Living cities
Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.
Kontaktperson: Johanna Lindberg
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå.
Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se
Internet: www.lansstyrelsen.se
ISSN: 0283-9636
Titel Living cities.
Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.
Författare: Kåre Synnes, Marita Holst och Anna Stålbröst, Luleå tekniska universitet Omslagsfoto: Mostphotos, Miskolin
Kontaktperson: Johanna Lindberg
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå.
Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se
Internet: www.lansstyrelsen.se
ISSN: 0283-9636
Information
Denna rapport om hållbara samhällsfunktioner genom samverkan i grupp är skriven på uppdrag av Länsstyrelsen som ett visionärt kunskapsunderlag till ”Digitala Agendan i Norrbottens Län” som kommer ut under hösten 2016.
Syftet med den digitala agendan är att lyfta fram viktiga frågor och fastslå en handlingsplan kopplade till IKT och Norrbotten.
Johanna Lindberg Bredbandskoordinator
Living Cities
Hållbara samhällsfunktioner genom samverkan i grupp
Professor Kåre Synnes Dr Marita Holst Professor Anna Stålbröst
Distribuerade Datasystem CDT Informationssystem
Luleå Tekniska Universitet
Digital förändring
Den digitala tekniken förändrar just nu vårt samhälle i grunden, men den samhälls-utveckling som till exempel Internet har bidragit till är bara en början. De möjligheter som nu finns kommer att ytterligare öka takten på den samhällsutveckling vi sett hittills. En viktig faktor till samhällsförändringen är den ökning i både kvalitet och kvantitet gällande kommunikation mellan medborgare. Mobiltelefoni, email, Skype, Facebook, Linked-In, med flera, är exempel på dessa teknologier. Globalt talas det om en fjärde industriell revolution, där Sverige
tillsammans med Singapore, Finland, Norge och USA är de mest ”nätverkade” länderna.1 Inom EU strävas det mot en ”Single Digital Market” – med fri rörlighet av varor och tjänster.
Utöver detta digitaliseras vår ekonomi allt mer och nya möjligheter till betalningar skapar nya typer av affärer, till och med mellan individer. Succén för Swish2 där mer än 50% av
befolkningen idag nyttjar direkta betalningar i mobilen3 leder naturligtvis till att kontanter allt mindre används. Samtidigt kommer nya tekniker som delvis kan ersätta traditionella valutor, där BitCoin4 kanske är det idag mest kända exemplet och där så kallade ”distribuerade liggare”
kan erbjuda ett alternativ till valutor genom att digitala avtal kan slutas baserat på annat än monetära resurser, till exempel tid.
Vad betyder detta för Norrbotten med sina långa avstånd och lågt befolkade områden? Kan samhällsfunktioner göras hållbara genom samverkan i grupp? Vilka tekniska och sociala möjligheter finns i länet för att stödja levande städer och en levande landsbygd?
1 “Seven Countries Emerging as Frontrunners in the Fourth Industrial Revolution”, World Economic Forum, 2016- 07-06 [link]
2 Swish – en enkel och trygg mobil tjänst för betalningar. [link]
3 “Sverige betalar 2015”, Internetstatistik.se, 2015-09-29. [link]
4 Bitcoin – ett innovativt betalningsnätverk och en ny typ av valuta. [link]
Norrbottens Digitala Agenda Living Cities
2016-08-25
2
Distribuerade liggare
Teknik för distribuerade liggare (Distributed Ledger Technology5 - DLT) är idag mest känd för digitala valutor som till exempel det ovan nämnda fenomenet BitCoin. Dessa bygger på en teknik kallad BlockChains, vilket är ett sätt att sluta digitala avtal på ett helt distribuerat sätt.
DLT anses ha potential att förändra vårt samhälle i grunden, på ett liknande sätt som den snart ubikvära tillgången till mobilt Internet gjort. Området karaktäriseras av snabb innovation, både gällande teknik och användning, vilket kommer att leda till en bred samhällsnytta.
