• Sonuç bulunamadı

Innehållsförteckning 1.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Innehållsförteckning 1."

Copied!
22
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)
(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning och syfte Sid 3

2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4

3. Sammanfattning Sid 5

4. Resultat

4.1 Arbetsmiljö Sid 7

4.2 Hälsovanor Sid 10

4.3 Alkohol, narkotika och tobak Sid 16

4.4 Fysisk, psykisk och social hälsa Sid 17

(3)

1. Inledning och syfte

I Sverige får alla elever i grundskolans förskoleklass, år 4 och 7 samt gymnasieskolans år 1, erbjudande om individuella hälsosamtal tillsammans med skolsköterskan. I Norrbotten är en enkät kopplad till samtalet. Modellen med enkät och samtal benämns fortsatt Elevhälsosamtal*. I Norrbottens Elevhälsosamtal deltar kommunala, enskilda och statliga skolhuvudmän.

Syftet med Elevhälsosamtal är att prata med barnen och ungdomarna om hur de mår och hur hälsan påverkas av hur vi lever (att mat, motion och sömn har stor betydelse för hur vi mår).

Inför samtalet får eleven ett formulär med frågor om hälsa och levnadsvanor samt hur eleven trivs i skolan. Hälsosamtalet utgår från frågorna och barnets/ungdomens svar dokumenteras i elevens skolhälsovårdsjournal. Svaren från frågeformuläret rapporteras in i en databas (efter samtycke från vårdnadshavare eller elev ≥15 år) som hanteras av Region Norrbotten, vilka årligen sammanfattar resultaten i en rapport.

Rapporterna syftar till att få en överblick över hälsoläget i länet som helhet och ger en möjlighet att se förändringar över tid och att jämföra olika kommuners resultat. Den ger kommunerna information om vilka insatser som behöver göras och är viktig när beslut om åtgärder ska fattas. För Region

Norrbotten är syftet dessutom att följa barn och ungas hälsa och levnadsvanor, se långsiktiga följder av att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och ta initiativ till förbättringsåtgärder.

Denna rapport, redovisar resultat från läsåret 2017/18 men inkluderar även resultat från läsåren 2016/17 och 2015/16 för att beskriva utvecklingen under denna tidsperiod. Rapporten redovisar data på länsnivå, och ibland uppdelat per kommun och på kön. En del frågor i enkäten har tillkommit, tagits bort eller omformulerats under tidsperioden vilket gör att alla frågor inte kan redovisas alla tre läsår.

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Rapporten presenterar resultaten indelat i frågeformulärets olika områden under rubrikerna;

Arbetsmiljö, Hälsovanor, Alkohol, narkotika och tobak, Fysisk, psykisk och social hälsa.

*Läsåret 2005/2006 startade några kommuner med modellen Elevhälsosamtal, som successivt spred sig till övriga kommuner i länet. Från och med läsåret 2010/2011 har länets alla kommuner varit med. Även flera enskilda och statliga skolhuvudmän ingår. Elever med utländsk bakgrund som går svensk introduktionsklass i gymnasiet deltar inte i detta elevhälsosamtal utan får i vissa fall en annan variant

(4)

2. Deltagande i Elevhälsosamtal i Norrbottens gymnasieskola, år 1 läsåren 2015/16-2016/17-2017/18

Andelen elever som ingår i resultatet för Elevhälsosamtal har varit relativt stabilt de senaste tre läsåren. Deltagarfrekvensen var från 56 % läsåret 2015/16, 57 % läsåret 2016/17 och 48 % läsåret 2017/18. Läsåret 2017/18 deltog inte Piteå kommun, vilka har ett stort antal elever. Detta bortfall påverkar årets deltagarfrekvens. Varje år finns det ett bortfall av elever som inte deltagit i

Elevhälsosamtalet. Bortfallet kan bero på olika saker, t.ex. personalbrist för att bjuda in och genomföra samtalet men det kan även bero på att elever uteblir trots flera ombokningar.

