Biblioteksplan för Luleå kommun 2021-2025
Region Norrbotten Dnr 540-2020 Luleå kommun Ärendenummer 2020/168
Bakgrund
Luleå kommun har tagit fram ett förslag till biblioteksplan för perioden 2021-2025. Regionbiblioteket, Region Norrbotten, har inbjudits att lämna ett yttrande i form av remissvar.
I enlighet med bibliotekslagen (SFS 2013:801) ska kommuner och regioner anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. I den propo- sition som föranledde lagen förtydligas att samtlig biblioteksverksamhet som kommunen eller regionen bedriver som huvudman ska inkluderas. I de fall kommunen eller regionen ansvarar för skolbiblioteksverksamhet ska även den ingå i planen. (Prop. 2012/13:147, s. 44)
Biblioteksverksamhet utförs i varierande omfattning i kommunerna och reg- ionerna. Av den anledningen finns ingen närmare anvisning i lag eller pro- position om planens innehåll och utformning. En politiskt antagen biblio- teksplan med fastställda mål och insatsområden för perioden ger för politi- ker, tjänstepersoner och allmänhet en tydlig bild av biblioteksverksamheten.
Den kan visa på dess roll och funktion i kommunen och på vilket sätt biblio- teken ska verka och utvecklas.
Luleås biblioteksplan 2021-2025 inleds med en beskrivning av arbetet med att ta fram ett förslag till plan och vilka styrdokument som den utgår ifrån.
Därefter följer 3 delar. Del 1 beskriver verksamheten vid de kommunala biblioteken; folkbiblioteken, Luleå Gymnasiebibliotek, Vuxenutbildningens bibliotek samt skolbibliotek inom Grundskolan. Del 2 beskriver trender och utmaningar för biblioteksområdet. Den avslutande delen, del 3, är en hand- lingsplan för biblioteksverksamheterna inom Luleå kommun.
Remissvar
Regionbiblioteket, Region Norrbotten, har inbjudits att lämna remissvar på förslaget till biblioteksplan för Luleå kommun 2021-2025. I det medföljande missivet uppmanas mottagarna att läsa hela planen och särskilt granska de åtgärder som berör den egna verksamheten. Nedan följer Regionbibliotekets yttrande i form av synpunkter och förslag. De presenteras kopplat till respek- tive rubrik i planen. Synpunkterna ges utifrån Regionbibliotekets ansvars- och uppdragsområden.
Övergripande synpunkter
I Luleå kommuns förslag till biblioteksplan ges en ingående beskrivning av biblioteken i kommunen. Det gör det möjligt för invånarna att få en stor in- syn i och goda kunskaper om den biblioteksverksamhet som kommunen be- driver. Folkbibliotekets breda och omfattande uppdrag görs synligt i planen.
Alltifrån konkreta aktiviteter, exempelvis inom det litteratur- och läsfräm-
jande arbetet och i arbetet med ökad medie- och informationskunnighet
bland invånarna, till samhällsviktiga insatser genom främjandet av folkbild- ningen, den fria åsiktsbildningen och demokratins utveckling. Regionbiblio- teket anser att förslaget till biblioteksplan för Luleå kommun visar på en tyd- lig ansats för biblioteksutveckling och ett arbete med förbättring av tjänster och innehåll för kommunens invånare.
I regeringens proposition för statens budget 2021 (Prop. 2020/21:1) föreslås en fortsättning på satsningen Stärkta bibliotek under 2021-2023 för att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Här före- slås även ett Läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier som syftar till kompe- tensutveckling inom litteraturförmedling och läsfrämjande med ett särskilt fokus på barns och ungas läsning. Pojkars läsning utgör en viktig del och även det läsfrämjande arbetet för personer med funktionsnedsättning eller läsnedsättning som kan behöva anpassad litteratur och alternativa metoder och sätt att läsa och ta till sig en litterär text. Regionbiblioteket ser att sats- ningen Stärkta bibliotek kan bli ett möjligt tillskott och resurs för Luleås bib- lioteksutveckling.
I budgetpropositionen lyfter regeringen även fram bibliotekens betydelse för att främja de nationella minoriteternas språk och urfolket samernas språk.