Möjligheterna med tekniken är många och är fram för allt inte bundna till virtuella valutor som just BitCoin. Ett möjligt område är decentralisering av hur vårt samhälle styrs – där varje innevånare kan påverka beslut. Ett andra är hur medborgare kan samarbeta för att implementera samhällstjänster, tex stöd av äldre, genom utbyte av arbete. Ett tredje är hur känslig information kan delas säkert mellan individer, företag och andra organisationer (samhällstjänster). Inom EU har möjligheterna fått uppmärksamhet främst av DG Connect genom öppna workshops6 och kommande utlysningar för utvecklingsprojekt.
Distribuerade liggare är en fullt distribuerad (ingen centraliserad lagring) och krypterad lösning för att 1) lagra data och 2) utföra automatiserade aktiviteter baserat på det lagrade datat. Man skulle kunna kalla tillämpningarna för smarta kontrakt eller ömsesidiga digitala avtal, där programkod används för att verifiera ofta komplexa villkor.
Ömsesidiga digitala avtal
Den idag främsta tillämpningen av distribuerade liggare finns kanske inom finansvärlden (NASDAQ, Bank of America, Deutsche Bank, m.fl.). De kan därmed stödja uppkomsten av helt decentraliserade organisationer där medborgare deltar, där ”Crowd-sourced” innebär att vem som helst kan delta bara de uppfyller de villkor som satts upp. Kända exempel på sådana löst formade organisationer är Über och AirBNB. Värdet skapas genom samarbetet inom ramen för ett ömsesidigt digitalt avtal. Värdet kan sen distribueras (jämnt) efter till exempel bidrag, tid spenderat, rum uthyrda eller mil körda.
Det som dock kanske är mest intressant i detta sammanhang är att distribuerade liggare kan fungerade som ett alternativ till valutor. Detta nyttjas redan idag för byteshandel av lokalt producerade varor, där någon som odlat något kan byta delar av detta mot något annat. System för detta är idag relativt små och lokalt begränsade, men det finns initiativ för att systemen skall kunna samverka, som till exempel EU CAPS7. CAPS har som mål att utforma och pröva
digitala plattformar för att skapa medvetenhet kring hållbarhetsaspekter och erbjuda kollaborativa lösningar baserat på nätverk (av medborgare, av idéer, av sensorer), vilket möjliggör nya former av social innovation.
Teknik för ömsesidiga digitala avtal kan därför ses som en katalysator för att få denna sociala innovation att fungera i större skala. En utmaning är dock att utveckla nationella och
Europeiska lagar och regelverk, då tex både Über och AirBNB bryter mot sådana idag.
5 ”Distributed Ledger Technology: beyond block chain”, UK Government Office for Science. [link] [video]
6 ”Blockchains for Social Good”, EU DG CONNECT, 2016-06-21. [link] [report]
7 EU CAPS - Collective Awareness Platforms for Sustainability and Social Innovation. [link]
Spelifiering
Distribuerade liggare är en viktig teknisk pusselbit, men för att bygga nya tjänster med
samverkan i fokus behövs också social motivering. Lägger man till aspekter kring ’spelifiering’
(från engelska ’gamification’) får man en kraftfull metodik för motiverande belöningar av olika slag. Bilden nedan visar förhållandet mellan Maslow’s behovstrappa, Pink’s inneboende
motivatorer och olika spelmekaniker [Källa: Josef Hallberg, LTU].
Spelifiering - Motivationsfaktorer
Samverkan i grupp
Den nya tekniken för kommunikation tillsammans med sätt att skapa gemensamt värde, till exempel genom spelifiering, är därför idag kanske det bästa för att åstadkomma social innovation, där medborgare kan samverka i grupp för ett gemensamt syfte. Till exempel:
Idrottsklubben är en ideell förening där föräldrarna insatser möjliggör för deras barn att utöka sin idrott. Föräldrarna samverkar genom att dela information digitalt och utföra aktiviteter som städning, skjutsning, bakning, mm. I föreningens stadgar finns noterat att varje förälder skall bidra med 3000 klubbpoäng per säsong och man kan välja själv hur man bidrar. Klubbpoängen är i stort en egen valuta där olika aktiviteter motsvarar en viss poäng, som exempel den årliga storstädningen och bakning till julens Bazar.
Årsavgiften till föreningen är kopplad till klubbpoängen och föräldrar kan välja att betala med klubbpoäng. Årets mesta klubbpoängssamlare hedras vid säsongsavslutningen och troféer delas även ut till hedervärda insatser i föreningen.
