Allas rätt till likvärdig
vård
Utbildning landstingsfullmäktige Luleå 16 april 2013
Barnet och bilen
Värdegrund
• Barnet mitt på vägen – värdegrundsstyrt beteende
• Det självklara i avgörande situationer
• Inre kompass
Min värdegrund syns…
Hur man än vänder sig har man rumpan bak
– men drar man ner brallorna så kommer den fram”
DN: NoN
Mänskliga rä7igheter
• Varför har vi dem
• Vad är syftet med dem?
• Samtal
Förordet
…obestridliga rättigheter är grundvalen för
• frihet
• rättvisa
• fred ( vänskapliga förbindelser … )
• sociala framsteg…
• en gemensam norm …
Allmänna
förklaringen, art 1
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Den universella deklarationen om de mänskliga rä7igheterna
Alternativ översä7ning Art. 1 Alla människor är födda fria och jämlika i värdighet och
rättigheter. De har utrustats med
förnuft och samvete och bör
handla gentemot varandra i en
anda av syskonskap.
Den universella deklarationen, Art. 2
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring , utan åtskillnad av något slag ,
såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning,
nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.
Konventionerna börjar oftast med en
icke-diskrimineringsklausul
Den universella deklarationen, Art. 30
Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp, eller en enskild person att ägna sig åt en
verksamhet eller utöva en handling
som syftar till att omintetgöra någon
av de rättigheter eller friheter som
anges i denna förklaring.
Ansvaret
• Det offentliga: staten med länsstyrelserna, kommun och landsting och alla myndigheter, försvaret är skyldighetsbärare medan den enskilde är
rättighetsinnehavare
Ansvaret
• Tillgängligt och förutsägbart
• Insyn och öppenhet
• Ansvarsutkrävande
• Effektivitet
Statens, myndigheters
och det offentligas skyldighet
• Respektera – själv följa de mänskliga rättigheterna
• Skydda – mot att tredje man kränker någon annan
• Uppfylla/tillgodose – till exempel lagstifta och avsätta budget för att det ska finnas system som gör att rättigheterna kan uppfyllas
Värdegrundsbaserade beslut
• Stämmer det överens med min egen människosyn och hur jag själv skulle vilja bli behandlad?
• Stämmer det överens med de mänskliga rättigheterna?
• Vill jag se det på TV ikväll?
vård
• Mänskliga rättigheter som inre kompass
• Lika behandling = lika förutsättningar och möjligheter
• Lika behandling = icke-diskriminering
• Lika behandling = lika resurser och stöd
• Mångfald = personer är olika och behöver bemötas som individer
Mänskliga rättigheter och mångfald – jämlik
vård
• Rätten till hälsa
• För att en människa ska kunna leva ett
drägligt och värdigt liv måste rätten till
hälsa vara tillgodosedd.
Mänskliga rättigheter och mångfald – jämlik vård
UDHR art 25
• Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
• Mödrar och barn är berättigade till särskild
omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.
Mänskliga rättigheter och mångfald – jämlik vård
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Artikel 12 1. a) Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.
d) skapa förutsättningar som tillförsäkrar alla läkarvård och sjukhusvård i
händelse av
sjukdom.
Icke-diskriminering (lika villkor)
Mångfald (mervärde)
Idé: Eva Löfgren
Mångfaldens dimensioner
Yttre mångfald
Inre mångfald Djupare skillnader
Märkbara skillnader Kategoriseringar
Etnicitet Nationalitet Tro/Religion Livsstil Social klass Politisk uppfattning Livsåskådning Geografi Kultur Utbildning Livserfarenhet Yrkeserfarenhet Färdigheter Kunskaper Styrkor Svagheter..
Familj Släkt Vänner Människosyn Intressen Attityder Värderingar Sexualitet
Resor Relationer Känslor
Mänskliga likheter
Glädje Sorg Framgång Motgång Hälsa Sjukdom Kärlek Behov:Leva av, leva med, leva för
Personlighet
Min egen unika erfarenhet, personlighet som skiljer mig från alla i min grupp
Kön Hudfärg Ålder Kropp Namn Språk ”Uniform”
Synlig funktionsnedsättning Symboler
Andra sammanhang där det är lätt att
kategorisera
Kompetens
Det privata
Diskriminering i Sverige
Definitioner av begrepp
www.marcohelles.se
Vad är diskriminering enligt svensk lag?
- Samband med
diskrimineringsgrunderna - Skyddat samhällsområde - Beroendeställning etablerad
www.marcohelles.se
Samhällsområden
• Arbetslivet
• Utbildning
• Medlemskap i arbetsgivar-, arbetstagar- och yrkesorganisationer
• Varor, tjänster, bostäder, allmänna sammankomster
• Hälso- och sjukvård
• Socialtjänst
• Samhällsservice
• Militär utbildning och tjänst
• Offentligt anställda
Vad är diskriminering enligt svensk lag?
