STOCKHOLM RESEARCH REPORTS IN DEMOGRAPHY
No. 105
PENGAR OCH KARLEK
ARBETSINKOMSTENS
EFFEKTPA SVENSKA KVINNORS BENAGENHET ATI INGA sm FORSTA
PARFbRHALLANDE 1968-1992
av
Ylva Sehullstrorn
Stockholms Universitet Demografiska avdelningen
S-I06 91 Stockholm
ISBN 91-7820-130-6
Juni 1996
STOCKHOLMS UNIVERSITET
MAGISTERUTBILDNING I POLITIK OCH EKONOMI, HT 95-VT 96
Pengar oeb karlek
Arbetsinkomstens effekt pa svenska kvinnors benagenhet att inga sitt forsta parforhallande 1968-1992. *
av Ylva Sehullstrom
Magisterexamensarbete i nationalekonomi, 10 poang.
*
Jag vill taeka min handledare Marianne Sundstrom vid Demografiska avdelningen, Stoekholms universitet, som givit mig ehansen att skriva derma uppsats inom ramen for sitt forskningsprojekt. Jag vill dessutom taeka Margit Strandberg for ovarderlig hjalp med programmering oeh Soeialvetenskapliga forskningsradet (projektnr 92-0049:3A) samt1. Introduktion
Innehallsiorteckning
1
2. Teori 3
2.1 Modellen 3
2.1.1 Ensamhushallet 3
2.1.2 ParhushaIlet 6
2.2 Ekonomiska motiv till parforhaIlande 7
2.2.1 Specialisering och komparativa fordelar 7
2.2.2 Stordriftsfordelar, kollektiva varor och extemaliteter inom hushallet 9 2.2.3 Kreditgivning och riskspridning inom parforhaIlandet 10 2.2.4 Marknadsutbudet ett altemativ till parforhaIlandets ekonomiska fordelar? 10
2.3 Aktenskapsmarknaden 11
2.3.1 Matchning och sortering 11
2.3.2 Transaktionskostnader 12
2.3.3 Ofullstandig information 13
'"'
~.
3.1 3.2 3.3 3.4 4.
5.
5.1 5.1.1 5.1.2 5.1.3 5.2 5.2.1 5.2.2 6.
7.
Svensk valfardspolitik Skattesystemet
Foraldraforsakringen
Subventionerad bamomsorg
Politik for jamsta11dhet pa arbetsmarknaden Tidigare studier
Data och metod Data
Familj eundersokningen 1992 Inkomstuppgifter
Urval, process och censurering Metod
Livsforloppsanalys
Intensitetsmodell och variabler Resultat och analys
Sammanfattning och slutsatser
13 14 15 16 16 17 19 19 19 20
20
20
20 21 24 28Referenser
-
1. Infrodukfion
Nastan halva Sveriges befolkning ar samboende med en annan individ och vaIje ar fiyttar cirka 90 000 individer samman som gifta eller sambo. Antalet gifta har minskat med cirka 15 pro cent mellan 1970 och 1988 och i aldrarna 20-24 ar numera endast var tionde kvinna gift jamfdrt med nastan varannan fdr 25 ar sedan (SCB (1990) sid 28).
Den kraftiga nedgcingen i antalet individer som ar gifta har delvis kompenserats med art allt fier individer blir sambo. Den nya samlevnadsformen fick sirt genombrort i slutet av 1960-talet och anammades av personer fddda pa 1940-talet och senare (se bl a Cherlin (1981) sid 8-19 och Hoem, B. &Hoem, J. (1988) sid 400-403). Idag lever de fiesta kvinnor och man en tid tillsammans med sin partner som sambo innan de gifter sig (om de gifter sig alls), :fa.gifter sig direkt.
I nationalekonomi antas individen agera enligt sina preferenser och gora rationella val dar hon pa marginalen yager behovstillfredsstallelse mot uppoffring fdr art t ex infdrskaffa en viss vara eller vidta en viss atgard, individen kan karakteriseras som en
"Economic Man". Med ert ekonomiskt perspektiv som fokuserar pa manniskors val kan demografiska handelser, sasom barnafddande, dodlighet, och ingaende av parfdrhaIlande, ges en ekonomisk dimension. Ert parfdrhaIlande ar ju en i hog grad personlig fdreteelse och ert stort antal faktorer, sasom familjebakgrund, kanslor, behov, framtidshopp, identitet och religion, paverkar sannolikt en individ vid parbildning. Med en ekonomisk ansats kan t ex kanslor behandlas som en del av en individs nyttofunktion och samboende kan ses som en sammanslagning av tva rationella individer vilket bl a mojliggor art parfdrhallande kan analyseras som ert ekonomiskt fenomen.
Den ekonomiska teorin om familjen behandlar bl a ekonomiska fdrdelar med art bilda hushall som bestar av fier an en person. Teorin utgar i sina huvuddrag frcin en
situation dar en traditionell arbetsfdrdelning mellan man och kvinna betraffande arbete pa den reguljara arbetsmarknaden och i hushaIlet rader. Under de senaste 20-30 aren har Sverige emellertid haft en ekonomisk utveckling och en serie politiska
reformer som bl a medfdrt art kvinnor utgor en stor andel av arbetskraften och de traditionella granserna mellan konens arbetsuppgifter luckrats upp. Kvinnor ar ej langre lika ekonomiskt beroende av sina man som de var tidigare eftersom de har egna inkomster och genom olika vaIfardssystem, som t ex barnomsorgen, har mojlighet art kombinera fdrvarvsarbete med familj. Mot bakgrund av detta ar det troligt art inkomst paverkar benagenheten hos unga kvinnor i Sverige art inga sirt fdrsta parfdrhaIlande.
Det finns mycket :fa.tidigare studier av hur inkomsten paverkar benagenheten art inga parfdrhaIlanden, (se dock Oppenheimer &Lew (1995)), framst darfdr art man har varit begransad utav tillgcingen pa data. Mycket :fa.datamaterial har information om individernas inkomst bakat i tiden. For denna studie hade jag fdrdelen art kunna anvanda ert unikt datamaterial, SCBs familjeundersokning 1992 med pamatchade inkomstdata.
Det finns naturligtvis aven andra synsart an det ekonomiska pa hur inkomster och lOner paverkar benagenheten art gifta sig eller inga aktenskapsliknande fdrhallande.
Historiskt ar dock hjonelag och hemgifte exempel pa hur det i aldre tider fdrelag en monetar aspekt pa aktenskapet. Hjonelag ar en aldre benammng pa
aktenskapsoverenskommelse. Hemgifte var ursprungligen foraldrars gava till barn och hade sarskilt betydelse for dottrar under den tiden da dessa saknade arvsratt. Pa senare tid avsag hemgifte de husgerad kvinnan forde med sig till det nya hemmet nar hon gifte sig. Vidare finns det stora skillnader betraffande hur olika kulturer, religioner, traditioner, klimat och ekonomiska och sociala forutsattningar paverkat parbildningen i olika sarnhallen, dar den stOrsta skillnaden torde ligga mellan industrilander och utvecklingslander. "Dowries", d v s monewa transfereringar fran brudens familj till den blivande makens nar denne gifter sig med bruden, ar fortfarande vanligt i t ex Indien.
Syftet med uppsatsen ar att studera hur speciellt arbetsinkomsten paverkar unga svenska kvinnors benagenhet att inga ett forsta langre parforhallande som samboende eller som gifta, kontrollerat for ovriga faktorer sasom utbildningsniva, forvarvsarbete, social bakgrund, religios aktivitet och kalenderarsperiod. Med sambo menas en person som bor med en person av motsatt kon under aktenskapsliknande forhaIlanden utan att vara gift med denna person (SeB (1990)).
Studien behandlar parbildning i det svenska sarnhallet fran 1968 fram till 1992 och analysen har begransats till kvinnor. Manga av de forandringar som genomforts i den svenska arbetsmarknads- och socialpolitiken de senaste decenniema har i stOrre utstrackning, indirekt eller direkt, fOrandrat de ekonomiska villkoren for kvinnor an for man. Mannen har ju i alIa tider varit yrkesaktiva medan gifta kvinnors
forvarvsdeltagande utgor ett i historiskt perspektiv forhallandevis nytt fenomen.
Uppsatsen utes1uter dessutom de kvinnor som inte har svenskt ursprung vilket motiveras med att dessa inte har vuxit upp med varderingar, traditioner och normer som karakteriserar det svenska sarnhallet (se vidare avsnitt 5.1.3).
Uppsatsen behandlar kvinnomas ingang i forsta parforhallande vilket vanligen ar ett samboforhallande men aven kan vara giftermaI, s k "direktgifte". Andelen kvinnor som gifter sig direkt utan att forst sambo en tid med sin partner utgor mindre an 10 procent av kvinnoma i datamaterialet varfor parforhallande i uppsatsen till 90 pro cent betyder samboende. Hoem (1995a) fann pa basis av Familjeundersokningen 1992 att direktgifte var vanligare bland dem som vuxit upp utomlands an bland dem som vuxit upp i Sverige och att de tva faktorer som hade storst inverkan pa benagenheten att inga direktgifte var graviditet och uppvaxt
i
ett hem dar minst en av foraldrarna var religiost aktiv. Majoriteten av alIa svenska kvinnor och man ingar sitt forstaparforhallande i ungdomen. Hoem (1995a) fann t ex att cirka 80 pro cent av kvinnoma fodda 1949-1969 hade ingatt sitt forsta parforhallande fore 24 ars alder. Danor har min undersokning avgransas till att omfatta kvinnor i aldrarna 19-26 ar.
