Hälsoutmaningar i Norrbotten
Norrbottningen dör tidigare än riket och är sjukare
Minska hjärt- och kärlsjukdomar Bättre matvanor
Minska stillasittande Öka fysisk aktivitet
Minska rökning i kommunerna
Vara goda förebilder för länets unga vad gäller levnadsvanor
Ungas hälsa och väg mot vuxenlivet
Ungas psykiska hälsa Utveckla goda levnadsvanor
Friska äldre bra för ekonomin
Goda levnadsvanor bland äldre för fler friska levnadsår Minska fallolyckor bland äldre
Olikheter i hälsa mellan grupper i befolkningen
Arbeta för att stärka hälsosvaga gruppers
förutsättningar till hälsa
Sammanfattning
Det övergripande målet för folkhälsoarbete i Sverige är att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Det är tio år sedan Sverige fick en nationell folkhälsopolitik baserad på elva målområden för folkhälsa. Dessa elva målområden beskriver bestämningsfaktorer som påverkar folkhälsan och är sådant som regionala och kommunala aktörer kan arbeta för att påverka i rätt riktning för att höja hälsan i befolkningen. År 2014 års hälsobokslut är något komprimerat och prioriterade hälsoutfall och riskfaktorer finns inkluderade. Folkhälsoindikatorer är långsamt rörliga mått vilket gör att tidigare års hälsobokslut kan användas för att se hur länet ligger till på alla målområden.
Barn
Länet har överlag goda uppväxtvillkor för barn i tidig ålder.
De flesta barn och unga i trivs i skolan, och under hela
grundskoletiden ligger länet förhållandevis bra till vad andelen som uppnår målen i skolan och är behöriga till gymnasiet.
Gymnasieresultaten samt närmaste åren efter ligger länet sämre till än riket.
Det psykiska välmåendet bland unga flickor är ett område att hålla koll på, då andelen gymnasieflickor som upplever sig må bra visar tendenser på att minska samtidigt som gruppen som ofta eller alltid är ledsen och nedstämd är jämförelsevis hög senaste läsåret. Självmordsfrekvensen bland unga kvinnor under senaste åren visar på en sakta ökning som inte återfinns i riket. Bland unga män i länet har självmordsfrekvensen tvärtom minskat.
Bruk av alkohol och tobak visar på mycket positiv utveckling bland unga, då senaste uppgifterna är att länet och riket har historisk låg andel som brukar alkohol och även rökning har minskat tydligt. Även snusning har minskat.
När det gäller övervikt och fetma, läskdrickande, fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet så finns en hel del att arbeta med i länet.
Framförallt pojkar har en andel med övervikt och fetma samt ett läskdrickande som tydligt ökar med åren till de att det blir vuxna.
Den stora andelen gymnasieelever som på sin fritid spenderar fem timmar eller mer framför TV, dator eller mobil visar på ett stillasittande som medför potentiella hälsorisker i framtiden.
Abortfrekvensen har minskat i länet bland tonåringar och unga vuxna.
Klamydiafallen i länet har avstannat i senaste två årens ökning.
Vuxna
Medellivslängden i länet ligger under rikets genomsnitt. Männen avviker mest negativt och vissa kommuner visar på mycket stora skillnader vad gäller mäns förväntade medellivslängd jämfört med i kommuner i riket men även i länet.
Den vanligaste dödsorsaken bland män och kvinnor i länet är hjärt- och kärlsjukdomar och näst vanligaste tumörer. Den höga dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar i länets kommuner är bidragande till den, jämfört med riket, låga medellivslängden bland framförallt män.
Jämfört med riket har länet ett lägre insjuknande i maligna tumörsjukdomar.
Psykisk hälsa bland unga kvinnor i länet bör ses som ett observandum med nedsatt välmående samt ökad
självmordsincidens. Bland män har självmordsfrekvensen ökat senaste åren i åldersgruppen 45 år och äldre.
Länet har ett högre ohälsotal än riket (Försäkringskassans utbetalda dagar sjukpenning mm) bland både män och kvinnor.
När det gäller övervikt och fetma, intag av frukt och grönsaker, fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet så finns en hel del att arbeta med i länet.
En av tio norrbottningar röker dagligen vilket är i nivå med riket.
Yngre röker mindre än medelålders män och kvinnor.
Variationerna i länets kommuner kan vara stora på olika områden så som rökning, alkoholriskbruk, intag av frukt och grönsaker mm.
Äldre
10 procent av länets befolkning är 75 år eller äldre. Det varierar hur åldersfördelningen ser ut i länets kommuner, i vissa av länets kommuner är hela 20 procent av kvinnorna 75 år eller äldre mot under 10 procent i andra.
Brukarundersökningar visar att hemtjänsten i länets kommuner överlag får gott betyg, medan boende/anhöriga på särskilda boenden ger lägre omdömen jämfört med i övriga riket (bemötande, möjlighet att vistas utomhus, mat etc).
Vanligare i Norrbotten än i riket att bland äldre att ha få sociala aktiviteter och att vara ensam. De flesta upplever dock att de har tillgång till praktiskt stöd.
Vanliga dödsorsaker är hjärt- och kärlsjukdomar, tumörer,
andningsorganens sjukdomar (KOL, lunginflammation mm) samt
demens.
Fallolyckor bland befolkningen i länet över 80 år är 63 per 1000 personer vilket är strax över snittet för riket men också bland de län som har flest fall.
Liksom i övriga åldrar behöver de äldre äta mer frukt och grönsaker samt är för överviktiga.
Många kvinnor i åldern 65-84 år har en stillasittande fritid.