Läsåret 2015/16 deltog inte Arvidsjaur, Överkalix, Övertorneå kommun. Läsåret 2016/17 deltog inte Pajala, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå kommun. Läsåret 2017/18 deltog inte Jokkmokk, Piteå och Överkalix kommun. Inga enskilda eller statliga skolhuvudmän har deltagit dessa läsår.

Vissa kommuner har ett litet antal elever som besvarat frågorna vilket innebär att resultat presenteras på länsnivå, uppdelat på flickor och pojkar. I de fall resultat presenteras på kommunnivå får de tolkas med försiktighet.

Antalet elever som besvarat frågeformuläret läsåret 2017/18 och samtyckt till att deras data matas in i databasen, uppdelat per kommun och kön, och andel deltagande elever jämfört med antal inskrivna elever läsåret 2017/18 enligt skolverket visas i Tabell 1. För motsvarande uppgifter läsåren 2015/16 och 2016/17 se rapporterna som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Tabell1. Antal flickor och pojkar som samtyckt till registrering av hälsofrågor i gymnasieskolan år 1, läsåret 2017/18, uppdelat per kommun. Andel deltagande elever jämfört med antal inskrivna elever enligt skolverket läsåret 2017/18

Flickor, antal Pojkar, antal Andel deltagande elever, % Kommun

Arjeplog 4 12 80.0

Arvidsjaur 21 26 61.0

Boden 101 123 59.1

Gällivare 53 71 70.1

Haparanda 34 38 66.7

Jokkmokk us us us

Kalix 79 75 57.7

Kiruna 118 134 80.5

Luleå 287 292 58.1

Pajala 4 15 39.6

Piteå us us us

Älvsbyn 20 23 60.6

Överkalix us us us

Övertorneå 16 10 34.2

Total 737 819 47.6

us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen

(5)

3. Sammanfattning

 ARBETSMILJÖ

Arbetsmiljön och trivseln i gymnasieskolan är generellt bra. Nio av tio flickor och pojkar i länet tycker att de valt rätt gymnasieprogram och det är lika vanligt att eleverna trivs bra i skolan.

Ungefär åtta av tio elever upplever att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna.

Pojkar rapporterar något oftare bra arbetsro, känner sig tryggare, upplever bättre stämning i klassen, och anser skolarbetet fungerar bättre än flickor. Betydligt större andel flickor än pojkar upplever sig ofta/alltid stressade över skolarbetet, 37% jämfört med 17% bland pojkarna.

 HÄLSOVANOR

Sex av tio elever äter frukost varje skoldag. Fler pojkar än flickor äter lunch, middag varje skoldag

Gymnasieelevers frukt och grönsakskonsumtion har inte förändrats märkbart de senaste två läsåren. Andelen flickor som äter frukt och grönsaker 1 gång per dag eller oftare är högre än andelen pojkar. Däremot är det vanligare bland pojkar att ofta äta fisk/skaldjur än bland flickor.

Jämfört läsåren 2016/17 och 2017/18 äter gymnasieelever lite oftare fisk/skaldjur

De senaste två läsåren har andelen elever som dricker sötade drycker så som saft, läsk,

energidryck, sötat te minst 1 gång per dag, varit oförändrad, med 16% av flickorna och 24% av pojkarna.

Mer än sex av tio elever anger läsåret 2017/18 att de äter godis, choklad, chips, bullar, kakor minst några gånger i veckan. Av dessa äter en lite större andel pojkar än flickor godis etc varje dag.

En vanlig dag, på fritiden sitter 84% av flickorna och 73% av pojkarna minst 3 timmar framför dator, tv, ipad, mobil. Andelen elever som sitter så mycket som 5 timmar eller mer per dag är bland flickorna 38% och bland pojkarna 32 %. Stillasittandet framför skärm, mätt på detta sätt, har varit relativt oförändrat över de senaste läsåren, med en antydan till minskat stillasittande bland pojkarna

Många elever vill inte uppge längd och vikt. Det är fler flickor än pojkar som inte vill ange längd och vikt. Bland de flickor som uppger längd och vikt ökar andelen med övervikt/fetma, från 18%

läsåret 2015/16, till 25% läsåret 2017/18. Bland pojkar var motsvarande andel 29%, oförändrat jämfört med samma tidsperiod.

 ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK

Andelen elever som aldrig provat att röka varierar, läsåret 2015/16 67 %, 62 % läsåret 2016/17 och 74 % läsåret 2017/18

Ungefär en av tio pojkar snusar varje dag, medan 2 av 100 flickor snusar varje dag

Andelen elever som aldrig provat alkohol var 50.6% läsåret 2015/16, 47.7 % läsåret 2016/17 och 62.4 % läsåret 2017/18.

(6)

 FYSISK, PSYKISK OCH SOCIAL HÄLSA

De flesta gymnasieeleverna trivs med sig själva och mår bra eller mycket bra, men andelen flickor är lägre än andelen pojkar och andelen har sjunkit de senaste läsåren för både flickor och pojkar.

Flickor rapporterar betydligt oftare huvudvärk, ont i magen, värk i rygg, nacke, axlar jämfört med pojkar. Likaså rapporterar flickor betydligt oftare att de känner sig ledsen/nedstämd, orolig/rädd och irriterad/på dåligt humör än pojkar. Andelen elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda har varit relativt oförändrad över läsåren, med ca 20% av flickorna och 5% bland pojkarna över mätperioden. Skillnaden mellan könen har därmed också varit oförändrad avseende den här typen av psykiska besvär.

64% av eleverna i årskurs ett på gymnasiet tycker att de sover bra/mycket bra läsåret 2017/18 (68% läsåret innan). Andelen som rapporterar att de sover bra/mycket bra skiljer sig

marginellt mellan flickor och pojkar (63 % flickor jämfört med 65% pojkar). Två av tre elever (66 %) uppger att de sover 7-8 timmar per natt läsåret 2017/18, jämfört med 70 % läsåret innan.

Läsåret 2017/18 inkluderades frågan Alla har rätt att få tycka om vem den vill, känner du att du får göra det? 87 % svarade ja, 11 % svarade delvis

Nio av tio elever (93-94 %) anger att de har en vuxen respektive har en kompis att prata med om det som är viktigt. Andelen har legat stabilt de tre senaste läsåren.

93-94 % har inte frågor gällande sin kropp, preventivmedel, sex och samlevnad Ca 90 % är nöjda eller mycket nöjda med sitt förhållande till sin

familj/föräldrar/vårdnadshavare

Läsåret 2016/17 inkluderades en fråga om eleven har blivit utsatt för våld/blivit sexuellt ofredad i skolan eller på fritiden och 8 % svarade ja på frågan vilket motsvarade 13 % av flickorna och 3 % av pojkarna.

Läsåret 2017/18 var frågan formulerad enligt följande Har du blivit utsatt för våld/sexuellt ofredande någon gång? 14% av flickorna och 2 % av pojkarna svarade ja. Andelen som inte kunde eller ville svara på frågan var 4 % och av dem var 77 % flickor.

(7)

4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö

Arbetsmiljön och trivseln i gymnasieskolan är generellt bra. Majoriteten av flickor och pojkar i länet tycker att de valt rätt gymnasieprogram (94 % läsåret 2015/16, 93 % läsåret 2016/17 och 88 % läsåret 2017/18). De flesta anger att de trivs bra eller mycket bra i skolan (92 % läsåret 2015/16, 92 % läsåret 2016/17 och 91 % läsåret 2017/18).

Ungefär åtta av tio elever upplever att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna (85 % läsåret 2015/16, 79 % läsåret 2016/17 och 80 % läsåret 2017/18). Pojkar anger att de har bättre arbetsro än flickor; läsåret 2015/16 pojkar 86 % och flickor 85 %, läsåret 2016/17 pojkar 80 % och flickor 78 % och läsåret 2017/18 pojkar 82 % och flickor 77 %.

