Örnek Albüm Kapaklarının İncelenmesi

In document Popüler müzik kültürünün tipografiye yansımaları. (Page 75-150)

Ytterligare tolkningsproblematik i uppdraget har varit att förhålla projekten till jämställdhetsbegreppet. Boverket fick, tillsammans med länsstyrelserna, i uppdrag att stödja ett konkret utvecklingsar- bete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Men vad som avses med ett jämställdhets- perspektiv har lämnats öppet för tolkning. Medan handlingsplanen tydligt tar ställning för kvinnor och kvinnors utsatthet har det i de

projekt som har beviljats av länsstyrelserna funnits en varierad uppfattning över vem som är målgruppen för insatserna.

Bland projekten kan två förhållningssätt gällande slutanvända- ren/målgruppen identifieras. Å ena sidan finns det dem, som likt handlingsplanen, tar sin utgångspunkt i kvinnors upplevda utsatt- het. Dessa projekt arbetar med insatser som riktar sin uppmärk- samhet åt just kvinnors utsatthet. Logiken är att fokus för insatser- na bör mynna ur den utsatta gruppen och komma dem till gagn. Å andra sidan finns de som tar sin utgångspunkt i en mer generell fråga om trygghet och jämställdhet. Att åtgärderna som görs ska komma alla, män som kvinnor, till gagn. Dessa projekt arbetar med insatser som riktar sig till en bredare målgrupp och har en mer generell inriktning på jämställdhet och trygghet. Logiken här är att insatser till en bred målgrupp även inkluderar utsatta kvinnor. Inom ett annat politikerområde, handikappolitiken, finns en liknande tudelning. Här finns ett begrepp, eller snarare en form av rörelse, kallad design för alla. Fenomenet innebär att man vid pla- nering och formgivning av produkter, byggnader, miljöer eller IT- tjänster tar hänsyn till användbarhet och tillgänglighet för alla människor. Design för alla lanserades i nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) och regeringen har beslutat om att det skall genomsyra statens arbete inom arkitektur, formgivning och design.22 Poängen är att utgångspunkten för all design skall vara på de utsatta gruppernas villkor, men i syfte att komma alla till gagn. Vid byggnationer av nya bostäder installeras exempelvis automatiska dörröppnare. Detta i syfte att människor med rullator, rullstol, käpp eller svaga muskler skall ha tillgång till byggnaden. Men de automatiska dörrarna kommer även småbarns- föräldrar till gagn eller personer som storhandlat eller bär på mycket bagage. På liknande vis kan ett resonemang föras kring jämställdhet och trygghet utifrån handlingsplanen för mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten skall vara de utsatta kvinnorna och insatserna bör fokusera detta. Sen kommer belysningsåtgärder och strategiska planeringsrutiner etc. alla till gagn. Idén är att det skall finnas med från början så behöver inga dyra speciallösningar

22

ordnas i efterhand (omplanteringar, byte av armatur, ombyggna- tioner etc.).

Vi vill med detta inte förkasta de projekt och initiativ som tagits runt om i landet med en något vidare definition av jämställdhet och trygghet. Flera av dem kan mycket väl åstadkommit något bra och ge goda resultat. Vi vill dock påpeka skillnaden i förhållnings- sätt och utgångspunkt. Om det handlar om utsatta kvinnor, som i detta fall, och uppdraget dessutom specificerar att insatserna skall eller måste utgå ifrån de utsattas behov så finns risken att resultatet och effekterna som man vill uppnå i viss mån lämnas åt slumpen. För att tydliggöra vilka tolkningar som har gjorts gällande jämställdhetsaspekten på trygghetssatsningarna ska några exempel tas upp.

Ett sådant exempel är projektet – Infrastruktur och identitet – genomfört av Helsingborgs stad. Det stödbeviljade projektet syftar till att ta fram ett dialogmaterial som kan användas av planerare i framtida arbete med trygghet. Dialogmaterialet som är baserat på bilder är framtaget för att öka medborgardialogen i områden där de boende har svaga kunskaper i det svenska språket. Jämställd- hetsaspekten i projektet har tolkats till något som går att likna vid jämlikhet, det vill säga insatser riktade till alla människor.

När jag ser jämställdhet så är det lika mycket för män som för kvinnor, alla ska kunna känna sig trygga i ett område. Om man är handikappad, invandrare, äldre, yngre osv. Det är jämställd- het som riktar sig till män och kvinnor.

I projektet har det inte gjorts någon skillnad till vem insatserna riktar sig mot utan syftet har varit att ta fram ett dialogmaterial som kan användas av planerare i framtida arbete med trygghet. Genom att använda dialogmaterialet kan framtida trygghetssats- ningar baseras på de boendes erfarenheter av vad som upplevs otryggt. Projektet har på så vis ett fokus mot trygghet men har inget tydligt perspektiv mot kvinnors utsatthet. Jämställdhet har här tolkats som något riktat mot allmänheten och som därför inkluderar kvinnor.

Ett annat exempel på projekt som tolkat jämställhet på ett lik- nande sätt är projektet – Ljussättning som trygghetsfaktor –

genomfört av Karlshamns brottsförebyggande råd (BRÅ). Karlshamns BRÅ fick medel för att ta fram ett ljussättningspro- gram ur ett jämställdhetsperspektiv. Projektledaren beskriver att projektet hade ett kvinnoperspektiv från början med att man efter- hand inte ville begränsa arbetet till att gälla endast kvinnor och öppnade därför upp insatserna till att gälla allmänhet. Resone- manget som förts kring jämställdhet och trygghet är att allmänna satsningar kommer kvinnor till gagn.

Det är väl att alla ska vara lika trygga. Egentligen skulle man inte behöva prata om kvinnlig trygghet och manlig trygghet utan man skulle kunna prata om trygghet överhuvudtaget.