Uppsatsen ar upplagd pa foljande vis: I det foljande avsnittet, avsnitt 2, presenteras den teoretiska modellen, ekonomiska motiv till parforhallande samt
aktenskapsmarknaden. I avsnitt 3 behandlas valda delar av den svenska
valfardspolitiken och i det efterfoljande avsnittet ges en oversikt over tidigare studier som behandlat parbildning. Data och metod beskrivs i avsnitt 5 och resultaten fran den empiriska undersokningen och analys av dessa presenteras i avsnitt 6. Slutligen, i avsnitt 7 sarnmanfattas uppsatsen och dras slutsatser.
2. Teori
Den neoklassiska nationalekonomiska teorin som behandlar konsumtions- och hushaIlsbeteende antar vanligtvis att varje hushall bara bestar av en person, d v s den utesluter samarbete och konflikt mellan flera familjemedlemmar. Teorin inriktar sig pa att studera effektema av pris- och inkomstforandringar pa individens efterfragan pa varor som finns tillgangliga pa marknaden. Med utgangspunkt i bl a Beckers A
Treatise on the Family (1991) presenteras i detta avsnitt en utvidgning av teorin sa att den inbegriper de ekonomiska konsekvensema for individen av att skaffa sig en partner. Syftet med att utvidga modellen till att omfatta tva individer i ett hushaIl ar att kunna forklara vilka ekonomiska vinster som teoretiskt foljer av ett parforhallande och som darmed kan paverka en individs benagenhet att inga ett langvarigt sadant forhallande som samboende.
Som sa ofta i nationalekonomiskt modellbyggande, liksom i manga andra
vetenskapliga sammanhang, ges i uppsatsen en forenklad bild av komplexiteten i verkligheten. Denna teoretiska bild bygger pa ett antal axiom (grundlaggande antaganden), vilket ar nodvandigt for att problemet som studeras ska bli hanterbart, och denna uppsats utgor heller inget undantag fran den regeln.
2.1 Modellen
2.1.1 Ensamhushillet
Antag att vi har en individ som ar ensamstaende, E, och som lagger all sin inkomst pa varor och tjanster (fortsattningsvis bara kallat varor) som finns pa marknaden eller produceras i hushaIlet for att maximera sin nytta, DE' Individens nyttofunktion ser da ut som foljande
(2.1) dar
(2.2)
d v s den totala kvantiteten yarer, XE som individen konsumerar och rar nytta av ar varor som gar att finna antingen pa marknaden XM eller produceras i hushallet XH.
Individen maximerar nyttofunktionen (2.1) under budgetrestriktionen
i 1,...n, (2.3)
dar Pi ar skuggpriset pa den i:te varan Xi, som kan vara antingen en marknadsvara eller en hushaIlsvara, och IE ar individens inkomst. Exempel pa varor som individen kan kopa pa marknaden ar klader, mat, kapitalvaror och service av olika slag. Priset pa de varor som individen finner pa marknaden bestams av utbud och efterfragan, d v s det ar marknadsbestamt.
De varor som individen konsumerar inom hushaIlet, hushallsvaroma, skiljer sig daremot fran konventionella varor, marknadsvaror, genom att konsumtionen av dem
=
inte inbegriper en marknadstransaktion. Dessa produceras och konsumeras av hushallen som bl a nyttjar varor som finns tillgangliga pa marknaden, tid och andra insatsvaror som t ex kunskap.
Hushallsvaroma produceras enligt produktionsfunktionen i 1, m,
j 1, n,
(2.4)
dar XMi och tHi representerar de olika insatsvaroma och tiden som atgar for att
producera den i:te hushallsvaran, och OJ betecknar olika faktorer i omgivningen som t ex hushallets formaga, humankapital (se nedan) samt socialt och psykiskt klimat.
Eftersom hushallsvaroma inte kops pa marknaden finns som tidigare narnnt heller inga marknadspriser, men val skuggpriser som overensstarnmer med kostnaden for produktion av hushaIlsvaran. Saledes betecknar Pi i budgetrestriktionen (2.3) saval marknadspriset pa marknadsvaroma som skuggpriset pa hushaIlsvaroma. Exempel pa hushaIlsvaror ar barn, halsa, valbefinnande och hemkansla men ocksa mera patagliga produkter som middagar, rena klader etc.1
Vid nyttomaximering av funktionen (2.1) under budgetrestriktionen (2.3) som villkor erhalls jamviktsvillkoret
i= 1,...,n, (2.5)
dar A ar marginalnyttan av inkomst. Villkoret sager att marginalnyttan, MU (marginal utility) av en vara ska overensstarnma med priset pa varan i optimum. D v s hushallet okar sin konsumtion av Xi sa lange MUEi>APi och fram till dess likhet rader.
En okad inkomst antas leda till en okad konsumtion av varor (varoma antas vara s.k.
normala varor), och darmed okad nytta. Inkomsten antas vi dare spenderas fullt ut, d v s inget sparande forekommer eftersom modellen behandlar en period. Individens inkomst, I, beror pa hur individen allokerar sin totala tillgangliga tid, T, en viss period, t ex 24 timmar per dygn, mellan marknadsarbete och andra aktiviteter.
Individen fordelar sin tid, T, mellan de tre i modellen mojliga aktivitetema; arbete inom hushaIlet, tH, 16neinbringande aktivitet eller m a0 arbete pa arbetsmarknaden, tM, och fritid, tF. Individens tidsrestriktion kan da skrivas
(2.6) Forhallandet mellan tid och Ion, som mojliggor konsumtion av varor, kan sarnmanfattas som
IManga hushAllsvaror kraver oftast ett hushAll som bestar av fier individer an bara en individ, men vissa hushAllsvaror kan aven konsumeras och produceras i ett ensarnhushAll som t ex balsa. Se aven diskussion under 2.1.2.
=
=
(2.7) eller
(2.8)
dar w betecknar timlOnen (respektive skugglOnen/priset pa hushallsarbete och fritid) och S ar potentiell inkomst. Om individen agnar mer tid pa arbetsmarknaden bEr inkomsten I stOrre och om individen lagger all sin tillgangliga tid pa 16neinbringande aktivitet sa erhaller hon/han den potentiellt h6gsta inkomsten, S. Restriktionen bortser fran eventuell form6genhet, t ex inkomst av kapital, som annars skulle 6ka individens inkomst.
Nyttofunktionen (2.1) kan skrivas om som en funktion av bade varor (marknadsvaror och hushallsvaror) och fritid,
(2.9) da individen aven antas erhalla nytta av fritid?
Vid nyttomaximering av ekvation (2.9) under restriktion av ekvation (2.8) rar man fram j amviktsvillkoret
(2.10)
dar kvoten mellan marginalnyttoma 6verensstammer med MRS (marginal rate of substitution). Jamviktsvillkoret sager att kvoten mellan marginalnyttan av en till vara och en timme fritid till ska vara lika med lOnen i forhallande till priset pa varano Utifran detta villkor forvantar vi oss att en h6jning av 16nen kommer medfora att individen 6kar sitt yrkesarbete samt sannolikt 6kar sin efterfragan pa marknadsvaror men minskar tiden for fritidsaktiviteter.
Vid forandring av individens lOnesats, w, forandras alltsa konsumtionen av marknadsvaror i sarnma riktning (om dessa ar s.k. normala varor) men hur
konsumtionen av hushallsvaror paverkas ar inte lika klart eftersom den beror pa flera faktorer som specificerats i ekvation (2.4). Om t ex timlOnen stiger blir
hushallsproduktionen dyrare eftersom altemativkostnaden for tiden i hushallet har 6kat men a andra sidan m6jligg6r en 6kad inkomst en stOrre konsumtionsinsats av marknadsvaror. Vi rar m a0bade en substitutionseffekt och en inkomsteffekt och det beror pa hushallets preferenser vilket som dominerar.
I modellen kan vi saledes analysera hur olika faktorer (marknadsvaror, tidstyper och variabler i omgivningen) inverkar pa hushallsproduktionen och vi kan aven studera vilka insatsfaktorer som ar komplement och vilka som utg6r substitut till varandra. I
"produktion" av barn t ex kan daghem och foraldrarnas tid i viss man utg6ra substitut till varandra. Mannens tid i hushaIlet och m6jlighet for kvinnan att, tilllika 16n som mannen, fa arbete inom en viss arbetssektor kan vidare t ex antas utg6ra komplement till varandra vid produktion av hushallsvaranjamlikhet.
2Individen antas alltsa inte erMlla direkt nytta fran att arb eta i denna version av teorin.