Hälsans fördelning i länet är inte jämlik utan beror av utbildningsnivå, socioekonomisk status, kön, arbetsmarknadsstatus, sexuell läggning.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård riktar sig bland annat på rökning,
alkohol, matvanor och fysisk aktivitet som är levnadsvanor som
tillsammans beräknas bidra till en femtedel av den samlade
sjukdomsbördan.
Barn
Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på lång sikt. Under barndomen läggs grunden för hälsa i vuxen ålder. Landstinget ska därför bidra till att stödja barns och ungdomars positiva utveckling.
Prioriterade områden för landstingets arbete med barn och ungdomar är:
Psykisk hälsa
Övervikt och fetma
Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning
Sexuell hälsa (sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter)
God livskvalitet
Här finns barnen i Norrbotten
I november 2014 hade Norrbottens län 45 033 folkbokförda barn i åldern 0-17 år, vilket är en minskning med knappt 15 procent jämfört med tio år tidigare. Senaste åren tycks dock minskningen ha planat ut. Antalet födda barn per år ligger relativt konstant, med en svag ökning senaste åren.
Minskningen av totala antal barn i länet förklaras framförallt av
minskningen av äldre barn som kommer från en tid där antalet födda barn i länet låg på en högre nivå.
Enligt SCB är ca 10 procent av barnen i åldersgruppen 0-14 år
utrikesfödda i Norrbottens län. En gradvis ökning senaste åren och med en stor spridning mellan länets kommuner: 3 procent utrikesfödda barn i Piteå till 14 procent i Haparanda och Övertorneå.
Drygt 30 procent av alla barn (0-17 år) bor i Luleå kommun, 17 procent i
Piteå kommun därefter kommer Boden kommun med 11 procent. Utifrån
hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdelning finns de flesta barnen i
Luleå/Boden området och minst i östra länsdelen.
Boendekommun barnen i Norrbotten år 2014. Spridning av länets barn, 0-17 år, i kommunerna.
Källa: SCB
Psykisk hälsa
Skolupplevelsen och trivsel överlag god
Hur elever trivs och fungerar i skolan har visat sig vara kopplat till risken att hamna i problem som rör levnadsvanor och hälsa. Forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan har mindre risk att utveckla olika typer av problem eller drogmissbruk (SKL, 2007). Det finns samband mellan trivsel i skolan och psykisk hälsa men också mellan stor frånvaro i skolan och ogynnsamma levnadsvanor. Skolsköterskornas hälsosamtal bland länets barn och ungdomar, visar att 9 av 10 av eleverna trivs bra eller mycket bra i skolan bland både flickor och pojkar läsåret 2013/2014. Enkätundersökningen, som utgör grunden i hälsosamtalet, har gjorts under åtta läsår och under den tiden har andelen som trivs i skolan legat stabilt. Gruppen pojkar i årskurs fyra och sju visar under
undersökningstiden lägst andel som trivs i skolan. Nästan 9 av 10 av eleverna i grundskolans årskurs sju uppger att de aldrig är hemma från skolan utan att vara sjuk, i gymnasiet är jämförbara siffror något lägre, 7 av 10. Att själv uppleva mobbing men också att ha mobbning i sin närhet på skolan har visat sig höja risken för psykisk ohälsa (”Skolans betydelse för barns och ungas psykisk hälsa”, Socialstyrelsens 2012). Att främja kamratrelationer och motverka mobbning är därför betydelsefullt inte bara för en liten grupp elever utan något som gynnar elevhälsan i stort . Andelen elever i Norrbotten som uppger att de blivit retad, utstött eller illa behandlad av andra elever på skolan är som högst i årskurs fyra och går sedan ner till äldre årskurser. I årskurs fyra uppger nästan 15 av 100 elever att de blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever. Spridningen mellan länets kommuner är stor.
Luleå Boden Piteå
Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog
Kiruna Gällivare Pajala, Jokkmokk Kalix
Övertorneå, Haparanda, Överkalix
Retad utstött eller illa behandlad av andra elever i Norrbottens län (%), årskurs 4, 7 samt år 1 på gymnasiet, läsår 2013/14
Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL
De flesta unga mår bra men gruppen är minskande bland unga tjejer
Hälsosamtalen i skolorna visar att de flesta unga mår överlag bra. I årskurs fyra ses ingen skillnad mellan pojkar och flickor, därefter minskar gruppen flickor som uppger att de mår bra och i gymnasiet är skillnaden tydlig mellan könen, 13 procentenheter. Jämförelser mellan läsåren visar dessutom att flickorna har en negativ trend, det vill säga minskar
successivt i årskurs sju samt gymnasiet.
Mår bra eller mycket bra i Norrbottens län (%), årskurs 4, 7 samt år 1 på gymnasiet, läsår 2013/14
Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
2010/11 2011/12 2012/13 2013/14
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1
Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1
Flickor Pojkar
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014
Att vara ledsen eller nedstämd ökar bland unga tjejer
Skolsköterskorna i länet har flera år rapporterat siffror som visar stigande andel unga tjejer som uppger att de ofta eller alltid är ledsen eller
nedstämda. Det har varit en successiv ökning bland flickorna i årskurs 7 under längre tid, men även i år 1 på gymnasiet kan man se en högre nivå senaste två läsåren.
Ofta eller alltid ledsen eller nedstämd i Norrbottens län (%), årskurs 4, 7 samt år 1 på gymnasiet, läsår 2013/14 (observera skalan)
Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL
Övervikt och fetma
Övervikt och fetma minskar bland 4-åriga flickor
År 2013 års mätningar via barnhälsovården av övervikt och fetma hos 4- åringar visar att 14,5 procent av flickorna samt 13,1 procent av pojkarna lider av övervikt eller fetma i länet. Pojkarnas värde betyder det att de fortfarande ligger och pendlar kring samma nivå som flera år tillbaka, medan flickorna sakta men säkert minskar sin andel och närmar sig pojkarnas nivå efter att ha tangerat 20 procent år 2006. Landstinget har som mål att andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 10 procent.
