela året 2017 jämfört med åren 2013-2016.

Främsta förklaringen är ojämna operationslag, då det är brist på framförallt

anestesisjuksköterskor. Ett operationslag kan t.ex. inte nyttjas om det saknas

en anestesisjuksköterska. Detta gör att den totala knivtiden blir lägre. I juni

har det varit introduktioner av ny personal och studenter som medför dub-

belgång, med fler arbetade timmar som följd. En arbetsmiljöutredning på

operation har också inneburit en minskad verksamhet, men oförändrat antal

arbetade timmar. I slutet av juni och under juli månad har många prioriterade

operationer utförts, vilka ofta varit längre och mer avancerade.

(29)

På operation i Gällivare är personalsituationen ojämn och varierar med till- gången på vikarier, olika för olika veckor. På uppvakningsavdelningen (UVA) och på dagkirurgiska enheten (DKE) saknas i dagsläget 1,5 tjänster.

Det har varit osäkert vilka operationsdagar som VO Ortopedi ska ha i Gälli- vare, vilket gör att det blir svårt för personalen på DKE att planera och kalla patienter. Polikliniska operationstider har varit svåra att fylla upp. Patienter- na (ca 30) på väntelistan har alla valt att vänta med sin operation till i slutet av september/oktober. Kapacitet finns att öka antalet slutenvårsoperationer men möjligheten att nyttja operationskapaciteten begränsas av vårdplatsbrist.

För att nyttja operationssalarna har resurser i ställets flyttats från ortopedin

till anestesin för insättning och uttagande av ven portar. Dessa dagar tar or-

topediläkarna i stället emot nybesök, för att därigenom fylla på väntelistan

för polikliniska operationer.

(30)

I Piteå är det VO Ortopedi som driver operationsavdelningen. Här görs en- bart planerade operationer. Produktiviteten mätt som viktad kniv tid per ar- betad timme har förbättras. Det förklaras delvis av att snabbare och lättare operationer flyttats ut från centraloperation och i stället ersatts av färre och större operationer med längre kniv tid. En vattenskada på sterilcentralen under sommaren har gjort att antalet operationer har minskat något.

Tillgänglighet

Tillgänglighetsmålet har ändrats i regionen. Målet är numer desamma som vårdgarantin, dvs. att ingen ska behöva vänta längre än 90 dagar på sitt ny- besök till läkare eller på sin behandling eller operation.

Andel inom specialistsjukvården som fått läkarbesök inom 90 dagar

Nybesöken till läkare under andra tertialen är ca 16 procent lägre än under

första tertialen, på grund av neddragning under sommaren. Det är främst

(31)

under juli månad som neddragnigen är som störst och nybesöken till läkare i juli är ungefär hälften så många som andra månader, ca 1700 stycken i divis- ionen. Den faktiska tillgängligeten visar trots detta att drygt 70 procent av de som fått ett nybesök har fått det inom både 60 och 90 dagar. Det beror på att de som får komma på ett nybesök i juli är högt prioriterade och relativit hög andel av dessa behöver inte vänta.

Sett över hela tertialen har 72 procent fått komma på ett nybesök till läkare inom 90 dagar, vilket är lägre än alla jämförda år 2013-2016.

Andra på väntelistan till ett nybesök får i stället vänta längre och det är bara knappt hälften av de som stod på väntelistan i augusti som väntat kortare än 90 dagar. VO Ögon och VO Ortopedi har en tillgänglighet till nybesök inom 90 dagar på under 60 procent. Det innebär att 40 procent får vänta längre än vårdgarantins 90 dagars gräns.

Andel inom specialistsjukvård som fått åtgärd/behandlingar inom 90 dagar

Under tertial 2 har 82 procent fått sin behandling/operation inom 90 dagar.

Det är en högre andel jämfört med samma period 2016 och ligger ungefär på samma nivå som åren 2015 och 2014. Under andra tertialen infaller som- marperioden, med neddragning av verksamheten på operation. Det är unge- fär 20 procent färre operationer under andra tertialen jämfört med den första och i juli månad antalet operationer hälften jämfört med en vanlig produkt- ionsmånad. Tillgängligheten till behandling under juli visar att 90 procent av de som fått sin behandling under juli fått vänta max 90 dagar. Det är i princip ingen skillnad sett till hur många som väntat i 60 dagar eller mer, de som får behandling/operationer i juli får det för att det inte kan vänta. Lägre prioriterade patienter står i stället kvar på väntelistan och den sista juli hade närmare hälften av personerna på väntelistan väntat över 90 dagar.

