Verksamhetsberättelse hälso- och sjukvårdsberedning mitt 2013
Ledamöter i beredningen
Beredningen har under verksamhetsåret bestått av följande ledamöter:
Ingmari Åberg, ordförande (V) Anna-Lena Johansson (MP) Catarina Ask (MP)
Ingela Uvberg (S) Erika Sjöö (NS)
Gunnar Gabrielsson (S) Anders Bohm (NS)
Lennart Åström (S) Terese Falk (NS)
Fredrik Hansson (S) Tina Kotkaniemi (NS)
Brita Ström (S) Göran Höglund (M)
Daniel Persson (S) Nihad Zara (M)
Tina Aghajari (V) Ann-Christine Rutqvist (C)
Jörgen Naalisvaara (MP)
Målgrupp och arbetssätt
Liksom tidigare år har beredningen arbetat med en gemensam besöksplan där ledamöterna kunnat välja när och vilka aktörer de önskar få träffa. Le- damöterna har sökt upp dem på arbetsplatser, föreningar och organisationer som till exempel:
Statliga myndigheter i Luleå och Boden
Kommunal verksamhet utanför båda tätorterna
Ungdomsgård Friluftsanläggning Små företag
Stora företag Byaföreningar Foajén Kulturens hus Foajén Enter galleria Religiösa samfund Invandrarföreningar Skärgården
Möten har genomförts i både Luleå och Boden. Beredningen har bestämt att minst två ledamöter ska delta vid varje tillfälle. Ambitionen har varit att både opposition och majoritet ska finnas representerade.
Utvärdering av årets arbete
Ledamöternas dagar
Med syfte att förbättra förutsättningar för aktiva ledamöter och kunna priori- tera medborgardialog, framför interna möten, vill beredning mitt ge följande två förslag.
Ledamöterna i beredning mitt är angelägna om att prioritera med- borgardialogen och föreslår att tvärgruppsanalysen och träffar med revisionen belastar landstingsfullmäktiges konto.
Aktivitetsgraden bland beredningsledamöterna varierar vilket inne- bär att vissa har 15 beredningsdagar kvar vid årets slut medan andras tar slut betydligt tidigare. Att hushålla med dagarna är ett enskilt an- svar men beredning mitt önskar få prövat om, aktiva ledamöter vid behov, kan få använda andra ledamöters outnyttjade dagar.
2
skulle underlätta dokumentationen av dialogerna samt kommunikationen med ordföranden, utredaren och övriga beredningsledamöter.
Övrigt
Utvärderingen av årets arbete visade att det är ett problem när medborgarmö- ten blir inställda med kort varsel. Utredaren fick i uppgift att förbereda material som ledamöterna kan använda för att genomföra spontanbesök vid till exempel Ormberget eller travet i Boden. Materialet ska finnas tillgängligt både i Boden och i Luleå. Beredningen kommer att följa upp metoden i nästa års utvärdering.
Beredning mitt har uppfyllt målet från ifjol och haft en jämnare geografisk fördelning av medborgarbesöken. I år har en majoritet av besöken genom- förts i Boden.
Beredningens egna bedömningar
Här följer beredning mitts fördjupning av avsnittet om Kommunikation i akuta situationer, som finns i verksamhetsrapporten på sid 10.
Kommunikation med SOS Alarm
Förutom kommunikationen med SOS alarm vill beredningen också belysa förutsättningarna för ambulanstransporter i skärgården. Det vill säga, möj- ligheten att vid akuta lägen, få en trygg och säker transport till närmaste vårdinrättning.
Hälso- och sjukvårdsberedning mitt har under året mött luleåbor som är bo- satta i väglöst land – i detta fall Luleå skärgård. I Luleå skärgård finns 127 bofasta1 men antalet som vistas där periodvis är betydligt högre. Vid mötet fick ledamöterna frågor om landstingets avtal med Sjöfartsverket och hur kvalitetssäkra ambulanstransporterna är vid akuta situationer i skärgården.
Fakta om sjukresor och sjuktransporter i Norrbottens skärgård Landstinget har ett avtal med Sjöfartsverket för både akuta ambulanstrans- porter och sjukresor i skärgården2. Avtalet innebär att Sjöfartsverket åtar sig att utföra transport av sjuk/skadad från öar i Norrbottens skärgård såväl sommar som vintertid. Transporterna sker normalt i samverkan med ambu- lans- eller sjukvårdspersonal och till eller från plats där ambulans eller annat sjuktransportfordon finns.