0 5 10 15 20 25 30
Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014
Utveckling av övervikt och fetma bland fyraåringar i Norrbottens län år 2006-2013 (observera skalan)
Källa: Barnhälsovården, NLL
Med stigande ålder ökar övervikt och fetma bland pojkar
Flickorna ligger i regel högre än pojkar vad gäller övervikt och fetma vid 4- års kontrollen vid BVC och även i förskoleklass. Någon gång runt årskurs 4 vänder det och pojkarna går om i andel med övervikt och fetma och
fortsätter sedan att dra ifrån för varje årskurs. I gymnasiet lider 3 av10 gymnasiepojkar samt 2 av 10 gymnasieflickor av övervikt eller fetma i länet vilket är nära dubbelt jämfört med rikets 16 åringar (Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB).
Utveckling av övervikt och fetma i Norrbottens län år 2006-2013, i förskoleklass, årskurs 4, 7 samt gymnasiet år 1
Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL 0
5 10 15 20 25
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Pojkar Flickor
Fetma Övervikt
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014
Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning
Rökning, snusning samt bruk av alkohol minskar bland unga
Unga som testar att röka cigaretter blir allt färre och en successiv minskning ses i både årskurs 7 samt år 1 på gymnasiet. Detsamma gäller elever som har provat snusa. Ingen ökning kan ses i hälsosamtalet i skolan eller CAN undersökningen vad gäller bruk av narkotika bland unga, ungefär 5 procent av årskurs 9 uppger i den anonyma enkätundersökningen CAN att de har testat narkotika någon gång. Inte heller dopning kan någon förändring ses.
Rökning bland unga i årskurs 9 är mer vanligt i riket än i länet (CAN, 2013) medan snusning är mer vanligt i länet än i riket liksom bland vuxna
befolkningen.
Utveckling elever som provat röka cigaretter (%) år 2006-2013, årskurs 7 samt gymnasiet år 1
Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL
Även bruk av alkohol har minskat bland unga och kan ses i flera
undersökningar. Resultaten visar att unga i årskurs 9 i dag har historiskt låg andel alkoholkonsumenter både i länet men också i riket. Norrbotten ligger något lägre dessutom än riket. I årskurs 9 uppger 46 procent av flickorna samt 36 procent av pojkarna att det har druckit alkohol under det senaste året.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1
Flickor Pojkar
2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014
Andel pojkar respektive flickor som druckit alkohol under de senaste 12 månaderna över tid i Norrbotten samt riket
Källa: CAN
Sexuell hälsa
Klamydiaökningen bland länets unga har avstannat
Under 2014 rapporterades 888 nya fall av klamydia(392 män och 496 kvinnor). Det var sex procent färre än under 2013. Minskningen var främst i åldersgruppen 15-19 år. I åldersgruppen 25-29 år sågs en fortsatt ökad spridning av klamydia. Sedan år 2012 har länet haft en ökning av klamydia som inte har kunnat ses för riket. I och med resultat för år 2014 har den ökningen avstannat, främst på grund av en minskning i
åldergruppen 15-19 år. Totalt i åldersgruppen 15-29 år var incidensen 19,1 fall per 1000 invånare i länet. Spridningen mellan länets kommuner låg mellan 2,6 till 24,2 fall/1000.
Klamydiaincidens i åldern 15-29 år (fall per 1000 i befolkningen) över tid i Norrbotten samt riket
Källa: Smittskydd, NLL samt Folkhälsomyndigheten 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
1997 2000 2009 2013 1997 2000 2009 2013
Flickor Pojkar
Norrbotten Riket
0 5 10 15 20 25
2009 2010 2011 2012 2013 2014
Riket Länet
Tonårsaborter fortsätter att sjunka i länet
2007 låg tonårsaborter i Norrbotten på rekordhöga 30 per 1000 flickor i åldern 15-19 år samtidigt som riket låg på 25 per 1000 flickor. Sedan dess har rapporterar socialstyrelsen att siffran successivt minskat och år 2012 låg länet på samma nivå som riket, 19 per 1000 flickor. Uttag ur Norrbottens läns landstings egna uppgifter visar att minskningen sedan har fortsatt 2013 och 2014 (streckad linje i diagram från NLL direkt).
Utveckling aborter per 1000 flickor i åldern 19 år eller yngre, Norrbottens län jämfört med riket
Källa: Socialstyrelsen 2000-2012 samt NLLs datalager 2010-2014
God livskvalitet
Överlag goda uppväxtvillkor i länet enligt öppna jämförelser
Öppna jämförelser folkhälsa 2014 visar att länet som helhet faller väl ut vid jämförelse mot övriga riket när det gäller god uppväxtmiljö. Liksom i riket har så gott som alla barn i länet har fått MPR vaccin via BVC. Länet har en hög andel inskrivna barn i ålder 1-5 vid förskolan, 86 procent (riket 84 procent), och därtill en jämförelsevis hög andel högskoleutbildade
förskolelärare, 66 procent (riket 58 procent). Förutsättningarna för att barn i länet ska få en bra start och introduceras i hur man socialiserar i grupp och får pedagogisk hjälp att förbereda sig för skoltiden är därför goda i länet.
Ekonomisk utsatthet har visat sig ha en negativ inverkan på hälsa överlag bland vuxna och barn. Positivt är att en jämförelsevis låg andel barn i länet, 1,5 procent, finns i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (i riket 2,8 procent) enligt Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2014.