Utveckling och drift av nationella resursbibliotek och Kungl. bibliotekets arbete med nationella digitala bibliotekstjänster ses som viktiga delar, då dee kan stötta läsfrämjande och medieförsörjning på de nationella minoritets- språken och för personer med annat modersmål än svenska. Regeringen an- ser även att Kungliga bibliotekets arbete med Digiteket bör fortsätta. Digi- teket är en lärplattform och ett arbetsverktyg för digital kompetensutveckling för både bibliotekspersonal och allmänhet. Luleå kommun bör därför även beakta kommande statliga satsningar i planeringen för bibliotekens verk- samhet och utvecklingsarbete.
Det samarbete som bedrivs mellan folkbiblioteken och regionbiblioteket, inom organisation Biblioteken i Norrbotten, utgör en viktig del i det region- ala utvecklingsarbetet på biblioteksområdet. Den regionala kulturplanen och den regionala biblioteksplanen respektive läsfrämjandeplanen tas upp i pla- nen som viktiga styrdokument vilket är positivt och viktigt ur ett regionalt perspektiv. Luleås biblioteksplan nämner också vid flertalet gånger den samverkan som bedrivs mellan Norrbottens kommuner och Region Norrbot- ten. Exempelvis genom att beskriva de olika arbetsgruppernas utvecklings- arbete och den gemensamma förvaltningen och utvecklingen av digitala bib- liotekstjänster för norrbottningarna. Regionbiblioteket bedömer att de för- ändringar som offentlig verksamhet står inför kommer att kräva än mer sam- verkan i olika former för att kunna säkerställa kvalitet och för att klara väl- färdsuppdraget.
Uppföljning av Biblioteksplan 2016-2020
I avsnittet ges en sammanfattning av det utvecklingsarbete och av andra för-
ändringar som skett under innevarande planperiod. Det är mycket positivt att
läsaren ges denna beskrivning för att få en insyn i den utveckling som har
skett på biblioteksområdet i Luleå. Ett av utvecklingsområdena är digital
delaktighet med inrättandet av DigidelCenter och Skaparytan på stadsbiblio-
teket. Ett mångårigt digitalt kompetensutvecklingsarbete har bedrivits för
personalen på biblioteksenheterna. Luleå folkbibliotek har även varit en ak-
tiv deltagare i den regionala projektarbetsgrupp som har verkat inom det nat-
ionella projektet Digitalt först med användaren i fokus 2018-2020. Värt att
nämna är också Luleå folkbiblioteks arbete med framtagandet av läsfrämjan- deplaner för barn och ungdomar respektive unga vuxna och vuxna vilket är till stor inspiration för andra folkbibliotek i regionen.
Biblioteksplanens viktigaste rådgivande och styrande dokument
I avsnittet ges en beskrivning av de viktigaste rådgivande och styrande do- kumenten och som starkt påverkar utformningen av biblioteksverksamheten inom Luleå kommun. Bibliotekslag (SFS 2013:801) är ett av de viktigaste styrdokumenten för det allmänna biblioteksväsendet i Sverige. Regionbiblio- teket föreslår därför att ändamålsparagrafen i Bibliotekslagen § 2 tas med i sin helhet i avsnittet under rubriken Bibliotekslagen (s. 5). Detta då paragra- fen är grundläggande för hela biblioteksväsendet och visar på bibliotekens breda och samhällsviktiga funktion. § 2 ger även viktig bäring till flera av de efterföljande delarna i förslaget till biblioteksplan för Luleå kommun.
2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokra-
tiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställ- ning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.
I förslaget till biblioteksplan (s. 4) hänvisas till lagar som utgör grund för bibliotekens arbete för de prioriterade målgrupperna. De som nämns är Dis- krimineringslag (2008:567), Bristande tillgänglighet för personer med funkt- ionsnedsättning (2014:958) samt Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Här bör även Språklag (2009:600) omnämnas då biblio- teken, som en del av det allmänna, har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, det svenska teckenspråket samt verka för att personer med annat modersmål ges möjlighet att utveckla och an- vända sitt språk. Luleås biblioteksplan visar också på flera ställen exempel på vikten av arbete som främjar dessa prioriterade målgrupper. Exempelvis i avsnittet Kultur- och fritidsförvaltningen (s.11-12) där det finns formulering- ar som har en direkt koppling till Språklagen.