Föreningen nyttjar verktyg för sociala media och appar för klubbpoängen i syfte att därigenom motivera föreningsaktiviteter.
Självförverkligande
Uppskattning
Gemenskap
Trygghet Fysiska behov
Social sammanhållning och de flesta gemenskaps dynamikerna Poäng, status, prestationer, ranking, rykte, etc.
Moral, kreativitet, problemlösning
Självkänsla, självförtroende, respekt för sig själv
och andra Vänskap, familj, fysisk
närhet
Undvika hot mot ens kropp, arbete, familj, hälsa, ekonomi och
egendom
Andning, mat, vatten, sömn, övriga kroppsliga funktioner
Självstyre Skicklighet Syfte
Valfrihet av tidsåtgång, teknik, vilket team, uppgift, handling Avancemang, progression, nivåer Uppdrag, strävan, upptäckt, excellens, storslagenhet, etc.
Abraham Maslow’s
behovstrappa Dan Pink’s
inneboende motivatorer Spelmekanik &
Speldynamik
Norrbottens Digitala Agenda Living Cities
2016-08-25
4 Exemplet visar hur en grupp kan samverka för ett gemensamt syfte där digitala verktyg för kommunikation och en virtuell valuta samverkar till att skapa nytta.
Social Nätverk
Sociala nätverk har alltid varit mycket viktiga och en naturlig del i den digitala förändring som nu sker mycket snabbt är nyttjandet av digitala social nätverk genom flertalet verktyg som Facebook, LinkedIn, Twitter, med flera. Dessa genomsyrar de flesta aktiviteter inom länet, men deras användande är inte alltid utan problem speciellt med tanke på hur media (tex bilder) kan publiceras utan samförstånd.
Moreno’s Sociogram [Källa Wikipedia - Social Network8]
De sociala nätverken kan till exempel illustreras med Moreno’s sociogram8, som visar förhållandet (relationen) mellan personer. Dessa sociogram utvecklades på 1930-talet av främst psykologer och antroprologer inom ramen för studier av interpersonella relationer i gruppsituationer. I bilden ovan visar storleken av ringen en persons betydelse för gruppen och pilen indikerar om valet av relationen är enkelriktad eller ömsesidig.
Viktad social graf9
8 Wikipedia ”Social network” [länk]
9 “On weighted egocentric graphs and social group communication”, Juwel Rana, avhandling vid LTU, 2013 [länk]
0.2 0.5
0.17 0.03
0.1
Tack vare modern kommunikationsteknik kan vi nu studera relationen mellan personer på ett mer effektivt och automatiskt sätt. Bilden ovan visar en viktad social graf9 utifrån en viss persons kommunikationsmönster, där vikterna visar på relationernas betydelse. I detta fall värderas antal email, SMS, MMS, telefonsamtal, Skype-samtal, Facebook-inlägg, mm där en rikare och tätare kommunikation mellan individer ger en högre social vikt. Detta kan idag även kompletteras med fysiska möten med hjälp av tekniker som GPS, Bluetooth, WiFi, mfl och saker som mobiltelefoner samt sk klädbar teknik som tex Narrative Clip10 i kombination med bildigenkänning.
Vad ger då detta i sammanhanget? Jo, genom att studera digitala kommunikationsmönster kan grupper identifieras och engageras på ett relativt enkelt sätt! Det bör dock noteras att individen själv har rätt att besluta om informationen får användas till detta ändamål och då på vilka villkor. Aspekter kring privathet och personlig integritet är avgörande för detta.
Öppen och stor data
Den data som finns tillgänglig om oss som individer, oavsett om vi samlar in den själv till exempel med hjälp av en mobiltelefon eller om den finns i offentliga register, har ett stort värde. Den personliga integriteten är som ovan enormt viktig, så hanteringen av data och de säkerhetsaspekter som finns kommer fortsatt att vara klart avgörande för hur de tillämpningar som bygger på personlig eller offentlig information kommer att accepteras.