0 5 10 15 20 25 30 35
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Norrbotten
RIKET
Norrbotten NLLs datalager
Vuxna - mitt i livet samt äldre
Medellivslängd
Männen i länet har kortast medellivslängd i riket
Befolkningens medellivslängd är ett mått på hur folkhälsan utvecklas. SCBs årliga befolkningsprognos visar att Norrbottens län fortfarande ligger långt ner bland länen i riket vad gäller förväntad medellivslängd vid födseln (2009-2013). Kvinnorna har dock knappat in ordentligt på riket med sina 83,2 år och det skiljer nu endast -0,36 år. Utvecklingen bland länets män har dock varit det motsatta. Även om medellivslängden ökat något också bland män, 78,5 år, har utvecklingen varit mindre positiv än i riket och
skillnaderna har blivit större (-1,27 år). Prognosen för länets nyfödda pojkar visar att de har den lägsta förväntade medellivslängden i riket. De
inomregionala skillnaderna är också stora, uppåt 5 år kan skilja mellan bästa och sämsta kommun. Vid jämförelse med riket är dock skillnaderna än större, en nyfödd pojke i Haparanda eller Pajala förväntas leva i genomsnitt 8 år kortare än en pojke född i Danderyd.
Norrbotten är det län som nu har störst skillnad mellan könen i medellivslängd och till skillnad från i andra län, så minskar inte den skillnaden. Kvinnorna i Norrbotten förväntas leva 4,8 år längre än män, jämfört med för fem år sedan då skillnaden var 4,3 år.
Ökningen av medellivslängden under de senaste decennierna i Sverige förklarar SCB framförallt främst med den minskade dödligheten i hjärt-och kärlsjukdomar.
Norrbottens län har enligt Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård 2014
fortfarande ett jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller
minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män, vilket
förklarar en lägre medellivslängd i länet. Hjärt-och kärldödlighet kan
bekämpas genom förändrade levnadsvanor, livsvillkor eller med medicinska
insatser. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom som dödsorsak är starkt
kopplat till utbildningsnivå, till de lägre utbildades nackdel. Skillnaden i
medellivslängd mellan grupper med förgymnasial och eftergymnasial
utbildning har ökat under de senaste decennierna och skillnaden är dryga 5
år i livslängd (SCB).
Förväntad medellivslängd för kommuner i Norrbottens län, barn födda 2009-2013.
Värde för kommun med högsta förväntade medellivslängd i Sverige (män:
83,2 år; kvinnor: 86,1 år) Källa: SCB
Andelen som är äldre utgör en allt större grupp
Andelen som är äldre i vårt samhälle utgör en allt större grupp.
Medellivslängden ökar kontinuerligt och i många kommuner i Norrbotten är inflödet av unga medborgare lågt. I de kommuner som har störst andel äldre är nära 1 av 5 kvinnor över 75 år och drygt 1 av 10 män.
Andel äldre i befolkningen (%), 75 år eller äldre, i kommunerna i Norrbottens län, år 2013 (observera skalan)
70,00 72,00 74,00 76,00 78,00 80,00 82,00 84,00 86,00
Jokkmokk Älvsbyn Luleå Arjeplog Boden Piteå Övertorneå Kiruna Arvidsjaur Kalix Gällivare Överkalix Pajala Haparanda Luleå Överkalix Arvidsjaur Älvsbyn Gällivare Jokkmokk Haparanda Övertorneå Piteå Pajala Kalix Boden Arjeplog Kiruna
Män Kvinnor
Riket 83,55 år
Riket 79,72 år
Länet 78,45 år
Länet 83,21 år 83,2 år
86,1 år
2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0
Män Kvinnor
Källa: SCB
Dödlighet och dödsorsaker
Stort förbättringsutrymme i länet vad gäller hjärt- och kärldödlighet
Den vanligaste dödsorsaken bland män och kvinnor i länet är hjärt- och kärlsjukdomar och näst vanligaste tumörer och likaså i riket. Skillnaden är dock att länet har betydligt högre nivåer av hjärt- och kärldödlighet i befolkningen och framförallt bland män.
Hjärt- och kärlsjukdomar som dödsorsak över tid, befolkning 0-74 år. Norrbottens län jämfört med riket. Män och kvinnor. (Mått: antal döda per 100 000 invånare)
Källa: www.socialstyrelsen.se (Dödsorsaksregistret)
Insjuknande i tumörer lägre än i riket – men dödligheten är lika stor
Trots att fler cancerdiagnoser ställs idag jämfört med tidigare har
dödligheten, det vill säga antal döda per 100 000 invånare, legat på ungefär samma nivå för tumörsjukdomar (se diagram nedan). Norrbotten har ett insjuknande som ligger något lägre än rikets vad gäller maligna tumörer, men en dödlighet som är något högre enligt Socialstyrelsens
dödsorsaksregister 2013 samt cancerregistret.
0 50 100 150 200 250 300
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Riket Män Riket Kvinnor
Norrbottens län Män Norrbottens län Kvinnor
Utveckling över tid av antal nya fall maligna tumörer samt antal döda i tumörsjukdomar per 100 000 invånare i Norrbottens län samt riket
Källa: www.socialstyrelsen.se (Dödsorsaksregistret samt Cancerregistret)
Självskattad hälsa
Befolkningen i Norrbotten skattar sin hälsa sämst i riket men är ändå på bättring
Måttet självskattad hälsa ger tillsammans med medellivslängd en
övergripande bild av hälsans utveckling i befolkningen. Medellivslängd och självskattad hälsa har också visat sig vara korrelerade med varandra så att personer med hög självskattad hälsa ofta har längre livslängd enligt årsrapporten ”Folkhälsan i Sverige 2012”, Folkhälsomyndigheten.