Hur togs biblioteksplanen fram?
Ett omfattade undersökande arbete har genomförts för att ta in synpunkter från personal, politiker och medborgare. De metoder som har använts är en- käter, workshops och dialoger. För medborgardialogen valdes enkät som metod. Enkäten fanns tillgänglig på de fysiska enhetsbiblioteken och i elektronisk form på bibliotekens webbplats under januari 2020. Fler former för medborgardialog hade kunnat användas för att fånga in icke-besökarna och personer som aldrig eller sällan använder biblioteken. Inspel från dessa målgruppers hade kunnat visa på ett kompletterande underlag och som even- tuellt hade påverkat förslagen till insatser och valet av prioriterade arbetsom- råden.
En fråga som infinner sig vid läsningen är om särskilda dialoger har förts
med barn och unga och om samråd hållits med representanter för de nation-
ella minoriteterna och urfolket, för att fånga in och beakta målgruppernas
synpunkter och behov inför beslutsfattande. Om så är fallet ska de med för- del synliggöras.
6 fokusområden har ringats in som övergripande för biblioteksverksamhet- ernas utvecklingsarbete. Regionbiblioteket anser att de framstår som väl valda områden och speglar uppdragen i styrdokument och i den omvärldsbe- vakning som gjorts inför planens utformning. Det är positivt och viktigt att målgrupperna barn och unga utgör ett eget fokusområde de det i biblioteks- lagen är uttalat att bibliotekstypen folkbibliotek har dem som särskild priori- terade målgrupp (Bibliotekslag 2013:801).
Folkbibliotekets historik
På ett föredömligt sätt ges här en historik med viktiga steg i biblioteksverk- samhetens utveckling för kommunen. Läsaren får ta del av de avgörande händelserna och som har haft stor inverkan på arbetet och för invånarna (s.
10-11). I beskrivningen av ingången i den gemensamma nationella katalogen Libris samt i övergången till Dewey decimalklassifikation (DDK) benämns den regionala biblioteksverksamheten som länsbiblioteket. Detta bör ändras till regionbiblioteket. Den 1 januari 2017 tog Norrbottens läns landsting över det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen och bytte namn till Region Norrbotten. Vid samma tidpunkt bytte Norrbottens länsbibliotek namn till Regionbibliotek Norrbotten, och som i kort form blir regionbiblio- teket.
Regionbiblioteket saknar en beskrivning av pågående regionala samverkans- projekt och som har stor betydelse för utvecklingen av biblioteksverksam- heterna i Norrbotten, inkluderat Luleå, och för regionens invånare. Dessa är:
Det nationella projektet Digitalt först med användaren i fokus 2018-2020 med målet att öka den digitala kompetensen hos folkbibliotekspersonalen i syfte att stödja invånarnas digitala delaktighet.
Projekt Polarbibblo, centrum för barns berättelser och skapande på meänki- eli, samiska språk och svenska 2019-2021 med målet att Norrbottens webb- plats för barn ska bli en digital bibliotekstjänst för hela landet där barn kan göra sin röst hörd med berättelser, läs- och skrivfrämjande aktiviteter och skapande på flera språk.
Projekt Nya bibliotekssystem 2022 för införande av nytt biblioteksdatasy- stem för Biblioteken i Norrbotten och en ny webbplats för Bibblo.se. Pro- jektet innebär även en utveckling av det litteratur- och mediesamarbete som finns mellan kommunerna i regionen.
