Innehållsförteckning 1.

Tam metin

(1)
(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning och syfte Sid 3

2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4

3. Sammanfattning Sid 5

4. Resultat

4.1 Arbetsmiljö Sid 7

4.2 Hälsovanor Sid 11

4.3 Alkohol, narkotika och tobak Sid 16

4.4 Fysisk, psykisk och social hälsa Sid 16

(3)

1. Inledning och syfte

I Sverige får alla elever i grundskolans förskoleklass, år 4 och 7 samt gymnasieskolans år 1, erbjudande om individuella hälsosamtal tillsammans med skolsköterskan. I Norrbotten är en enkät kopplad till samtalet. Modellen med enkät och samtal benämns fortsatt Elevhälsosamtal*. I Norrbottens Elevhälsosamtal deltar kommunala, enskilda och statliga skolhuvudmän.

Syftet med Elevhälsosamtal är att prata med barnen och ungdomarna om hur de mår och hur hälsan påverkas av hur vi lever (att mat, motion och sömn har stor betydelse för hur vi mår).

Inför samtalet får eleven ett formulär med frågor om hälsa och levnadsvanor samt hur eleven trivs i skolan. Hälsosamtalet utgår från frågorna och vad barnet/ungdomen svarat och dokumenteras i elevens skolhälsovårdsjournal. Svaren från frågeformuläret rapporteras in i en databas (efter samtycke från vårdnadshavare eller elev ≥15 år) som hanteras av Region Norrbotten, vilka årligen sammanfattar resultaten i en rapport.

Rapporterna syftar till att få en överblick över hälsoläget i länet som helhet och ger en möjlighet att se förändringar över tid och att jämföra olika kommuners resultat. Den ger kommunerna information om vilka insatser som behöver göras och är viktig när beslut om åtgärder ska fattas. För Region

Norrbotten är syftet dessutom att följa barn och ungas hälsa och levnadsvanor, se långsiktiga följder av att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och ta initiativ till förbättringsåtgärder.

Denna rapport, redovisar resultat från läsåret 2017/18 men inkluderar även resultat från läsåren 2016/17 och 2015/16 för att beskriva utvecklingen under denna tidsperiod. Rapporten redovisar data på länsnivå, och ibland uppdelat per kommun och på kön. En del frågor i enkäten har tillkommit, tagits bort eller omformulerats under tidsperioden vilket gör att alla frågor inte kan redovisas alla tre läsår.

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Rapporten presenterar resultaten indelat i frågeformulärets olika områden under rubrikerna;

Arbetsmiljö, Hälsovanor, Alkohol, narkotika och tobak, Fysisk, psykisk och social hälsa.

*Läsåret 2005/2006 startade några kommuner med modellen Elevhälsosamtal, som successivt spred sig till övriga kommuner i länet. Från och med läsåret 2010/2011 har länets alla kommuner varit med. Även flera enskilda och statliga skolhuvudmän ingår.

(4)

2. Deltagande i Elevhälsosamtal i årskurs 4 i Norrbotten, läsåren 2015/16-2016/17-2017/18

Andelen elever som ingår i resultatet för Elevhälsosamtalet har minskat något de senaste tre läsåren.

Deltagarfrekvensen läsåret 2015/16 var 80 %, läsåret 2016/17 78 % och läsåret 2017/18 77 %. Varje år finns det ett bortfall av elever som inte deltagit i Elevhälsosamtalet. Bortfallet kan bero på olika saker, t.ex. personalbrist för att bjuda in och genomföra samtalet men det kan även bero på att elever uteblir trots flera ombokningar.

Alla kommuner har deltagit alla tre läsåren. Antalet enskilda och statliga skolhuvudmän som deltar varierar från år till år. Dessa läsår har det varierat mellan fyra och sex.

Vissa kommuner har ett litet antal elever som besvarat frågorna vilket innebär att resultat presenteras på länsnivå, uppdelat på flickor och pojkar. I de fall resultat presenteras på kommunnivå får de tolkas med försiktighet.