70 procent av männen och 68 av kvinnorna i Norrbotten skattar sin hälsa som bra eller mycket bra år 2014, vilket är betydligt lägre än genomsnittet i riket med 76 respektive 71 procent. Jämfört med år 2010 är det ingen större skillnad för länet, en knapp ökning för kvinnorna i länet anas dock. Kvinnors självskattade hälsa ligger i båda mätningarna några procentenheter lägre än männens men är också mönstret för riket. Sedan 2006 har kvinnors
självskattade hälsat ökat signifikant. Liksom alla år är självskattad hälsa som högst i yngre åldrar och lägre i äldsta åldersgruppen.
0,00 100,00 200,00 300,00 400,00 500,00 600,00 700,00
1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Antal per 100 000 invånare
Antal nya fall/
100 000 inv.
Antal döda/
100 000 inv.
Riket män
Riket
kvinnorNorrbotten män Norrbotten kvinnor
Utveckling andel i befolkningen 16-84 år i Norrbottens län samt riket med god självskattad hälsa 2006, 2010 samt 2014
Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”)
Fysisk hälsa
Hjärt- och kärlsjukdom
Männen får hjärtinfarkt i tidigare ålder än kvinnorna
Ålder och ärftliga faktorer har betydelse för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar men också rökning, stress, högt blodtryck, övervikt och fetma, förhöjda blodfetter och diabetes. En vanlig hjärtåkomma som medför sjukhusvård är hjärtinfarkt. Antalet nya fall av hjärtinfarkt som sjukhusvårdats i Norrbotten ligger i runda tal drygt 1 000 personer per år de senaste åren. Bland kvinnorna som sjukhusvårdats för hjärtinfarkt är den större delen fyllda 75 år eller äldre medan det bland männen gäller knappt hälften, det vill säga att männen får hjärtinfarkt i tidigare ålder (diagram nedan).
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Norrbotten Riket Norrbotten Riket
Män Kvinnor
2006 2010 2014
Antal fall som sjukhusvårdats för akut hjärtinfarkt i Norrbotten åren 2008 – 2013, åldersgrupperna under 75 år och 75 år eller äldre
Källa: Hjärtinfarktsregistret, Socialstyrelsen
Vanligast att få hjärtinfarkt i Norrbottens län
Männen och kvinnorna i Norrbottens län har högsta incidensen av hjärtinfarkt i Sverige. Insjuknande i hjärtinfarkt har dock stadigt minskat senast tjugoårsperioden men länet har fortfarande stor
förbättringspotential. Det är dubbelt så stor risk för en kvinna i Norrbotten att få hjärtinfarkt jämfört med i Stockholm.
Jämförelse incidens (fall som sjukhusvårdas eller som dödsorsak) av akut hjärtinfarkt per län och riket, år 2013 bland kvinnor 20-74 år. Mått: antal per 100 000 i befolkningen (åldersstandardiserade tal)
0 100 200 300 400 500 600 700
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Kvinnor Män
20-74 år 75 +
0 20 40 60 80 100 120 140
Stockholm Västra Götaland Kalmar Riket Värmland Örebro Kronoberg Skåne Uppsala Halland Jönköping Dalarna Västerbotten Blekinge Södermanland Västmanland Gävleborg Östergötland Gotland Jämtland Västernorrland Norrbotten
Jämförelse incidens (fall som sjukhusvårdas eller som dödsorsak) av akut hjärtinfarkt per län och riket, år 2013 bland män 20-74 år. Mått: antal per 100 000 i befolkningen (åldersstandardiserade tal)
Källa: Hjärtinfarktsregistret, Socialstyrelsen
Norrbottningen uppger i större utsträckning högt blodtryck än man gör i riket och andelen är ökande bland länets män
2014 uppgav totalt en av fyra män och kvinnor i länet 16-84 år att de hade högt blodtryck mot en av fem i riket. Det är dock framförallt i åldern 45 år och äldre som högt blodtryck blir vanligt, hela var tredje i länet samt mer än varannan 65 år eller äldre. Bland männen i länet ses en tydlig ökning av högt blodtryck i dessa åldersgrupper från år 2006 till 2014 (grå staplar). Länet ligger högre än riket i alla jämförda grupper 2014 (röd stapel).
Utveckling andel i befolkningen 45-84 år i Norrbottens län som uppger att de har högt blodtryck år 2006, 2010 samt 2014, jämförelse med riket 2014 (röd stapel)
Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”) 0
50 100 150 200 250 300 350 400
Stockholm Uppsala Halland Västra Götaland Västmanland Kalmar Jämtland Riket Kronoberg Skåne Södermanland Gotland Jönköping Östergötland Örebro Västernorrland Värmland Västerbotten Gävleborg Blekinge Dalarna Norrbotten
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
45-64 år 65-84 år 45-64 år 65-84 år
Män Kvinnor
2006 2010 2014 2014 Riket
Fetma och övervikt
Vanligare i Norrbotten än i riket att vara överviktig i åldern 30-44 år, samtidigt en antydan till minskande andel övervikt och fetma bland kvinnorna i länet.
I åldern 30-44 är det signifikant vanligare i länet jämfört med riket att vara överviktig eller lida av fetma både bland män och kvinnor. I övriga åldersgrupper ligger länet högre men inte tydligt. Bland länets kvinnor antyds i alla åldersgrupper en minskande andel med övervikt eller fetma.