Tillgängligheten på operation har förbättrats under året jämfört med föregå-

ende år. En mer strukturerad uppföljning av operationsverksamheten sker i

dag och det är snabbare återkoppling till respektive opererande klinik, samt

till operationsstyrelsen över problem och spilltid som uppkommit på operat-

ion. Största utmaningen för operationsverksamheten är att det är en stor brist

(32)

på specialistsjuksköterskor inom operation och anestesi. Utbildningstill- fällena är för få för att rekryteringen ska vara hållbar på sikt. Den korta sjuk- frånvaron är också hög vilket påverkar operationsprogrammet.

Förberedelserum innan operation saknas i dag i Sunderbyn, vilket hade kun- nat förbättra flödet ytterligare. En länsplanering och samverkan av operat- ionsresurser för att nyttja resurserna bättre i hela länet är också en utmaning.

Radiologiska undersökningar

Det är ökat antal remisser och väntande främst till ultraljusundersökningar i Sunderbyn. Försök har gjorts med batchbokning för testikelundersökning samt att boka flera patienter under samma tid. Tid till sonograf har också ökats.

MR-buss fortsätter användas under 2017 tillgänglighetsmedel används

(SVF-pengar).

(33)

Balanserad styrning

Medborgare

Landstingsfullmäktiges strategiska mål

A Nöjda medborgare B Sveriges bästa självskattade hälsa

Landstings- styrelsens mål

Framgångsfaktorer Styrmått Mått för målupp fyllelse

Mål- uppfyll else

Utveck ling

A2 Hållbara livsmiljöer

Medveten användning av förhållningssätt som bidrar till attraktiva och hälsosamma livsmiljöer, inkluderande demokrati, gröna miljöer, kollektiv- trafik, miljövänliga transporter, såväl som miljöer som bidrar till ett rikt kulturliv och friluftsliv och som underlättar hälsosamma levnadsvanor.

Vårdkonsultation- er/behandlingar på distans i specialiserad vård

Öka jmf med 2016 Kvinnor

Män

B1 En jämlik och jämställd hälsa

Hälso- och sjukvård samt tand-vård tar ansvar för att identifiera våldsutsatta vuxna och barn, och i samverkan med andra (internt och externt) erbjuda stöd och hjälp.

Antal tillfrågade om våldsutsatthet i nära relation

Öka Kvinnor

Män

Styrmåttet Antalet distansbehandlingar och distanskonsultationer inom den

specialiserade vården har historiskt sett varit låg inom divisionen. Åren 2016

och 2017 uppvisar en ökande trend. Ett flertal verksamheter har eller plane-

rar att införa både behandlingar och konsultationer på distans. Exempelvis

har VO ÖNH under 2017 inlett läkarbesök på distans för patienter i Gälli-

vare där läkaren befinner sig i på Öronmottagningen i Sunderbyn. Besöket

sker via polycom. En undersköterska gör undersökningarna med hjälp av ett

ortoskop. Ortoskopet är kopplat till polycom vilket gör att läkaren kan läsa

av bilden på distans. Testperioden har varit under mars- juni och 18 patienter

deltog. Utvärderingen visar följande: inga patientbesök ställdes in pga. tek-

niska problem. Av 18 patienter var det endast 1 patient som behövde ett

fysiskt besök för att säkerställa diagnosen (ett barn med ensidig hörselned-

sättning). Resultatet från enkäten visar att alla patienter haft en positiv upp-

levelse av distansbesök. Läkarens tid har kunnat utnyttjas bättre då hen inte

behövde utnyttja arbetstid till resor. Undersökningen har tagit samma tid

som ett fysiskt besök men då läkaren inte behövt resa har fler patient besök

skett. Undersköterskan är mer aktiv/delaktig i besöket. ÖNH kommer att

fortsätta med distansmottagning.

(34)

Styrmåttet Antalet tillfrågade om våldsutsatthet i nära relation visar en klar ökning jämfört med andra tertialet 2015 och 2016. Barnsjukvården står för störst andel tillfrågade och ökning sker både bland tillfrågade män såväl som kvinnor.

Verksamhet

Landstingsfullmäktiges strategiska mål A En effektiv verksamhet med god kvalité

B Helhetsperspektivet med personen i centrum

Utveck ling

A1 En verksamhet som är jämlik och kvantitativt

likvärdig All verksamhet är till- gänglig, anpassad efter behov och väl kommu- nicerad

Andel genomförda läkar-besök i specialiserad vård (faktisk väntetid), %

100 % inom 90 dagar Andel genomförda

åtgärder i specialiserad vård (faktisk väntetid),

%

100 % inom 90 dagar E-tjänster och distansö-

verbryggande teknik används för att erbjuda patienterna kontakt eller vård.