Regionbiblioteket delar uppfattningen som finns beskriven i det sista stycket
i avsnittet Folkbibliotekens historik. Här står det att samarbete mellan kom-
munerna i Norrbotten är en förutsättning för att kunna genomföra bibliote-
kets uppdrag (s11). Samarbetsområden som nämns är gemensamma biblio-
tekssystem, transporter av medier, bibliotekstjänster och kompetensutveckl-
ing av medarbetarna. Regionbiblioteket ser även att digitaliseringen och den
digitala transformation som pågår i samhället har en direkt påverkan på bib-
lioteksområdet. Med minskade resurser och ökade eller förändrade behov
hos invånarna kommer gemensamma beslut att behöva fattas av kommuner-
na om avgörande prioriteringar och satsningar. Satsningar som ger mest
mervärde för norrbottningarna och som motsvarar invånarnas behov och ef-
terfrågan på bibliotekstjänster. Regionbiblioteket anser att detta sista stycke
tar upp faktorer som starkt påverkar biblioteken idag och än mer i framtiden
och bör därför snarare ligga i en annan del, i ett mer framåtsiktande avsnitt, förslagsvis i Del 2 Trender och utmaningar.
Kultur- och fritidsförvaltningen
I avsnittet beskrivs folkbibliotekens organisation och här ges exempel på biblioteksverksamhet för olika målgrupper och i samarbete med andra för- valtningar eller aktörer. Avsnittet behandlar främst folkbibliotekens verk- samhet vilket gör att rubriken uppfattas som missvisande, förslagsvis ändras den till ”Folkbiblioteksavdelningen”.
Det är positivt att merparten av den verksamhet som beskrivs riktar sig till de prioriterade målgrupperna enligt bibliotekslagen. Regionbiblioteket saknar dock beskrivande exempel verksamhet och samarbeten för de nationella mi- noriteterna och urfolket. Luleå kommun är förvaltningsområde för meänki- eli, samiska och finska vilket innebär särskilda rättigheter för invånarna vad gäller användning av sitt språk och rätten att behålla och utveckla sin kultur.
Samtliga nationella minoritetsspråk i Sverige ska skyddas och främjas av det allmänna, vilket inkluderar biblioteksverksamheterna. I biblioteksplanen anges att de största språkgrupperna inom Luleå kommun är arabiska, per- siska, kurdiska, norska och tigrinja (Luleå kommuns befolkningsstatistik för 2018). Även här hade exempel kunnat ges på verksamhet för personer med annat modersmål.
Regionbiblioteket anser att det är mycket positivt att Luleå kommun beskri- ver samarbetet mellan kommunerna och regionen, Biblioteken i Norrbotten, som en viktig del för folkbibliotekens infrastruktur (s. 12). Även beskriv- ningen av den betydelse som kommunernas mediesamarbete har för invånar- na. Luleå kommun är största kommunen inom det regionala bibliotekssam- arbetet, sett till befolkningsmängd. Likaså utgör Luleås folkbiblioteksavdel- ning den största verksamheten, sett till personalstyrkan. Luleå folkbibliotek är därför en viktig part i arbetet med att skapa en regional samverkans- och infrastruktur i Norrbotten och för arbetet med en likvärdig tillgång till biblio- teksverksamhet för norrbottningarna. Med ett starkt mellankommunalt sam- arbete har regionbiblioteket de bästa förutsättningarna för att utföra uppdra- get med att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet för länets folkbibliotek och för en fortsatt samordnande funktion för biblioteksutveckl- ingen i regionen.
Det är positivt att Luleå kommun beskriver webbplatsen Polarbibblo.se som en betydande resurs inom det digitala biblioteket (s. 12). Här berättas även om det utveckling som bedrivs för ett Polarbibblo på de nationella minori- tetsspråken och urfolket språk, projektet Polarbibblo, centrum för barns be- rättelser och skapande på meänkieli, samiska språk och svenska. Här saknas dock en beskrivning av Regionbiblioteket som huvudsaklig huvudman för webbplatsen då den ägs och drivs av Region Norrbotten. Utvecklingen av Polarbibblo.se är ett prioriterat utvecklingsområde för Regionala utveckl- ingsnämnden inom Region Norrbotten och projektet stödjs av Statens kultur- råd genom utvecklingsbidrag för regional kulturverksamhet.