Vid akuta situationer från hjälpsökande på öar i skärgården följer SOS Alarm larmplanen för Transport i skärgård3. Enligt larmplanen ska SOS Alarm larma Sjöfartsverkets lotsbeställning i Gävle och sedan informera larmad ambulansresurs på land. Om Sjöfartsverket är förhindrad ska kustbe- vakningen, ambulanshelikoptern och sedan Sjöräddningssällskapet kontaktas i den ordningen. I larmplanen framgår också att ambulanspersonal ska med- följa under transporten till/från den drabbade.
1 Befolkningsstatistik Luleå skärgård, Luleå kommun 2011
2 Avtal från 2011 om transport i Skärgårdsmiljö mellan landstinget och Sjöfartsverket, från Jävre i Söder till Haparanda i Norr, perioden 2012-01-01—2014-12-31.
3 Larmplanen avser larm om hjälpsökande från öar i Norrbottens skärgårdsområde såväl sommar som vinter och där ett vårdbehov under transport enligt akutmedicinsk index förelig- ger.
Vid akuta situationer som uppstår på fartyg samt i farvatten som gränsar till Norrbottens län, används larmplan för sjöräddning. Sådana händelser omfat- tas av den statliga sjöräddningstjänsten4.
Beredningens iakttagelser
När skärgårdsbefolkningen kontaktar SOS Alarm för till exempel en miss- tänkt stroke så vänder sig SOS Alarm enligt landstingets larmplan till lotsen för transport. Kan inte lotsen så kontaktas i fallande ordning, kustbevakning- en, ambulanshelikoptern och Sjöräddningssällskapet. Enligt uppgift så har helikoptern hämtat en patient det senaste året. Fyra patienter med misstänkt stroke har transporterats med lotsbåt.
Skärgårdsbefolkningen ifrågasätter att lotsens eller kustbevakningens till- gänglighet avgör transportmedlet och inte prioriteringsgraden hos den nöd- ställde.
Även vid de tillfällen där patienten kan transporteras med båt, till exempel vid sjukresor, ifrågasätter skärgårdsborna varför landstinget har ett avtal med Sjöfartsverket och inte med kustbevakningen?
Skärgårdsbefolkningen upplever lotsbåten som både långsam och sämre an- passad att ta ombord sjuka och skadade människor än vad kustbevakningens båtar är.
Beredningens slutsats Larmplan
Efter att beredningen diskuterat frågan med sakkunniga anser ledamöterna att landstingets larmplan för Akuttransporter i skärgården, är i behov av en översyn. Att använda lotsbåt, oavsett prioriteringsgrad är inte god, säker eller en jämlik vård. Vidare efterlyser ledamöterna mätbara mål och en systema- tisk uppföljning av den akuta ambulansverksamheten i länet. För att lyckas med det krävs en kartläggning av insatserna och patienternas upplevelser.
Beredning mitt ser stora vinster med att landstinget utökar samarbetet med såväl privata som offentliga aktörer för att säkerställa en snabb vårdinsats till nödställda i väglöst land. Oavsett vem landstinget ingår transportavtal med bör det finnas tidsramar för hur lång tid det får ta innan vård når den nöd- ställda.
Information
Osäkerheten på vad eller vem som kommer samt hur lång tid det tar innan vården anländer skapar en otrygghet hos skärgårdsbefolkningen. Ledamöter- na anser att det finns behov av att landstinget informerar bofasta i skärgården om rutinerna vid akuta situationer.
Avslutningsvis vill beredning mitt föreslå presidiet att öka fullmäktigeleda- möternas kunskaper om SOS Alarm och ambulansverksamheten i länet. Till exempel vid en kommande fullmäktigeutbildning.
4 Sjöräddningen ansvarar för ”efterforskning och räddning av människor, som är eller kan befaras vara i sjönöd, och för sjuktransporter från fartyg”.
http://hemsidatest.sosalarm.se/sv/112/Hjalpresurser-via-112/--Sjoraddningstjanst/
4
Ledamöternas aktiviteter
Antal dagar som de 17 ledamöterna sam- manlagt ägnat åt beredningsarbete (med eller utan ersättning för förlorad arbetsför- tjänst)
Genomsnitt arbetade dagar/ledamot
160,00 dagar 9,4
Återkoppling
Valet av arbetsmodell innebär att beredningen har kontaktuppgifter till de medborgare ledamöterna träffat. I samband med att rapporten presenteras kommer de att få information om var de hittar rapporten och att de har möj- lighet att ta del av fullmäktigedebatten på plats eller via webbradion. På be- gäran gör ledamöterna återbesök.