Regionala projektstöd och företagsstöd
Hit gick pengarna 2018
Region Norrbotten har det regionala utvecklingsansvaret på uppdrag av regeringen. Med det ansvaret följer statliga medel som ska användas till åtgärder för regional tillväxt.
De är av stor vikt för regionen men framförallt för de företagare och projekt- ägare som med hjälp av dessa pengar kan förverkliga idéer, göra en inves- tering och få sitt företag att växa. Vi pratar ofta om det som en summa men bakom varje satsning finns en person med en idé. Med serien Hit gick pengarna som är en rad berättelser direkt ur verkligheten kan vi visa på skillnaden som pengarna gör. Men också de utmaningar som länets före- tagare och projektägare möter i sin vardag.
Men det är inte bara ekonomiskt stöd som behövs för att Norrbotten ska vara ett attraktivt län att bo, leva och verka i. Ett diversifierat näringsliv med spets och bredd behövs, en fungerande kompetensförsörjning samt infrastruktur för transporter av gods och människor. Men till syvende och sist så handlar det alltid om människan och dennes möjligheter till goda livsvillkor. Attrakti- va livsmiljöer, eller som vi brukar säga, livet mellan husen, är och blir en allt viktigare faktor i konkurrens om arbetskraft. Det är en stor fördel för oss att kunna jobba med alla dessa frågor på Region Norrbotten – kultur, näringsliv och samhällsplanering. Det gör att vi kan vara ett bra ställe att förverkliga sina drömmar. Vi investerar i utveckling för att bli fler invånare, ha en arbets- marknad med många olika jobb, nya företag och företag som utvecklas samt många besökare.
Med dessa berättelser från verkligheten och personen som gör det på riktigt, så blir det ibland abstrakta begreppet regional utveckling
verkligt och begripligt.
Vad har du för idé som du vill utveckla? Hur kan vi hjälpa dig?
Foto: Anders Alm
Anna Lindberg
Regional utvecklingsdirektör
Alla berättelser
Avgassystem från Boden på export till USA 4
Digital teknik för framtidens äldrevård 7
Vandringsled full av upplevelser 9
Rullskidstillverkaren tog hjälp av Piteå Elit 12
Öl på Överkalixvis 15
Kompostiföretagen blir starkare tillsammans 18
En doft av Italien i Jokkmokk 21
Prästgården som blev gästgiveri 24
Gränsöverskridande samarbete - ett framgångskoncept 27
Möten med vilda djur lockar gäster från hela världen 30
Rymdsektor på frammarsch 33
Ett lyft för Överkalix 36
Vattenfall, fiske och en modern turistanläggning lockar 39 gästerna till Jockfall
Bilagor
Bilaga 1 - Beviljade projektstöd 2018 42
Bilaga 2 - Beviljade företagsstöd 2018 46
”Jag fick stå dag och natt och svetsa”
Namn Robin Jansson Gör Rostfria avgassystem Företag RJ Weld & Custom AB Var Boden
Antal anställda Två
Stöd Mikrostöd (2011) och konsultcheck (2015)
Foto: Anders Alm
Avgassystem från Boden på export till USA
Företagsstöd
– Det ska vara mycket bling-bling på den amerikanska fyrhjulingsmarknaden, säger han leende och visar runt i lagret av skinande avgassystemen i verkstaden.
Han säljer matchande ljuddämpare, växelspa- kar och tanklock och har nyss utvidgat pro- duktionen av avgassystem för skotermarkna- den.
Konstnärlig
Robin Jansson registrerade sitt företag RJ Weld & Custom 2008 och startade verksam- heten hemma i garaget. Planen var att åta sig svetsjobb vid sidan av sitt fasta jobb.
Han har alltid gillat att bygga och konstruera i metall. På gymnasiet gick han fordonstekniskt program.
– Jag är ganska konstnärlig av mig och har va- rit motorintresserad så länge jag kan minnas.
I slutet av 2010 hörde en kompis av sig och frågade om Robin kunde bygga en speciell sorts avgassystem åt honom.
– Jag sa att det säkert skulle gå att lösa, berät- tar han.
Robin blev nöjd med sin konstruktion och bestämde sig för att bygga flera likadana.
Exklusiva och handtillverkade
Av en händelse var det en svensk återförsäl- jare som fick reda på vad han gjorde och ville testa att sälja dessa exklusiva och handtill- verkade avgassystem vidare via sin hemsida.
Sedan var det en person i USA som hörde av sig och ville visa upp dem på ett stort fyrhju- lingsevent i Texas.
– En amerikansk återförsäljare fick syn på mitt avgassystem på eventet och idag är han min största kund.
Den första kontakten med honom kommer Robin aldrig att glömma.
– Han frågade hur många han minst måste beställa och jag sa tio stycken och tyckte själv att det var mycket. Han beställde 60 och jag var ju helt chockad. Hur skulle jag få ihop så många? Jag fick stå dag och natt och svetsa, berättar han och skrattar.
Satsade på heltid
Robin sa upp sig från sin fasta tjänst och be- stämde sig för att satsa heltid på firman. Året därpå sökte han ett så kallat mikrostöd på 50 000 kronor för att kunna investera i nöd- vändiga slipar och svetsar.
Robin Jansson i Boden tillverkar rostfria avgassystem för terräng-
fordon och skickar ut i världen på export. På åtta år har han byggt
upp en firma som omsätter sex miljoner kronor per år. De regio-
nala stöd han har fått har gett firman en skjuts framåt.
– Det var pappa som tipsade mig om att söka pengar, han är också företagare. Han sa att
”du kan ju inte få mer än nej”.
Det dröjde inte länge så fick han besked att han hade beviljats stödet.
– Ekonomin var inte på topp när man nyss hade startat, så det betydde jättemycket.
För två och ett halvt år sedan fick han besök av en av de handläggarna som beslutar om stöden och då väcktes idén om att söka en gång till. Denna gång behövde Robin ekono- misk hjälp att varumärkesskydda firmanam- net RJWC i Kanada och USA. Han sökte en så kallad konsultcheck och fick beviljat ytterli- gare 50 000 kronor, vilket täckte hälften av arvodet till den patentbyrå han anlitade.
– Det är otroligt byråkratiskt att få igenom ett varumärkesskydd i USA, men nu har jag
det och det är väldigt bra. Det är ju varumär- ket som är värt någonting i fall jag vill sälja firman någon gång i framtiden.
Över halva jordklotet
I Boden är Robin en ganska anonym företa- gare, men hemma på sin gård tillverkar han produkter som han exporterar över halva jordklotet – USA, Kanada, Ryssland och Europa. Idag har han även två anställda som jobbar åt honom.
Nyligen kom han hem från ett kundbesök i Louisiana och Texas.
– Det går inte att föreställa sig hur stor fyr- hjulingsmarknaden är i amerikanska södern.
Den är enorm. Alla kör fyrhjuling, det finns inhägnade banor som är flera kvadratkilome- ter stora och det är sommar året runt.
Text: Ulrika Vallgårda
Företagsstöd
Foto: Anders Alm
Foto: Anders Alm
Namn Per-Olof Egnell Gör Verksamhetsledare Namn Maria Jansson Gör Programledare
Projekt Samverkansmiljö, vård och omsorg i hemmet, 2018-2021
Antal samverkansaktörer 3 medfinansiärer
Framtidens
äldrevård
Digital teknik för framtidens äldrevård
Projektstöd
Den demografiska utvecklingen går mot en allt högre andel äldre och allt färre personer i arbetsför ålder. Det gör att vi i framtiden kommer att bli tvungna att ändra arbetssätt och använda mer digital teknik.
- Det är ett måste för att kunna garantera ett bra omhändertagande och få personalen att räcka till. Men tekniken främjar också den enskilda individens trygghet, delaktighet och integritet, säger Per-Olof Egnell.