Exemplen ovan är talande för hur jämställdhet kommit att använ- das i ett bredare perspektiv än riktat mot kvinnor. Det vill säga insatser skapade för att öka den generella trygghetsnivå men som inte tar utgångspunkt i den upplevda otrygghet som är karaktäris- tisk för kvinnor. Ett annat förekommande inslag är att någon del av perspektiven – trygghet respektive jämställdhet – har dominerat i projektet. Det vill säga en obalanserad integrering av de olika aspekterna. I projektet Ung tunnel, genomfört av Tyresö kommun har ungdomar involverats för att designa om och förbättra en gångtunnel. Projektet är en del av ett större antivandaliseringspro- jekt där det övergripande syftet varit att skapa delaktighet och handlingskraft bland ungdomar. Någon förankrad trygghetsaspekt i projektet har däremot inte förekommit hos projektledaren.

Jag tror jag hade en liten idé om att tjejer kanske känner sig mer otrygga än killar, jag vet inte om det stämmer (…) Vi har pratat ganska mycket på seminarier om hur fysisk miljö är men inte riktigt hur man upplever trygghet.

Ur citatet ovan framgår att den fysiska miljön har varit i fokus för projektet men inte utifrån ett trygghetsperspektiv. I projektet Ung tunnel har det heller inte tagits ställning för kvinnors utsatthet. Däremot menar projektledaren att det har funnits en genusmedve- tenhet i projektets genomförande, där ungdomarna har uppmunt- rats utföra delar som är könsöverskridande. Tjejerna har använt

borrmaskin och mätverktyg och killarna har fått arbeta med att klippa och klistra skyltar. Även om det finns en genusmedvetenhet i projektets genomförande har projektet i sig en låg förankring till regeringens övergripande satsning om kvinnors upplevda otrygg- het. Och det går att ställa sig frågan huruvida projektet bidrar till kunskap och utveckling kring trygghet och jämställdhet i den fysiska planeringen.

Kunskapsintegrering

Uppdraget Tryggt och jämnt kan ses som ett läroprojekt i det avse- endet att regeringen vill öka kunskaperna och tillämpningen av ett jämställdhetsperspektiv samt trygghetsperspektiv i stadsplanering- en. Uppdragets fyra delar – kunskapsinventering, metodutveckling, anordnande av seminarier och stöd till olika aktörer för ett föränd- ringsarbete avseende trygghet och jämställdhet, kan därför betraktas som en samlad insats för att ta sig an den problematik som lyfts i regeringens skrivelse. Varje del uppdraget går att betrakta som en beroende del till uppdragets övriga delar. Exempelvis går det att hävda att kunskapsinventeringen ska ligga till grund för inspiration och vägledning för de stödbeviljade pro- jekten. Men också att de stödbeviljade projektens erfarenheter används i den delen som rör metodutveckling. Att förhålla uppdra- get längs ett kontinuum, där den ena aktiviteten har avlöst den andra, har dock inte varit realistiskt för Boverket. Anledningen har varit uppdragets korta tid till genomförande. Seminarierna som anordnats för att sprida information om uppdraget samt om kunskapsinventeringen har legat försent i förhållande till den första stödomgången. Projekten som beviljades medel under den första stödomgången baseras därför på förkunskaper som fanns bland kommuner och andra stödberättigade aktörer. I den andra stödomgången har den kunskap som lyftes fram under seminarier- na kunnat komma den stödsökande målgruppen till gagn. Men bland de stödbeviljade projekt som kontaktats i utvärderingen är det många som inte deltagit i de regionala seminarierna. Andra kanaler för att informera och vägleda den stödsökande målgruppen i projektansökningarna har varit Boverkets hemsida. Resultaten av den första kunskapsinventeringen har funnits tillgänglig på hemsi-

dan. Nordregios studie tar upp internationella exempel på trygghetsarbete ur ett jämställdhetsperspektiv. Studien ger korta sammanfattningar om internationella projekt och innehåller länkar till projektens hemsidor för fördjupning. Ett hinder för kunskaps- spridningen är dock att de länkade hemsidorna är på respektive lands språk, även om det förekommer engelska översättningar. Mycket talar för att de genomförda projekten skapats utifrån tidigare förvärvade kunskaper hos de stödsökande projekten och Boverket har inte i någon större utsträckning kunnat koppla samman de olika delarna i en sammantagen kunskapsintegrering. En del i regeringsuppdraget var att Boverket skulle ”i samver- kan med länsstyrelserna utveckla praktiska metoder baserade på erfarenheter från kommuner och projekt”. Någon utveckling av metoder har inte skett inom uppdraget. Istället har Boverket spridit projektidén av några av de stödbeviljade projekten, via de fysiska skrifter som tagits fram eller via de inspirationsdagar som Boverket anordnat. Den begränsade tid som regeringsuppdraget genomförs under har även inneburit att resultaten av de stödbeviljade projektens arbete inte följs upp under uppdragstiden. Projekten slutredovisar sina resultat till Boverket ett par månader innan uppdragets slut. Huruvida de projekt som har tagits fram och genomförts inom ramen för Tryggt och jämnt är framgångsrika i att bemöta kvinnors upplevda otrygghet i offentliga miljöer kom- mer därför inte kunna fastställas. Några av projekten används ändå som inspirerande exempel i den del av regeringsuppdraget som rör metodutveckling. För att kunna dra lärdomar av de satsningar som har gjorts inom ramen för Tryggt och jämnt är det viktigt att en uppföljning av de stödbeviljade projektens arbete görs längre fram, för att kunskapen som har genererats under uppdrags- tiden tas tillvara.

In document Popüler müzik kültürünün tipografiye yansımaları. (Page 75-150)