Antalet elever som besvarat frågeformuläret läsåret 2017/18 och samtyckt till att deras data matas in i databasen, uppdelat per kommun och kön, och andel deltagande elever jämfört med antal inskrivna elever läsåret 2017/18 enligt skolverket visas i Tabell 1. För motsvarande uppgifter läsåren 2015/16 och 2016/17 se rapporterna som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Tabell1. Antal flickor och pojkar som samtyckt till registrering av hälsofrågor i årskurs 4, läsåret 2017/18, uppdelat per kommun. Andel deltagande elever jämfört med antal inskrivna elever enligt skolverket läsåret 2017/18

Flickor, antal Pojkar, antal Andel deltagande elever, % Kommun

Arjeplog 12 9 95.5

Arvidsjaur 16 16 40.0

Boden 98 125 75.1

Gällivare 69 69 84.7

Haparanda 32 41 68.9

Jokkmokk 15 15 69.8

Kalix 45 51 63.6

Kiruna 89 78 71.7

Luleå 294 322 75.1

Pajala 24 26 89.3

Piteå 180 216 91.9

Älvsbyn 33 42 94.9

Överkalix 3 5 34.8

Övertorneå 17 10 73.0

Total 927 1025 76.8

(5)

3. Sammanfattning

 ARBETSMILJÖ

Arbetsmiljön och trivseln i skolan är generellt bra

Andelen som uppger att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna sjunker

 HÄLSOVANOR

De tre senaste läsåren är det ungefär nio av tio elever som äter frukost, lunch och middag varje skoldag.

Andelen flickor som äter frukt och grönsaker 1 gång per dag eller oftare är högre än andelen pojkar, 68% av flickorna jämfört med 62 % av pojkarna vad gäller grönsaker/rotfrukter och 65 % av flickorna jämfört med 62 % bland pojkarna vad gäller frukt/bär. Hälften av eleverna äter fisk/skaldjur minst några gånger i veckan, oavsett kön.

Av eleverna anger 41 % av flickorna och 52 % av pojkarna att de äter godis, choklad, chips, bullar, kakor minst några gånger i veckan. Andelen pojkar som uppger att de äter sötsaker 1 gång per dag eller oftare är ungefär densamma mellan könen, 7 % bland pojkar och 6 % bland flickor.

Andelen elever som anger att de dricker sötade drycker så som saft, läsk, energidryck, sötat te 1 gång/dag eller oftare är högre det senaste läsåret, 9% bland flickor jämfört med 7% läsåret 2016/17 och 11 % bland pojkar, jämfört med tidigare 8 %. Pojkar dricker oftare än flickor sötade drycker minst några gånger i veckan, 49 % av pojkarna och 38 % av flickorna

Majoriteten av eleverna deltar ofta/alltid på lektionerna i idrott och hälsa.

Andelen elever som sitter så mycket som 5 timmar eller mer per dag framför dator, tv, ipad, mobil är relativt oförändrad över de senaste läsåren bland flickorna, 5 % 2017/18 såväl som 2015/16, medan en ökning antyds bland pojkarna från 8% till 11 % under tidsperioden. Pojkarna har mer stillasittande tid än flickorna, både mätt som minst tre timmar, som mer än 5 respektive mer än 6 timmar framför skärm.

Tre av fyra elever i årskurs 4 är normalviktiga, en andel som varit i stort sett oförändrad de tre senaste läsåren, liksom andelen med övervikt/fetma. Läsåret 2017/18 var andelen flickor med övervikt/fetma 24 % och motsvarande andel bland pojkar var 26 %.

 ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK

Läsåret 2016/17 svarade 9 % ja på frågan att de är bekymrad över någons alkohol-/tobaks- eller drogkonsumtion.

Andelen som uppger att de är ganska mycket/väldigt mycket oroad över någons alkohol-/tobaks eller drogkonsumtion läsåret 2017/18 var 6 %.

 FYSISK, PSYKISK OCH SOCIAL HÄLSA

De flesta eleverna uppger att de mår bra och trivs med sig själva

(6)

Andelen flickor som anger att de mår bra/mycket bra är lite lägre än andelen pojkar och andelen har sjunkit de sista tre läsåren för både flickor och pojkar

Flickor rapporterar lite oftare huvudvärk och ont i magen jämfört med pojkar. Andelen flickor och pojkar som uppger att de ofta/alltid de senaste tre månaderna känt sig ledsen/nedstämd ökar över de senaste tre läsåren bland flickor, från 3 till 6 %, medan den är relativt oförändrad bland pojkar, med 2

% läsåret 2015/16 och 3 % läsåret 2017/18. Andelen elever som känner sig irriterad/på dåligt humör är högre läsåret 2017/18 jämfört med 2015/16, oavsett kön.