Fler forskningsresultat
Maria Jansson är programledare och Per-Olof Egnell verksamhetsledare för ett projekt vid Luleå tekniska universitet som drivs gemen- samt av universitetet, Norrbottens kommuner och Region Norrbotten.
- Vi försöker fånga upp de behov som finns och ta reda på vilka typer av utvecklingspro- jekt vi ska driva tillsammans med vård- och omsorgsverksamhet, forskare och teknikföre- tag, säger Maria.
De samarbetar med tre företag som är spe- cialister på e-hälsa och digital teknik i vården.
Målet är att främja tillväxten hos företag som arbetar med e-hälsa och få fram fler forsk- ningsresultat som är till nytta för brukare och patienter, liksom för vård- och omsorgsperso- nal.
Mår bäst hemma
Från Region Norrbotten har de fått drygt en miljon kronor och därutöver får de stöd från EU:s regionala utvecklingsfond och Luleå kommun.
De har bestämt sig för att först och främst inrikta sig på vård och omsorg i hemmet.
- De flesta av oss vill vara hemma så länge som möjligt när vi blir gamla. Dels mår vi bäst av det, dels kommer samhället inte att ha råd att fortsätta bygga ut den institutionaliserade vården i samma takt som behoven ökar, kon- staterar Per-Olof.
På universitetet har de en lägenhet där de kan testa utrustning, men sedan ska de ut och pröva hur det fungerar i skarpt läge i både i hemmen och i vård- och omsorgsboenden.
Inom ramen för projektet anordnar de träffar, seminarier, event och workshops för forska- re, företag och representanter för vård och omsorg och patient- och pensionärsorganisa- tioner.
- Bara genom att de här människorna möts så tror vi att det kommer att väckas nya idéer, säger Maria Jansson.
Text: Ulrika Vallgårda
En sensor som varnar om man håller på att ramla. Tillsyn nattetid
utan att någon går in i ditt sovrum. En duschrobot för personer
med rörelsehinder. Maria Jansson och Per-Olof Egnell inventerar
de framtida behoven inom vård- och omsorgssektorn.
”Samverkan för spännande upplevelser på vandring”
Namn Britt-Louise Nyman Gör Projektledare
Projekt Solanderleden 14 – 15, Solanderleden 15 – 19 Organisation Piteå unika ekonomiska förening
Antal anställda En
Foto: Anders Alm
Söder om Piteå i Jävre, alldeles i närheten av byns 3000 år gamla fornlämningar, startar Solanderleden.
Vandringsled full av upplevelser
Projektstöd
Foto: Anders Alm
Foto: Anders Alm
- Här vid turistbyrån i Jävre ska vi sätta upp en stor skylt som blir som en entré, berättar Britt-Louise Nyman.
Hon är halvtidsanställd i projektet som drivs av Piteå unika och består av ett nätverk av företagare.
När vandringsleden är färdigställd kommer den att gå mellan Järvre söder om Piteå och flygplatsen i Luleå. Totalt med alla slingor blir det 22 mil.
Men Solanderleden är inte bara en led för vandring.
Bestämde själva sträckorna
Idén föddes redan 2010 och det var LRF som var initiativtagare.
- Man ville skapa en förebild inom den turist- näringen genom att skapa en kommersiell vandringsled med syfte att stötta små företag på landsbygden, berättar Britt-Louise Nyman.
Intresset bland företagarna i byarna visade sig vara stort.
- Det var aktörerna i byarna som själva fö- reslog hur sträckorna skulle dras, oftast på befintliga skogsstigar och vägar.
Leden har byggts ut i etapper och utrustats med skyltar och stolpar så att det ska gå lätt att hitta men också med rastplatser, vind- skydd, spänger över myrmarker, broar och trappor.
Sträckorna som är färdiga har markerats på Piteå kommunkarta.
- Arbete pågår med att få fram ett digitalt kartmaterial med GPS-koordinatorer så att man ska kunna vandra med kartan i mobilen
Labyrinter och gravrösen
Redan vid starten i Jävre kan vandraren titta på labyrinter och gravrösen som räknas till
de äldsta fornlämningarna i länet. Här finns också en restaurang, en affär, rökeri, kaféer, en kvarn och ett bygdemuseum.
- På sikt hoppas vi att man ska kunna bo i någon av sjöbodarna.
Därefter går den mellan byarna och passerar både sevärdheter i naturen och andra tu- ristattraktioner. Men också anläggningar där vandrarna kan äta, proviantera och övernatta.
På en hemsida för Solanderleden presenteras utbudet som finns längs leden – matställen, sevärdheter, boenden, konferensanläggningar och aktiviteter.
Där står tips om gårdsbutiker, ett garveri, fle- ra gallerier, bygdegårdar, olika guideföretag, kajakuthyrning och erbjudanden om bäversa- fari, snorkling och snöskovandring. Där finns också tips på badplatser, konferensanlägg- ningar, öppen bondgård och mycket annat.
På hemsidan finns också en särskild flik för kultur, natur och historia.
”Jättevackert och varierande”
Förhoppningen är att locka folk från när och fjärran, men hittills har det mest varit norr- bottningar som gett sig ut och vandrat på leden.
- Man kan tycka att det känns lite udda att ge sig ut och vandra i sin egen bygd, men det är en upplevelse. Det är jättevackert och väldigt varierande.
Projektet har genom åren haft hjälp av flera finansiärer varav Region Norrbotten är en.
- Det finns så mycket idéer på landsbygden och de här pengarna kommer väl till nytta.
Text: Ulrika Vallgårda
Projektstöd
Foto: Anders Alm
’’ De flesta kunder väljer den rosa modellen’’
Namn Johan Öberg
Gör Tillverkar rullskidor och spannmätningsutrustning Företag Elpex
Var Öjebyn
Ägare Johan Öberg, Jonas Nilsson, Niklas Roslin och Göran Svahn
Antal anställda Fem
Stöd Innovationsstöd (2012)
Foto: Anders Alm
I slutet av 2011 köpte Johan Öberg, VD och Jonas Nilsson upp företaget Elpex rullskidor.
Det bildades redan på 1970-talet men hade gått i konkurs.
Johan, som är utbildad svetsare, bestämde sig för att byta karriär och storsatsa på tillverk- ning av rullskidor.
Han guidar runt bland skidorna i fabriksut- rymmet i Öjebyn där det mesta görs manuellt.
– De flesta kunder väljer den rosa modellen, berättar Johan.
Otympliga
När han tog över tillverkningen fanns det bara aluminiummodeller och de var ganska otympliga.
– De förra tillverkarna hade varken arbetat med någon nyutveckling eller några särskilda säljinsatser på senare tid.
Han förstod att det krävdes en rejäl utveck- ling för att väcka liv i produkten. Johan hade själv aldrig åkt rullskidor tidigare, men började testa dem inne i verkstaden för att försöka tänka ut vad han kunde förbättra.
– Jag läste spaltmil på olika forum för att ta reda på vad kunderna ville ha och snackade
med åkare i Piteå Elit och andra duktiga åkare för att få veta vad som är viktigt på en rull- skida.
Sedan funderade han på hur de skulle lösa det kostnadseffektivt så att det gick att producera till ett rimligt pris.
Unik rullskida
Men att utveckla skidorna var inte gratis och det gick motigt att få banken att låna ut pengar.
Johan vände sig till Almi som tipsade honom om att söka ekonomiskt stöd av länsstyrelsen som hanterade stöden innan Region
Norrbotten tog över.
– Det var mycket pappersexercis för mig som inte är någon skrivbordsmänniska, men jag fick 280 000 kronor och tack vare det kunde jag jobba vidare med prototyperna och få fram en helt unik rullskida som vi sedan har byggt vidare på.
Idag är rullskidorna gjorda av komposit- material med en hjulupphängning ingjuten i polyuretan som eliminerar alla vibrationer.
