Länkar till de enskilda föredragen döljer sig under deras rubriker – CTRL-klicka för att hitta dokumentationen!
Hela dokumentationen från konferensen här, lösen MSD19 om du ej kommer vidare!
https://miljo-utveckling.se/dokumentation-miljostrategidagarna-2019/
Dag 1 – 6 november
KLIMATFRÅGAN IDAG
Mattias Goldman, hållbarhetschef Sweco. Tidningens referat
De närmsta 18 månaderna avgörande för klotets framtid. Vi är den första
generationen som har möjlighet utrota fattigdom och den sista generationen som kan stoppa klimatförändringarna.
Men…många har Parisavtalet som nyårslöfte. Med låg hållbarhet ni vet…
Engagerad Mattias tillsammans med moderator Ingar HELA regelboken på plats i Madrid i år. De nettoutsläppslöfte Sverige avgivit finns snart från 100
länder. Bra att USA lämnar gruppen – nu kan den börja jobba utan att hela tiden ta hänsyn till
”besvärlig medlem”. Nu kommer det att hända saker är Mattias övertygad om. Kring årsskiftet en klimatfärdplan – vad krävs av olika myndigheter, lagar etc. för att nå målen i Sverige?! Klimathänsyn är nu lönsamt så olika företag kommer hänga på/ligga på. Pris på koldioxidutsläpp finns redan. Fixar det allt? Ja, om det är dyrt släppa ut! De stora ekonomierna har utsläppsrättshandel. Nu 25-40 Euro per ton och p.g.a. tullar smittar detta av sig till hela världen. Extremt viktigt se var våra pensionspengar hamnar och det har visat sig att byte till icke-fossila aktier gett klirr i kassan (se anteckning från Elin Dalmans föreläsning). Fossil-eran är över och det är mindre risk på gröna obligationer idag. Sol och vind slår ut gas och olja – är billigaste alternativen i 70% av världen. Till exempel är ny
vindkraftsanläggning billigare än att drifta befintlig kolbrytning.
Greta – klimatet sätter dagordningen. Har redan gjort det i valet i Österrike, kommer betyda ting i USA också: enligt lag har amerikanarna rätt till rimliga levnadsomständigheter. Staten New York har stämt Exxon p.g.a. att de sedan mitten av nittonhundratalet vetat om vad oljan gör med klimatet:
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/dokumentar-oljeindustrin-har-tystat-ned-globala-
uppvarmningen-i-sextio-ar Låt oljebolagen betala för klimatomställningarna! Även EU involverat.
Sverige som global helpdest eller världsledande praktiker för klimatomställningarna? Vi är bara 10 miljoner som kan och ska göra skillnad för klimatet. Men tyvärr förändras vår transportsektor åt fel håll. Flera hundra fossilbilar säljs per dag - jobb finns att göra!!!
HÅLLBARHET – MER ÄN KLIMAT
Charlotta Szczepanowski, chef för hållbarhet och kvalitet på Coop
Vi måste ha ett holistiskt perspektiv för alla hållbarhetsmålen hänger ihop. Komplexa frågeställningar som kräver politiker som förstår det och har möjlighet sätta sig in i frågorna. Hon fick frågan av Coops
ledning hur att prioritera mellan målen – hon svarade det är inte möjligt för alla delar är lika viktiga! Coop har utvecklat spindeldiagram med olika hållbarhetsaspekt som varor ska märkas med för att göra det möjligt för kunderna att välja. Att äta kyckling istället för nötkött och jämföra med klimat-kompensation för långflygning (Kronfågel)för att sedan kunna flyga anser Charlotta ger fel budskap till konsumenterna.
10 ggr så mycket näring om du äter sojabönan direkt, inte låter den passera grisen.
Coop tittar på olika varor och funderar. Så t.ex. varför de ska sälja olivolja som kostar massor av vatten att producera – vilka alternativ finns?
Jag frågar om Coop funderat över att begränsa sitt sortiment, att minska konsumtionen är ju en del av hållbarhetsarbetet och flera varor finns ju av en mängd olika märken. Det är upp till den enskilde handlaren blir hennes svar.