Utveckling andel i befolkningen med övervikt eller fetma i Norrbottens län per åldersgrupp år 2006, 2010 samt 2014, jämfört med riket 2014 (röd stapel)
Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”)
17 procent av länets män och 15 procent av kvinnorna lider av fetma. I åldersgruppen 30-44 år och 45-64 år, har länet högre andel med fetma än i riket och en tendens till ökning kan ses bland kvinnor yngre än 45 år.
Utveckling andel i befolkningen med fetma i Norrbottens län per åldersgrupp år 2006, 2010 samt 2014
0 10 20 30 40 50 60 70 80
16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84
Män Kvinnor
2006 2010 2014 2014 Riket
5 10 15 20 25 30
2006 2010 2014
Diabetes är vanligare bland männen i länet än i riket
I den senaste större befolkningsundersökningen 2014 bland vuxna i Norrbotten uppgav 10,4 procent av männen (7,8 procent i riket) och 6 procent av kvinnorna (6 i riket) att de hade diabetes. Männen ligger något högre än riket. Diabetes blir framträdande i åldersgruppen 45 och äldre och ökar med stigande ålder. I båda äldre åldersgrupper är tydligt att männen i länet har genomgående högre andel än männen i riket.
Utveckling andel i befolkningen, 16-84 år, som rapporterar att de har diabetes i Norrbottens län per åldersgrupp år 2006, 2010 samt 2014, jämfört med riket 2014 (röd stapel)
Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”)
Tumörer
1 på 200 norrbottningar får varje år en cancerdiagnos
Under de senaste fem åren fram till 2013 har i snitt drygt 1 300
norrbottningar fått en cancerdiagnos, fler män än kvinnor, i åldern 0 år och uppåt. Cancerincidensen (nya fall av insjuknande) i Norrbotten är lägre än rikets genomsnitt och bland de lägsta av alla län/regioner (se även avsnitt om tumörer under dödsorsaker).
Som en följd av att de flesta cancertyperna har jämförelsevis lång inkubationstid ökar förekomsten av cancer med stigande ålder (se diagram).
0 2 4 6 8 10 12
Män Kvinnor
2006 2010 2014 2014 riket
Antal fall av cancer per åldersgrupp i Norrbotten, år 2011. Antal per 100 000 invånare
Källa: Socialstyrelsen (Cancerregistret)
Den vanligaste tumörtypen är bröstcancer och prostatacancer
Den vanligaste tumörtypen är fortsatt bröstcancer bland kvinnor (161fall per 100 000 kvinnor). och bland männen prostatacancer (163fall per 100 000 män) . Dessa diagnoser står för vardera en tredjedel av samtliga diagnoser i respektive grupp. Incidensen av bröstcancer är lägre i
Norrbotten än riket och samma gäller prostatacancer bland norrbottniska män. Det finns flera förklaringar till att fler drabbas av cancer, bland annat att befolkningen blir allt äldre. Dessutom har screening
(exempelvis mammografi) blivit vanligare och de diagnostiska metoderna har blivit bättre. Näst efter bröst- och prostatacancer är lungcancer samt tjocktarmscancer vanligast i länet och ungefär i samma nivå ligger idag hudcancer.
Långvarigt sjukdomsförebyggande arbete har gett resultat vad gäller lungcancer
Norrbotten ligger bland länen med lägst insjuknande i lungcancer vid jämförelser mellan alla län i riket (Öppna jämförelser Folkhälsa 2014). Detta tack vare det långsiktiga sjukdomsförebyggande arbetet som aktivt har förts i hela riket. Senaste 20-30 åren har daglig rökning minskat från var tredje vuxen till drygt var tionde. Lungcancer i nutid kommer öka och minska i takt med hur rökningen sett ut 20 år tillbaka i tiden. Men sett på längre sikt har rökningen minskat under längre period och insjuknandet i lungcancer kan därför väntas fortsätta minska.
Malignt melanom ökar i länet och riket 0,00
500,00 1 000,00 1 500,00 2 000,00 2 500,00 3 000,00
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85+
Män Kvinnor
har den cancerformen ökat, men liksom i övriga norra län, ligger nivån betydligt lägre än i södra länen.
Antal fall av hucancer (malignt melanom och övrig hudcancer) per åldersgrupp i Norrbotten, år 2011. Mått: Fall per 100 000 invånare
Källa: Socialstyrelsen (Cancerregistret)
Psykisk hälsa
Att ha nedsatt psykiskt välbefinnande vanligare i riket än i länet men är något ökande bland män
2014 års folkhälsoundersökning visar att det är mindre vanligt i länet att ha nedsatt psykiskt välbefinnande än det är i riket. 12 procent av männen i länet har nedsatt psykiskt välmående (14 i riket) samt 16 procent av kvinnorna i länet (21 procent i riket). I alla åldersgrupper ligger riket något högre än länet.
Äldre visar tendens till färre med nedsatt psykiskt välmående senaste åtta åren
Jämfört över tid ses ingen större förändring bland kvinnor i nivå, medan det bland män anas en ökning av nedsatt psykiskt välbefinnande förutom i den äldsta åldersgruppen 65 + där en minskning ses och kvinnor i länet har tydligt lägre andel än i riket.
0,00 20,00 40,00 60,00 80,00 100,00 120,00
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Riket Män Riket Kvinnor
Norrbottens län Män Norrbottens län Kvinnor
Utveckling andel i befolkningen med nedsatt psykiskt välmående i Norrbottens län per åldersgrupp år 2006, 2010 samt 2014, jämfört med riket 2014 (röd stapel) (observera skalan)
Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?”)
Tankar om självmord vanligast bland unga men lägre i länet än i riket
3 procent av norrbottningarna hade 2014 haft tankar om att ta sitt liv under senaste 12 månaderna vilket är i nivå med fyra år tidigare då samma mätning gjordes.