Specialiserad vård Öka

A2 En kun- skapsstyrd och säker verksamhet

En hög säkerhetskultur genom-syrar verksamheten. Vårdskadorna halveras

Andel läkemedelsberät- telser till patienter, 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel, utskrivna från sluten- vård, %

75%

Kvinnor Män PPM mätningar våren

2017 visar alla ett bättre resultat jf med 2016 års mätning.

- Trycksår - Vårdrelate-

rade infektioner - Basala hygi-

enkrav

Andel läkemedelsberättelser till patienter har minskat något jf med tertial 1

2017. I absoluta tal ligger dock nivån långt under målnivån. Anledningen till

den långsamma förändringen finns dels att hitta i dagens arbetssätt, dels i att

läkemedelsberättelser genomförs men inte dokumenteras korrekt i VAS.

(35)

Divisionen har intensifierat visualiseringen av antalet läkemedelsberättelse vilket förväntas öka dokumentationen under året.

PPM-mätningar (Trycksår, vårdrelaterade infektioner samt Basala hygien- krav) som genomfördes våren 2017 visar ett bättre resultat jämfört med 2016. VRI i stort oförändrat jämfört med 2016.

När det gäller trycksår så har ortopedkliniken genomfört en satsning på före- byggande arbete kring trycksår samt infört riskbedömning där hudbedöm- ning är obligatoriskt. Våren 2016 hade ortopedkliniken 33 procent trycksår i PPM mätningen och efter deras genomgripande arbete var siffran vid årets PPM mätning endast 4,8 procent.

Resultatet från den övergripande markörbaserade journalgranskningen som genomförs i Regionen visar att de insatser som genomförts för att förebygga blåsöverfyllnad har gett goda resultat. Divisionen har fortsatt väldigt få pati- enter med blåsöverfyllnad och vårdrelaterade urinvägsinfektioner.

Under våren har divisionens vårdavdelningar startat arbetet med doku-

mentation av riskbedömningar i VAS. Detta ersätter kvalitetsregistret Senior

alert. Verksamheterna har fått utbildningar innan införandet och verksam-

hetsutvecklarna i när-och länssjukvården har gemensamt arbetat med upp-

följning kring detta.

(36)

Andelen patientnämndsärenden har ökat, 101 ärenden andra tertialet 2017 jmf. med andra tertialet 2016 då divisionen hade 79 ärenden. Främst ses en ökning i antalet ärenden i gruppen vård och behandling samt organisation och tillgänglighet

Exempel på Gröna Korset

Divisionen har som mål att alla verksamheter ska ha påbörjat införande av

Gröna korset under 2017. Inom flera verksamheter har man kommit igång

eller planerar för införande under hösten. Verksamhetsutvecklarna har ge-

(37)

nomfört ett flertal utbildningar kring patientsäkerhet, där Gröna korset ingår som en viktig del. Vårdcheferna kommer tillsammans med verksamhetsut- vecklarna att ta fram gemensamma parameterar för mottagningarna liknande det som idag finns för vårdavdelningen.

Uppföljning av puls och förbättringsmöten samt visualisering sker månads- vis. Resultatet per augusti:

 Pulsmöten 100 procent

 Förbättringsmöten 84 procent

 Visualisering 68 procent

Under semesterperioderna har de flesta verksamheter genomfört dagliga pulsmöten det har dock varit svårare att kunna prioritera förbättringsmöten.

Din säkerhet på sjukhus

”Flygbladet – Din säkerhet på sjukhus” bygger på The Patient Safety Card

utvecklat av Guy’s and St Thomas Hospital NHS, London. Konceptet med

en illustrerad instruktion för ökad säkerhet har lånats från flyget och inform-

ation du hittar i stolsfickan när du ska ut och resa eller kabinpersonalens

säkerhetsgenomgång. Instruktionerna är korta och lätta att förstå samtidigt

som tydliga bilder förstärker budskapet. Modellen är hämtat från Region

Skåne. Kortet kan överlämnas direkt till patient i samband med inskrivning

eller läggas på patentens kudde eller sängbord. Din säkerhet på sjukhus” är

en bra hjälp och ett stöd för personal att involvera patienter att vara delaktiga

och ta ansvar för den egna hälsan. En pilot startade före sommaren på orto-

ped och gynekologiavdelningen, Sunderby sjukhus. Kommer att utvärderas

under senhösten.

(38)

Medarbetare

Landstingsfullmäktiges strategiska mål

A Attraktiv arbetsgivare B Aktivt medarbetskap

Utveck ling

B2 Hälsofräm- jande miljö

En bra miljö med fokus på hälsa och goda ar- betsförhållanden är faktorer för positiv hälsoutveckling och ett hälsofrämjande arbets- liv. Professionellt be- mötande och respektfull kommunikation är grunden för goda ar- betsrelationer.

Sjukfrånvaro % 4%