- Missgynnande - Jämförelse
- Orsakssammanhang
Olika typer av diskriminering
- Direkt diskriminering “Lika fall behandlas olika”
- Indirekt diskriminering “Olika fall behandlas lika”
- Strukturell diskriminering – rutiner,
beteenden, traditioner som gynnar en viss grupp över andra
Olika typer av diskriminering
- Instruktion att diskriminera - Trakasserier
- Sexuella trakasserier
- Repressalier
Etnisk tillhörighet
- en människas etniska ursprung, nationalitet, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Funktionshinder
– en varaktig begränsning i en människas
fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
funktionsförmåga som fanns vid födseln, som
uppstått därefter eller som förväntas uppstå.
Kön
– det kön som registrerats juridiskt för en
person vid födseln eller efter genomgången könsoperation. Även personer som håller på att byta kön, transsexuella, skyddas av denna diskrimineringsgrund.
Könsidentitet-‐‑ och uAryck
– det sätt som en person uppfattar eller uttrycker sitt kön på.
Grunden ska skydda mig som uppfattar
eller uttrycker kön på ett sätt som bryter
mot andras förväntningar på hur kön ska
uppfattas och uttryckas.
Religion eller annan trosuppfaAning
– en persons religiösa tro eller åskådning.
Inkluderar världsreligionerna (hinduism, islam, judendom, kristendom) och
trosuppfattningar som går att likställa med religion (till exempel buddism, ateism, agnosticism).
Sexuell läggning
– bisexuell, heterosexuell eller homosexuell.
Ålder
– uppnådd levnadslängd
HBT-‐‑begreppet
Några tankar om mänskliga rättigheter,
normer, synsätt och kultur
Skyddet mot diskriminering gällande HBT
• Diskriminering av människor på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck står i strid med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter. Sådan diskriminering är förbjuden, uttryckligen eller underförstått, enligt svensk och internationell rätt.
Skyddet mot diskriminering gällande HBT
• Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna, art 3
• Var och en har rätt till liv, frihet och personlig
säkerhet
Skyddet mot diskriminering gällande HBT
• Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter art 26
• Alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. I detta avseende skall lagen förbjuda all diskriminering och garantera var och en ett likvärdigt och effektivt skydd mot all slags diskriminering.
Skyddet mot diskriminering gällande HBT
• Konventionen om ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter, art 2
• FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter framhöll under 2009 att såväl sexuell läggning som könsidentitet omfattas av
diskrimineringsskyddet i artikel 2 (2) i FN:s konvention
om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Skyddet mot diskriminering gällande HBT
• FN:s råd för mänskliga rättigheter den 17 juni 2011 antog en resolution som betonar alla människors lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.
Skyddet mot diskriminering gällande HBT
• Europakonventionen (svensk grundlag), artikel 14.
Praxis innefattar skydd för sexuell läggning.
• Europeiska unionens råd har enligt artikel 13 i EG- fördraget möjlighet att vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering bland annat på grund av sexuell läggning.
• Av artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna framgår att
diskriminering på grund av bland annat sexuell
läggning är förbjuden.
Skyddet mot diskriminering gällande HBT
• Även Europaparlamentet har engagerat sig i hbt- frågor. I en resolution som antogs 18 januari 2006 fördömde Europaparlamentet skarpt homofobi och all diskriminering på grund av sexuell läggning i Europa. Parlamentet uppmanade såväl
Kommissionen som medlemsstaternas regeringar att vidta åtgärder för att skydda homo- och bisexuella mot diskriminering, hat och våld.
Europaparlamentet antog även den 28 september 2011 en resolution om mänskliga rättigheter, sexuell läggning och könsidentitet inom ramen för FN.
Skyddet mot diskriminering gällande HBT
• Den 31 mars 2010 antog Europarådets
Ministerkommitté en rekommendation till alla
Europarådets 47 medlemsstater om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet i syfte att säkerställa respekten för homo-, bi- och transpersoners åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och främja tolerans.
• Det är första gången någonsin som ett
internationellt dokument uttryckligen fastställer rättigheter för hbt-personer. Medlemsländerna ska under 2013 rapportera hur de lever upp till
rekommendationen.