Läsåret 2017/18 uppgav 85 % att de sover bra/mycket bra. Andelen elever som sover 9-10 timmar per natt är 73 %.

(7)

4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö

Arbetsmiljön och trivseln i skolan är generellt bra. Majoriteten av flickor och pojkar i länet uppgett att de trivs bra eller mycket bra i skolan, men andelen är i sjunkande de tre senaste läsåren (93 % läsåret 2015/16, 89 % läsåret 2016/17 och 88 % läsåret 2017/18).

Andelen som uppger att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna sjunker. Läsåret 2015/16 uppgav 61 % av eleverna att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna (pojkar 62 % vs flickor 59 %).

Motsvarande för läsåret 2016/17 var 57 % (pojkar 56 % vs flickor 59 %). Läsåret 2017/18 uppgav 52

% arbetsro (pojkar 54 % vs flickor 50 %). Se tabell 2 för uppdelning per kommun.

Tabell2. Andel elever i årskurs 4 läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 som ofta/alltid upplever att de har arbetsro på lektionerna, uppdelat per kommun

Flickor och pojkar, % Flickor och pojkar, % Flickor och pojkar, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18

Jag har ofta/alltid arbetsro på lektionerna

Kommun

Arjeplog 59.4 67.6

Arvidsjaur 61.7 62.9

Boden 52.1 41.9 42.2

Gällivare 61.4 58.5 60.1

Haparanda 56.9 65.8 50.7

Jokkmokk 62.1 61.3

Kalix 66.2 63.6 60.4

Kiruna 49.2 52.2 59.9

Luleå 62.7 59.9 54.0

Pajala 59.6 54.2 44.0

Piteå 62.2 63.2 46.7

Älvsbyn 58.8 34.4 45.4

Överkalix 63.9 61.9

Övertorneå 84.5 76.1

…) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever)

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

(8)

Elever uppger att de är mindre nöjda med skolans olika lokaler läsåret 2017/18 jämfört med 2015/16, se tabell 3.

Tabell 3. Beskrivning över andel elever i årskurs 4 som angett att olika lokaler i skolan är ganska bra/mycket bra, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18

Flickor och pojkar, % Flickor och pojkar, % Flickor och pojkar, %

Läsår 2015/2016 2016/17 2017/18

Jag tycker att

Klassrummen är ganska bra/mycket bra 91.9 88.2 88.3

Skolgården/rastgården är ganska bra/mycket bra 85.7 86.1 82.5

Idrottshallen är ganska bra/mycket bra 92.9 92.5 89.9

Duscharna är ganska bra/mycket bra 59.7 58.8 54.8

Toaletterna är ganska bra/mycket bra 52.0 54.4 49.7

Matsalen/matplatsen är ganska bra/mycket bra 89.0 86.8 84.6

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Tabell 4 beskriver hur eleverna upplever sin skolmiljö, exempelvis hur de tycker skolarbetet fungerar, om de kommer bra överens med lärarna och stämningen i klassen.

Tabell 4. Beskrivning över hur elever i årskurs 4 upplevelser sin skolmiljö, läsåren 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar. Frågorna saknas läsåret 2015/16

Flickor/pojkar Flickor Pojkar

Läsår 2016/17 2017/18 2016/17 2017/18 2016/17 2017/18 Jag tycker skolarbetet

fungerar bra/mycket bra för mig*

* 89.0 * 90.6 * 87.5

Jag kommer

ofta/alltid bra överens med mina lärare*

* 92.9 * 95.8 * 90.3

Jag känner mig ofta/alltid trygg i skolan* *

91.1 89.0 90.2 87.6 92.0 90.3

Jag tycker stämningen i min klass är bra/mycket bra**

73.1 69.0 75.2 69.6 71.2 68.4

* Annan formulering av frågan, andra svarsalternativ

Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Frågan som ställs till eleverna gällande mobbning och utanförskap har omformulerats de senaste tre läsåren, vilket gör att resultaten är svåra att jämföra. Läsåret 2015/16 var frågan formulerad ”Har du själv blivit retad, utstött eller illa behandlad av andra elever i skolan?” med svarsalternativ uppdelat på Nej, Ja (med alternativen via internet/mobil/annat sätt) eller Vet ej-kan ej svara. Andelen elever som svarade ja att de blivit utsatt av elever var 14 % (flickor 13 % vs pojkar 15 %).

