• Sonuç bulunamadı

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden"

Copied!
25
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

Karin Zingmark, Utvecklingsenheten

(2)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Etik och moral

• Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för dessa.

• moral står för praktiskt handlande. Det är våra konkreta handlingar som är moraliska eller omoraliska.

• Etik är moralens teori medan moral handlar om hur etiken tillämpas i praktiken

• Om vad som är rätt eller fel.

• Allt vi gör har en etisk dimension

(3)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Några etiska tanke och resonemangmodeller

Konsekvensetik

Resultatet av handlingen är det som räknas

Pliktetik

Regler/lagar styr och det blir rätt när man håller sig till dem

Avsiktsetik

Tanken viktigare än konsekvensen

Situationsetik

Inre vägvisare som avgör handlandet i situationen

Dygdeetik

Ideal, syn hur vi bör vara (ärlighet, mod, generositet, tolerans, mm)

(4)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Etiska principer, exempel

• Principen att göra gott

• Principen att inte skada

• Rättviseprincipen

• Autonomiprincipen

• Principen om alla människors lika värde

(5)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Navigera med värdekompass

Vi står vid en korsväg, varje minut, varje timme, varje dag, och träffar val.

Vi väljer vilka tankar vi ska tillåta oss att tänka, vilka passioner vi ska tillåta oss att känna

och vilka handlingar vi ska tillåta oss att göra.

Varje val träffas inom ramen för det värdesystem vi har

valt för att styra vårt liv.

Vid valet av värdesystem träffar vi, i en högst påtaglig mening,

det viktigaste val som vi någonsin träffar.”

Benjamin Franklin, 1706-1790,

(6)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Värdegrund

Summan av värderingarna bildar en värdegrund som visar vad man vill, vad man står för och vad som prioriteras praktiskt och faktiskt.

Värdegrunden ska kunna användas som bas för dagliga uppgifter och beslut.

Värdegrunden förmedlar människo- och omvärldssyn, etik, moral och hur

man ser på syftet med det man gör.

(7)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Landstingets värdegrund

vilar på respekten för människovärdet som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra konventionerna som är ratificerade.

Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget.

Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn.

Landstingets värdegrund:

•Alla människors lika värde

•Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande

•Öppenhet, samverkan och hållbarhet

(8)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Värdegrundsutveckling. Hur kan man tänka?

Kan kanske kompletteras med

• en hälso-och sjukvårdsetisk vision

•fler grundläggande värderingar

•fler styrande och vägledande dokument (Hälso –och

sjukvårdslagen, patientlagen, yrkesgruppernas etiska koder och riktlinjer)

•den nationella etiska plattformen och de hälso-och sjukvårdsetiska

principer som där är fastsällda

(9)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Värdegrundsarbete –en svår, och ständigt pågående process

Hur den formuleras Hur den fokuseras

Hur den kommuniceras

Hur den kan efterlevas och följas upp

Vägledande för etik i praktik

(10)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Värdegrund med tydligt etiskt fokus mot hälso- och sjukvård?

• Etiska utmaningar

• Etiska problem och dilemman

• Människor i sårbara situationer

• Lidande, döende och död

• Delaktighet, samtycke, information

• Etiska aspekter på medicinsk och teknisk utveckling

• Risk/nyttobedömningar

• Moralisk stress/ samvetsstress

• Prioriteringar

(11)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Prioriteringar

bygger på den nationella etiska plattformens tre grundläggande principer.

1. Människovärdesprincipen. Alla människor har lika värde och samma rätt till vård oberoende av ålder, kön, utbildning, social eller ekonomisk ställning.

2. Behovs- och solidaritetsprincipen. Tillgängliga resurser fördelas efter behov, i första hand till personer med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten

3. Kostnadseffektivitetsprincipen. Det ska finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd

livskvalitet, som bör eftersträvas vid val mellan olika verksamheter och åtgärder.