En organisationsbild illustrerar kultur- och fritidsförvaltningen med biblio-
teksavdelningens enheter, interna team och arbetsgrupper samt ett urval av
samverkanspartners (s. 13). Region Norrbotten och Norrbottens museum
finns med i listan över aktörer för samverkan. Här bör även Regionbiblio-
teket nämnas specifikt då den regionala biblioteksverksamhetens huvudsak- liga uppdrag är att främja folkbibliotekens samverkan och verksamhetsut- veckling. Likaså föreslås att kommunerna i Norrbotten, alternativt organisat- ionen Biblioteken i Norrbotten, tas med efter som de är centrala samver- kanspartners. Nationell biblioteksinfrastruktur och samverkan är viktig för folkbiblioteken i Sverige, därför föreslås att planen även anger Kungliga biblioteket och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) som aktörer för samverkan.
Biblioteksenheterna – nulägesbeskrivning
De fysiska folkbiblioteksenheterna presenteras i avsnittet genom en kort be- skrivning och bild (s. 14-15). De digitala biblioteken Bibblo.se och Polar- bibblo.se omnämns dock inte i avsnittet. Den digitala biblioteksanvändning- en ökar, exempelvis ses en stadig ökning av antal besök på Bibblo.se. Efter- frågan på digitala medier och bibliotekstjänster spås öka vilket medför att den digitala biblioteksverksamheten behöver ges ett utökat utrymme i de kommunala biblioteksplanerna. Regionbiblioteket anser därför att det hade varit berättigat med ett avslutande stycke som beskriver den digitala biblio- teksverksamhet som finns tillgänglig för invånarna.
Tvärfunktionella team inom organisationen
Beskrivningen av organisationens team och arbetsgrupper för utvecklingsar- bete är intressant och en inspiration för Regionbiblioteket och övriga biblio- tek i regionen. Särskilt intressant är arbetsgruppen Kvalitetsanalys med upp- drag att förbättra och kvalitetssäkra verksamheten med olika metoder och mätningar. Planen hade gärna fått beskriva närmare vilka centrala nyckeltal, mått och andra metoder som används för att följa upp verksamheten och i samband med förslag till satsningar och prioriteringar.
Del 2 Trender och utmaningar
På ett föredömligt sätt har Demokratins skattkammare - Förslag till nationell biblioteksstrategi använts genomgående i planen som grund för omvärldsbe- vakning och som kunskapsunderlag. Biblioteken står inför omfattande för- ändringar om förslaget till nationell strategi antas, i delar eller som helhet.
Eftersom förslaget ännu inte har behandlats av regeringen är det förståeligt att det inte görs mer ingående analyser av vilken påverkan de statliga sats- ningarna kommer att ha på Luleås biblioteksverksamhet. Kommuner och regioner kommer dock att behöva ha en beredskap för att i än högre ut- sträckning medverka i en gemensam biblioteksutveckling för landet. Formu- leringar som beskriver vikten av en sådan beredskap skulle kunna tas med i planen, för att betona folkbibliotekens tillhörighet i en nationell infrastruktur av bibliotekstjänster. Digitaliseringens påverkan kommer även den att ställa krav på omställning och beredskap för omprioriteringar.
Läslust, litteratur och medieförsörjning
Regionbiblioteket ser mycket positivt på att den regionala läsfrämjandepla- nen har varit utgångspunkt för Luleås arbete med en lokal läsfrämjandeplan för åren 2019–2022 (s. 22-23). Planen med insatser för olika målgrupper är också ett resultat av Luleås aktiva medverkan i det regionala läsfrämjande- projektet Fjäll till kust 2016-2017 där planer för läsfrämjande var ett av de större utvecklingsområdena.
I avsnittet belyses flera delar av det litteratur- och läsfrämjande arbetet och
även arbetet med att säkerställa tillgången till medier för invånarna. De prio-
riterade målgrupperna är i fokus vilket är föredömligt. Politikerna i Luleås Kultur- och fritidsnämnden betonar också vikten av att biblioteken är en gi- ven aktör i revitaliseringen av de nationella minoritetsspråken (s. 23). Även besökarna tycker att det är viktigt att biblioteken tillgängliggör litteratur på många olika språk. När det gäller utvecklingen av medier på nationella mi- noritetsspråk bör här även Kungliga bibliotekets projekt med utvecklingen av en läsapp tas upp som en viktig insats för arbetet med språkrevitalisering.