(9)

Läsåret 2016/17 var det 6 % som svarade ja på frågan ”Blir du utsatt för mobbning eller utfrysning?”

(flickor 6 % vs pojkar 5 %).

Läsåret 2017/18 svarade 11 % att de blivit utsatt för mobbning/känt sig utanför de tre senaste månaderna, andelen flickor var högre än andelen pojkar (14 % vs 9 %).

Likaså frågan om man anser skolkamrater utsätts för mobbning har omformulerats (läsåret 2015/16 fanns inte frågan med). Läsåret 2016/17 svarade 13 % av eleverna att någon skolkamrat blir utsatt för mobbning eller utfrysning. Läsåret 2017/18 svarade 14 % att någon skolkamrat blir utsatt för

mobbning eller är utanför. Ett observandum är att 18 % av eleverna inte kunde eller ville besvara frågan (endast 3 % läsåret 2016/17).

(10)

Tabell 5. Andel elever i årskurs 4, läsåret 2016/17 och 2017/18 som anger att de själva blivit utsatt för mobbning/känt sig utanför och som anger att skolkamrater utsätts för mobbning eller är utanför, uppdelat per kommun

Jag blir utsatt för mobbning eller utfrysning, %

Jag har blivit utsatt för mobbning/känt mig utanför de senaste tre månaderna, %

Jag anser att någon av mina skolkamrater blir utsatt för mobbning eller utfrysning, %

Jag anser att någon av mina

skolkamrater utsätts för mobbning eller är utanför, %

Läsår 2016/17 2017/18 2016/17 2017/18

Arjeplog

Arvidsjaur 13.3

Boden 10.0 8.5 14.0 11.2

Gällivare 5.7 9.4 20.3 15.9

Haparanda 6.3 16.4 15.2 16.4

Jokkmokk

Kalix 3.0 10.4 17.4 20.8

Kiruna 4.5 9.6 12.4 16.8

Luleå 4.4 12.0 9.0 12.2

Pajala 10.0 …. 34.0

Piteå 4.1 13.1 13.5 13.1

Älvsbyn 3.3 14.7 11.5 14.7

Överkalix

Övertorneå

…) kommunen har för få registrerade svar för att redovisa ( < 50 elever)

Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

(11)

4.2 Hälsovanor

De tre senaste läsåren är det ungefär nio av tio elever som äter frukost, lunch och middag varje skoldag, oavsett kön. Se tabell 6.

Tabell 6. Beskrivning av andel elever i årskurs 4 som äter frukost, lunch och middag varje skoldag, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18 2015/16 2016/17 2017/18

Jag äter frukost varje skoldag 93.3 90.2 89.3 91.1 88.3 90.0 Jag äter lunch varje skoldag 93.2 94.5 92.7 90.4 91.0 90.0 Jag äter middag varje skoldag 98.2 97.6 98.0 97.6 97.2 97.7

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Andelen flickor som äter frukt och grönsaker 1 gång per dag eller oftare är högre än andelen pojkar, 68% av flickorna jämfört med 62 % av pojkarna vad gäller grönsaker/rotfrukter och 65 % av flickorna jämfört med 62 % bland pojkarna vad gäller frukt/bär, läsåret 2017/18, se tabell 7. Hälften av eleverna äter fisk/skaldjur minst några gånger i veckan, oavsett kön.

Tabell 7. Beskrivning av hur ofta elever i årskurs 4 äter frukt, grönsaker och fisk, läsåren 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar. Frågorna saknas 2015/16.

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2016/17 2017/18 2016/17 2017/18

Jag äter frukt/bär 1 gång/dag 31.8 31.8 30.4 30.6

2 gånger/dag eller oftare 30.3 32.7 23.6 31.0 Jag äter grönsaker/rotfrukter 1 gång/dag 36.6 38.2 34.4 34.3 2 gånger/dag eller oftare 33.5 29.4 25.8 27.9 Jag äter fisk/skaldjur Minst några gånger i veckan 53,1 50,2 47,3 49,3 Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Av eleverna anger 41 % av flickorna och 52 % av pojkarna att de äter godis, choklad, chips, bullar, kakor minst några gånger i veckan. Andelen pojkar som uppger att de äter sötsaker 1 gång per dag eller oftare är ungefär densamma mellan könen, 7 % bland pojkar och 6 % bland flickor. Tabell 8 visar hur ofta eleverna äter sötsaker per vecka.