EN TIMME GRÖN IT: ETT AV VÄRLDENS MEST KLIMATSMARTA DATACENTER Göran Gylesjö, VD och Joakim Molin, marknads- och kommunikationschef, Binero
Talar om hur de bygger ett klimatsmart datacenter och om sin egna publika molntjänst: att inte vara helt beroende av superstora aktörer. Deras center ligger i Vallentuna. Kyls med värmeväxling i fjärrvärmen (20-gradigt vatten). Centret kan fungera som värmekraftverk och täcka 1/3 av kommunens värmebehov. Förbrukar mängder med energi, viktigt kyla dem med energi från gröna källor. Om några år kommer cirka 20% av
världens energi förbrukas av datacentrer (5,5% av globalt koldioxidavtryck). IT-branschens
koldioxidavtryck är större än flygets. Värme är biprodukt i datacenter – viktigt ta hand om den. Samt att optimera elen – se till att inga förluster finns. Här länk till filmen (saknas i dokumentationen).
EN TIMME OM GRÖN IT: CIRKULÄR IT
Matilda Jarbin, hållbarhetschef Godsinlösen Nordic AB
Återbrukar produkter via cirkulär affärsmodell. Startade i Staffanstorp. Vi i Sverige förbrukar idag 4,2 jordklot – vill få ned denna siffra drastisk. OBS - ej återvinning primärt! Tar emot kundreturer från olika firmor och trasiga produkter från försäkringsbolag (försäkringstagaren får ej behålla sin trasiga mobil utan försäkringsbolaget sänder den till GIAB och betalar ut ersättning för den till
försäkringstagaren – efter denna förändring på LF kom 30% av skadeanmälda telefoner ej in till dem).
Delar 50/50 sisådär med företag och bolag på den vinst som det blir när lagad
produkt är såld av Giab – i sitt varuhus Returen, webbhandel returen.se eller till skolor, start-ups och liknande. Giab köper ej in sina varor. Ej heller skeppas något utanför Norden. All data som finns i dator/telefon etc. raderas säkert, enligt certifikat. Klimatvinster – produktion av mobiltelefoner har större klimatavtryck än transporter och kan transporter minimeras
blir vinsterna ännu större. Matilda om cirkulär företagsamhets & klimatets vinster Giab är även konsulter som hjälper andra få igång cirkulära processer, t.ex. IKEA.
SÅ FÅR DU INFLYTANDE ÖVER FINANSFÖRVALTNINGEN – SÅ ANVÄNDER DU DEN Miljöstrateg Elin Dalman, Region Västmanland
Fick Miljöstrategipriset 2017. I
hållbarhetsstrategin finns möjlighet involvera finansbranschen och denna samverkan mot mindre klimatavtryck har gett regionen 4%
högre avkastning än index på sin
pensionsportfölj. Ty Västmanland undersökte vilket klimatavtryck ekonomiska finanser hade. Inte bara transport o.dyl. Såg att det var stort och började mäta och fundera. Jobbade metodiskt tillsammans hållbarhet - finans:
Elin talar om CO2-minskningen i pensionsportföljen dialog med fondförvaltare gav systematik, engagemang och kompetens finns i massor. I Öppna jämförelser från SKL finns klimatdel med tips.
FRAMTIDENS HÅLLBARHETSKRAV – FRAMTIDENS MÖJLIGHETER
Andreas Follér, hållbarhetschef Scania
Transport är tecken på att land utvecklas. Vi har stor förändring att vänta tio år framåt. Vår industri måste interagera med FN:s 17 mål. Bussar kan redan idag köras på olika drivmedel, fossila som ickefossila. Som företag måste vi fråga oss – räcker vårt sortiment till målet? Noll % koldioxid 2050 ger vid hand -50% varje dekad. Adreas är övertygad om att Scania kan bli fossilfria till år 2050 OCH spara pengar på det: tjäna pengar på ny, energieffektiv teknik
(förbränningsmotorer har oftast låg verkningsgrad).
Elektrifiering av tung trafik är möjlig. Men…måste börja nu för att kunna leverera bilarna till 2040 – bilarnas beräknade livslängd är 10 år och när de blir
”gamla” skriver vi 2050. 96% av Scanias klimatpåverkan när bilarna körs Finansiella mål, volym och klimat måste gå hand i hand.
Scania har strategi, i nivå med 1,5% målet, och hållbarhet indelat i fem områden. De inspirerar andra områden och hållbarhet är ett av Scanias syften, förutom teknik t.ex.
Hela drivlinan på bilarna kommer bytas ut.