Luleås politiker anser att användningen av digitala verktyg i skapandet av berättelser och digitala kanaler ska utökas på biblioteken (s. 23). Här bör Polarbibblo.se nämnas då det är en unik verksamhet för Norrbotten och för landet. Polarbibblo.se är en säker digital biblioteksresurs för barn och som möjliggör och stimulerar till läsning, skrivande och skapande.
I avsnittet anges att besökarna önskar fler aktiva möten med litteraturen t.ex.
genom bokcirklar bokcaféer, högläsning, diktläsning och författarträffar. Det har även lämnats synpunkter om att exponera den nyutkomna litteraturen på ett bättre sätt liksom att göra det så enkelt som möjligt att hitta bland hyl- lorna (s. 23). Regionbiblioteket saknar här ett resonemang kring utveckling- en av det digitala läsfrämjandet och mötet med litteratur och läsning via de digitala biblioteken, inkluderat den digitala tjänsten Norrbottensförfattare på Bibblo.se. Ett läs- och litteraturfrämjande arbete via digitala kanaler och plattformar ger möjligheter att nå fler målgrupper och oberoende av plats och bostadsort.
I förslaget anges att besökarnas önskemål är att nyutkomna böcker köps in snabbare och i fler exemplar så att väntetiden förkortas. Mediesamarbetet inom Norrbottens folkbibliotek uppskattas mycket av biblioteksanvändarna då det ger ett ökat utbud som är lättillgängligt. När det gäller e-böcker öns- kas ett större utbud och tillgång till fler e-bokslån per månad. Nationella undersökningar visar också en stadig ökning av efterfrågan på e-medier (s.
24). Regionbiblioteket anser att det är viktigt att kommunerna verkar för en god tillgång till e-medier eftersom det möjliggör för fler invånare att ta del av litteratur, läsning och andra digitala tjänster, oberoende av närheten till ett fysiskt bibliotek eller bokbuss. Befintliga plattformar och kostnadsmodeller för folkbibliotekens utlån av e-böcker är dock otillräckliga och innebär höga kostnader för kommunerna. Behovet är stort av en nationell digital infra- struktur för e-bokslån vilket också anges i förslaget till nationell biblioteks- strategi. Fler resonemang behöver föras om en digital transformation för folkbibliotekens läsfrämjandearbete och medieförsörjning, även i Luleå kommuns förslag till biblioteksplan. Likaså behöver samtal föras inom Biblioteken i Norrbottens om omprioriteringar i mediesamarbetet till förmån för fler eller utökade e-medietjänster.
Fortbildning, lärande och digital delaktighet
I avsnittet beskrivs hur Luleå arbetar för ökad digital delaktighet hos kom-
muninvånarna. En grund för arbetet är det mångåriga arbetet med persona-
lens egen digitala kompetensutveckling. Etableringen av DigidelCenter och
Skaparytan är inspirerande och föredömliga satsningar av kommunen. Lu-
leås politiker har också lyft vikten av att biblioteken i Luleå fortsätter ut-
veckla folkbildningsverksamheten på området digital kompetens och med
DigidelCenter som ett i kommunen viktigt nav för att stärka den digitala
kompetensen (s. 26). Arbetet har varit och kommer fortsatt att vara till stor
inspiration för andra kommuner i regionen och i landet. Bilden och beskriv- ningen av digital delaktighet som ett nutida folkbildningsarbete är något som Regionbiblioteket helt och hållet delar.
Luleås biblioteksplan tar upp det regionala arbete som bedrivs för ett digitalt kunskapslyft bland folkbibliotekspersonalen och för ökade kunskaper om digitala medier, information och teknik. Arbetet bedrivs inom det nationella projektet Digitalt först med användaren i fokus. Luleås folkbiblioteksperso- nalen har sedan en lång tid arbetat med att höja den kunskapen och vilket beskrivs som mycket uppskattat. Det finns även en önskan om fortsatt kun- skapsutveckling och där även pedagogik ingår. Regionbiblioteket föreslår att planen även tar upp utvecklingen av Digiteket, en nationell digital lärplatt- form som riktar sig till allmänheten och bibliotekspersonalen. Den innehåller en mängd kurser och artiklar om digital kompetensutveckling. Den kan ut- göra en viktig resurs för Luleås fortsatta arbete
.Kungliga biblioteket har äs- kat medel för Digitekets fortsättning efter projekttidens slut 2020.