Om individen valjer att inte yrkesarbeta aIls erhaller individen ingen lOn och vardet av tiden mats da som ett skuggpris, J...l, som ar lika med marginalprodukten av tiden i hushallsarbetet. Jamviktsvillkoret (2.10) ser i detta fall istaIlet ut som
(2.10') Villkoret sager att i optimum ska skuggpriset pa tid i relation till varuprisema overensstamma med kvoten mellan de marginella nyttoma. For att en individ ska bestamma sig for att yrkesarbeta sa maste timlOnen vara storre an skuggpriset pa en timme av den tid som individen lagger utanfor arbetsmarknaden, d v s
J...l<W, (2.11)
I alIa aldrar har ju som tidigare narnnts en individ antagits allokera sin totala tid over olika aktiviteter inom hushallet, over fritiden och pa arbetsmarknaden, men man kan aven tanka sig en ytterligare aktivitet som individen kan agna sin tid at, namligen investeringar i humankapitae som t ex att studera.
Hur individen i optimum vaIjer att fordela sin tid mellan de fyra aktiviteter bestams som vi sett tidigare av marginalkostnaden (timlOnen) och den marginella avkastningen (marginalnyttan) av de olika aktivitetema.
2.1.2 Parhushillet
Utifrfm den ovan presenterade modellen kan vi saga att individen kommer inga ett 1angre parforhallande, d v s gifta sig eller bli sambo, med en annan individ om nyttan efter ingaelse av parforhallandet, UG, overstiger nyttan medan man ar ensamstaende, UE' fOr individen, d v s om
(2.12) dar
(2.13) och
(2.14)
dar som fomt XH ar varor som produceras inom hushallet och XM kops pa marknaden, men som gift eller samboende far aven individen nytta fran egen och gemensam fritid, tFG, med sin partner.
Vissa hushallsvaror, som t ex karlek och barn, kan enklare produceras i ett
parforhaIlande an av en individ som ar ensamstaende. Konsumtion av varor for en individ i ett parforhallande begransas av budget- och tidsrestriktionen enligt tidigare formulering i ekvation (2.8). En nyttomaximering i ett parhushall ger saledes ett
3For narmare beskrivning av humankapitalteorin se t ex Becker (1964) eller Bjorklund, Edin, Holmlund och Wadensjo (1996) sid 121-137 .
marginalvillkor liknande (2.10) men villkoret tecknar nu marginalnyttan for en individ som ar gift eller sambo.
Om vi antar att en individ som har positiva preferenser for sin livskamrat, ar egoistisk sa kommer hon fa hogre nytta av sallskap med sin partner pa fritiden an vad som yore fallet om individen tillbringade sin fritid ensam. Nyttan kan emellertid aven antas oka om man istallet antar att individen ar altruistisk i forhaIlande till sin akta halft eller sambo, eftersom individens nytta da aven okar av att ocksa partnem har fritid.
Ytterligare ekonomiska fordelar an gemensam fritid for en kvinna och en man av att leva tillsarnmans i ett hushall diskuteras i nasta avsnitt.
2.2 Ekonomiska motiv till pari6rhallande
Dr ett ekonomiskt perspektiv kan aktenskap och samboende ses som ett
kompanjonskap med gemensam produktion och konsumtion som syfte. 4Genom att studera arbetsfordelningen mellan partema i ett parforhallande kan man analysera de ekonomiska avsiktema med och effektema av ett parforhallande. Det kanske mest tydliga exemplet ar specialiseringen mellan akta makar dar kvinnan traditionellt arbetat inom hushallet med att ta hand om hem och bam, medan mannen varit aktiv utanfor hushallet i arbete pa arbetsmarknaden. Denna arbetsfordelning kan kanske forklaras av traditioner men eventuellt ocksa till viss del av biologiska skillnader mellan man och kvinnor, som t ex fysisk styrka, samt skillnader i erfarenheter och investeringar i humankapital mellan konen.
Trots att ekonomiska overvaganden naturligtvis inte dominerar vid beslut om samboende och giftermal sa kan de ha ett stort inflytande. Nedan diskuteras ett antal ekonomiska motiv till att inga parforhallande, som t ex att dra nytta av
arbetsfordelning (se kapitel2 i Becker (1991)), kollektiva varor och stordriftsfordelar.
2.2.1 Specialisering och komparativa f6rdelar
I modellen ovan antog vi att en individ i ett ensamhushall agerar rationellt med syfte att maximera sin nytta. Individen antogs fa nytta genom att konsumera varor och ha fritid. For att kunna kopa varor var individen tvungen att agna en del av sin tid till forvarvsarbete. Ju mer tid individen lade ned pa aktiviteter pa arbetsmarknaden desto mindre tid aterstod till fritid eftersom individens tid var begransad. Dessutom
inbegrep modellen aven investeringar i humankapital samt hushallsarbete som tog saval individens tid som andra resurser i ansprak.
Om ett hushall bestar av tva nyttomaximerande och kalkylerande individer maste bada parters fardigheter tas med i berakningen for att optimera utfallet av det gemensarnma hushaIlet. Hur individema i parhushallet delar upp nyttan sinsemellan behandlas ej har (se Becker (1991) sid 48-53 dar han bl a behandlar smitning inom hushaIlet). For att
4Cigno (1991) behandiar t ex i kapitel 5 olika former av aktenskapskontrakt som bi a kontrollerar gem ens am konsumtion och produktion inom hushcillet. Liksom Becker (1991) beskriver Cigno (1991, sid 41-42) aven arbetsf6rdelningen mellan konen.
maximera nyttan kommer partema strava efter att valja en optimal fordelning av partemas tid, resurser och arbete over arbete pa arbetsmarknaden, hushaIlsarbete, fritid samt investeringar i humankapital.
Teorin om komparativa fordelar sager att for att uppna effektivitet ska parets gemensamma tid och resurser allokeras over de olika aktivitetema enligt deras komparativa fordelar.5 Den part i forhaIlandet som har stOrre produktivitet pa arbetsmarknaden an i hemproduktionen, i jamforelse med den andra parten, kommer specialisera sig pa arbetsmarknaden, medan den part som har stOrre komparativa fordelar inom hushallet kommer specialisera sig pa hushallsproduktion. For att en specialisering i parforhaIlandet skalllOna sig sa forutsatts alltsa att den ena parten har en lagre relativ kostnad (till skillnad fran den absoluta kostnaden) for produktion pa den ena marknaden an vad den andra parten har. Om det foreligger komparativa fordelar mellan makama sa kommer utbudet av hushalIsvaror, XH, att vara stOrre i ett gemensamt hushall an i ett ensamhushall till foljd av specialiseringsvinstema, d v s
XHG>XHE
Naturligtvis ar inte en arbetsfordelning enligt de traditionella konsrollema alltid den optimala, specie lIt inte pa lang sikt. En mer fordelaktig arbetsfordelning kan vara att partema specialiserar sig enligt sina komparativa fordelar inom hushallsproduktionen och delar upp arbetet aven inom hemmet eftersom kvirman sakerligen inte alltid ar den mest lampade parten att utfora alIa sysslor i hemmet. Man kan dessutom tanka sig att tillfredsstallelsen (nyttan) med att utfora hushallsarbete respektive forvarvsarbete paverkar effektiviteten inom hushallet respektive arbetsplatsen. Antag t ex en kvinna med komparativa fordelar inom hushaIlet som tycker att det ar triligt med for mycket hushallsarbete och istallet skulle foredra att vara verksam pa arbetsmarknaden. I en sadan situation har det uppstatt en intressekonflikt mellan kvirmans nytta och effektiviteten inom hushaIlet.6
Kvirmans tid i hushaIlsarbetet ar i allmanhet mer yard i de bamafodande aIdrama, speciellt medan bamen ar sma.? Under derma period ar kvirmans produktivitet inom hushaIlet hogre (p g a att marknadssubstitut for hermes tid da ar dyrare), vilket medfor att hon arbetar mindre pa arbetsmarknaden under dessa ar. Eftersom kvirmor av bl a ekonomiska skal (stigande lOner) blivit mindre specialiserade inom hushallet, och miinnen i stOrre utstrackning an tidigare deltar i hushallsarbetet, har den traditionella arbetsfordelningen minskat i omfattning och komplementariteten mellan makama fatt okad betydelse. Om en kvirma specialiserar sig och arbetar inom hushallet kraver detta bade energi och tid pa bekostnad av arbete utanfor hemmet, d v s arbete pa
marknaden, och kan darfor tankas utgora en viktig kalla till lOneskillnader mellan konen varfor hon kan vara mindre benagen att hushaIlsarbeta.8
5Se t ex Becker (I 991) sid 33.
6I Beckers modell ar lOsningen pa detta problem att kvinnan kompenseras pa nagot vis som uppvager hennes negativa nytta.
7Becker (1991) sid 42.
8Albrecht, Edin, Sundstrom och Vroman (1996) papekar att en viktig kalla tilllOneskillnader mellan kvinnor och man ar kvinnans avbrott pa arbetsmarknaden i samband med barnaf6dande.
·
Till foljd av specialisering inom hushallet och pa arbetsmarknaden kan aven en specialisering forvantas ske vad galler investeringar i humankapital. Traditionellt har det ju varit mannen i ett parforhaIlande som byggt vidare pa sitt marknadsspecifika humankapital eftersom han varit verksam pa arbetsmarknaden i stOrre utstrackning an kvirman. Kvirman har a andra sidan agnat sig at att uppfostra barn och skota hushallet och darrned utvecklat sitt hushallsspecifika humankapital.