Tabell 8. Beskrivning av hur ofta elever i årskurs 4 äter sötsaker, uppdelat på flickor och pojkar

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2016/17 2017/18 2016/17 2017/18

Jag äter godis, choklad, chips, bullar, kakor 1 gång/vecka eller mer sällan 56.6 57.4 48.4 46.3

Några gånger/veckan 37.7 35.0 43.7 44.9

1 gång/dag 3,1 3.8 4.7 3.7

2 gånger/dag eller oftare 2.3 2.3 3.1 3.6 Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

(12)

Andelen elever som anger att de dricker sötade drycker så som saft, läsk, energidryck, sötat te 1 gång/dag eller oftare är högre det senaste läsåret, 9% bland flickor jämfört med 7% läsåret 2016/17 och 11 % bland pojkar, jämfört med tidigare 8 %. Pojkar dricker oftare än flickor sötade drycker minst några gånger i veckan, 49 % av pojkarna och 38 % av flickorna. Tabell 9 beskriver hur ofta flickor och pojkar anger att de dricker sötade drycker per vecka.

Tabell 9. Beskrivning av hur ofta elever i årskurs 4 dricker sötade drycker uppdelat på flickor och pojkar

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2016/17 2017/18 2016/17 2017/18

Jag dricker sötade drycker; saft, läsk,

1 gång/vecka eller mer sällan 46.2 59.5 51.8 47.0

energidryck, sötat te Några gånger/vecka 46.5 28.9 39.7 38.4

1 gång/dag 3.0 5.4 3.9 6.8

2 gånger/dag eller oftare 3.6 3.5 3.7 3.8

Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Majoriteten (96 % - 97 %) av eleverna anger att de ofta/alltid deltar på lektionerna i idrott och hälsa, läsåren 2015/16 och 2016/17 (frågan saknas 2017/18).

En vanlig dag, på fritiden, satt läsåret 2015/16 27 % av flickorna och 40 % av pojkarna minst 3 timmar framför dator, tv, ipad, mobil. Motsvarande för läsåret 2017/18 är 29 % av flickorna och 43 % av pojkarna, vilket antyder en något ökad andel över tid. Se tabell 8 för beskrivning av stillasittande tid.

Andelen elever som sitter så mycket som 5 timmar eller mer per dag framför dator, tv, ipad, mobil är relativt oförändrad över de senaste läsåren bland flickorna, 5 % 2017/18 såväl som 2015/16, medan en ökning ses bland pojkarna från 8% till 11 % under tidsperioden. Stillasittandet framför skärm, mätt på detta sätt, har därmed varit relativt oförändrat över de senaste läsåren för flickor, medan en ökning ses bland pojkarna. Pojkarna har också mer stillasittande tid än flickorna, både mätt som minst tre timmar och som mer än 5 respektive mer än 6 timmar framför skärm.

Tabell 10. Beskrivning av elever i årskurs 4 stillasittande tid, på fritiden, framför dator, tv, ipad, mobil, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18 2015/16 2016/17 2017/18

En vanlig dag på fritiden sitter jag framför tv, dator, ipad, mobil

0-2 timmar 72.5 73.3 67.3 59.8 64.1 53.7

3-4 timmar 22.7 22.0 24.6 31.5 26.5 32.1

5-6 timmar 3.7 2.4 2.7 5.0 5.4 6.8

Mer än 6 timmar

0.8 1.8 1.8 3.3 3.7 4.3

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

När eleverna ombes räkna ihop daglig fysisk aktivitet, både skoltid och fritid, anger en ökande andel att de idrottar/motionerar/rör på sig sammanlagt 60 minuter per dag mer än 3 dagar i veckan, 75 % läsåret 2015/16, 79 % läsåret 2016/17 och 88 % läsåret 2017/18.