Hjulen är tillverkade av ett nytt material som inte tappar greppet i kurvorna, även om det regnar.
Johan Öberg fick råd av Piteå Elit SK när han utvecklade markna- dens mest säljande rullskidor. Rullskidåkning har blivit alltmer populärt och är inte längre bara sommarträning för längdskid- åkare.
Rullskidstillverkaren tog hjälp av Piteå Elit
Företagsstöd
Han har även tagit fram en broms som är enkel att använda och som gör att fler vågar prova rullskidor. Därtill har han tagit fram stavar med dämpning i handtagen.
Hade inte gått utan stödet
Försäljningen har successivt stigit från 3 000 till 6 000 par skidor per år. Utan det ekono- miska stödet hade det inte varit möjligt.
– Med tanke på hur underfinansierade vi var hade vi aldrig kunnat få ut produkten på marknaden annars. Då hade det stannat vid ännu en skrivbordsprodukt, precis som många andra produkter och uppfinningar gör, säger Johan.
Text: Ulrika Vallgårda
Företagsstöd
Foto: Anders Alm
Namn Frida Andersson Gör Öltillverkare Företag Tjers Bryggeri Var Överkalix
Antal anställda Två
Stöd Särskilt investeringsstöd (2014) och investeringsbidrag (2017)
Foto: Anders Alm
I en lokal på Svartbyvägen står två bryggverk som hon kokar mäsken i och 20 tankar där ölen ska jäsa. Hyllorna är fulla av bruna glasflaskor med etiketter. Alla ölsorter har fått namn på Överkalixbondska.
- En bekant som kan dialekten hjälper mig, berättar öltillverkaren Frida Andersson.
Designen av etiketterna görs på det lokala tryckeriet som sedan trycker upp dem. Tryckeriet är hennes granne, så det är smidigt.
Testade hemma
Det började med att Frida Andersson gick en sommelierutbildning för att lära sig mer om viner. Praktiken gjorde hon i Australien hos en vintillverkare.
- För att göra en lång historia kort, så tyckte jag det var väldigt kul och ville producera någonting själv.
Efter fem år återvände hon till sin hemkommun Överkalix. Men att odla vinrankor när snön ligger kvar ända in i juni skulle inte fungera så bra insåg hon och tänkte att öl kanske vore lite mer passande.
Hon läste på om hur det gick till och testade hemma för att se om hon skulle klara av det, om det var roligt och om hon skulle få fram en god produkt.
- Den blev jättegod, så jag bestämde mig för att starta bryggeriet, säger hon leende.
Öl på Överkalixvis
Företagsstöd
I en lokal på Svartbyvägen står två brygg- verk som hon kokar mäsken i och 20 tankar där ölen ska jäsa. Hyllorna är fulla av bruna glasflaskor med etiketter. Alla ölsorter har fått namn på Överkalixbondska.
– En bekant som kan dialekten hjälper mig, berättar öltillverkaren Frida Andersson.
Designen av etiketterna görs på det lokala tryckeriet som sedan trycker upp dem.
Tryckeriet är hennes granne, så det är smidigt.
Testade hemma
Det började med att Frida Andersson gick en sommelierutbildning för att lära sig mer om viner. Praktiken gjorde hon i Australien hos en vintillverkare.
– För att göra en lång historia kort, så tyckte jag det var väldigt kul och ville producera någonting själv.
Efter fem år återvände hon till sin hemkom- mun Överkalix. Men att odla vinrankor när snön ligger kvar ända in i juni skulle inte fungera så bra insåg hon och tänkte att öl kanske vore lite mer passande.
Hon läste på om hur det gick till och testade hemma för att se om hon skulle klara av det, om det var roligt och om hon skulle få fram en god produkt.
– Den blev jättegod, så jag bestämde mig för att starta bryggeriet, säger hon leende.
Svårt att hinna med
Hon köpte in utrustning från Tyskland 2014 och året därpå satte hon igång att brygga öl.
I takt med att efterfrågan ökade hade hon svårt att hinna med och investerade i ytter- ligare ett bryggverk och byggde ut för att få större lokaler.
Främst brygger hon starköl, men också en del folköl.
Hon är också ute och föreläser och håller ölprovningar, ofta på Tjers gästgiveri som är ett systerbolag.
Namnet Tjers har en speciell historia, berättar hon. Frida kommer från en by som heter Grelsbyn utanför Överkalix.
Vallonerna kom dit på 1600- talet och började arbeta med hantverk. Just där Frida och hennes pappa är uppvuxna började de tillverka kärror och kärra på Överkalixmålet blir tjer.
Det blev som ett slags släkt- namn och fortfarande finns det äldre personer som kallar henne Tjer-Frida.
– Det liknar ju engelskans cheers – skål, så jag tyckte det passade perfekt.
I ölbryggeriet i Överkalix tillverkar Frida Andersson mellan 2 000
och 2 500 flaskor öl per vecka. Köparna är Systembolaget och
restauranger runtom i Norrbotten.
Malt, humle och jäst
Ingredienserna är vatten, malt, humle och jäst. Malten köper hon från Tyskland och humlen från hela världen.
Hon hoppas att Hushållningssällskapet ska hjälpa till att få fram lokalt odlat humle, för det är en bristvara och dyrt att köpa in.
Recepten gör hon själv och i utbudet finns alltifrån traditionellt öl till öl med lakrits- eller blåbärsmak.
Utmaningen är komma in i Systembolagets sortiment.
– För varje ny sort som jag släpper så måste den gå igenom en väldigt avancerad kontroll som kan ta ett halvår.
Två gånger har hon sökt investeringsstöd och båda gångerna har hon fått det beviljat.
– Utan det första stödet hade jag inte vågat ta steget att starta. Andra gången var det för att jag behövde öka volymen. Jag höll på att jobba ihjäl mig, eftersom ölen tog slut hela tiden. Så det har betytt jättemycket för mig.
Text: Ulrika Vallgårda
Företagsstöd
Alla ölsorterna har namn på Överkalixmål.
”
Foto: Anders Alm
Foto: Anders Alm
Namn Ulf Westerberg Gör Innovationsledare
Projekt Composites Innovation Cluster – CIC Var Piteå
Klustret kallas Swedish Composite Innovation Cluster, förkortat SWE-CIC. Åtta företag ingår och alla har sina egna specialområden.
De tillverkar fisktrappor, badrumsmoduler och andra modulbyggnader, olika sorters in- dustrikomponenter, fordonsdelar och mycket, mycket annat.
– Det är alltifrån väldigt stora volymer, till små nischade produkter, berättar Ulf Westerberg, innovationsledare vid Piteå Science Park.
I Piteåtrakten finns erfarenhet av att arbeta med kompositer ända sedan 1960-talet. Genom att samverka i ett kluster står kompositföretagen nu beredda att ta sig an större utmaningar.
Kompositföretagen blir starkare tillsammans
Projektstöd
Foto: Anders Alm
Leverera bra lösning
Tanken med att bilda kompositklustret är att gemensamt nå ut till kunder som har utma- ningar där kompositer kan vara en viktig del av lösningen.
– Istället för att jobba en och en, samverkar alla företag i klustret. Tillsammans sitter vi på enormt mycket resurser, både i form av kompetens och produktionsutrustning.
Vid behov kan de även koppla in forsk- ningsinstitutet Swerea SICOMP som forskar på polymera fiberkompositer, Luleå tekniska universitet eller någon i nätverket av under- leverantörer som de har.
– Syftet är att vi gemensamt ska kunna ta oss an utmaningen och leverera en riktigt bra lösning.
Energisnåla fordon
Ett exempel på en bransch som de har möjlig- het att hjälpa är fordonsbranschen. Allt som rör sig kräver energi och ju tyngre fordonen är desto mer energi krävs det.