2.2.2 Stordriftsi6rdelar, kollektiva varor och extemaliteter inom hushillet
Naturligtvis firms det aven andra ekonomiska fordelar med ett parhushaIl (se t ex Becker (1991) sid 284) som kan ge en teoretisk forklaring till varfor en individ kan firma det ekonomiskt fordelaktigt att inga ett parforhaIlande, aven om det inte foreligger nagra komparativa fordelar parterna emellan.
Ett sadant ekonomiskt motiv kan vara stordriftsfordelar, som foreligger om det blir billigare att producera varje enhet om produktionen sker i storre skala. Exempel pa stordriftsfordelar inom hemmet galler t ex matlagning; det tar mindre an dubbelt sa lang tid att laga mat for tva personer som att bara laga mat till en person.9
Ett annat ekonomiskt motiv for en individ att inga parforhallande ar utvidgade
mojligheter till konsumtion av kollektiva varor.10 Med kollektiva varor menas sadana varor som kan konsumeras av bada individerna utan att deras respektive konsumtion inskranks. Inom ett hushaIl firms det flera exempel pa kollektiva varor: TV,
gemensamma barn och utsikten fran bostaden ar nagra exempel. En partners
konsumtion av en kollektiv vara kan i vissa fall till och med ha en positiv effekt pa den andres konsumtion om man antar att nyttan hos individerna i parforhaIlandet okar vid gemensam konsumtion, t ex att det ar trevligare att titta pa TV tillsammans.
Ytterligare ett ekonomiskt skal for en individ att skaffa sig en partner ar nar konsumtionen av en vara eller en tjanst paverkar valbefirmandet for den andra individen i parforhaIlandet (se Becker (1991». Om sa sker talar man om externaliteter. Dessa kan vara bade positiva och negativa beroende pa om den paverkade individens nytta okar eller minskar av konsumtionen. En positiv extern effekt kan t ex uppsta om bade mannen och kvirman njuter mer av en gemensam resa, p g a att de reser tillsammans, an om de skulle resa pa egen hand. En negativ
externalitet skulle kunna uppsta om paret har olika musiksmak och den ena parten envisas med att endast spela sin typ av musik i den gemensamma bostaden.
Uppkomsten av externaliteter ar alltsa mycket beroende av individernas preferenser, varfor det ar troligt att anta att liknande preferenser dem emellan utgor ett viktigt element i valet av partner. (Se vidare under 2.3 om matchning och sortering pa aktenskapsmarknaden. )
9Becker (1991) sid 36.
10Weiss (1993).
2.2.3 Kreditgivning och riskspridning inom pariorhallandet
Specialisering, stordriftsfordelar, kollektiva varor och extemaliteter utgor ekonomiska fordelar med gemensam konsumtion och produktion i hushaIIet och kan darfor
motivera en individ att inga ett parforhallande. Tva ytterligare motiv ar kreditgivning och riskspridning inom hushaIIet. Dessa ar av mer Iangsiktig karaktar an de tidigare narnnda fordelama (se Weiss (1993)).
Vi antog i modellen att individen erholl nytta fran konsumtion av varor, vilken dock kravde en inkomst fran forvarvsarbete. Varje individ antogs aven:fa viss avkastning pa sina investeringar i humankapital, vanligen i form av Ion. Pa den normala
kreditmarknaden, som bi a representeras av Ianeinstitut och affarsbanker, kan en individ spara och fa ranta, men hon/han kan vanligtvis inte Iana pa sin framtida potentiella inkomst av tjanst. Detta foljer bi a att kreditmarknaden ar imperfekt, det rader imperfekt information och kreditinstitutioner har svarigheter med att t ex bedoma en enskiid individs mojligheter att betala tillbaka ett Ian. En make/maka eller sambo kan daremot antas ha mer fullstandig information om individen och
hans/hennes framtida inkomster och skulle darfor kunna erbjuda sin partner kredit. En kreditgivning inom hushallet minskar transaktionskostnadema och mojIiggor
dessutom samordning av investeringar, som t ex att den ena parten kan studera nar den andre arbetar. II
Inom ett parhushall kan mannen och kvinnan aven dela pa eventuella risker. Om den ena parten blir Iangvarigt sjuk eller arbetslOs sa finns atminstone den andra partens inkomst for att klara av den gemensamma ekonomin. Potentiell riskspridning mellan tva individer och okad ekonomisk trygghet kan darfor utgora ett viktigt motiv for att inga aktenskap eller bli sammanboende (forutsatt att individema har riskaversion och att bagge parter har ett jobb).
2.2.4 Marknadsutbudet ett alternativ till pariorhallandets ekonomiska fordelar?
Ingen av de rent ekonomiska fordelar som hittills behandlats kraver ett
aktenskapsliknande forhiliande for att kunna forverkligas. Utbudet pa marknaden och de institutionella forhallandena paverkar ocksa de ekonomiska fordelama med en langvarig partner for en individ. Man kan t ex tanka sig att existensen av
arbetslOshetsforsakringar och socialforsakringar i viss man kan utgora substitut till riskspridning mellan partema. Emellertid blir sannolikt transaktionskostnadema for att uppna samma fordelar som i ett parforhallande utanfor detta mycket hoga.12
Dessutom tycks det finnas preferens for egen produktion inom hushallet, vilket t ex villigheten att betala ett hogt pris for agg- och spermadonationer for att:fa egna bam skulle tala for.
IIWeiss (1993) visar bi a hur olika nyttofunktioner kan specificeras for en individ beroende pa dennes fortjanstrnojligheter och om kreditrnarknaden ar perfekt eller imperfekt.
12Weiss (1993) sid 4.
-
For att fullt utnyttja alIa de namnda ekonomiska fordelarna av ett parforhallande kravs emellertid ett varaktigt forhallande eftersom det tar en viss tid att lara kiinna sin partner, d v s modellen skulle behova straeka sig over flera perioder. De potentiella ekonomiska vinsterna av giftermal och samboende varierar dessutom sannolikt mellan olika potentiella partners. Detta for resonemanget vidare till vilka egenskaper hos kvinnor oeh man som kan forvantas paverka deras attraktivitet som mojliga partners;
se under 2.3.
2.3 Aktenskapsmarknaden
I det foregaende avsnittet har jag diskuterat ett antal ekonomiska skal till varfor tva individer kan anvanda sina resurser och kvaliteer mer effektivt om de bildar ett gemensamt hushaIl an om de inte levde tillsammans. Hittills har daremot inget sagts om hur myeket battre en individ skulle fa det beroende pa vilken individ hon bildar par med. Beroende pa en individs egenskaper kan en vardering goras (varderingen kan beniimnas pris) vilket antas paverka val av partner pa iiktenskapsmarknaden eller annorlunda uttryekt "matehningen" mellan tva individer beror pa deras egenskaper oeh priset pa dessa. I den ekonomiska litteraturen (se t ex Becker (1991) sid 13-14) utgor iiktenskapsmarknaden den marknad dar kvinnor oeh man mots for att finna en iiktenskapspartner. Med iiktenskapsmarknad menas darfor i uppsatsen en
parbildningsmarknad dar bade giftermal oeh ingaelse av samboforhallanden ingar.
2.3.1 Matchning och sortering
I modellen som tidigare speeifieerats antogs individen strava efter att maximera sin nytta oeh saledes kan hon/han aven antas valja partner i samma syfte. En
Pareto optimal matehning mellan tva individer karakteriseras av att dessa inte skulle kunna gI a SIg me·ft· dandra partners utan att mmst en av. dem Iefi k det samre... 13 14
Den gemensamma produktionen, som bl a Becker (1991) benamner som "marital output", maximeras i optimum pa iiktenskapsmarknaden. Beroende pa vilken partner kvinnan matehas med, varierar hennes "premium" som sambo/fro. Detta eftersom den gemensamma produktionen, Z, beror av mannens, m, oeh kvinnans, k, individuella egenskaper, i oehj, oeh utfallet av tva individers "marital output" kan skrivas som
(2.15) Om det foreligger ett negativt samband mellan m, k oeh Z, d v s om t ex en hogutbildad man gifter sig med en lagutbildad kvinna eller tviirtom sa kallas detta negativ sortering (negative assortative mating) pa iiktenskapsmarknaden. En positiv sortering (positive assortative mating) sags foreligga da sambandet positivt mellan m, k oeh Z, t ex om hogutbildade gifter sig med varandra.
13Becker (1991) sid 110.
14Gale och Shapley (se Mortensens artikel (1988)) formulerade 1962 den forsta formella
jamviktsmodellen for en marknad dar individer matchas mot varandra och med hjalp av spelteori resonerade de sig fram till vilka kombinationer av individer som ger maximal avkastning.
~
Empiriska studier (se bl a Bjorklund (1992)) indikerar att positiv sortering dominerar pa den svenska aktenskapsmarknaden vad galler inkomster och skolutbildning.
Beckers analys (1991) tyder pa att individer med liknande egenskaper slar sig samman i par om matchningen maximerar det aggregerade utbudet av nyttigheter, oavsett om egenskapema ar finansiella (loner och ovriga inkomster), biologiska (langdl5 , ras, alder) eller psykologiska (humor, passivitet).16
Det kan vidare antas att de positiva extema effektema blir fIer, liksom att
konsumtionen av kollektiva varor blir stOrre, vid positiv sortering eftersom partema da kan antas ha mer lika preferenser. En negativ sortering skulle daremot kunna
underHitta for partema i ett parhushall att dra nytta av komparativa fordelar och specialisering inom hushallet.