De tre principerna är inbördes rangordnade, människovärdesprincipen kommer först, därefter behovs- och solidaritetsprincipen och därefter kostnadseffektivitetsprincipen

(12)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Etikarbete inom landstinget, exempel

Ett ständigt pågående värdegrundsarbete på många enheter, kliniker, verksamhetsområden

Reflektionstid, etikforum

Delvis implementering av tidigare omfattande etikprojekt inom primärvård och medicin

Öppna prioriteringar inom hjälpmedelsverksamheten Patientsäkerhetsarbete

Jämställdhetsarbete

(13)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Etikarbete inom landstinget, exempel

Patientnämnden

Folkhälsopolitiska strategin

Etiska aspekter i riktlinjer och styrande dokument

(14)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

etiksamordning, stöd

etiksamordnare, Rose-Marie Isaksson

•Etikombud

•Etiskt råd

•Forskningsetiskt råd

•Forskning inom etik

•Utbildning, seminarier

•Yrkesmässig vägledning, pilot

(15)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

•Att stärka patientens ställning, partnerskap och att förbättra bemötandet och vården

•Att höja den etiska kompetensen, skapa forum för etiken, ge vägledning och ge möjlighet till att träna i etiksamtal, etisk reflektion och etiska ronder.

•Att öka förmågan till att identifiera och analysera etiska problem som uppstått i den kliniska vardagen genom att erbjuda utbildning och metodstöd.

•Etikarbetet baseras på den etiska plattformen för hälso- och

sjukvården, nationella och internationella grundläggande etiska

dokument, sjukvårdens lagar, yrkesmässig a etiska koder och

Socialstyrelsens föreskrifter samt landstingets värdegrund

(16)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

• Startade som pilotprojekt 2011

• Etikombuden erhåller utbildning i vårdetik (teoretisk och praktiska verktyg) samt har regelbundna nätverksträffar.

• Med sin kunskap och kompetens kan de på ett systematiskt sätt identifiera, analysera och lyfta fram etiska frågeställningar och etiska problem på sin arbetsplats.

• De underlättar värdegrundsarbetet och höjer den etiska

medvetenheten och kompetensen hos sina kollegor, och därmed höjs även patientsäkerheten i svåra etiska situationer.

• De etiska ombuden är nu 125 till antalet och fördelade över alla

verksamheter .

(17)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Utbildning för etikombud NLL

1.Grundläggande vårdetik, Uppdraget som etikombud, lagar och förordningar, värdegrund

2.Olika begrepp, yrkesetiska riktlinjer, reflektion, träffa ”gammalt” etikombud 3.Etisk verktygslåda – praktisk träning.

4.Vad är etiska dilemman? Tränar att diskutera patientfall.

5.Etisk rond. Hur gör man? Praktisk träning kring patientfall.

6.Patientnämnden

7.Professionellt förhållningssätt (Arne Hassler) 8.Etisk analys: teori och praktisk övning

9.Seminarium

(18)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Vad bidrar etikombudet med? Vad blir resultatet?

• Som ringar på vattnet!

• Bidrar med kunskap. Ökad medvetenhet. Sprider!

• Vägleder sina kollegor

• Är en inspiration. Håller frågorna levande!

• Är en förebild.

• Uppmärksammar och signalerar

• Attityd och kroppsspråk bidrar – jobbar indirekt och påverkar gruppen utan att det alltid märks.

• Samarbeta, samla ihop - Hur gör vi nu?

• Få igång samtal! Få igång tankar!

• Reflektion – när man möter sina egna fördomar försvinner dom oftast

(19)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Det etiska rådet

Beslut av landstingsstyrelsen. Startade hösten 2014.

Syfte:

Att säkra att det etiska arbetet hålls levande och förstärks systematiskt över tid.

Mål:

Det övergripande målet är att etiska frågor är

förankrade och integrerade såväl i styrning som i hela

vårdverksamheten inom Norrbottens läns landsting.

(20)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

•Det etiska rådet är ett rådgivande organ, utan beslutsfunktion.

Rådet tar inte ställning till enskilda forskningsprojekt eller patientärenden, deras uppgifter är att:

• Främja kunskapsutveckling inom det etiska området och stimulera till reflektion.