Kunder måste övertygas om att den nya tekniken kommer ge dem högre vinster. Scanias säljare måste utbildas till att sälja nytt, inte gammalt och invant. Viktigt att Scania laddas med självkänsla för att detta ska fungera. Tips: Börja med syftet. Ta avstamp i vad som händer i omvärlden. Se
ekosystemet som om det vore ditt – fundera, är dina kunder idag dina kunder i morgon? Scania har idag 120 personer som på heltid jobbar med hållbarhet.
VALBART SPÅR: ATT BYGGA OCH VÅRDA HÅLLBARA LEVERANSKEDJOR Konsult Anna Lindstedt, Ethos
Är bara att ställa krav eller?
Processen är denna:
1.RISKANALYS (underleverantörer, ställ frågor, sålla bort osäkra leverantörer)
2. KRAVSTÄLLNING KONTRAKT
3. UPPFÖLJNING (formulär, revision på plats, inspektioner…)
4. LEVERANTÖRSUTVECKLING (dialog, utbildning leverantör, återinspektion…)
Interagera i inköpsprocessen men minns: inköpsavdelningen äger processen, hållbarhetsavdelningen är kunskapsstöd. Handlar om säkerhet ur en hel massa aspekter.
Riskanalys av leverantör:
-Produktionsland – antikorruption. Tumregel: ju mer kunskap en tjänst kräver desto mindre risk -Bransch – råvaror, komplex verksamhet
-Volym -Soliditet -Värdet
-Kunskap gällande EU-lagstiftning
Var försiktig med företag som agerar i ditt namn.
Kravställning:
Code of Conduct måste fungera globalt och i samtliga branscher. Fungera ihop med lagar och förordningar. Vems CoC – din eller leverantörens. Ja, kan du acceptera leverantörens är det inga problem ta hens.
Uppföljning:
Gör intelligenta frågeformulär med flervalsfrågor som ej går att koda ”rätt” svar på. Till exempel hur många veckors semester de anställda har – 2,3,4,5,6…
Leverantörsgranskning på plats – annonserade eller icke annonserade inspektioner? Helst annonserade, blir ej spionage. Ta med egen tolk! Finns alltid arbetare på plats du kan fråga om barn arbetar där t.ex.
Leverantörsutveckling:
Lägg pengar till återinspektion vid varje ny leverantör.
Vanligaste skälen till att leverantörsinköp misslyckas:
- hållbarhet ej integrerad i inköpsprocessen
- beredskap för vad att göra när allt inte flyter på enligt boken saknas, när inköpares befogenheter inte räcker.
VALBART SPÅR: MONITARISERING – ATT SÄTTA ETT PRIS PÅ MILJÖN Bengt Steen, professor emeritus CTH
Började med livscykelanalys 1989: inventering, klimat- och miljöpåverkan – vikta ihop. Svårt då det mesta är värderingsgrundat. Skadekostnader går att ta på, är inte bara subjektivt tyckande. ISO14008 är standard för monetarisering från mars 2019 Bengt varit med och utvecklat:
- vilka krav ska ställas?
- Dokumentation, rapportering - Hur görs avgränsningar?
- Vems värden ska användas? (existentiella, arv…) - Vilka metoder?
Varje val påverkar i regel flera faktorer. För att hantera ting behöver vi mäta. Hållbarhet är att ha tid till att tillfredsställa behov. Köpt tid är penningatid. Naturkapitalet avgör penningatid du behöver och naturkapitalet är ej frikopplat från kunskap: ett äpple är inte ett äpple om du inte vet att du kan äta det. Poster i naturkapitalet:
Definiera övergripande miljömål, identifiera behov (basala behov finns alltid och är
världsgemensamma), definiera miljönyttor (psykologiska krångliga koppla till fysiska), välj indikatorer för att påverka miljönyttor (vems värden gäller?)
Värdera förändringar. Vad är rent vatten värt? Ren luft? Ska vi gå via människans hälsa och grödors tillväxt? Hur ska vi värdera klimatet?
Hur ska malm och mineral vårdas? Är ändliga resurser som måste återvinnas. Men…kan utvinnas ur gråberg till massiva kostnader.
Alltså – vems värden gäller? Staten anlägger nationalekonomiska aspekter, företag frågar efter kunders värderingar, investerare vill veta externa kostnader som finns för co2-utsläpp och miljöskador etc.. Vid långsiktiga investeringar är viktigt räkna in värden för kommande generationer. Observera EQUITY – samma monetära värde kan vara av olika nytta/reellt värde för olika personer.