– Genom att byta ut delar av presshärdat borstål mot kolfiberkomposit i fordonen kan man göra dem lättare och mer energisnåla, förklarar Ulf Westerberg.
Just nu arbetar klustret tillsammans med bland annat bildelstillverkaren Gestamp Hardtech.
Redo för nya uppdrag
Projektet med kompositklustret har pågått sedan 1 januari 2017 och pågår i tre år. De har tagit fram ett gemensamt presentations- material och är redo att starta marknads- föringen för att hitta nya utvecklingsuppdrag.
– Vi hoppas på uppdrag som gör att vi får hit tillverkning också, säger Ulf Westerberg.
Piteå näringsfastigheter har bidragit med ytor i en fabrikslokal i Öjebyn som är utrus- tad med en robotcell. Där kan de tillsammans testa nya produkter.
Ulf Westerberg är övertygad om att projektet, som stöttas ekonomiskt av Region
Norrbotten, kommer vara till stor nytta i framtiden.
– Det är svårt för små företagare att mäkta med att tänka framåt när de står mitt i pro- duktionen. Stödet ger förutsättningar för länets kompositföretag att samverka där- igenom kan en ökad tillväxt skapas i befintliga företag och hos deras underleverantörer eller uppstart av nya företag.
På så vis bidrar stödet inte enbart till de en- skilda företagen, utan till hela den regionala utvecklingen i Norrbotten.
Text: Ulrika Vallgårda
Projektstöd
Tillsammans sitter vi på enormt mycket resurser, både i form av kompetens och produktionsutrustning.
”
Namn Viktoria Forsman Gör Försäljningschef
Företag Jokkmokks korv & rökeri Antal anställda 19
Ägare Magnus Kvickström
Stöd Särskilt investeringsstöd (2017) Foto: Anders Alm
Jokkmokks korv & rökeri grundades 1945 av en charkuterist från Småland som flyttade till Jokkmokk och startade företaget. Hans affärs- idé var att förädla det traditionella falukorvs- receptet genom att enbart använda det bästa köttet och putsa bort senor, hinnor och brosk.
Viktoria Forsmans farmor köpte firman 1993 och Viktorias pappa Magnus Kvickström började arbeta i rökeriet redan som 17-åring.
– Farmor köpte egentligen bara receptet på Jokkmokkskorven och en butik. Sedan har pappa byggt upp fabriken där den ligger nu.
Idag är det han som är VD, medan resten av familjen hjälper till att driva familjeföretaget.
Exklusiv
Korven som är av det lite mer exklusiva slaget säljs över hela Sverige och har prisats många gånger. Fortfarande står de fast vid affärsidén att bara använda de fina delarna av köttet, vilket innebär att det blir mycket manuellt arbete.
Utöver korvarna tillverkar de också skinka av olika slag.
– Vi använder bara svenska råvaror, nötkött och fläskkött. I sommar släpper vi en ny eko- logisk skinka, berättar Viktoria.
Under 2018 drar de igång en helt ny satsning.
År 2016 sökte de investeringsstöd för en
italiensk anläggning för lufttorkade pro- dukter – parmaskinka, koppa, bresaola och bruzzuto. Ett italienskt team har besökt dem vid tre olika tillfällen för att hjälpa till med installationen tillsammans med elektriker och rörmokare från orten.
– Vi är först i Sverige med att köpa en hel sådan här anläggning, säger Viktoria.
Reglerad luftfuktighet
Hon drar på sig skyddande kläder och visar runt i korvfabriken. I de nya klimatskåpen med exakt reglerad luftfuktighet och tempera- tur hänger skinkor och korvar på ställningar för att torka. Det doftar gott när hon öppnar dörrarna på glänt.
– Vi gör exakt som de gör i Italien, inklusive kryddningen och saltningen. Förutom att vi använder svenska råvaror och att allt tillver- kas här, berättar hon.
Lufttorkade charkprodukter på italienskt vis, producerade i Jokkmokk. Nu tar det anrika företaget Jokkmokks korv & rökeri nästa steg i sin utveckling.
– Vi blir först i Sverige, säger försäljningschefen Viktoria Forsman.
En doft av Italien i Jokkmokk
Företagsstöd
Foto: Anders Alm
Datastyrt
Det är John Freddy Ramirez som är chark- mästare i rökeriet. Han kom till Jokkmokk som flykting från Colombia, har jobbat i före- taget i tio år och brinner för att vara med och utveckla de lufttorkade produkterna.
– De ska ligga ungefär 10–20 dygn i saltbalja och varje dag måste man ta upp dem och vän- da på dem. Sedan ska man knyta ihop den för hand och hänga dem. Man måste vara jätte- noggrann, säger han.
Själva torkningen sker sedan i olika steg genom att produkterna flyttas mellan de olika klimatskåpen.
– Systemen styrs genom ett dataprogram, säger Viktoria.
Korvarna och skinkorna kan få hänga och torka upp till två år, men det vanliga är mellan två och sex månader. De räknar med att kunna producera ett ton färdiga varor i veckan.
För Jokkmokks korv & rökeri har investe- ringsstödet varit värdefullt, konstaterar Viktoria.
– Det hjälper Norrbotten att komma framåt och utvecklas.
Text: Ulrika Vallgårda
Företagsstöd
Foto: Anders Alm
Namn Frida Andersson
Gör Lagar mat, sommelier och delägare Företag Tjers gästgiveri
Antal anställda Två
Stöd Särskilt investeringsstöd (2017)
Foto: Anders Alm
Prästgården som blev gästgiveri
Den äldsta delen av byggnaden är från 1600-talet.
– Det är ett av Överkalix äldsta hus, berättar Frida Andersson.
Fönstren i matsalen på nedre botten vetter mot grässlänten som sluttar mot Kalixälven.
En trappa upp ligger ett stort allrum med en murad öppen spis. De fem hotellrummen är rymliga och ljusa med blommiga tapeter.
Den ursprungliga atmosfären och stilen i huset är bevarad, men i själva verket är inred- ningen helt ny.
Saknades hotellrum
Det var i samband med att hotellet i Överkalix blev asylboende som tanken på att öppna ett minihotell föddes.
– Utan hotell kunde vi ju inte ta emot över- nattande besökare i Överkalix. Det gällde både de som kommer och arbetar här på veckorna och andra, konstaterar Frida Andersson.
Hon och hennes föräldrar Anna-Lisa och Assar Andersson bestämde sig för att höra sig för om de fick starta ett gästgiveri i den gamla kommunalägda prästgården.
– Så jag ringde till kommunalrådet och frågade: Kan jag få köpa prästgården, för jag skulle vilja göra om den till ett minihotell?
Kommunalrådet sa nej, men däremot var det tänkbart att det skulle gå att hyra huset. Men då måste alla som ville få chansen att lämna anbud.
– I slutändan var det ändå vi som fick hyra prästgården.
Gammalt släktnamn
De anlitade ett lokalt företag som startade ett omfattande invändigt renoveringsarbete.
Efter tre månader var de redo att starta verk- samheten och 2016 invigdes gästgiveriet.
Frida Andersson drev sedan tidigare Tjers bryggeri och därför föll det sig naturligt att det fick heta Tjers gästgiveri.
Tjer är ett gammalt släktnamn, berättar hon, och passande nog låter det ju nästan som
”cheers” – skål på engelska.
I matsalen serveras hotellgästerna frukost, men det går också att boka in sig för en mid- dag. Ibland arrangerar de en afterwork och håller öppet för allmänheten.
Det är främst Fridas mamma och en halvtids- anställd som arbetar i gästgiveriet, men Frida brukar hjälpa till att laga mat.
– Jag är sommelier så jag har ju med mig det där med mat och dryck från utbildningen.
Plus att jag alltid har varit intresserad av matlagning.
Den gamla prästgården stod tom och oanvänd och fick förfalla. Då ringde Frida Andersson till kommunalrådet och frågade om hon fick göra om huset till minihotell.