Ungefär en fjärdedel av alla elever känner sig ofta/alltid stressad över skolarbetet (24 % läsåret 2015/16, 28 % läsåret 2016/17 och 26 % läsåret 2017/18). Betydligt större andel flickor än pojkar upplever sig ofta/alltid stressade (läsåret 2015/16 35 % vs 14 %, läsåret 2016/17 39 % vs 18 % och läsåret 2017/18 37 % vs 17 %).

Tabell 2 beskriver hur eleverna upplever sin skolmiljö, exempelvis hur de tycker skolarbetet fungerar, om de känner sig trygga i skolan, hur de upplever stämningen i klassen. Flickor anger generellt inte lika positiva svar som pojkarna. Andelen som stannar hemma från skolan utan att vara sjuk minskar de tre senaste läsåren, både bland flickor och pojkar.

En liten andel elever (3 %), fler flickor än pojkar, har blivit utsatt för mobbning eller känner sig utanför läsåret 2017/18, se tabell 2.

Läsåret 2016/17 var frågan ställd annorlunda, Blir du utsatt för mobbning eller utfrysning? Med svaralternativen ja och nej, och 2 % svarade ja (2 % av flickorna och 1% av pojkarna).

Läsåret 2015/16 var frågan ställd på ytterligare ett annat sätt, Har du själv blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad de tre senaste månaderna? Med svarsalternativen ja och nej, och uppdelat på alternativen; av andra elever i skolan och av vuxna i skolan. Totalt 4% svarade ja på denna fråga (6%

av flickorna och 3 % av pojkarna).

Andelen elever som upplever att någon skolkompis blir utsatt för mobbning eller är utanför var 4 % läsåret 2016/17 och 6 % läsåret 2017/18. En procent av eleverna kunde eller ville inte svara på den frågan läsåret 2016/17, jämfört med var tionde elev läsåret 2017/18 (ungefär lika vanligt att flickor inte kunde eller ville besvara frågan som pojkar).

(8)

Tabell 2. Beskrivning över gymnasieelevers upplevelse av sin skolmiljö läsåret 2017/18, och i de fall frågorna ingår läsåren 2015/16, 2016/17, och uppdelat på flickor och pojkar

Flickor och pojkar, % Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18 2015/16 2016/17 2017/18 2015/16 2016/17 2017/18 Jag tycker skolarbetet

fungerar mycket bra eller bra för mig

* ** 80.9 * ** 78.0 * ** 83.6

Jag kommer alltid eller ofta bra överens med mina lärare

* ** 95.1 * ** 95.1 * ** 95.2

Jag känner mig alltid eller ofta trygg i skolan

* 97.1 96.2 * 96.3 95.1 * 97.8 97.3

Jag tycker stämningen i min klass är mycket bra eller bra

* 88.8 89.4 * 86.5 85.6 * 90.8 92.7

Jag stannar någon gång hemma från skolan utan att vara sjuk

30.7 29.4 28.0 30.9 33.2 29.4 30.5 26.1 26.8

Jag har blivit utsatt för mobbing/ känt mig utanför de senaste tre månaderna

** ** 3.0 ** ** 4.4 ** ** 1.7

Jag anser att någon av mina skolkamrater utsätts för mobbning eller är utanför***

* 3.9 5.6 * 4.5 7.4 * 3.4 3.9

* Frågan saknas

** Frågan formulerad annorlunda

***På frågan om man upplever att någon skolkompis blir utsatt för mobbning eller är utanför var det 10 % som inte kunde eller inte ville svara läsåret 2017/18 jämfört 1.2 % läsåret 2016/17

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Frågorna om man upplever sig mobbad är inte identiskt formulerade läsåren 2016/17 och 2017/18.