I Beckers analys (1991), dar de ekonomiska fordelama med parhushaIl framst uppkommer genom specialisering och komparativa fordelar, sorteras hogavlonade man med lagavlOnade kvinnor och vice versa, ceteris paribus. Lams arbete (1988) pavisar istallet positiv sortering betraffande arbetsinkomst nar vinstema fran parforhallandet kommer av konsumtion av kollektiva varor (som kan kopas pa marknaden).
Becker (1991) argumenterar for att vi bar forvanta oss en negativ relation mellan kvinnans arbetsinkomst och hennes fertilitet eftersom det effektiva priset pa bam okar med lOnen.17Saledes skulle kvinnor med hogre lOn ha mindre att vinna pa att inga parforhaIlande. Becker havdar vi dare att kvinnor med hogre arbetsinkomster skulle ha mindre att vinna pa aktenskap an kvinnor med lagre lOner darfor att hogre
fortjanstmojligheter minskar efterfragan pa bam och fordelama med arbetsfordelning mellan konen.18 Becker argumenterar dessutom med samma resonemang for att utbildade kvinnor skulle ha lagre efterfragan pa baml9 och foljaktligen ha en lagre benagenhet att inga parforhallande. Dessa hypoteser kommer jag att testa.
2.3.2 Transaktionskostnader
Nar tva individer be stammer sig for att bilda ett gemensamt hushall har detta sannolikt foregatts av att de offrat bade tid och inkomst for att finna varandra, beslutat sig for att inga samboende eller aktenskap samt att forhandla om formema for detta. Det finns med ekonomisk terminologi alltsa transaktionskostnader under sokprocessen, och dessa bar tas med i berakningen av nyttan av ett parforhaIlande. Ett langre
parforhallande kan bara antas bildas om transaktionskostnaderna och ovriga kostnader understiger nyttan med ett gemensamt hushall.
15I artikeln "Short guys fmish last", The Economist, vol. 337, nr. 7964, dec 1995-jan 1996, behandlas skamtsamt konsekvenserna for man som ar kortare an genomsnittet, bl a skulle endast tva av 79 tillfragade kVITmorga pa en date med en man som ar kortare an de sjalva.
16Becker (1991) sid 113-118.
17 sid 114.
18Becker (1991) sid 336.
19Ibid sid 153.
Transaktionskostnader pa aktenskapsmarknaden benamns aven sokkostnader20 och utgors av den valfardsforlust som individen upplever nar tid och resurser riktas fran produktionen i hemmet och pa arbetsmarknaden till sokandet efter lamplig partner av motsatt kon, netto efter den eventuella nytta som sokandet i sig ger upphov till. I denna "sokkalkyl" bestar saledes intaktema fran sokandet av den hogre valfard som den sokanden hoppas uppna genom att inga ett parforhallande. Individen kommer att sluta soka efter en partner nar marginalkostnaden overensstammer med
marginalnyttan av sokandet.
2.3.3 Ofullstandig information
Anledningen till att bildandet av ett langre parforhallande vanligen fore gas av en sokprocess ar att det rader brist pa information om potentiella partners. Nar ett parforhallande val ingatts rar man anta att bristen pa information om makenlmakan inte langre ar lika stor men det ar emellertid inte troligt att det rader perfekt
information. Med tiden rar vaIje part mer information om den andra parten och om den gemensarnma kvaliten pa matchningen vilket tillsarnmans med ny information om t ex utomstaende potentiella partners kan leda fram till skilsmassa?! Olika empiriska studier (Weiss (1993) sid 51) har bl a funnit att ovantade inkomstforandringar kan oka skilsmassorisken och manga svenska studier har funnit att forekomsten av bam sanker risken for separation (t ex Andersson (1994)). Likheter i individemas bakgrund som t ex religion och etnicitet liksom sena aktenskap har daremot en stabiliserande inverkan pa parforhallandet vilket tyder pa att sokprocessen ar viktig for parforhallandets kvalitet.
3. Svensk viilfardspolitik
Det svenska valfardssystemet bygger pa att en viss niva av sarnhallsservice ska finnas tillganglig for alIa medborgare sa att inte nagra individer saknar grundlaggande
komponenter i sin levnadsstandard. I Sverige finns ett, med intemationellt matt
matt,22 forhallandevis stort utbud av statssubventionerade tjanster och detta utbud kan karakteriseras som universellt. Den forordade nivan pa de offentliga tjanstema
varierar nagot med den sittande regeringens politiska inriktning men generellt sett foresprakas en relativt hog niva, speciellt inom omraden som t ex sjukvard och bamomsorg, dar det rader ett brett politiskt samforstand.
Den svenska valfardspolitiken har sannolikt underlattat kvinnors intrade pa arbetsmarknaden och kan aven forvantas paverka kvinnors benagenhet att inga
20eigno (1991) sid 62-64.
21Weiss (1993) diskuterar i sitt working paper mer utforligt olika bestamningsfaktorer till skilsmassa oeh dess ekonomiska konsekvenser.
22Utbudet pi'!offentliga tjanster i Sverige (liksom i andra skandinaviska lander) ar vid en intemationell jamforelse hOg. I USA t ex erbjuds endast en mindre del av befolkningen offentliga tjanster. Se vidare
for jamforelse mellan USA oeh Sverige i Gustafsson oeh Stafford (1994) kap 11.
parforha.llande.23 I uppsatsen diskuterar jag fyra omnlden av politiken som varit sarskilt betydelsefulIa, namligen skattesystemet, foraldraforsakringen, subventionerad barnomsorg och politik for jamstalldhet pa arbetsmarknaden. De politiska atgardema pa dessa omraden kompletterar och interagerar med varandra och med andra politiska reformer med syfte att framja kvinnors forvarvsdeltagande och forbattra valfarden for medborgama.
Den forsta delen av svensk valfardspolitik som behandlas nedan ar det svenska systemet for beskattning av makars forvarvsinkomster. Detta skiljer sig fran manga andra landers beskattning, t ex Tyskland, Norge och USA, da makarna beskattas var for sig i Sverige.24 ForaldrafOrsakringen, med t ex pappaledighet, samt
subventionerad barnomsorg, ar ytterligare delar inom samhalIsservicen som i princip
£Inns tillganglig for alIa svenskar, och de behandlas i avsnitt 3.2 respektive 3.3. Den fjarde delen av svensk valfardspolitik som diskuteras nedan tar upp element inom svensk politik som framjat jamlikheten mellan konen pa framforallt arbetsmarknaden.
Sammantaget ar tanken med detta kapitel att dessa fyra delar ska kunna ge en
oversiktlig bild av svensk politiks utformning under och runt perioden 1968-1992, och hur denna politik skapat ekonomiska incitament som kan ha paverkat benagenheten hos kvinnor att gifta sig eller bli sambo.
3.1 Skattesystemet
Det svenska skattesystemet beskattade makars forvarvsinkomster gemensamt fram till 1966 da makarna £Ick valja sarbeskattning istallet for sambeskattning om de sa
onskade?5 Vid sambeskattning laggs hustruns inkomst pa mannens inkomst vilket innebar att kvinnans inkomst fran borjan beskattas med en hogre skattesats, som bestams av makens inkomstniva, an vad som vore fallet om hon sarbeskattades. 1971 infordes emellertid obligatorisk sarbeskattning i Sverige, d v s skattesystemet
beskattar makars forvarvsinkomster var for sig, och detta beskattningssystem galler annu idag.
Skattesystemet i Sverige ar progressivt da den statliga skatten som laggs ovanpa den kommunala skatten okar som andel av inkomsten nar denna okar. Ett progressivt skattesystem kombinerat med sarbeskattning gynnar kvinnors forvarvsarbete26 eftersom skattesatsen fOr en gift kvinna blir lagre nar hon beskattas som enskild individ an nar hon sambeskattas med sin make som en andra forvarsinkomstkalla.
Antag t ex ett parhushall med en traditionell arbetsfordelning, d v s mannen arbetar pa arbetsmarknaden och hustrun ar hemmafru, och antag att de onskar maximera sin gemensamma disponibla inkomst vilket de antas kunna gora antingen genom att han
23Sundstrom och Stafford (1992) behandlar i sin artikel hur offentlig politik inverkar pa Sveriges kombination av hOg andel kvinnlig arbetskraft och hOg fertilitetsniva.
24For en uppstallning over ett tjugotal GEeD landers val av beskattning av makars forvarvsinkomst se tabell 11.1 pa sid 337-339 i Gustafsson och Stafford (1994).
25For en kort historisk bakgrund till diskussioner och kritik som riktats mot sambeskattningen i Sverige som sa smaningom ledde fram till sarbeskattningen se Gustafsson (1992) sid 63-64. Forfattaren
papekar bl a att det var arbetskraftunderskottet i borjan av 1960-talet som overtygade davarande fmansministern Gunnar Strang om fordelama med separat beskattning for makar.