Distribuerade liggare och ömsesidiga digitala avtal är ett sätt att sätta upp villkor för
användning av data och för hur nytta kan belönas på en individuell nivå. Till exempel kan data avidentifieras och sedan analyseras för att identifiera mönster och göra prognoser. Den nytta detta kan ge för samhället är idag svår att bedöma, men det är klart att den som bidrar med data kan belönas på olika sätt och då inte bara monetärt.
Klart är att tillgång till öppen och stor data mycket sannolikt kommer ge upphov till nya tjänster och nya typer av tjänster, då denna typ av information inte tidigare varit enkelt åtkomlig eller enkelt begränsningsbar. Med individen i centrum står mycket att vinna om information om många kan bidra till individens livskvalitet, till exempel inom frisk-, sjuk-, och äldrevård. Det är mycket viktigt att undvika avhumanisering genom ett individfokus!
Pervasive Computing
Öppen och stor data möjliggör dessutom nya kraftfulla verktyg för dataanalys, som till exempel maskinlärande (eller mer populärt artificiell intelligens), vilka kan nyttjas för att skapa nya typer av smarta tjänster. Dessa smarta tjänster kan sedan byggas in i applikationer för att till exempel göra dessa enklare för oss att hantera, dels genom att kunna dölja teknik och dels genom att då kunna göra den mer tillgänglig för fler. Vi talar generellt om smarta städer, smarta regioner, mm, vars smarthet baserar sig på tillgång till data och verktyg för dataanalys.
Pervasive computing innebär just att dölja komplexiteten i de allt smartare system vi nyttjar och därigenom göra tekniken tillgänglig för fler.
10 Narrative Clip 2 – The World’s Most Wearable Camera [länk]
Norrbottens Digitala Agenda Living Cities
2016-08-25
6
Botnia Living Lab
Samhällstjänster bör utformas tillsammans med medborgarna och i Norrbotten finns Botnia Living Lab – en miljö för digital innovation med användare i deras verkliga kontext. Den metodik, FormIT, som används bygger därför på principer för deltagande design (Participatory Design11).
Metodiken är uppbyggd efter tre cykler: konceptuell design, prototypdesign och
innovationsdesign. Varje cykel är indelad i fyra faser: utforskande, skapande, implementering och utvärdering (se bild nedan). Botnia Living Lab kan därför sam-skapa digitala innovationer tillsammans med medborgare där deras behov står i centrum. Våra medborgare går därigenom från att vara faktorer till att vara aktörer!
FormIT: Utforska, Skapa, Implementera och Utvärdera
Detta arbetssätt är av stor vikt för framtagandet av nya innovationer, där medborgarna är centrala i arbetet med att inte bara identifiera behov och krav utan även för att delta i både implementation och test! Förhoppningen är att detta inte bara skall leda till nya tjänster utan även till nya typer av tjänster och till nya företag i regionen.
Botnia Living Lab är en viktig katalysator för medborgar-centrerad innovation där många aktörer och problemägare kan samverka för att hitta nya lösningar på centrala problem, till exempel i våra städer och vår landsbygd (region). Det multidisciplinära arbetssättet är viktigt för att gå från idé till realisering med stöd av en bred kompetensbas och lång erfarenhet.
Avhumanisering undviks här genom att medborgare bjuds in tidigt i processen.
11 Wikipedia ”Participatory Design” [länk]
Tinkerspace
Tinkerspace12 har en stark relation till Botnia Living Lab, då det är en miljö där medborgare (användare) kan sam-skapa mobila tjänster på ett enkelt sätt, genom att dra och släppa komponenter och kopplingar dem emellan i ett grafiskt gränssnitt (se bild nedan).
Tinkerspace – en miljö för att visuellt skapa mobila tjänster
Detta gör att en idé enkelt kan förädlas till något som snabbt kan vara användbart för många och som kan utvecklas vidare till kommersiella tjänster. Notera att öppen data, liksom information med ursprung ur stora datamängder samt lättviktiga data från det så kallade sakernas Internet (Internet of Things, IoT), med fördel kan byggas in via komponenter i Tinkerspace. Detta gör att tjänster som inte funnits tidigare nu kan göras tillgängliga på ett enkelt sätt och få en stor spridning.