Företagsstöd
Jättefin respons
Sedan de öppnade har hotellet i Överkalix kommit igång igen, ändå har tillströmningen till gästgiveriet fortsatt.
Men utan investeringsstödet hade det aldrig blivit något gästgiveri konstaterar hon. Det var ganska mycket pappersarbete att söka stödet, men i efterhand känns det som att det var värt det.
– Det har gått till allt vi har gjort här inne – nya ytskikt, ventilation, möbler, men också att uppfylla brandskyddskrav och hela den biten.
Vi hade inte fixat det utan stödpengarna.
Har det blivit som ni hoppats?
– Ja, minst lika bra, om inte bättre. Och vi har fått jättefin respons från alla som kommer hit.
Text: Ulrika Vallgårda
Företagsstöd
Foto: Anders Alm
Den ursprungliga atmosfären och stilen i huset är bevarad.
”
Namn Anna Mård Gör Innovationsledare
Jobbar hos Piteå Science Park Antal anställda 18
Namn Sofia Larsson Gör Forskare
Jobbar hos RISE Interactive Antal anställda 50 varav 8 i Piteå Projekt Konceptfabriken (2015-2016)
Foto: Anders Alm
I projektet Konceptfabriken i Piteå fick man ekonomiskt stöd för att bedriva en förstudie under åren 2015–2016. Piteå Science Park var projektägare och samarbetade med det statliga forskningsinstitutet RISE Interactive som också finns i Piteå. De som genomförde förstudien var Anna Mård från Piteå Science Park och Sofia Larsson från RISE Interactive.
– Vi ville ta reda på hur man kan kombinera olika branscher för att utveckla innovativa koncept tillsammans, säger Anna Mård.
Oväntade samarbeten
De fokuserade framförallt på energi- och miljöteknik, informations- och kommunika- tionsteknologi samt kulturella och kreativa näringar.
De träffade företagare och intervjuade dem för att ta reda på deras erfarenheter och vilket intresse de hade för att jobba i innova- tionsprojekt med forskare eller med andra företag som besatt andra kompetenser. Och då inte de bara mest självklara, utan kanske lite mer oväntade samarbeten över bransch- gränserna.
– Vi ville också ta reda på hur ett projekt skulle läggas upp för att vara attraktivt att jobba med, säger Sofia Larsson.
Viktigt stöd
Idag talas det mycket om ”öppen innovation”
som betyder att man kopplar in extern kom- petens för att bedriva sitt utvecklingsarbete.
– Om man tittar på de stora bolagen idag så jobbar 70 procent med öppen innovation, säger Anna Mård.
När det gäller små och medelstora företag är det sämre ställt.
De har svårt att hitta modeller och att avsätta resurser och personal för att gå in i den här typen av samarbeten, konstaterar de.
– Då är det väldigt viktigt med det ekono- miska stöd vi får från Region Norrbotten och andra finansiärer. Det ger möjlighet att köpa in ny teknik, bygga upp testbäddar, skapa mötesplatser och ta in extern kompetens som företagen efterfrågar. På så sätt kan vi hjälpa till att skapa tillväxt i små och medelstora företag och det är något som gynnar hela den regionala utvecklingen, säger Anna Mård.
Stort intresse
Under förstudien tog Konceptfabriken kon- takt med 35–40 olika företag och organisa- tioner, men också med kommuner, kluster av företag och nätverk inom näringslivet.
Att hinna med forskning och utvecklingsarbete är ingen självklar- het för små och medelstora företag. Men på sikt kan det vara en förutsättning för att fortsätta stå sig i konkurrensen.
Gränsöverskridande
samarbete – ett framgångs- koncept
Projektstöd
– Det visade sig att det fanns ett stort in- tresse och en stor nyfikenhet på samverkan över branschgränser och med forskare. Flera hade dessutom praktiska erfarenheter av det sedan tidigare som var värdefulla för oss att ta del av, säger Sofia Larsson.
Något som många företag var intresserade av var att utveckla ny teknik som artificiell intelligens (AI), virtual reality (VR) och agu- mented reality, på svenska förstärkt verklig- het, (AR). Ett par kända exempel på det är spelet Pokemon go, liksom möjligheten att få se Ikea-möbler i sitt hem med hjälp av en app som använder AR.
– Företagarna vet att de måste använda sig av den här nya tekniken inom ett par år, men vet kanske inte i vilka tillämpningar. Det är så- dant som går att utveckla om man samarbetar med andra, säger Anna Mård.
Bygger vidare
Tanken med Konceptfabriken var inte att det skulle stanna vid en förstudie, utan att det skulle bli något att bygga vidare på. Det är man nu i full färd med i två nya projekt tack vare fortsatt finansiering från bland andra Region Norrbotten. Dels det treåriga projek- tet Intersective innovation hos Piteå Science Park som riktar in sig på öppen innovation i små och medelstora företag.
Dels det treåriga projektet DesignIT som RISE Interactive driver och som ska främja samarbete mellan företag och forskare inom området interaktionsdesign – det vill säga hur man designar tekniken som människan ska använda.
Att det finns ett intresse och behov av forsk- ning och innovation bland företagen i
Norrbotten råder det numera inget tvivel om.
Text: Ulrika Vallgårda
Projektstöd
Foto: Anders Alm Sof
ia L
arsson AnnaMår
d
Namn Mikael Suorra
Gör Turistguide och företagare Företag Hide & See
Stöd Investeringsbidrag (2015)
Foto: Anders Alm
Naturintresset har han haft sedan barnsben.
Under åren har han lärt sig allt mer om dju- rens beteende och även utvecklat förmågan att locka till sig älgar genom att härma älgens olika läten.
Tack vare bland annat ett regionalt stöd har han kunnat satsa på ett företag som erbjuder tillresande unika möten med vilda djur.
– Jag vill att de ska få upplevelsen av att se de vilda djuren i sitt rätta element, i skogen, och inte i någon djurpark. Det är det jag vill visa upp, säger Mikael Suorra.
Äventyret börjar
Äventyret brukar börja på parkeringen vid Treehotel i Harads. Trädhotellet är Mikael Suorras främsta samarbetspartner och har gett honom tillgång till gäster från hela värl- den. Han får inte berätta vilka besökare de har haft, men sticker inte under stol med att det kommer en hel del kändisar från hela världen. Samtidigt är verksamheten tillgäng- lighetsanpassad och hans förhoppning är att nå ut till personer med olika typer av funk- tionsnedsättningar.
Det som finns att välja är fisketurer, björn- skådning, älglock, naturupplevelser och örnskådning – allt med möjlighet till fotogra- fering.
Mycket frågor
Denna gång vill han visa det timrade gömslet på 25 kvm som han har byggt upp för björn- skådning. Konceptet startar med en tidig mid- dag, då han går igenom vad som väntar under de närmsta 17 timmarna.
– Det är viktigt att veta hur man ska bete sig om vi möter en björn på vägen ut. Det brukar alltid bli mycket prat och frågor under ge- nomgången, berättar han.
Sedan kör de på grusvägar ett par mil tills de är nästan framme vid björngömslet som ligger på marken han arrenderar för ändamå- let. Den sista biten får de smyga till fots på en stig. För rörelsehindrade har han anpassad transport ända fram.
Som ett hotellrum
Det lilla trähuset i skogsbrynet har en hög skorsten för att inte sprida vittring nära mar- ken. Parfymer är bannlysta.
Inomhus är huset inrett med sex fotogluggar med tillhörande bord, ett matbord, sex bäd- dar, en dieselkamin och en torrtoa. Elektrici- tet har de genom solceller.
Han har själv gjort ritningarna till huset.
– Jag vill att det ska vara lika bekvämt som ett hotellrum fast mitt ute i skogen, berättar han.