26Se t ex Gustafsson och Lantz (1985) sid 73.
arbetar overtid alternativt att hon borjar yrkesarbeta. Det svenska nuvarande
skattesystemet med sarbeskattning oeh progressiv beskattning talar i exemplet for det sistnamnda alternativet eftersom familjeinkomsten kommer aka mest om den part (kvinnan i exemplet) som har Hi.gstinkomst okar sin arbetstid?7 Mot bakgrund av detta kan man saledes aven tanka sig att sarbeskattningen kan ha paverkat kvinnors benagenhet att inga parforhallande i positiv riktning. Sarskilt torde detta galla kvinnor med stOrre fortjanstmojligheter (eftersom en kvinna som ingatt ett parforhallande rar en hogre individuell nettoinkomst vid sarbeskattning an vad som blir fallet i ett sambeskattningssystem ).
3.2 ForaldrafOrsakringen
Anstallda kvinnor i Sverige har haft ratt till foraldraledighet oeh betald ersattning vid barnafodsel sedan 1955. Dagens foraldraforsakring infordes 1974 da aven fader fiek ratt till foraldraledighet oeh ersattningsnivan okade till 90 proeent av inkomsten fore fodseln. Foraldrapenningen ar skattefinansierad oeh finansieringen drabbar ej den enskilda arbetstagaren (foraldern) eller arbetsgivaren. Den totala foraldraledigheten
1974 sattes till sex manader dar ledigheten kunde delas upp foraldrama emellan oeh det blev aven mojligt att valja om formanen skulle utnyttjas hel- eller deltid.
Langden pa foraldraledigheten har okat sueeessivt fran 1974. 1975 uppgiek perioden till sju manader, 1978 nio manader, 1980 12 manadel8 oeh sedan 1989 ar foraldraledigheten 15 manader dar ersattningen de tre sista manaderna utgar med samma belopp for alIa, 60 kronor per dag. De kvinnor som inte har nagon
forvarvsinkomst fore fodseln erhaller endast denna lagre ersattning under hela foraldraledigheten. Detta ersattningssystem innebar ett starkt ekonomiskt ineitament for kvinnor att yrkesarbeta innan de rar bam samt att skjuta upp fodseln tills dess de rar tillraekligt hog Ion vilken ligger till grund for ersattningsnivan i
foraldraforsakringen. 29
Utformningen av foraldraforsakringeri implieerar alltsa att kvinnor bar kombinera yrkesarbete oeh bamafodande for att gynnas av systemet. VidjamforeIse mellan kvinnor med hog respektive lag utbildning kan man se att foraldraforsakringen med tiden blivit gynnsammare for kvinnor med hog utbildning. Hogutbildade kvinnor, som vanligtvis ligger pa en hogre inkomstniva an lagutbildade kvinnor, rar en hogre
ersattning men gynnas oeksa av att de oftast har en stabilare anknytning till arbetsmarknaden oeh kan antas ha en storre formaga att planera sitt foraldraskap.
Under perioden 1968-1992 har de ekonomiska fordelarna for kvinnor som kombinerat forvarvsarbete med bamafodande sammantaget okat i oeh med det utveeklade
27Fore 1966, d v s vid sambeskattning, okade den gemensamma inkomsten mest om den part som hade den hogsta lonen (mannen i exemplet) okade sin arbetstid. For en vidareutveckling och illustration i diagram av sar- respektive sambeskattning se t ex Gustafsson och Lantz (1985) sid 71-76.
28From 1980 oronmarktes 10 dagar av foraldrarledighetstiden till fadern, s k "pappadagar", for art uppmuntra fadern art ta hand om barnet. 1986 tillkom aven tvfl stycken s k "kontaktdagar" for art mojliggora praktiska arrangemang med t ex arbetsgivare, daghem och skolor.
29Sundstrom och Stafford (1992) sid 202.
- -
foraldraforsakringssystemet. Bl a sa kan man tanka sig att forvarvsarbetande kvinnors position forstarkts pa arbetsmarknaden. De olika formanema i
foraldraforsakringssystemet kan antas underlatta parbildning eftersom hogutbildade och forvarvsarbetande kvinnor lattare kan kombinera yrkesarbete med familj.
3.3 Subventionerad barnomsorg
Sverige har en omfattande offentlig bamomsorg bestaende av bl a daghem, dagmammor, fritidshem och forskola. Denna bamomsorg tillhandahalls av
kornmunema och expanderade under 1960-talet och subventioneras kraftigt av staten.
Foral drama betalar bara en inkomstrelaterad avgift relaterad till antalet bam, upp till ett tak, som tacker mindre an 10 procent av de totala kostnadema vilka uppgar till ca 60.000 kronor per bam och ar.30 Bampassningen ar tillganglig fOr framforallt
foraIdrar som lamnat foraldraforsakringssystemet och som har bam som ar upp till 6-7 ar da dessa borjar sin obligatoriska skolgang.
Under 1970-talets andra haIft okade antalet platser inom bamomsorgen, genom att de statliga subventionema hojdes, for att underlatta kvinnors mojlighet till
forvarvsarbete.31 Sedan 1987 har nastan 50 pro cent av bamen i aIdrama 0-6 ar en kornmunal daghemsplats eller liknande. En val utbyggd bamomsorg underlattar for kvinnor med bam att yrkesarbeta samt gynnar mojlighetema till vidare studier utOver grundlaggande skolgang. Detta kan antas bidra till att gora kvinnor med mer
utbildning mer attraktiva pa aktenskapsmarknaden. Vidare underlattar en val utbyggd bamomsorg for forvarvsarbetande kvinnor att kombinera familj och arbete och saIedes kan detta paverka benagenheten att bilda par i positiv riktning for yrkesaktiva kvinnor och kvinnor med hog utbildning.
3.4 Politik for jamstalldhet
pa
arbetsmarknadenAlva Myrdal foresprakade redan pa 1930-talet att kvinnor skulle bli jamstaIlda mannen pa den svenska arbetsmarknaden.32 BI a havdade hon att modrar skulle ha lika ratt att ta arbete som man och ogifta kvinnor och att nodvandiga politiska reformer borde genomforas for att astadkornma detta. Efter 1930-talets ekonomiska depression var emellertid bl a uppfattningen hos de styrande (d v s riksdag och regering) i Sverige att kvinnors eventuella forvarvsarbete skulle kornma att ske pa bekostnad av mannens arbete. Detta synsatt forandrades emellertid stegvis under de kornmande decenniema och under 1960-talet, da det radde arbetskraftsunderskott i Sverige, tog den svenska regeringen staIlning for att politiken skulle strava efter att ge kvinnor en ekonomiskt likaberattigad smllning med mannen saval i farniljen som pa arbetsmarknaden. 33
30Gustafsson och Stafford (1994) presenterar kostnad per ar och barn och andra karakteristik over svensk kommunal barnpassning mellan 1975-1987 i tabell 11.2 sid 345.
31Sundstrom och Stafford (1992) sid 205.
32Gustafsson och Stafford (1994) sid 342.
33Ibid.
Forutom tidigare narnnda medel att okajamstalldheten mellan konen, sasom sarbeskattning istallet for sambeskattning, introducerades under 1960-talet bl a lagstiftning for att gora aktenskapet mer jamlikt genom att kvinnans dirt till underhall efter skilsmassa forsvann, anstrangningar gjordes aven for att motverka konsbundna val i utbildningssystemee4 och 1979 inrattades lamo Gamstalldhetsombudsmannen).
Fackforbundens inflytande har aven bidragit till jamstalldhet mellan konen pa arbetsmarknaden dar framforallt lagutbildade lagavlOnade kvinnors stallning forbattrats i och med det fackliga engagemangets inflytande pa arbetsvillkor och forhallande pa arbetsmarknaden. Vidgade mojligheter till deltidsarbete har medfort art fane kvinnor gor arbetsavbrott under framforallt de tidiga aren som barnen kraver mycket omvardnad, vilket har bidragit till att oka kvinnors yrkesfrekvens.35 Om kvinnan blir mer jamstalld mannen pa arbetsmarknaden kan detta oka hennes ekonomiska oberoende samt ge ekonomisk stabilitet och kontinuitet varfor man kan tanka sig att yrkesaktiva kvinnor kan vanta med att inga ett parforhallande.
4. Tidigare studier
Svenska och utlandska demografer har sedan lang tid tillbaka studerat giftermal och ingaende av samboende. Det finns ocksa intemationella studier gjorda av sociologer och ekonomer (t ex Becker, Landes &Michael (1977), Lam (1988) och Lichter m fl (1992)). Relativt nyligen genomforda empiriska studier av parbildningsprocessen med data fran USA (se t ex Oppenheimer &Lew (1995) och Oppenheimer, Blossfeld &
Wackerow (1995)) och Australien (se Santow & Bracher (1994)) anvander bl a religion, utbildning, graviditet, fodelsear och uppvaxtort som forklarande variabler.
Sadana variabler har ocksa anvants i de svenska studiema. Oppenheimer &Lew (1995) utnyttjar i sin studie av giftermaI i USA under 1980-talet dessutom inkomst som forklaringsvariabel. De fann att avsaknad av inkomst foregaende ar hade en viss negativ effekt pa benagenheten hos unga vita kvinnor att gifta sig.36 For Sveriges del har savitt man vet inga tidigare studier gjorts av hur arbetsinkomsten paverkar
benagenheten att inga parforhallande.