Andel i befolkningen i Norrbottens län som senaste året har tänkt tankar på att ta sitt eget liv, per åldersgrupp år 2010 samt 2014, jämfört med riket 2014 (röd stapel) (observera skalan)
0 5 10 15 20 25 30 35
16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84
Män Kvinnor
2006 2010 2014 2014 Riket
0 2 4 6 8 10 12
16-24 25-44 45-64 65-84 16-24 25-44 45-64 65-84
Män Kvinnor
2010 2014 2014 Riket
Risk för självmord har ökat bland unga kvinnor samt män 45 år och äldre
Tittar man på utvecklingen av självmordsfrekvens bland män i olika åldersgrupper ses en viss ökning senaste åren specifikt i gruppen män över 45 år. Samtidigt blir det också tydligt att en ordentlig minskning har skett under längre period bland unga män, 15-29 år, men bland unga kvinnor ses det motsatta. En långsam ökning ses över de senaste åren bland unga kvinnors självmordsfrekvens (se figur nedan).
4-årsmedeltal självmord i befolkningen unga 15-29 år, utveckling över tid. Antal per 100 000 invånare. Norrbotten jämfört med riket.
Källa: Socialstyrelsen (Dödsorsaksregistret)
Självmord i befolkningen totalt, 15 år och äldre, år 2004-2013. Antal per 100 000 invånare.
Källa: Socialstyrelsen (Dödsorsaksregistret) 0
5 10 15 20 25 30
1997_2000 1998_2001 1999_2002 2000_2003 2001_2004 2002_2005 2003_2006 2004_2007 2005_2008 2006_2009 2007_2010 2008_2011 2009_2012 2010_2013
Antal per 100 000 i befolkningen
Män (BD) Kvinnor (BD) Män (RIKET) Kvinnor (RIKET)
0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Riket Män Riket Kvinnor
Norrbottens län Män Norrbottens län Kvinnor
Levnadsvanor
Enligt Socialstyrelsen är tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor det som ligger bakom runt en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige.
Långt ifrån att äta tillräckligt med frukt och grönsaker i länet i någon åldersgrupp
Lågt intag av frukt och grönt (rekommenderat intag 500 gram/dag) finns med på WHO:s lista över de tio största riskfaktorerna för både män och kvinnor vid sjukdomsbörda i höginkomstländer. Frukt och grönsaker innehåller viktiga näringsämnen som kan skydda mot olika typer av sjukdomar, bland annat mot cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.
4 procent av männen och 9 procent av kvinnorna i länet äter frukt och grönsaker 5 gånger om dagen som rekommenderat, att jämföra med 6 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i riket. Varken i länet eller riket äts därmed frukt och grönsaker i den utsträckning som behövs.
3 gånger om dagen räknas dock som ”tillräckligt” enligt livsmedelsverket vilket 1 av 4 kvinnor i länet uppfyller samt 1 av 10 män. I båda fallen lägre än i riket där 1 av 3 kvinnor samt 1 av 8 män äter tillräckligt med frukt och grönsaker. Ingen skillnad kan heller ses i nivåer jämfört med 2010.
Dagligrökning på samma nivå som i riket, 10 procent
Rökningen har minskat i Sverige ända sedan mitten av 1980-talet. Höjd skatt på tobak och ny lagstiftning för rökfria miljöer är två åtgärder som antas ha bidragit till minskningen (www.folkhalsomyndigheten.se).
2014 års folkhälsoenkät visade att den största gruppen rökare i
Norrbottens län finns bland kvinnor i medelåldern, 45-64 år. De yngre röker inte lika mycket men ganska många uppger att de feströker.
Totalt uppger 1 av 10 män och kvinnor att de röker dagligen 2014, vilket är på samma nivå som riket och samma nivå som 2010.
En av fem i åldern 16-29 år har riskabla alkoholvanor i länet
Riskabla alkoholvanor mäts i nationella folkhälsoenkäten via ett index framtaget av WHO via fyra frågor om hur mycket och ofta man dricker samt är berusad. I länet har ungefär 1 av 10 riskabla alkoholvanor, år 2014, vilket är något lägre än i riket. Lägre andel bland kvinnor och högre bland män. Det är vanligast med riskbruk i åldersgruppen 16-29 år och där är också könsskillnaden som minst, drygt 20 procent har riskbruk (25 procent i riket i samma åldersgrupp).
2 av 3 rör sig enligt rekommendationer 30 minuter om dagen – 1 av 3 inte
Fysisk inaktivitet är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den fjärde
största orsaken till för tidig död i befolkningen i höginkomstländer. De
en överrepresentation av stillasittande och ohälsosamma levnadsvanor i stort.
2 av 3 vuxna i länet rör på sig på fritiden utifrån rekommendationen om fysisk aktivitet 30 minuter per dag vilket är i nivå med riket och på samma nivå som år 2010.
Stillasittande fritid vanligast bland kvinnor 65 år eller äldre
När det gäller stillasittande fritid eller fysisk inaktivitet, det vill säga att på sin fritid röra sig, promenera, cykla eller annat, mindre än två timmar per vecka, ligger det på 14 procent bland män och kvinnor i länet, vilket är så gott som i nivå med riket (kvinnor i riket 12 procent). Nivån är samma som 2010 och då liksom nu, är det kvinnor i åldersgruppen 65-84 år som har högst stillasittande, nämligen 1 av 5 kvinnor, vilket är högre än i riket (1 av 8).
Sjukdomar kopplade speciellt till äldre
Äldre personer har en ökad risk att drabbas av sjukdomar som demens, hjärtsvikt, kärlkramp, benskörhet som bidrar till höftfrakturer och andra frakturer, åldersdiabetes med komplikationer, stroke och Parkinsons sjukdom. Dessutom tillkommer ofta åldersrelaterad försämring av syn och hörsel.