Mikael Suorras gäster kan komma ena dagen från USA, andra dagen från Dubai till skogarna runt Harads. Det som lockar dem är att få se en björn, en älg eller en örn.
Möten med vilda djur lockar gäster från hela världen
Företagsstöd
Fotoutrustning
Gästerna monterar sina fotoutrustningar i gluggarna. Från och med nu är det dags att föra sina konversationer viskande.
På kvällen bjuder han på samisk glödkaka med rökt renstek och hembakta bullar. Ibland glass med hjortronsylt.
– Vi äter och umgås. Det handlar om att hålla blodsockerhalten uppe så man inte blir trött.
En del vakar hela natten, andra väljer att sova några timmar.
50 procents chans
Chansen att få se björn är ungefär 50 procent, berättar han. Han har tillstånd att lägga ut åtel för att öka möjligheterna.
– Men även om de inte får se någon björn bru- kar de flesta få se räv, grävling, ibland mård, örn och andra rovfåglar, och vara nöjda med att få tillbringa en natt i naturen med tystna- den runtomkring sig.
Han bildade sitt företag Hide & See 2012 och tycker inte det var krångligt att söka det re- gionala stödet.
– De som jobbar med stöden var bra att ha att göra med och förklarade tydligt. Det har inte dragits i någon långbänk och det är ju viktigt när man startar en verksamhet – att det snur- rar på hela tiden så att man känner att det är driv i det. Det känns jättekul.
Text: Ulrika Vallgårda
Företagsstöd
Foto: Anders Alm
Namn Johanna Bergström Roos Gör Projektledare
Projekt Rymd för innovation och tillväxt, RIT (2015-2018)
Var Kiruna
Antal anställda i projektet
13 - doktorander, handledare och delprojektledare
Foto: Anders Alm
Rymdsektor på frammarsch
Projektstöd
Projektet kallas RIT – rymd för innovation och tillväxt – och finansieras bland annat av EU:s strukturfond och Region Norrbotten.
LTU är huvudman tillsammans med LTU Business.
Johanna Bergström Roos, anställd vid LTU Business i Kiruna, leder projektet som har pågått från 2015 till 2018 och är stationerad på LTU:s rymdcampus strax utanför Kiruna.
– Kiruna har ju varit en rymdstad sedan 1950-talet och sakta men tydligt expanderat i olika verksamheter och fått en enorm bredd, berättar hon.
Stärker samarbetet
LTU:s rymdcampus och Esrange Space Centre ligger bara 4,5 mil ifrån varandra. Båda har gott om upparbetade kontakter inom rymd- industrin, spetskunskaper inom rymdforsk- ning och lång erfarenhet på området. Kiruna har dessutom ett geografiskt läge långt norrut som ger stora fördelar.
Men för att regionen ska få ut maximal nyt- ta av sin rymdforskning och rymdindustri krävs att alla aktörer på området stärker sitt samarbete, understryker hon, så att nya idéer inte stannar i vetenskapliga publikationer, utan kommer till nytta inom industrin och i samhället. Likaså att industrin vänder sig till akademin med konkreta uppdrag när det finns behov.
I ett treårigt projekt har Norrbotten stärkt sin ställning som rymdcentrum i Sverige och internationellt. Det har kunnat ske genom ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Esrange Space Centre, andra svenska rymdbolag, företagare i länet,
Region Norrbotten och övriga innovationsstödjare.
Foto: Anders Alm
Projektstöd
– Om vi skulle få de här två världarna, de här två excellenta arbetsplatserna, att börja jobba mer tillsammans och föra över kunskap till varandra, så är det klart att vi kan lära oss mycket av varandra. Det handlar om att skapa möten och det är det projektet handlar om.
Metropol
Men det är inte bara ett tätare samarbete mellan LTU och Esrange som man vill uppnå med projektet RIT.
– Vi vill bjuda in små och medelstora företag från regionen tillsammans med rymdföretag från övriga Sverige, Europa och världen, så att det blir som en metropol här. Vi vill skapa en stark och innovativ rymdregion med hög attraktionskraft för kompetens, investerare och nya etableringar.
Tre delmål
Projektet har haft tre utstakade delmål. Det första var att etablera en centrumbildning inom rymdteknik i Norrbotten. En centrum- bildning är en mötesplats för studenter, forskare, näringsliv och offentlig sektor. Den är tvärvetenskaplig och lyfter fram områden som ligger i skärningspunkten mellan tradi- tionella discipliner.
– Centrumbildningen startar formellt 2019, men vi har redan haft invigningen och är igång med arbetet.
Det andra målet var att driva åtta innova- tionsprojekt med utgångspunkt i rymdindu- strins behov och akademins kompetens. Här skulle potentiella affärsidéer fångas upp och utvecklas.
– Dels för att skapa ny kunskap som kan ut- veckla branschen men också för att träna oss att jobba tillsammans.
Sju doktorander har arbetat med innovatio- nerna och har under de tre åren kommit en bra bit på väg.
Det tredje målet var att stärka innovations- systemet kring rymdverksamheten och rymd- forskningen.
Matchas mot rymdbranschen
Under de tre åren har de dessutom skapat fem nya rymdföretag och därutöver identi- fierat ett 20-tal företag i regionen som skulle kunna leverera till rymdbranschen. Det hand- lar exempelvis om it-bolag och avancerade mekaniska verkstäder som just nu inte jobbar med rymd men är intresserade.
– När vi börjar skicka upp satelliter i om- loppsbanor från Kiruna 2021 som det är pla- nerat, innebär det att hela vår rymdstad kli- ver upp en position och skapar sig en förmåga som kommer att kräva underleverantörer på ett helt annat sätt än idag. Därför behöver dessa 20 företag matchas redan nu, för om tre år måste de vara redo att leverera.
Oväntad effekt
Två gånger per år har projektet bjudit in alla aktörer till gemensamma träffar i Kiruna med workshops. Space innovation Forum som träffarna kallas har haft mellan 50 och 60 deltagare.
En oväntad effekt har varit att ett rymdklus- ter från södra Sverige har hört av sig och bett att de ska ingå.
– De knackar på vår dörr för de tycker att det är spännande grejer vi gör. LTU har blivit en storspelare inom rymd på de här tre åren.
Inte enbart tack vare RIT-projektet, men mycket tack vare det.
Vad har det regionala stödet betytt för projektet?
– Enormt mycket. Dels för att vi ska kunna genomföra aktiviteter och ha anställda. Dels för att regionen är en dörröppnare – att Region Norrbotten har valt att satsa på oss visar att de tror på rymdindustrins potential och det hjälper oss att komma framåt.
Text: Ulrika Vallgårda
Foto: Anders Alm
Namn Magnus Hansson Gör Platschef
Företag Isolamin Sweden AB Var Överkalix
Antal anställda cirka 90
Stöd Regionalt investeringsstöd 2016-2018
Ett lyft för Överkalix
Företagsstöd
Företaget gick i konkurs för ett par år sedan, men köptes upp av ett Kalixföretag. Tack vare det regionala stödet som beviljats har de fått möjlighet att storsatsa och bredda sin verk- samhet.
Sandwichpaneler
Isolamins tillverkning av väggpaneler starta- de 1972 av NJA, numera SSAB. Det var ett led i att man ville förädla malm och stål lokalt i Norrbotten.
Väggpanelerna var patenterade och kallades sandwichväggar.
– De görs av tunnplåt och isolering och är extremt brandsäkra och om man vill kraftigt ljudisolerande, berättar platschefen Magnus Hansson.
Panelerna skräddarsys efter behov och är dessutom var de lätta att sätta upp. De kan göras helt täta i skarvarna så att de kan an- vändas som väggar i laboratorier och slak- terier.
Sandwichpanelerna blev snabbt efterfrågade i båtinredningar och på oljeriggar, där det under inga omständigheter får börja brin- na. Men också som väggar i kontorslokaler i fabriker och andra ställen där det krävs ljud- isolering eller i ventilationsrum.