(13)

Tre av fyra elever i årskurs 4 är normalviktiga, den andelen har varit stabil de tre senaste läsåren, liksom andelen med övervikt/fetma. Läsåret 2015/16 var 25 % flickor överviktiga/feta jämfört pojkar 25 %. Läsåret 2016/17 var motsvarande för flickor 26 % vs pojkar 25 % och läsåret 2017/18 24 % flickor vs 26 % pojkar.

Tabell 11a visar body mass index (BMI) klassificering läsåret 2017/18, uppdelat per kommun.

Redovisning av BMI uppdelat per kommun läsåren 2015/16 och 2016/17 hittas i tidigare rapporter på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Tabell 11a. Body mass index klassificering för elever i årskurs 4, läsåret 2017/2018, uppdelat per kommun.

…) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever)

BMI-klass Normalvikt, % Övervikt, % Fetma, % Undervikt, % Ej svarat, %

Kommun

Arjeplog

Arvidsjaur

Boden 78.0 15.7 5.4 0.9 0.0

Gällivare 75.4 18.1 5.1 0.7 0.7

Haparanda 61.6 21.9 6.8 1.4 8.2

Jokkmokk ….

Kalix 76.0 19.8 3.1 1.0 0.0

Kiruna 65.9 22.8 9.6 1.8 0.0

Luleå 75.0 18.8 3.7 2.3 0.2

Pajala 74.0 12.0 6.0 0.0 8.0

Piteå 73.7 18.9 5.8 1.0 0.5

Älvsbyn 68.0 22.7 8.0 1.3 0.0

Överkalix

Övertorneå

(14)

Tabell 11b visar andel elever med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 uppdelat per kommun.

Tabell 11b. Andel elever i årskurs 4 med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat per kommun

…) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever)

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal BMI-klass Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18

Kommun

Arjeplog 21.7 22.1

Arvidsjaur 21.4

Boden 28.3 26.2 21.1

Gällivare 29.5 18.7 23.2

Haparanda 39.1 34.6 28.7

Jokkmokk 31.0

Kalix 22.3 24.4 22.9

Kiruna 33.1 28.5 32.4

Luleå 19.5 21.3 22.5

Pajala 27.7 25.4 18.0

Piteå 18.7 24.9 24.7

Älvsbyn 44.1 27.9 30.7

Överkalix 27.9 27.0

Övertorneå 39.7 32.4

Total (%) 24.6 24.5 24.7

(15)

Tabell 11c visar andelen flickor och pojkar med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 uppdelat per kommun.

Tabell 11c. Andel flickor och pojkar i årskurs 4 med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat per kommun.

…) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever)

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal BMI-klass Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18

flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Kommun

Arjeplog

Arvidsjaur

Boden 27.2 29.0 29.6 23.1 18.4 23.2

Gällivare 29.2 29.9 13.1 24.2 21.7 24.6

Haparanda 36.1 35.7 36.6 36.6

Jokkmokk

Kalix 27.7 16.9 31.7 18.3 19.6

Kiruna 25.8 40.2 27.0 30.3 30.3 34.6

Luleå 19.5 19.3 21.6 20.8 22.1 22.9

Pajala 21.8 29.0 15.4 14.8

Piteå 22.7 15.2 24.1 25.9 23.3 25.9

Älvsbyn 31.6 27.6 42.4 31.4

Överkalix

Övertorneå

Total (%) 24.7 24.5 25.6 24.5 23.8 25.5

(16)

4.3 Alkohol, narkotika och tobak

Läsåret 2016/17 svarade 9 % ja på frågan att de är bekymrad över någons alkohol-/tobaks- eller drogkonsumtion. Andelen som uppger att de är ganska mycket/väldigt mycket oroad över någons alkohol-/tobaks eller drogkonsumtion läsåret 2017/18 var 6 %.

4.4 Fysisk, psykisk och social hälsa

De flesta eleverna uppger att de mår bra och trivs med sig själva. Andelen flickor som anger att de mår bra/mycket bra är lite lägre än andelen pojkar och andelen har sjunkit de sista tre läsåren för både flickor och pojkar, se tabell 12a för beskrivning.