Ord som provocerar
• Ord som är laddade
• Ord som påverkar
• Ord som skapar gränser
• Ord som sårar och särskiljer
• Ord som kränker och trycker ner
• Ord som beskriver ”det normala” och det
”avvikande”
Ord som provocerar
• Ord som skapar fördomar
• Ord som stigmatiserar
• Ord som exkluderar
• Ord som inkluderar
Definitioner
• Diskrimineringslagens 7 ”grunder”
o Kön
o Sexuell läggning
o Könsöverskridande identitet och uttryck o Etnisk tillhörighet
o Funktionshinder o Ålder
o Religion eller annan trosuppfattning
Definitioner
• HBT
o Homosexuell o Bisexuell o Transperson
• HBTQ
o Homosexuell
o Bisexuell
o Transperson
o Queer
Definitioner
• Transpersoner är ett samlingsbegrepp som berör personer i två av grunderna inom
diskrimineringslagen: kön och könsöverskridande identitet och uttryck. Alltså inte sexuell läggning.
• Transvestit
• Transsexuell
• Intersexuell
• Transgender
• A-gender osv.
Integration
Från assimilation till delaktighet
Vad är integration?
• Integration för individen handlar om att bli delaktig i samhället och dess
utveckling.
• Det handlar om att få möjlighet att leva ett liv som han eller hon själv anser gott.
• Integration handlar även om att vuxna individer får möjlighet att förverkliga sina livsmål, att försörja sig själva, inte minst därför att det ökar deras oberoende och självförtroende.
• Integration innebär också att individer av alla slag får möjlighet att hitta en livsstil som passar dem.
”Integrationsproblematiken”
Hinder för integration:
• Diskriminering, fördomar, rasism, stigmatisering
• Omyndigförklarande
• Missriktad välvilja
• Herrenvolkdemokrati, hegemoni
• Bristande resurser i mottagandet
• Avsaknad av arbete, sociala nätverk
Pusselbitar
Integration främjas genom två parallella processer:
• 1. Dels genom att motverka de fördomar, okunskap, normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden som utgör hinder för att i praktiken uppnå lika
rättigheter och möjligheter för människor som lever i Sverige
• 2. dels genom att underlätta individers möjlighet att delta i och ta ansvar för samhällslivet och dess utveckling som jämlika samhällsmedborgare.
Pusselbitar
• en rättssäker och human asylprocess,
• en effektiv, flexibel, individ- och
situationsanpassad introduktion och ett
• mottagande som bygger på respekt för individens värdighet,
• möjlighet för den enskilde att snabbt få etablera på arbetsmarknaden och att
• människor får ägna sig åt något som motsvarar den egna kompetensen,
• säkerställande, oavsett legal status, av rätt
till hälsa och sjukvård för alla
Pusselbitar
• skolplikt för barnen,
• snabb familjeåterförening,
• nolltolerans mot diskriminering och en i övrigt efterlevd anti-
diskrimineringslagstiftning,
• stöd till frivilligorganisationer som arbetar mot fördomar, stigmatisering,
diskriminering, rasism och
främlingsfientlighet, och för mångfald.
Förhållningssä7 till Mångfald
Etnocentrism Förnekandets filosofi
Assimilering Likhetssträvan
Géza Nagy
Förhållningssä7 till Mångfald
Kulturrelativism Toleransens filosofi
Segregering Etniska öar
Géza Nagy
Förhållningssä7 till Mångfald
Kulturpluralism Erkännandets filosofi
Många uttryckssätt Mångkulturella mötesplatser
Géza Nagy
Förhållningssä7 till Mångfald
Interkulturalism Bekräftandets filosofi
Integration Kreativa möten
Géza Nagy
Integrationsstadier
1. Motstånd, förnekelse
Fruktan för kulturmötet en stark drivkraft.
Riskerna att ” tillhöra ” anses vara för höga.
Ett starkt ”vi och dom”. Kontinuerliga
jämförelser. Kraftfullt utanförskap.
Integrationsstadier
2. Isolering
Fysiskt eller psykiskt avståndstagande.
Visserligen finns det någon form av ytlig artighet, men inga djupare känslor eller närhet. Fortfarande ett starkt ”vi och dom ” . Man känner sig som en gäst på
besök. Utanförskapet är påtagligt.
Integrationsstadier
3. Assimilering
Anpassning till gruppens normer. Man accepterar spelreglerna och ser likhetssträvan som en viktig del i processen.
Dock är man inte sig själv utan försöker anpassa sig till normen. Fortfarande en inre
distans till den nya gruppen. Vid konflikter
återgår man till ett stark ”vi och dom”.
Integrationsstadier
4. Samexistens
Man är en del av gruppen och kan upprätthålla självkänslan och känslan av att
vara unik och annorlunda. Konflikterna och problemen är det däremot svårare att
hantera. Rättviseperspektivet styr fortfarande.
Integrationsstadier
5. Integration
Känslan av att tillhöra gruppen är mycket stark.
Relationerna är äkta och fungerar samt man är delaktig i utvecklingen, i samarbetet, i konflikterna och i problemen utan att man känner sig utanför. I konflikter agerar man som en individ och inte som en representant för en
grupp.
Eileen Morley, ”Management Integration”