Hoppet väcktes
Under de goda åren på 1980-talet arbetade ett 100-tal anställda i företaget, därefter gick det sakta neråt. När marknaden sviktade för bland annat oljeriggar, samtidigt som patentet
löstes ut efter 20 år och konkurrensen hård- nade gick det till slut inte längre.
Men hoppet om Isolamins framtid väcktes igen när Part-gruppen i Kalix, som tillverkar förfabricerade badrum, köpte hela fabriken.
– Snart var paneltillverkningen igång igen, men vi har också tillfört nya verksamheter, berättar Magnus Hansson.
Part-gruppen behövde hjälp med badrum- men. Men de hade också satt igång en helt ny tillverkning av hotellrum som Isolamin kopp- lades in på.
– Det första vi gjorde hösten 2016 var ett ho- tell med 201 rum. Vi byggde färdigt rummen här på vår linje i fabriken och sedan kördes de ner på lastbil till Uppsala.
Nya yrkeskategorier
Många av de tidigare anställda kom tillbaka till företaget, men det behövdes också nya ka- tegorier av yrkeskategorier – VVS-montörer, elektriker, murare, plattsättare och snickare.
Idag arbetar återigen mellan 90 och 100 per- soner hos Isolamin.
– Vi har mest rekryterat från orten och haft bra samverkan med Arbetsförmedlingen och Utbildning Nord som har satt ihop små korta, yrkesförberedande kurser.
Närmare 30 procent av de anställda i produk- tionen är kvinnor och ett drygt tiotal är nyan- lända. Det är flyktingar som bott på hotellet i Överkalix när det var asylboende och ensam- kommande flyktingpojkar som blivit kvar i
Hos Isolamin i Överkalix växer framtidstron i takt med att lägen-
hetsmodulerna, hotellrummen och de färdiga badrummen läm-
nar fabriken med lastbil.
Friseehaye Ghebremichael arbetar som platt- sättare i fabriken. Det trivs han bra med.
Foto: Anders Alm
Företagsstöd
Överkalix efter att det har blivit vuxna.
– Utan dem hade vi aldrig klarat rekrytering- en och det är kul att vi har en arbetsplats som speglar samhället.
Hösten 2017 tog de ännu ett steg och började tillverka färdiga lägenheter.
– Just nu bygger vi ett hyreshus till Piteå.
Lägenheterna går härifrån med kyl, frys, spis, tvättmaskin och allt.
I lägenheterna använder de sina sandwich- väggar.
Fortsätter satsa
Två gånger har de sökt investeringsstöd för att bygga ut fabriken efter de nya behoven.
Första gången handlade det om de nya linjer- na för modulbyggen med traverser i taket, en betongstation och utbyggnad av lokalerna.
Andra ansökan gjorde de när de skulle börja bygga badrum. Pengarna gick till en vatten- skärarmaskin, modernare plåtmaskiner,
transportband med mera.
– Stöden betyder att vi har kunnat investe- ra fortare och lättare och skapat alla de här arbetstillfällena. Nu har vi framtidstro och kommer att fortsätta att satsa och investera.
Inne på fabriksgolvet arbetar Friseehaye Ghebremichael med plattsättning av ett bad- rum. Han har kommit till Sverige som asyl- sökande från Eritrea.
– Jag har jobbat sex månader här och trivs bra. Jag gillar att sätta plattor, berättar han.
Carina Johansson är i full färd med att sätta silikon i ett badrum.
– Jag jobbade tidigare i vården, men tycker det är jätteroligt här. Vi har bra stämning och gemenskap, säger hon.
Vad betyder Isolamin för Överkalix?
– Jättemycket. När det gick i konkurs var det tragiskt, men som det har blivit nu är det ett lyft för kommunen, säger hon.
Text: Ulrika Vallgårda
Carina Johansson arbetar med att sätta silikon i badrummen. ”Isolamin betyder jättemycket för Överkalix”, säger hon.
Foto: Anders Alm
Foto: Anders Alm
Namn Ann-Sofie Landin och Robin Landin
Företag Jockfall turist & konferensanläggning AB Antal anställda 8-10 säsongsanställda
Stöd Investeringsbidrag och regionalt investeringsstöd 2016-2018
Vattenfall, fiske och en modern turistanläggning lockar
gästerna till Jockfall
Företagsstöd
En stor del av besökarna som söker sig hit är fisketurister från både Sverige och andra län- der. Framförallt är det laxen som lockar, men det går även att få öring, harr, gädda och sik.
– Det blir ett naturligt stopp för laxen nedan- för fallet, så fisken stannar till här några tim- mar eller dagar innan de fortsätter sin vand- ring högre upp, berättar Robin Landin.
Ändå är det ingen enkel uppgift att dra upp en lax.
– Får du en lax på över en meter på tio kilo på kroken, är det ganska häftigt att försöka hålla fast den i strömmen, konstaterar han.
I en butik i anslutning till restaurangen hyr de ut båtar och säljer fiskeutrustning. Den som vill kan gå en fiskekurs hos Ronny Landin, som är en kändis i sportfiskesammanhang.
Inga fasta roller
Familjeföretaget Jockfalls turist & konferens- anläggning startades i mitten av 1980-talet av Ann-Sofie och Hans Landin. Ann-Sofie är upp- vuxen i Vallsjärv, fem kilometer härifrån och har gått i skola i Jockfall. Idag är även sönerna Robin och Ronny med och driver aktiebolaget.
– Vi har inga fasta roller, men man kan väl säga att pappas huvudsyssla är vaktmästeri,
morsans är ekonomi och servering, brorsan är guide och håller kurser och jag själv arbe- tar framförallt i köket samt med marknads- föringen, säger Robin Landin.
Investeringsstöd två gånger
2010 byggde de, bland annat med hjälp av in- vesteringsstöd från Länsstyrelsen, upp en ny restaurang och ersatte den gamla timringen som då stod på tomten tidigare.
– Anläggningen var för liten, vi kunde inte ta emot alla som ville komma. Vi frågade oss om vi skulle sluta eller utveckla och då ville pojkarna att vi skulle fortsätta. Så vi tog kon- takt med kommunen som äger marken och skrev ett långtidskontrakt på 30 år, berättar Ann-Sofie Landin.
Restaurangen kostade sex miljoner kronor att bygga. 2017 fortsatte de med fyra nya vinter- bonade sexbäddsstugor med stora fönster mot forsen, loft, kök, badrum och kamin. Än en gång sökte de och beviljades investerings- stöd, denna gång från Region Norrbotten.
Bastu vid forsen
Nu finns det totalt 13 stugor, en topprustad serviceanläggning och en stor nybyggd bastu med jacuzzi och ett matbord för 18 personer.
Invid Kalixälvens storslagna vattenfall i Jockfall har familjen
Landin från Överkalix byggt upp stugby, restaurang och en topp-
modern bastu med kanske Sveriges mest spektakulära utsikt.
Företagsstöd
Bastun ligger alldeles nära forsen och den som vill kan gå ut och ta sig ett dopp vid den lilla sandstranden.
De har flera konferenser bokade per vecka och till jul brukar de ta emot ungefär 800 gäster som äter julbord i restaurangen. Lax står självklart på menyn.
I framtiden tänker de bygga ut stugbyn ännu mer och även restaurangen. Till att börja med ska de glasa in altanen för att få fler sittplat- ser för gäster under vinterhalvåret.
Hoppfull
Utan det regionala stödet hade familjen Landin inte kunnat utveckla sitt företag till
vad det är idag. Ann-Sofie värdesätter att Region Norrbotten vill hjälpa till att stödja näringslivet i glesbygden.
– Vi som verkar i inlandet får jobba för att få hit gäster. Det finns ju ingen stor väg hit, utan vi måste sälja in det. Men vi fick 35 procent av 11 miljoner kronor och det är ett väldigt, väldigt bra bidrag.