Men om man jämför läsåren anger fler elever, i de flesta kommunerna, att de själva utsätts för

mobbning eller känner sig utanför läsåret 2017/18. Likaså anger fler elever att skolkamrater utsätts för mobbning/är utanför i de flesta kommunerna, läsåret 207/18 jämfört året innan.

Tabell 3. Andel gymnasieelever läsåret 2016/17 och 2017/18 som anger att de själva blivit utsatt för mobbning/känt sig utanför och som anger att skolkamrater utsätts för mobbning eller är utanför, uppdelat per kommun

(9)

Jag blir utsatt för mobbning eller utfrysning,

%

Jag har blivit utsatt för mobbing/

känt mig utanför de senaste tre månaderna,

%

Jag anser att någon av mina skolkamrater blir utsatt för mobbning eller utfrysning, %

Jag anser att någon av mina skolkamrater utsätts för mobbning eller är utanför, %

Läsår 2016/17 2017/18 2016/17 2017/18

Arjeplog * * * *

Arvidsjaur 0.0 * * *

Boden 2.7 4.5 5.8 13.4

Gällivare 0.8 4.0 6.6 4.8

Haparanda 0.0 2.8 0.0 4.2

Jokkmokk * us * us

Kalix 2.4 1.9 1.2 3.9

Kiruna 0.5 1.7 2.7 4.2

Luleå 1.6 3.1 4.9 4.2

Pajala us * us *

Piteå 1.0 us 2.8 us

Älvsbyn us * us *

Överkalix us us us us

Övertorneå us * us *

*) kommunen har för få registrerade svar för att redovisa, < 50 elever us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen

Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

(10)

4.2 Hälsovanor

Tabell 4 beskriver andelen flickor och pojkar som varje skoldag äter frukost, lunch och middag.

Drygt hälften av alla elever anger att de äter frukost varje skoldag (59 % läsåret 2015/16, 55 % läsåret 2016/17 och 58 % läsåret 2017/18).

Andelen som äter skollunch varje dag var 59 % läsåret 2015/16, 76 % läsåret 2016/17 och 71 % läsåret 2017/18.

Nio av tio elever äter middag varje skoldag (94 % läsåren 2015/16 och 2016/17, 92 % läsåret 2017/18).

Andelen pojkar som äter lunch och middag varje skoldag är större än andelen flickor.

Tabell 4. Beskrivning av andelen gymnasieelever läsåren 2015/16, 2016/17, 2017/18, och som äter frukost, lunch, middag varje skoldag, uppdelat på flickor och pojkar

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18 2015/16 2016/17 2017/18 Jag äter frukost varje skoldag 58.5 55.1 58.9 59.5 55.3 57.9 Jag äter lunch varje skoldag 58.5 73.7 67.9 59.5 78.2 75.4 Jag äter middag varje skoldag 92.4 92.0 89.6 95.4 95.1 94.5

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Gymnasieelevers frukt och grönsakskonsumtion skiljer sig inte märkbart de senaste två läsåren.

Andelen flickor som äter frukt och grönsaker 1 gång per dag eller oftare är högre än andelen pojkar, 62% av flickorna jämfört med 44% av pojkarna vad gäller grönsaker/rotfrukter och 51% av flickorna jämfört med 35% bland pojkarna vad gäller frukt/bär, läsåret 2017/18, se tabell 5. Jämfört läsåren 2016/17 och 2017/18 äter gymnasieelever lite oftare fisk/skaldjur. Det är vanligare bland pojkar att äta fisk/skaldjur minst några gånger i veckan än bland flickor.