• Verka för att landstingets hälso- och sjukvård präglas av hög etisk

medvetenhet och att mötesplatser anordnas där etiska frågeställningar kan tas upp.

• Stödja ledning och medarbetare inom hälso-och sjukvården i etiska frågor och etiskt svåra situationer.

• Samverka och vara ett stöd till de etiska ombuden.

• Bevaka etiska frågor inom Norrbottens läns landsting men även nationellt och internationellt.

• Vara referensorgan och remissinstans i landstingets ärendeberedning där

etiska synpunkter anses vara värdefulla.

(21)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Mer om Etikprocessen

• Samordnar nätverksmöten och "konsultationer” besök på arbetsplatsträffar, planeringsdagar

• Samarbete internt och externt

• Medlemmar i det regionala etiska samrådet (RES) och nationella etiknätverket som utgår från Karolinska

• Forskargrupp i etik med Umeå universitet och Ersta högskola

• Försök med etiska ronder

(22)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Hur kan man tänka framåt?

• Etikpolicy

• Politisk etikgruppering

• Breddinförande av yrkesmässig reflektion

• Etiska ronder på fast basis

• Etik och äldrecentrum i samverkan med LTU, UmU/NUS, Ersta, Centrum för

medicinsk etik, Oslo

(23)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Det etiska rådets sammansättning

• Ordförande: Karin Zingmark, utvecklingsdirektör

• Sekreterare: Rose-Marie Isaksson, strateg med inriktning omvårdnad, FoI enheten, Utvecklingsavdelningen.

• Jessica Muhigana, utredare, patientnämnden

• Birgitta Andersson, säkerhetssamodnare, Närsjukvård

• Marit Persson, enhetschef, Länssjukvård, Särskilt stöd länsenheten, LSS

• Hans Marklund, sjukhuspräst, Piteå Älvdals sjukhus, Svenska kyrkan

• Gitt Ström, Närsjukvårdschef, NO Gällivare gemensamt

• Barbro Landström, samordningsbarnmorska, Närsjukvård

• Kajsa Svallfors, sjuksköterska, etikombud, Sunderby sjukhus

• Eva Goldkuhl, enhetschef, Rehabiliteringsmedicinsk vård, Sunderby sjukhus

• Katarina Lindgren, överläkare, anestesi-, operation- och intensivvård, Sunderby sjukhus och Piteå Älvdals sjukhus

• Birgitta Boqvist, verksamhetsstrateg, patientsäkerhet.

• Britt-Marie Wälivaara, lektor, Inst för omvårdnad, Luleå Tekniska Universitet

(24)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

(25)

DIVISION

Landstingsdirektörens stab

Ibland bota Ofta lindra Alltid trösta

bland befolkning och patienter ?

Relationen och fysisk kontakt som instrument

Hjärna, hjärta, hand

Möjliga förklaringar:

Begränsande ekonomiska styrsystem, kultur och struktur ,

Behov av mer kunskap om ev. värdekonflikt

Referanslar

Benzer Belgeler

− i samråd med regioner, kommuner, enskilda skolhuvudmän, SKL, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, relevanta skolmyndigheter, professioner och andra berörda parter, ta

Således behöver en fungerande hälso- och sjukvård samt tandvård även resurser och system för att hantera de etiska dimensionerna såväl i möten med patienter som i beslut som

[r]

Infogad sidfot, datum och sidnummer syns bara i utskrift (infoga genom fliken Infoga -> Sidhuvud/sidfot).

Konsekvensen för att ta bort linjen blir att gymnasieelever från Malå kom- mer att söka andra utbildningsorter vilket kommer att drabba Arvidsjaurs kommun som anser denna trafik

Insatserna ska bestå av personligt stöd, intern samordning och sam- verkan med andra aktörer vilket inte är hälso- och sjukvårdsinsatser enligt definition i hälso-

Inom division Länssjukvård finns behov att köpa in extern kompetens för ca 2 100 besök till en kostnad av 3 mnkr för att återställa det uppskjutna vårdbehovet. Divisionen har

Fullmäktige beslutade också att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Karolinska Universitets- sjukhuset att i samråd med Karolinska