Barn och unga
Planen beskriver Luleås arbete med biblioteksverksamhet för och tillsam- mans med målgrupperna barn och ungdomar. Ett omfattande arbete och samarbete bedrivs inom förvaltningen och med andra kommunala verksam- heter och aktörer i kommunen och i regionen (s. 27-28). Biblioteken har en utmaning då undersökningar visar att den dagliga läsningen minskar i ål- dersgruppen 9-18 år och har gjort så sedan 2012. Läsningen för de allra minsta 0-1 år minskar också, medan läsningen hos 2-5-åringarna ligger på en mer jämn nivå över tid.
Ett prioriterat område för Luleås folkbibliotek är det läsfrämjande arbetet för målgruppen små barn, och särskilt barn med flera språk i sin hemmiljö och för barn som är funktionsnedsatta. Luleå ser även utmaningar med att nå de vuxna kring barnet med information och insatser (s. 27). Regionbiblioteket anser att det är positivt med den tydliga strategi för samverkan som finns framtagen med barnhälsovården och som är formulerad i en taxonomi. Det är även positivt att det finns en tydlig målsättning med att utveckla metoder för möten med föräldrar och andra vuxna för samtal om läsning och språkut- veckling. Insatserna finns angivna i läsfrämjandeplanen för Luleå kommun.
Ett förslag är att även göra läsfrämjandeplanen synlig och tillgänglig för kommuninvånarna, exempelvis på bibliotekets webbplats. Regeringen har i budgetpropositionen angett fortsatta satsningar på Bokstart för små barns språkutveckling (Prop. 2020/21:1). En satsning som kan vara av vikt och intresse för Luleås utvecklingsarbete.
När det gäller folkbibliotekens arbete för målgruppen unga ser Regionbiblio-
teket att målformuleringarna är mer otydliga. I avsnittet refereras till om-
världsbevakning där det beskrivs att barn och unga tar del av berättelser på
många olika sätt utöver böcker, tex via poddar, film, tv-serier & do-
kumentärer, musik, spel, tidningar och debatter. I den rapport som planen
hänvisar till menar man att synen på vad ett bibliotek är behöver förändras
bland unga. Bibliotekens verksamhet behöver därför utvecklas enligt mål-
gruppens behov och genom att anta nya arbetssätt kring läsning och berät-
tande och som utgår ifrån och får betydelse för användaren (s. 28). Region-
biblioteket anser att här kan ett förtydligande göras av den avsikt som Luleå
kommun har för att arbetet med att nå unga.
Regionbiblioteket föreslår att Luleå kommun i avsnittet om Barn och unga även lyfter fram Polarbibblo.se som en möjlighet och resurs för arbetet med läs-, litteratur- och skrivfrämjande för barn och unga. Det saknas även ett resonemang kring hur biblioteksverksamheten ska möta barns medievardag och erbjuda verksamhet som möter barnens behov av digitala former för läs- främjande. Idag finns exempelvis möjligheten att ingå avtal för biblioteksap- pen Bibblix med e-böcker för barn. Avtal sluts via föreningen Sambruk.
Bibblix skulle kunna vara ett användbart i det läsfrämjande arbetet och som erbjudande till barn i Luleå.
Barnkonventionen är svensk lag från 1 januari 2020. Biblioteken i Luleå har sedan lång tid tillbaka förhållit sig till FN:s konvention om barnets rättighet- er, men ska nu med anledning av införandet av lagen hitta strukturer för samarbete för barns rättigheter. Målet är bland annat att öka barns och ungas delaktighet (s. 29). Regionbiblioteket ser satsningen som mycket positiv och kommer att följa arbetet. Luleås arbete kommer också att vara till inspiration för andra bibliotek i Norrbotten och runt om i landet.
Biblioteket som mötesplats
Luleå har identifierat folkbiblioteket som en betydelsefull mötesplats i sam- hället, öppet och tillgängligt för alla och utan krav på prestation. Luleå ut- vecklas och förändras vilket ger möjligheter till planering av biblioteksverk- samhet i bostadsområden genom fysiska enheter eller närvaro av bokbussar.