Bengt presenterar miljöskadekostnad för koldioxidutsläpp Räkna om monetära värden efter köpkraft!
MILJÖSTRATEGIPRISET 2019 – MAX HAMBURGARE
samt Hedersomnämnande Miljöstrategipriset 2019 – Södersjukhusets arbete med patientmåltider
Dag 2 – 7 november
Nina Hvitlock och Mattias Andir från Trivector leder torsdagens arbete Målstyrning av hållbarhetsarbetet. Tyvärr hade den workshop jag anmält mig till, Att integrera biodiversitet i hållbarhetsarbetet, ställts in p.g.a. för få deltagare. Jag har arbetsmappar på papper, om någon är intresserad kan jag kopiera, presentera och dela vidare.
Mattias och Nina sparkar igång dagens arbete klocka 09.00
Allt handlar om flöden. Det är viktigt att vara först med att förstå framtiden: Trivector jobbar på bred front med transporter, verksamhetsutveckling, realtidsinformation och utbildning.
Vad spelar roll för hållbarhetsarbetet? Politisk färg? Nej. Rik eller fattig kommun? Nej. Stor eller liten kommun? Nej. Men eldsjälar som Lisa och Kalle! Dock, arbetet nu så komplext att de behöver kompletteras och få stöd i företag/förvaltnings –kultur, -teknik, -struktur. Vi måste få med det stora flertalet, de flesta av oss är ej ledare. Stödja arbetet mot 1,5-gradersmålet. Det handlar inte om att tro på koldioxidens verkningar eller ej, det handlar om att agera utifrån de 17 hållbarhetsmålen.
Prioritera strukturerat
Gör väsentlighetsanalys. För trovärdighet och relevans, för att identifiera värden och kunskap, för att minska risken för att plocka russinen ur kakan (de omvärlden ser, det som är enklast). Analysen är ett filter för krav, förväntningar och samhällspåverkan som ger svar på vilka hållbarhetsfrågor som är viktiga. Finns flera olika ramverk att arbeta inom: ISO 26000, ISO 14000, IIRC m.fl. Gör även analys av dina samarbetspartners. Jobba agilt – lite och ofta hellre än stort och sällan.
Glöm ej de 17 globala hållbarhetsmålen! Det viktiga är att göra verkstad av dem ocj presentera för kund: det här är vi bra på = det här får ni. Målet är ekonomisk-, ekologisk och social hållbarhet. Nås via det jobb vi gör för att våra tjänster och varor ska sälja och vara omtyckta.
Hur mäter en kultur?
Gör en avsiktsförklaring, sätt bollen i rörelse. Specificera tidpunkt för första åtagandet – kända handlingar påverkar kulturen…
Min arbetsgrupps design av vinnande, hållbart restaurantkoncept
Observera att vi är tydliga med att receptutveckling och inköp ska ha ständig dialog, det duger inte att ha dem som separata armar ut från fysiska lokalen.
Som skrivet – vill någon veta mer har jag arbetsmaterial att sätta händer och tankar i. I stort handlade dagen om att spränga silos, att ta till vara allas kompetens och ha pågående samtal och återkoppling under arbetets gång. Hållbarhetsarbetet fungerar inte med självutnämnda experter som häckar på sina kamrar och bevakar sitt. Många olika yrkesgrupper och professioner må mötas och stöta-blöta olika frågeställningar. Ingen kan allt men alla kan något och tillsammans blir det massor!
Stort tack för att jag fick åka till dessa två dagar i Stockholm. Jag hoppas du får ut något av min redogörelse: alla eventuella frågetecken du har är välkomna till mig!
Avslutar med dikt införd i Nya Ludvika Tidning för drygt tio år sedan
Ekologisk jämvikt Vi flyger som aldrig förr
Charter och reguljärt, på fritid och i jobb
Vi säger vi vet vi inte borde - men måste för livets skull…
Vi fyller våra tankar fossilt
Bilar och båtar, motorcyklar och campingbussar Vi säger vi vet vi inte borde - men måste för livets skull…
Någon slags rättvisa skipas
Ty miljö och samvete antar samma solkiga kulör När den civiliserade arten gör vad den vet den inte bör…
Christina Nilsson, Smedjebacken 080710
………
Kristina Nilsson, Vänsterpartiet, ordinarie ledamot RUN Norrbotten kn@live.se 0709-558322