Virtual Communities
Detta kapitel har introducerat en bred palett av verktyg för att bana väg för digital innovation i regionen – med medborgaren i centrum. Den största vinsten finns förmodligen i att nyttja dessa verktyg tillsammans samt genom att hitta synergier mellan samhällets och den individuella medborgarens behov. Förmågan att växla upp och förädla nya tjänster som identifierats i samverkan är av enorm vikt för regionens framtida innovations- och konkurrenskraft samt för den livskvalité regionens medborgare kan erbjudas.
Att kunna identifiera grupper och därefter samverka med dessa kan skapa större virtuella grupper av medborgare, så kallade Virtual Communities, som bygger på gemensamma mål och aktiviteter. För Norrbottens Digitala Agenda innebär detta en möjlighet till att skapa en god medborgarsamverkan för många av de utmaningar vi står inför – där teknikens nya möjligheter och samhällets behov möts av digital samverkan mellan individer.
Botnia Living Lab och Tinkerspace är tydliga möjliggörare för denna öppna och
medborgarcentrerade samverkan. Det ekosystem för innovation som därigenom skapas är en möjlighet för regionen att växa och utvecklas – där konkret och påtaglig innovation främjas samt där denna innovation kan förädlas för en bredare samhällsnytta.
12 Tinkerspace [länk]
Norrbottens Digitala Agenda Living Cities
2016-08-25
8
Hållbara samhällstjänster
Samhällstjänster som idag inte är hållbara eller inte idag är möjliga ekonomiskt, skulle kunna möjliggöras genom samverkan i grupp där individerna motiveras av annat än pengar.
”Den privata sektorn investerar nästan enbart i projekt med hög återbetalningsgrad (Return of Investment), medan samhällets behov är att investera i projekt som ökar vår livskvalitet.” – Primavera De Filippi, CNRS
Föreningsverksamhet exemplifieras ovan, men traditionella kommunala tjänster skulle kunna berikas på liknande sätt. Inom åldringsvården behövs personer som aktiverar de äldre, då inte kommunens möjligheter räcker till. Att hjälpa äldre skulle då exempelvis kunna ge
samhällspoäng som man sedan kan använda själv när man behöver det som äldre.
Detta innebär också att livskvalitetshöjande projekt kan genomföras utan att den monetära ersättningen är allena drivande, vilket kan driva på social innovation – speciellt om dessa system samverkar.
Living Cities
Det finns tydliga tendenser i regionen vilka, liksom på nationell och internationell nivå, innebär klara utmaningar. Inflyttning till städer är en tendens, förskjutning av åldersfördelningen av medborgare är en annan och en ökande digital klyfta i samhället är ytterligare en annan. Målet är naturligtvis att inte bara behålla utan även öka den livskvalité vi har i våra städer och på vår landsbygd – dessa utmaningar till trots.
Levande städer (Living Cities) är ett begrepp som innebär att möta en allt glesare alternativt tätare befolkningsgrad, en situation med allt fler äldre med allt högre krav på livskvalité, och ett samhälle där alla kan vara delaktiga i den digitala förändringen. Termen ’levande’ syftar även på möjligheten till ett bredare engagemang av medborgare, vilket exemplifieras ovan för hållbara samhällstjänster. Det vill säga – samhällets förmåga att engagera oss alla för att möta de stora utmaningar vi står inför!
Att effektivt nyttja den digitala förändringen för att möta samhällsutmaningarna är viktigt, där effekten förmodligen blir större om de digitala möjligheterna nyttjas tillsammans. Digital kommunikation, sociala nätverk, spelifiering, ömsesidiga digitala avtal, öppen och stor data, maskinlärande och pervasive computing tillsammans med deltagande design där Botnia Living Lab och Tinkerspace kan stödja innovation för och av medborgare. Detta kan åstadkommas genom samverkan i grupp och större virtuella grupper (Virtual Communies), där hållbara samhällstjänster är i fokus för att skapa ett levande samhälle.
Slutsatsen är att om vi vill stödja utvecklingen mot levande städer, och en levande landsbygd, bör Norrbottens Digitala Agenda därför beakta de möjligheter som finns att engagera samhällsgrupper med hjälp av digitala verktyg. När teknikens möjligheter sammanfaller med politisk vilja och befolkningens engagemang finns mycken social innovation att nyttja för morgondagens levande samhälle!