Tabell 5. Beskrivning av hur ofta gymnasieelever läsåren 2016/17 och 2017/18 äter frukt, grönsaker och fisk, uppdelat på flickor och pojkar. Frågan saknas 2015/16

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2016/17 2017/18 2016/17 2017/18

Jag äter frukt/bär 1 gång /dag 32.1 30.7 22.9 22.8

2 gånger/dag eller oftare 17.0 20.2 12.1 12.3 Jag äter grönsaker/rotfrukter 1 gång /dag 37.4 34.6 31.2 28.7 2 gånger/dag eller oftare 26.5 26.9 14.8 15.8 Jag äter fisk/skaldjur Minst några gånger i veckan 42,2 48,9 44,5 58,1 Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Mer än sex av tio elever anger läsåret 2017/18 att de äter godis, choklad, chips, bullar, kakor minst några gånger i veckan: 64% av pojkarna och 69 % av flickorna. Av dessa äter en lite större andel pojkar än flickor godis etc varje dag (15 % vs 10 %). Tabell 6 visar hur ofta eleverna äter sötsaker per vecka.

(11)

Tabell 6. Beskrivning av hur ofta gymnasieelever läsåren 2016/17 och 2017/18 äter sötsaker, uppdelat på flickor och pojkar.

Frågan saknas 2015/16

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2016/17 2017/18 2016/17 2017/18

Jag äter godis, choklad, chips, bullar, kakor 1 gång/vecka eller mer sällan 30.0 28.8 27.5 34.0 Några gånger/veckan 56.9 59.4 57.9 49.8

1 gång/dag 7.5 6.1 8.7 9.4

2 gånger/dag eller oftare 4.8 3.6 5.4 5.3 Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

De senaste två läsåren har andelen elever som dricker sötade drycker så som saft, läsk, energidryck, sötat te minst 1 gång per dag, varit oförändrad, 16% av flickorna och 24% av pojkarna. Tabell 7 beskriver hur ofta flickor och pojkar anger att de dricker sötade drycker per vecka.

Tabell 7. Beskrivning av hur ofta gymnasieelever läsåren 2017/18 och 2016/17 dricker sötade drycker, uppdelat på flickor och pojkar. Frågan annorlunda formulerad 2015/16

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2016/17 2017/18 2016/17 2017/18

Jag dricker sötade drycker; saft, läsk, energidryck, sötat te

1 gång/vecka eller mer sällan 37.1 40.2 24.1 24.5

Några gånger/vecka 46.1 42.1 51.8 50.4

1 gång/dag 8.8 11.3 14.2 15.5

2 gånger/dag eller oftare 7.1 4.5 9.7 8.0 Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Majoriteten av flickor och pojkar deltar alltid/ofta på lektionerna i idrott och hälsa, och andelen har ökat sista tre läsåren (87 % - 91 % - 93 %).

En vanlig dag, på fritiden, satt läsåret 2015/16 84 % av flickorna och 77% av pojkarna minst 3 timmar framför dator, tv, ipad, mobil. Motsvarande för läsåret 2017/18 är 84% av flickorna och 73% av pojkarna. Se tabell 8 för beskrivning av stillasittande tid. Andelen elever som sitter så mycket som 5 timmar eller mer per dag framför dator, tv, ipad, mobil är relativt oförändrad över de senaste läsåren, bland flickorna 38% 2017/18 såväl som 2015/16, och bland pojkarna 32 % jämfört med 34% läsåret 2015/16. Stillasittandet framför skärm, mätt på detta sätt, har därmed varit relativt oförändrat över de senaste läsåren, med en antydan till minskat stillasittande bland pojkarna.

Tabell 8. Beskrivning av gymnasieelevers stillasittande tid, på fritiden, framför dator, tv, ipad, mobil läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18 2015/16 2016/17 2017/18

Tid framför tv, dator, ipad, mobil 0-2 timmar 15.6 26.5 13.8 22.9 34.6 25.0

3-4 timmar 46.7 46.8 46.0 42.8 40.3 41.7

5-6 timmar 21.8 20.1 27.3 20.3 15.2 20.4

Mer än 6 timmar 15.4 6.3 11.1 13.7 9.7 11.3

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

(12)

När eleverna ombes räkna ihop sin dagliga fysiska aktivitet, skoltid och fritid sammanslaget, anger 80

% att de idrottar/motionerar/rör på sig sammanlagt 60 minuter per dag mer än 3 dagar i veckan. Frågan var formulerad annorlunda läsåren 2015/16 och 2016/17.