I tabell 4.1 skisseras drag av empiriska resultat, genomforda pa svenskt datamaterial, betraffande olika faktorers paverkan pa benagenheten att inga forsta aktenskapet eller samboendet.
Av tabellen framgar att alIa de refererade studiema funnit att en graviditet paskyndar ingaendet av parforhallandet. Likasa har alIa studier i tabellen funnit art benagenheten att inga parforhallande sjunkit over kohortema. Resultaten har varit mer motsagande nar det galler effektema av social bakgrund.
34Blau och Ferber (1986) sid 337.
35Sundstrom (1991) sid 174-175.
36Effekten var dock liten och ej signifIkant. Inkomstuppgiftema var knapphandiga.
- -
Tabell 4.1: Resultat fran nagra tidigare svenska studier av ingaende av parfdrhallande.
Forklaringsvariabel Effekt: pos/neg Drval Data Forfattare
(s signifIkant) (Ar)
Religiost aktiv Ky. fodda FU92 Hoem (1995a)
1949-69
Uppvuxen pa landsbygd Hoem (1995a)
? Man fodda MU85 Ghilagaber
1936-64 (1993)
Uppvuxen i stad Ky. fodda FU 81 Bernhardt &
1936-60 Hoem (1985)
Social bakgrund/ ? Ky. fodda FU 81 Hoem
Fadern arbetare 1936-60 (1995b)
+(s) Hoem (1995a)
(s) Ghilagaber
(1993)
+ Bernhardt &
Hoem (1985)
Grayiditet + Hoem
(1995b)
+(s) Hoem (1995a)
+(s) Ghilagaber
(1993)
Yngre fodelsekohort Hoem
(1995b)
(s) Hoem (1995a)
(s) Ghilagaber
(1993)
Studerar (s) Hoem (1995a)
FU 81 Fertilitetsundersokningen 1981 MU 85 Mansundersokningen 1985 FU 92 Familjeundersokningen 1992
Samma variabel kan ocksa ha olika effekt pa benagenheten att inga samboende respektive att inga aktenskap. Exempelvis har hog religios aktivitet en negativ effekt pa "risken" att bli sambo (Hoem (l995a)) medan har en positiv effekt pa risken att gifta sig direkt eftersom giftermal av manga religiosa samfund anses vara det enda
"korrekta" parfdrhaIlandet.
En annan variabel som anvants i tidigare studier ar uppvaxtort, d v s om individen vuxit upp pa landsbygden eller i staden. Forr nar Sverige var ett bondesamhalle karakteriserat av bl a stora familjer och arvsratt kan man tanka sig att uppvaxtortens
=
-
- -
-
=
=
=
storlek kan ha haft betydelse for benagenheten att inga aktenskap, men i modern tid finns det troligen inga storre skillnader mellan stad och landsbygd i detta hanseende.
Bernhardt & Hoem (1985) fann emellertid att om en individ vuxit upp i en stad sa hade hon lagre benagenhet att bli sambo eller inga aktenskap.
Vidare ar social bakgrund en vanligt forekommande variabel. Den mats ofta som faderns socioekonomiska grupptillhorighet.37 Resultaten fran Hoem (1995a) och Bernhardt & Hoem (1985) tyder pa att kvinnor vars fader Var arbetare har hogre benagenhet att inga samboende an de vars fader var tjansteman pa hog niva, vilket overensstammer med andra forskares resultat. Ghilagaber (1993) finner emellertid att man som sjalva var tjansteman eller tillhorde andra kvalificerade yrkesgrupper har hogre benagenhet bade att gifta sig och bli sambo an de som hade okvalificerade yrken.
Utbildningsaktivitet tycks aven ha betydelse for parbildningen. Hoem (1995a) fann att om en kvinna i aldrama 17-19 respektive 20-27 var studerande sa hade detta en
negativ effekt pa hennes benagenhet att inga ett parforhallande. De som studerar saknar ofta de ekonomiska medel som behovs for att bilda eget hushall, vilket skulle kunna forklara den negativa effekten.38 Utbildningsnivan har ocksa betydelse. Nagra ekonomer (se t ex Becker (1991)) tanker sig att kvinnor med hogre utbildning har potentialen att blir mer ekonomiskt sjalvstandiga an de med lagre utbildning och att de darfor kan vanta med att dela hushall med en man.
A
andra sidan kan hogutbildade kvinnor inga langre parforhallanden i stOrre utstrackning (positiv effekt) eftersom de kan ha battre rad att bli sambo och gifta sig, battre valja en partner (Hoem (1984)) eller darfor att de ar mer attraktiva partners (Oppenheimer, Blossfeld & Wackerow(1995)). .
5. Data och metod
5.1 Data
5.1.1 Familjeundersokningen 1992
Statistiska centralbyran genomforde hosten 1992 och varen 1993 en
intervjuundersokning kallad "Familj och arbete", vilken givit grunddata till uppsatsen.
Familjeundersokningen innehaIler fragor om bakgrund och uppvaxt, historik vad galler samboforhaIlanden och aktenskap, bamafodande, utbildning, forvarvsarbete mm (sedanjanuari det ar de fyllde 17 ar). Intervjuunderlaget bestod av man fodda
1949, 1959 och 1969 och kvinnor fddda 1949,1954, 1959, 1964 och 1969. Det slumpmassiga urvalet ur dessa kohorter omfattade 6498 personer varav 4984 svarade pa undersokningen och av dessa var 3318 kvinnor.
37Motsvarande matning for modem har inte visat sig vara av signiflkant betydelse, se t ex Hoem (l995a).
38En ung manniska som bor kvar hemma hos sina fOraldrar aven dAhon eller han blivit lite aldre benamns i folkmun som "mambo".
5.1.2 Inkomstuppgifter
Aven om uppgiftema i Familjeundersokningen ger en bra bild av intervjupersonens situation pa arbetsmarknaden, genom att individen bl a svarat pa fragor om sin forvarvshistoria, sa ges ingen information om individens inkomst. Darfor har SCB pa bestallning fort pa uppgifter om inkomst av tjanst fran inkomst- och skatteregistren.
Inkomstup~~ifter finns for alIa individer som larnnat in inkomstdeklaration for alIa ar sedan 1968 .
5.1.3 Vrval, process och censurering
Det urval jag anvant i min uppsats bestar av 2219 svenska kvinnor som var ensamstaende vid 19 ars alder. De som ingatt samboende eller gift sig fore 19 ars alder har utes1utits (727 st). Jag foljer dessa kvinnor till dess de ingar sitt forsta parforhal1ande eller langst tills de fyller 26 ar. Om intervjun intraffar innan de hinner fylIa 26 ar censureras de ("klipps av" fran urvalet) vid denna tidpunkt. Analysen omfattar perioden 1968-1992. En kvinna anses vara svensk om hon bodde i Sverige stOrre delen av sin uppvaxt. Skalet till att jag utesluter kvinnor som vuxit upp utomlands ar attjag vill renodla effekten av arbetsinkomsten och de andra forklaringsvariablema.
Det beteende som studeras ar forsta parforhallandet. Man forlorar darmed mojligheten for att studera samboende och "direktgifte" var for sig, med det har varit nodvandigt for att begransa uppgiften.
5.2 Metod
5.2.1 Livsiorloppsanalys
Den ansats jag anvant kallas livsf6rloppsanalys (pa engelska: event history analysis).
Den statistiska metoden ar intensitetsregression. Denna metod innebar att man skattar hur olika faktorer inverkar pa "risken" for att en individ ska overga fran ett till stand till ett annat, t ex fran att vara ensamstaende till att leva i ett parforhallande. Metoden tar hansyn tilliangden pa den tidsperiod som forloper (varaktigheten) innan individen gor overgangen i fraga. En styrka i metoden ar att man kan ta med i berakningen att vissa variabler andrar yarde under den undersokta perioden, som t ex inkomst (s.k.
tidsvarierande kovariater), medan andra variabler, t ex kon, forblir oforandrade over observationstiden (s.k. fasta kovariater).
Vid livsforloppsanalys kan hela datamaterialet anvandas i analysen i det omf'ang de som studeras varit utsatta for risken att gora overgangen, d v s aven observationer for dem som inte ingatt nagot parforhallande i aldrama 19-26 ar kan brukas. Metoden hjalper dessutom till att halla isar tidpunktema for olika handelser (fore-efter), vilket
39Inkomstuppgifterna galler alltsa deklareringspliktiga belopp.
mojliggor en mer tillforlitlig identifiering av orsakssamband an vid traditionell regressionsteknik.
Ett centralt begrepp i livsforloppsanalys ar riskmiingden, med vilket menas den mangd individer som vid varje tidpunkt ar utsatta for risken att handelsen skall intraffa d v s att inga ett parforhallande. I min analys ar alIa vid observationstidens boIjan (d v s den manad da kvinnan fyller 19 ar) utsatta for risken att bilda ett parforhaIlande under observationen och darfor utgor hela urvalet ensamstaende svenska kvinnor
riskmangden vid denna tidpunkt. I takt med att individerna ingar parforhallande censureras de (observationen slutar den manad da kvinnan fyller 26 ar) och storleken pa riskmangden minskar darfor med tiden.