Högt blodtryck, diabetes, värk vanligare bland äldre
Gruppen 65 år eller äldre är ur hälsosynpunkt en heterogen grupp. Det finns skillnader i hälsa mellan åldrarna närmast ålderspension och efter 75 årsåldern. Förekomsten av värk i rörelseorganen ökar med ökande ålder bland kvinnor. Var tredje kvinna äldre än 75 år har svår värk, besvär av högt blodtryck och en av fem män och kvinnor har diabetes.
Länets kommuner har förhållandevis få äldre med 10 eller fler läkemedel
De äldre använder mer läkemedel än andra åldersgrupper. De som har ApoDos har högre läkemedelförbrukning än receptexpedierade läkemedel. Samtidiga läkemedelsbehandlingar kan leda till oönskade effekter eller skadliga biverkningar. Andelen äldre i Norrbotten med fler än tio läkemedel ligger på 18,5 procent, vilket är under genomsnittet i riket (Öppna jämförelser Vård och omsorg av äldre 2014).
Antipsykotiska läkemedel i äldrevården är vanligt i länet
Antipsykotiska läkemedel används ofta för att dämpa beteendesymtom såsom motorisk oro, rop och vandring. Effekten är dock oftast blygsam eller ingen alls (Öppna jämförelser Vård och omsorg äldre 2014)..
Preparaten är starkt förknippade med biverkningar av olika slag, såsom passivitet, kognitiva störningar och Parkinsonliknande symtom.
Genomsnittet i riket ligger på 6,5 procent av all 75 åringar medan det i
länet ligger på 9,3 procent, med en spridning i länets kommuner ända upp till 15 procent. De flesta av länets kommuner ligger i rikets högsta kvartil när det gäller utskrivning av antipsykotiska läkemedel bland äldre.
Knappt en av 10 över 65 år har demenssjukdom men varannan över 90 år
Socialstyrelsen uppger att åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer under 65 år. Det finns inget som tyder på att risken att insjukna i demens har ökat under senare år men att den ökande andelen äldre i befolkningen kommer att medföra fler personer med demens.
Drygt en av 10 över 65 år har depression
Socialstyrelsen uppskattar även att mellan 12 till 15 procent av befolkningen över 65 år har depression. Även ångestsjukdomar bland äldre är vanligt och förekommer ofta tillsammans med depression. Äldre personer använder regelbundet psykofarmaka i betydligt högre
utsträckning än yngre personer. Det är viktigt bland äldre att inte behandlas med olämpliga psykofarmaka, som ökar risken för
biverkningar i form av minnesstörningar och fallolyckor. Norrbotten ligger bland de län/regioner som har minst utskriven medicin för
psykiska besvär till äldre (Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013).
Sömnbesvär vanligare bland äldre och framförallt kvinnor
Det är inte ovanligt att äldre har problem med ängslan och oro eller sömnbesvär, särskilt bland kvinnorna. Senaste
befolkningsundersökningen i Norrbotten 2014 visade att minst fyra av tio äldre kvinnor hade sömnbesvär men som i huvudsak var lätta besvär.
Sömnbesvär var dubbelt så vanligt bland kvinnor i jämförelse med jämnåriga männen. Det är således inte ovanligt med långvarig användning av sömnmedel bland äldre. Med stigande ålder sker dock förändringar i kroppen som kan leda till att lugnande medel och
sömnmedel får en förlängd verkan, och att halten av dem byggs upp till alltför höga nivåer med risk för biverkningar. Vid läkemedelsbehandling av sömnbesvär hos äldre är det därför viktigt att använda rätt typ av preparat. Länet ligger bland den fjärdedel av länen/-regionerna i landet som har lägst andel användning av lämpligt sömnmedel (zoplikon) bland dem som använder sömnmedel. Det sker dock en successiv förbättring.
Vanligaste sjukdomen att sjukhusvårdas för bland äldre är hjärt- och kärlsjukdomar
De vanligaste sjukdomarna som äldre över 75 årvårdas vid sjukhus för är
Länet har en högre förekomst av fallskador bland 80 år eller äldre än riket
Skador är en vanlig orsak till att äldre vårdas vid sjukhus enligt patientregistret. Kvinnor är mer drabbade än män. Frakturer på grund av fall är vanliga skador som ofta medför sjukhusvård. Fallolyckorna bland äldre sker oftast i eller utanför bostaden.
Norrbotten är en av de län/regioner med flest fallolyckor som medför sjukhusvård bland äldre. 63 per 1000 i befolkningen i åldern 80 år eller äldre råkade år 2011-2013 ut för fallolycka i länet. Spridningen i länet låg mellan 52 och 77 fall per 1000. Snittet i riket låg under samma period på 61 per 1000 personer.
När det gäller höftfraktur bland äldre personer i Norrbotten, 80 år eller äldre, har ingen väsentlig minskning skett. Under 2010 fanns en tydlig minskning i förhållande till tidigare år men åren efter har det i stället skett en ökning som ligger i nivå med tidigare år. År 2013 sjukhusvårdades 448 höftfrakturer (ej personer) bland invånarna 80 år eller äldre i Norrbotten. Det är vanligare med höftfrakturer bland äldre kvinnor än bland jämnåriga män.
Antal höftfrakturer som vårdats inom sjukhus bland äldre personer (80 år eller äldre) i Norrbotten som varit inlagd vid sjukhus från och med år 2006
Källa: NLL datalager 0 50 100 150 200 250 300 350 400
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Antal vårdtillfällen
År
K M