Hon är hoppfull inför framtiden. Planen är att börja satsa mer på vinterturism med hund- spann, skoterturer, isfiske, spark och vinter- cykling.
– Jag tror ju på turismen, säger hon.
Text: Ulrika Vallgårda
Foto: Anders Alm
Bilaga 1
Beviljade projektstöd 2018
Organisationsnamn Projektnamn Beslutat Tkr
Gränsöverskridande samarbete
Lapland Vuollerim Welcomes You AB Crowdsourcing Arctic Europe - en del i hållbar utveckling för Norrbottens bästa
Leader Polaris 2020 Arctic Cultural Heritage
Luleå Tekniska Universitet Ny teknik för energieffektiv partikelavskiljning från rökgaser
Luleå Tekniska Universitet Arctic Railway Infrastructure in Kolarctic Luleå Tekniska Universitet Ice Operations KOLARCTIC
Luleå Tekniska Universitet CYNIC - Företagsmodeller för digital innovation och informationssäkerhet
Luleå Tekniska Universitet Akademisk mobilitet
Norrbottens Idrottsförbund Stöd till Barents Winter Games och interna- tionellt idrottsutbytet i Barentsområdet Swedish Lapland Visitors Board Ekonomisk
Fören Visit Arctic Europe - komplettering
Svenska Rymdaktiebolaget Esrange Realisering av ett Global Watch Center i Norrbot- ten
Summa 5 175
FoU och innovationer
BD Pop AB Musikvideoproduktion
Future Eco North Sweden AB Förstudie och förprojektering av en produktions- anläggning för FE-kol i Harads
Kalix kommun Steg 2 Implementering e-hälsa
LTU Business AB Del 2, Etabelra en RISE SMF-nod i Norrbotten/Västerbotten
Luleå Tekniska Universitet Snöakademin
Luleå Tekniska Universitet Samverkansmiljö vård och omsorg i hemmet, SAMUEL
1
Organisationsnamn Projektnamn Beslutat Tkr
Luleå Tekniska Universitet
Utveckling av miljö innovativ teknik för betong i den arktiska regionen (Development of eco-inn- ovative technology for concreting in the arctic region) - ARCTIC-ecocrete
Luleå Tekniska Universitet Fördjupad förstudie gällande Arctic Tests, en test- bädd i arktisk miljö
Luleå Tekniska Universitet Datacenter Innovation Region
Luleå Tekniska Universitet Medfinansiering till Projektet Rural ICT Testbed -
#fulltäckning
Luleå Tekniska Universitet Verifiering av sociala innovationer för hållbar tillväxt
Luleå Tekniska Universitet Den utökade klarinetten
Region Norrbotten Testbädd för Aktivt och hälsosamt åldrande Region Västerbotten Prehospital resursoptimering (PR)
SIGMAR Metod & Innovation AB Passionista
Stift Adopticum Regional Innovation med Optisk Mätteknik - RIO SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET ESRANGE SmallSat Express Fas C Studie
Swerea Sicomp AB Test & Demo högvolym kompositer
Summa 31 920
Kompetens- och arbetskraftsförsörjning
Föreningen Norden Norrbotten Integration Nordkalotten
Kiruna kommun Förstudie, utveckling av distansoberoende tjänster i Kiruna
LTU Business AB Latitude66 Mentorship 2.0
Luleå kommun Värdskap Forum Jämställdhet
Luleå Tekniska Universitet Dataspelsteknik för nya tillämpningar
Piteå kommun Gröna Näringar
Region Norrbotten Ramprojekt gröna näringar
Strukturum i Jokkmokk AB Lokalt investeringsfrämjande och etableringskom- petens, LIFE
WPS Sweden AB WPS Academy
Överkalix kommun Samverkan för kompetensutveckling i Överkalix
Summa 12 850
2
Organisationsnamn Projektnamn Beslutat Tkr
Företagande och entreprenörskap
BD Pop AB Låtskrivarcentrum i Piteå/ BD Songwriters
Bodens kommun Bodens livsmedelskluster
Coompanion Norrbotten ekonomisk
förening Service Improvement District Norrbotten
Formidabel Testmiljö på Studio Acusticum, mot ett fram- tida sensoriskt upplevelsehus.
Hushållningssällskapet i Norrbotten-Väs-
terbotten Arctic Maritim Fishfarm
Industriellt Utvecklingscentrum Norr AB Produktion 4.0
LTU Business AB Turistanläggningars form och funktion 2.0 Luleå Näringsliv AB Förstudie Kapitalfond Vintersol
Luleå Science Park AB Byggande av en stark regional innovativ miljö med bas i Luleå Science Park
Luleå Tekniska Universitet Medfinansiering till projektet Gender Smart Arena Piteå Science Park AB Digitala Dimensioner - Lyftkraft för innovativ till-
växt (förstudie)
Piteå Science Park AB Music & Games, förstudie
Region Norrbotten Exportsamverkan Norrbotten- 1:1ansökan Region Norrbotten Service som en process i regionen
Regionförbundet Västerbottens län Svergies regioners kommunikationsplattform för bioekonomisk utveckling
Regionförbundet Västerbottens län Krenova - Arctic design of Sweden, Förstudie RISE SICS North AB Planering av ett kluster för hållbara innova-
tioner i datacenterindustrin Rodrigues Marques Goncalo Northern Sustainable Futures
Storumans Kommunföretag AB Flernivåsamverkan för kapacitetsbyggande i Regi- on 10
Swedish Lapland Visitors Board Ekonomisk
Förening Förstudie Swedish Lapland 2018 och framåt
Swedish Proving Ground Association,
SPGA Förstudie: Branschutvecklingsorgan test-
verksamhet
Venture Cup Sverige Stimulera entreprenörskap och företagande i Norrbotten
Övertorneå kommun Produkter från Tornedalen
Summa 14 016
3
Organisationsnamn Projektnamn Beslutat Tkr
Tillgänglighet - transporter och IKT
Arvidsjaur Flygplats AB Förstudie Arvidsjaur Flygplats InformationsTeknik i Norrbotten AB Framtidssäkrat regionalt fibernät
Piteå kommun Bredband Renträsk-Pjesker-Gråträsk
Piteå kommun Besöksmålsutveckling i Bottenvikens skärgård
Sveriges Entreprenörer Service AB
Nationell Ombudsplattform för effektivt informa- tionsutbyte inom Paket- och Logistik-
tjänster, utvecklad samverkan och integrering av lokalt anpassade lösningar.
Tekniska verken i Kiruna AB Upprustning av kommunala året runt leder i Kiru- na kommun
Summa 12 605
TOTALT
Beviljade projektstöd (Tkr) 2018 117 845
4
Stödform/Företag Kommun Beslutat Tkr
Innovationsstöd
5 beslut. Av sekretesskäl anges inte namnet på dessa.
1 beslut Boden
1 beslut Kalix
3 beslut Luleå
Summa 3 035
Investeringsbidrag
Hornavan Hotell AB Arjeplog
Ken Långdahl Arjeplog
Icemakers Facilities AB Arjeplog
Galtis AB Arjeplog
Arjeplog Hotell Silverhatten AB Arjeplog
Vuoggatjålme Arjeplog
Laponia Hotell och Konferens AB Arvidsjaur Norrlands Teknikcenter AB Arvidsjaur Glommers Miljöenergi AB Arvidsjaur
Emma Sundström Arvidsjaur
Glommers Timber AB Arvidsjaur
Vevves skönhetssalong Arvidsjaur
Blue Eyes White Snow Arvidsjaur
Northern Light Test AB Arvidsjaur
Wilderness Brewery AB Boden
Sammy Lindgren Boden
Arctic Bath AB Boden
Treehotel AB Boden
Bilaga 2
Beviljade företagsstöd 2018
5