Tabell 12a. Beskrivning av hur elever i årskurs 4 upplever att de mår och trivs med sig själv, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18 2015/16 2016/17 2017/18

Jag mår bra/mycket bra 94.5 91.2 90.6 95.1 93.3 92.0

Jag trivs bra/mycket bra med mig själv * 93.9 92.6 * 94.5 95.0

*Frågan saknas

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Tabell 12 b beskriver flickor och pojkars fysiska och psykiska hälsa. Flickor rapporterar lite oftare huvudvärk och ont i magen jämfört med pojkar. Andelen flickor och pojkar som uppger att de ofta/alltid de senaste tre månaderna känt sig ledsen/nedstämd ökar över de senaste tre läsåren bland flickor, från 3 till 6 %, medan den är relativt oförändrad bland pojkar, med 2 % läsåret 2015/16 och 3

% läsåret 2017/18. Andelen elever som känner sig irriterad/på dåligt humör är högre läsåret 2017/18 jämfört med 2015/16, oavsett kön.

Tabell 12b. Beskrivning av elever i årskurs 4 fysiska och psykiska hälsa, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18 2015/16 2016/17 2017/18

Jag har de senaste tre månaderna;

ofta/alltid haft besvärande huvudvärk 8.4 7.1 9.2 5.3 6.4 6.2

ont i magen 7.2 8.8 8.6 5.0 5.4 4.9

värk i rygg, nacke, axlar

6.0 7.6 8.5 8.0 8.0 8.4

ofta/alltid känt mig ledsen/nedstämd 2.8 3.4 5.9 2.0 2.5 2.9

orolig/rädd 4.6 3.2 5.0 1.5 2.6 2.3

irriterad/på dåligt humör

7.5 * 8.7 7.1 * 9.9

*Frågan saknas 2016/17

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

(17)

Tabell 12c redovisar andel flickor och pojkar som anger att de alltid/ofta känt sig ledsen/nedstämd läsåret 2017/18 uppdelat per kommun.

Tabell 12c. Andel flickor och pojkar i årskurs 4 läsåret 2017/18 som anger att de senaste tre månaderna alltid/ofta känt sig ledsen/nedstämd, uppdelat per kommun

Jag har de senaste tre månaderna alltid/ofta känt mig ledsen/nedstämd

Flickor och pojkar, % Flickor, % Pojkar, %

Arjeplog

Arvidsjaur

Boden 1.7 3.1 0.8

Gällivare 2.9 5.8 0.0

Haparanda 8.2

Jokkmokk

Kalix 0.0 0.0

Kiruna 6.6 10.1 2.6

Luleå 4.4 6.5 2.5

Pajala 6.0

Piteå 5.8 5.6 6.0

Älvsbyn 1.3

Överkalix

Övertorneå

Total. andel 4.3 5.9 2.9

…) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever)

Läsåren 2015/16 och 2016/17 uppgav 86 % att de ofta/alltid sover bra. Läsåret 2017/18 uppgav 85 % att de sover bra/mycket bra. Andelen elever som sover 9-10 timmar per natt är 73 %.

Läsåret 2017/18 inkluderades frågan Alla har rätt att få tycka om vem den vill, känner du att du får göra det? Andelen som svarade ja på frågan var 80 %, och de som svarade att de delvis känner att de får tycka om vem de vill var 13 %, ingen skillnad mellan flickor och pojkar.

Läsåret 2016/17 angav 97 % av eleverna att deras förhållande till sina föräldrar/vårdnadshavare är bra/mycket bra. Läsåret 2017/18 var frågan formulerad annorlunda Hur nöjd är du vanligtvis med ditt förhållande till din familj? och 95 % angav att de är nöjda/mycket nöjda.

Andelen elever som anger att de har en vuxen att prata med om viktiga saker är stabil kring 97-98 % sista tre läsåren. Andelen som anger att de har en kompis att prata med om viktiga saker är stabilt 90- 91%, andelen flickor som uppger att de har en kompis att prata med är något högre än andelen pojkar.

(18)

Läsåret 2016/17 inkluderades frågan Alla har rätt att bestämma över sin kropp. Har du varit med om att någon gjort något mot dig som inte kändes bra? Pojkar svarar oftare ja på frågan jämfört flickor.

Andelen elever som svarade ja var 13 % (flickor 11 % vs pojkar 14 %) och läsåret 2017/18 var andelen 14 % (flickor 12 % vs pojkar 15 %).

(19)

Şekil

Updating...

Benzer konular :