En tredjedel av eleverna går eller cyklar till skolan, men andelen skiljer sig mycket mellan kommunerna, se tabell 9.

Tabell 9. Andel gymnasieelever läsåren 2016/17 och 2017/18 som anger att de går eller cyklar till skolan, uppdelat per kommun. Frågan saknas läsåret 2015/16. Kommuner med färre än 50 elever redovisas ej.

Jag går/cyklar oftast till och från skolan, %

Flickor och pojkar

Läsår 2016/17 2017/18

Boden 24.7 31.7

Gällivare 23.1 16.9

Haparanda 52.6 38.9

Kalix 22.8 19.5

Kiruna 51.6 46.3

Luleå 9.3 14.9

Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Många elever vill inte ange sin längd och vikt och andelen har ökat de senaste tre läsåren, 16 % -15 % - 28 %. Av dem som angav längd och vikt läsåret 2017/18 var 71 % normalviktiga (73 % av flickorna och 70 % av pojkarna).

Även om det stora bortfallet gör att både andelar och utveckling bör tolkas försiktigt, indikerar siffrorna en ökande andel flickor i länet med övervikt/fetma över läsåren, då andelen var 18% läsår 2015/16, 19% läsåret därefter och 25% läsåret 2017/18. Bland pojkar var motsvarande andelar 29%, 27%, respektive 29%, dvs relativt oförändrad andel över tid.

Tabell 10a visar body mass index (BMI) klassificering läsåret 2017/18, uppdelat per kommun.

Redovisning av BMI uppdelat per kommun läsåren 2015/16 och 2016/17 hittas i tidigare rapporter på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

(13)

Tabell 10a. Body mass index (BMI) klassificering för gymnasieelever år 1, läsåret 2017/18, uppdelat per kommun.

*) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen

BMI-klass Normalvikt, % Övervikt, % Fetma, % Undervikt, % Ej svarat, %

Kommun

Arjeplog * * * * *

Arvidsjaur * * * * *

Boden 24.6 8.5 3.6 1.3 62.1

Gällivare 66.1 22.6 8.9 2.4 0.0

Haparanda 59.7 15.3 9.7 0.0 15.3

Jokkmokk us us us us us

Kalix 64.3 18.2 16.9 0.6 0.0

Kiruna 58.7 18.7 6.7 1.6 14.3

Luleå 46.3 9.0 3.1 0.9 40.8

Pajala * * * * *

Piteå us us us us us

Älvsbyn* * * * * *

Överkalix us us us us us

Övertorneå* * * * * *

Andel totalt, (%) 51.2 13.2 6.3 1.3 28.0

(14)

Tabell 10b visar andelen elever med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 uppdelat per kommun.

Tabell 10b. Andel gymnasieelever med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat per kommun

Andelarna avser andel av de svarande eleverna

…) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen

* har minst 50 % bortfall på uppgiften

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal BMI-klass Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18

Kommun

Arjeplog 32.3 24.1

Arvidsjaur us 24.6 ….

Boden 27.7 31.8 12.1*

Gällivare 31.7 26.4 31.5

Haparanda * 22.1 25.0

Jokkmokk * * us

Kalix 25.8 26.3 35.1

Kiruna 31.5 25.0 25.4

Luleå 16.2 16.7 12.1

Pajala * ….

Piteå 26.2 27.0 us

Älvsbyn 20.0

Överkalix us us

Övertorneå us ….

Total (%) 23.4 23.1 27.1

(15)

Tabell 10c visar andelen flickor och pojkar med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 uppdelat per kommun.

Tabell 10c. Andel flickor och pojkar med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat per kommun

Andelarna avser andel av de svarande eleverna

…) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen

* har minst 50 % bortfall på uppgiften

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal BMI-klass Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18

flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Kommun

Arjeplog

Arvidsjaur us ….