Ett nyckelbegrepp vid livsforloppsanalys ar risken (intensiteten), d v s sannolikheten att en viss handelse skall intraffa vid en viss tidpunkt for en viss individ, givet att handelsen inte intraffat tidigare och att individen ar utsatt for risken vid den
tidpunkten. I denna analys utgor risken sannolikheten att inga ett parforhallande under observationstiden da kvinnorna ar 19-26 ar (8 ar). Vi kan inte observera sjalva risken men vi kan estimera hur den paverkas av de anvanda faktorerna over tiden. "Risken"
for att inga ett parforhallande ar saIedes den beroende variabeln for livsforloppsanalysen i uppsatsen .
5.2.2 Intensitetsmodell och variabler
Jag anvander en modell for intensiteten for parbildning som pa engelska benarnns som
"Proportional Hazard Model". Jag brukar en version med styckvis konstant basintensitet, d v s risk ar uppdelad i tidsintervall. I detta fall ar "tiden" kvinnans alder, indelad i fyra interval 1om tva ar vardera (19-20,21-22,23-24 och 25-26 ar).
Intensitetsmodellen ar en variant av Cox's proportional intensitetsmodell (se Cox (1972)). Den aterspeglar olika variablers inverkan pa "risken" att en individ ska inga ett parforhallande. I avsnitt 4 har diskuterats olika faktorers paverkan pa benagenheten att inga aktenskap respektive samboende som visat sig haft betydelse for svenska forhaIlanden i tidigare studier. I denna studie har sex forklaringsfaktorer tagits med, varav tva antas vara konstanta over tiden namligen, social bakgrund (Xl) och
religiositet (X2)' Resterande fyra variabler ar tidsvarierande, d v s de kan anta olika varden under risktiden, och de ar utbildningsniva (X3)' forvarvsarbete (X4)' inkomst (xs) och kalenderarsperiod (X6)' Samtliga variabler ar kategoriska, d v s indelade i intervaller. Basintensiteten betecknas aCt)och avspeglar paverkan av kvinnans aIder.
Modellen som specificerar hur risken, h, varierar med aIdern, t, och beror pa de forklarande faktorerna, kan skrivas som
for 19 <= t < 26 ar. Koefficienterna biger forandringen i log h(t) for varje forandring i niva pa Xi' Skattningarna av modellerna har gjorts med hjalp av datorprogrammet RocaNova. 40
40RocaNova ar ett statistiskt program som Sten Martinell pa SeB skapat for livsforloppsanalys.
Social bakgrund tycks i fiera tidigare studier haft betydelse for benagenheten art inga parforhallande. Variabeln antas naturligtvis vara konstant och har i denna studie marts efter fadems socialgrupp/yrkesgrupp. Variabeln har grupperats i tre nivaer; (i) egen foretagare (inkluderat lantbrukare och ovriga), (ii) tjansteman och (iii) arbetare.
Religiositet ar en annan vanligt forekommande variabel i tidigare studier och som har mater hur ofta individen deltar i religiosa moten eller andra religiosa sammankomster.
Jag har antagit art denna variabel inte forandras over tiden. Kvinnan klassificeras som (i) religiost aktiv om hon deltar minst en gang i manaden eller oftare, annars
klassificeras individen som (ii) ej religiost aktiv.
De tidsvarierande kovariater jag har tagit med i modellen ar utbildningsniva, forvarvsarbete, inkomst och en kalenderarsvariabel som ar tankt art avspegla den politik som fdrdes vid tidpunkten for parforhallandets ingaende. Eftersom min observationsperiod ar arta ar ar det troligt art de fiesta kvinnor rar forandrad inkomstniva men forandringar i utbildningsniva kan ocksa intraffa.
Utbildningsniva mats som den hogsta uppnadda utbildningen vid varje risktid.
Utbildningsnivaema har klassificerats i fern olika grupper: (i) grundskola nio ar, (ii) tvaarigt yrkesinriktat gymnasium, (iii) tre- till fyramgt teoretiskt gymnasium, (iv) yrkesutbildning som t ex sjukskoterska och slutligen (v) akademisk utbildning.
Samtliga nivaer galler endast slutforda utbildningar utom for den hogsta
utbildningsgruppen akademiker dar jag inte skilt mellan de individer som har slutfort utbildningen och dem som fortfarande studerar pa universitet och hogskola.
Utgangsvardet for utbildningsvariabeln bestams av den hogsta utbildningen som individen har i borjan av undersokningsperioden. . Den andra tidsvarierande variabeln ar arbetslivserfarenhet. Beroende pa hur lange individen har forvarvsarbetat har den delats upp i foljande fyra nivaer (i) 0-12
manader, (ii) 13-36 manader, (iii) 37-60 manader och (iv) 61+manader. Startvardet pa variabeln bestams av hur lange kvinnan arbetat fram till den manad hon fyller 19 ar.
Det inkomstmart som anvands i undersokningen ar inkomst av tjanst. Anledningen till art jag anvander derta mart och inte nagot annat inkomstmart ar art uppgifter om inkomst av tjanst finns registrerade for alIa aren 1968-1992 vilket inte ar fallet for fiera andra inkomstmart.41 Inkomst av kapital fanns aven for alIa ar men derta mart visade sig inte vara lamplig art anvanda p g a art en overvagande andel av kvinnoma inte helt ovantat saknade inkomst av kapital i aIdem 19-26 ar. Inkomstuppgiftema ar arsbaserade och har indexuppraknats till 1992 ars priser for art mojliggora en
jamforelse mellan aren.
Pa liknande vis som for de tidigare narnnda tidsvarierande kovariatema startar inkomstmartet med det inkomstintervall individen hamnar i det ar hon blir 19.
Inkomstvariabeln har indelats in fern intervall, uttryckta i tusentals kronor; (i) 0, (ii) 1-
41Inkomstfilerna har komplementerats med tiden med olika uppgifter vilket medfor att inkomstfilen i bOrjan av observationsperioden, d v s 1968, ar mindre till omfattning jamfort med inkomstfilen for 1992.
50, (iii) 51-100, (iv)101-150 och (v) 150+. SaIedes kan inkomstvariabeln anta hogst fern olika varden for varje kvinna.
Under observationsperioden har bl a svensk arbetsmarknads- och socialpolitiks utformning skiftat vilket fOrvantas ha skapat ekonomiska incitament som kan ha paverkat benagenheten hos kvinnor att inga langre parforhallande. Detta ar tankt att reflekteras i kalenderarsvariabeln, som ar den fjarde tidsvarierande variabeln i intensitetsmodellen. Variabelns syfte ar alltsa att kontrollera for vilken politik som fordes i Sverige vid tidpunkten da kvinnan gifte sig eller blev sambo eller var under risk for att bli det.
Kalenderarsvariabeln har delats upp i fyra perioder (1968-1973, 1974-1979, 1980- 1990, 1991-1992) som motiveras enligt det foljande. Den forsta perioden 16per fran 1968 fram till och med 1973. Denna period karakteriseras av att fram till 1971, da obligatorisk sarbeskattning infordes, var det valfritt att valja mellan sarbeskattning altemativt sambeskattning. Under perioden var farder dessutom inte med i
foraldraforsakringen och ersattningsnivan lag pa en lagre niva (fram till 1974) an vad den kom att gora senare under observationsperioden. Under period 2, som borjar 1974 och slutar 1979, fick aven fader mojlighet till foraldraledighet (1974) och
ersattningsnivan steg till 90 procent av inkomsten. Ledighetsperioden okade till sju manader (1974) for att 1978 stracka sig over nio manader. Under period 2 infordes aven valmojlighet till att utnyttja foraldraforsakringen deltid eller heltid (fr 0m 1974).
De statliga utgiftema pa daghem och annan subventionerad barnomsorg okade dessutom kraftigt under andra halvan av 1970-talet.42
Under period 3, som stracker sig over 1980-1990, utokades foraldraledigheten till tolv manader 1980, och "pappadagar" och "kontaktdagar" infordes. 1989 okades
ledigheten ytterligare och hamnade pa dagens niva pa femton manader (dock med de tre sista manadema till mycket lagre ersattningsniva). Under den tredje perioden okar dessutom andelen barn 0-6 ar med plats inom den kommunala barnomsorgen
ytterligare. Den sista perioden (period 4) borjar 1991 och slutar 1992 och innefattar inledningen till den ekonomiska lagkonjunkturen. For en mer utforlig diskussion om svensk valfardspolitik, se kapitel 3.
En graviditet har i aHa tidigare studier visat sig att starkt oka "risken" att inga parforhallande, framst aktenskap. I min modell tar jag emellertid inte med denna variabel eftersom en graviditet kan ses som ett led i och en del av sjalva
parbildningsprocessen. Om sa ar fallet kan anvandningen av denna variabel forsvaga forklaringskraften ror de ovriga oberoende variablema. Onskan om barn kan, som diskuterats i teoriavsnittet, bl a vara ett motiv for individen att skaffa sig en partner. I tidigare studier har aven uppvaxtorten anvants som en forklarande variabel men jag valjer att inte ta med denna variabel dajag antar att effekten forsvunnit med tiden, troligen roreligger det inte nagon markant skillnad mellan landsbygd och stad vad galler parbildning i det modema Sverige; se aven diskussion under avsnitt 4. Vid en graviditet torde ju kvinnan dessutom redan ha en partner.
42Gustafsson & Stafford (1994) sid 342.