Till det finns digitala bibliotekstjänster via Bibblo.se och Polarbibblo.se.
Satsningen på meröppna bibliotek är en värdefull prioritering för invånarna.
Formen utvecklas även i andra kommuner i Norrbotten.
Det förs intressanta resonemang i avsnittet om bibliotekets funktion som mö- tesplats fysiskt och digitalt. Även kring folkbibliotekets framtida användning av digitaliseringens möjligheter, exempelvis nämns användningen av
chatbots. Luleås beskrivning av användarna som utgångspunkt för utveckl- ing genom UX (User Experience) kommer att bli intressant och kan bli till inspiration för andra bibliotek. Regionbiblioteket ser här gärna möjligheter till samverkan inom Biblioteken i Norrbotten för utvecklingen av en mer användarcentrerade metoder för utvecklingsarbete.
Samhälle och demokrati
Ett av bibliotekens centrala uppdragen är att verka för det demokratiska samhällets utveckling. Ändamålsparagrafen i Bibliotekslagen § 2 finns i detta avsnitt utskriven i sin helhet (s. 33-34). Som nämnts tidigare är para- grafen grundläggande för biblioteksväsendet och visar på bibliotekens breda och samhällsviktiga funktion. Bibliotekslagens § 2 ger även viktig bäring till flera av delarna i förslaget till biblioteksplan för Luleå kommun.
I avsnittet Samhälle och demokrati ges också en bättre och tydligare be- skrivning av de prioriterade målgrupperna för folkbiblioteken enligt Biblio- tekslag (2013:801), något som Regionbiblioteket saknade i den inledande läsningen.
Utifrån ovanstående föreslår Regionbiblioteket därför att hela avsnittet Sam-
hälle och demokrati flyttas så att det inleder del 2 och på så sätt utgör det
första fokusområdet för biblioteksplanens delar som rör folkbiblioteken i
Luleå.
Luleå kommuns arbete med fokusområdet Samhälle och demokrati innehål- ler, utöver arbete för de prioriterade målgrupperna enligt bibliotekslagen, även främjandet av digital delaktighet och medie- och informationskunnig- het bland invånarna. Regionbiblioteket anser är det är bra och viktigt att dessa områden tas upp. Regionbiblioteket vill även uppmärksammas Luleås avsikter att prioritera HBTQ-certifiering inom biblioteken och där en strategi ska tas fram. Det är ett tydligt och värdefullt arbete för mänskliga rättigheter och i enlighet med Diskrimineringslag (2008:567).
Samverkan
Regionbiblioteket instämmer i Luleå kommuns uppfattning om att den ge- mensamma biblioteksorganisationen mellan kommunerna och regionen, Biblioteken i Norrbotten, har en utvecklad samverkan på flera områden. Som nämnts tidigare kommer behovet av samverkan att öka för att kunna uppfylla de uppdrag och det ansvar som åligger kommunerna och regionen. Här före- slår Regionbiblioteket att planen beskriver det projekt som har påbörjats för byte av bibliotekssystem 2022 och som sker gemensamt mellan kommuner- na, och med Regionbiblioteket som samordnande funktion.
Regionbiblioteket kan här också se en utmaning för kommunerna när det gäller samverkan. Det finns ökade krav och förväntningar på samverkan inom kommunen med andra förvaltningar och aktörer såsom föreningar, or- ganisationer och privata aktörer. Parallellt med det finns krav och förvänt- ningar på samverkan med övriga kommuner i Norrbotten, med regionala verksamheter och med olika statliga myndigheter och aktörer. Samhällsut- veckling kräver samverkan. Den är dock oftast komplex, kräver tillit, respekt och tid samt resurser för dialog, samtal och samhandling. Samverkan ska också endast ske om den i förlängningen gör skillnad och är till nytta för in- vånarna. Biblioteken har här en gemensam utmaning i och ett uppdrag att göra medvetna val och prioriteringar om samverkan för biblioteksutveckling, (Samverkan som gör skillnad, en bok om samverkan till stöd för lokal och regional utveckling. Arena för Tillväxt, 2019).
Del 3 Handlingsplan