Boden 26.2 29.1 31.5 32.1 * 37.5

Gällivare 22.8 42.3 17.2 34.9 28.3 33.8

Haparanda * 19.2 20.0

Jokkmokk us

Kalix 20.0 30.6 26.2 26.5 27.9 42.6

Kiruna 23.3 38.3 19.5 29.7 32.4 27.2

Luleå 14.2 18.3 10.9 22.2 21.8 19.5

Pajala ….

Piteå 16.8 34.7 21.7 31.7 us

Älvsbyn

Överkalix us us

Övertorneå us ….

Total (%) 17.9 28.7 19.4 26.5 25.2 28.6

(16)

4.3 Alkohol, narkotika och droger

Läsåret 2015/16 angav 67 % att de aldrig provat röka, 62 % läsåret 2016/17 och 74 % läsåret 2017/18.

Andelen som angav att de röker varje dag var 4.6 % läsåret 2015/16, 3.7 % läsåret 2016/17 och 4.1 % läsåret 2017/18.

Läsåret 2017/18 svarade 86 % av flickorna och 71 % av pojkarna att de aldrig provat snusa (jmf läsåret 2016/17, 79 % av flickorna vs 56 % av pojkarna och läsåret 2015/16, 83 % av flickorna vs 63

% av pojkarna). Det är vanligare att pojkar snusar jämfört flickor, 10 % av pojkarna snusar varje dag jämfört med 2 % av flickorna. Andelen har varit stabil sista tre läsåren.

Andelen elever som uppger att de aldrig provat alkohol var 50.6 % läsåret 2015/16, 47.7 % läsåret 2016/17 och 62.4 % läsåret 2017/18.

Tabell 11 beskriver rök/snus/alkoholvanor hos gymnasielever de tre senaste läsåren.

Tabell 11. Beskrivning av gymnasieelevers rök/snus/alkoholvanor läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18 2015/16 2016/17 2017/18

Rökning Aldrig provat 68.5 64.3 75.3 66.0 60.5 72.2

Varje dag 5.4 4.4 4.6 3.9 3.1 3.7

Snusning Aldrig provat 82.7 78.8 86.1 63.3 55.8 70.8

Varje dag 1.6 2.0 2.0 11.4 11.6 10.4

Alkohol Aldrig provat 51.7 49.8 62.7 49.6 45.8 62.1

Någon gång i månaden 6.6 12.9 9.3 8.0 14.5 8.3

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

98 % av gymnasieeleverna har aldrig provat droger/narkotika läsåret 2015/16, jämfört 96 % läsåret 2017/18 (frågan saknas 2016/17). 95 % skulle säga bestämt nej om de blev erbjudna droger/narkotika läsåret 2015/16 jämfört 92 % 2017/18 (frågan formulerad annorlunda 2016/17). Av eleverna är 5 % ganska mycket/väldigt oroad över någons alkohol-/tobaks eller drogkonsumtion läsåret 2017/18.

Läsåret 2016/17 hade frågan svarsalternativen ja och nej, och då var andelen som svarade ja 11 %.

(17)

4.4 Fysisk, psykisk och social hälsa

De flesta gymnasieeleverna anger att de trivs med sig själv och mår bra, men andelarna har sjunkit de senaste läsåren framförallt bland flickor, se tabell 12a. Andelen flickor som tycker att de mår bra och trivs med sig själva är lägre än andelen pojkar.

Tabell 12a. Beskrivning av andel gymnasieelever som upplever att de mår bra/mycket bra och trivs bra/mycket bra med sig själv, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar

Flickor och pojkar, % Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18 2015/16 2016/17 2017/18 2015/16 2016/17 2017/18 Jag mår bra/

mycket bra

84.4 81.3 79.7 77.2 74.3 70.6 91.4 87.5 87.8

Jag trivs bra/

mycket bra med sig själv

Frågan saknas

80.8 79.3 Frågan saknas

72.2 68.4 Frågan saknas

88.5 89.0

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

Läsåret 2017/18 anger dryga hälften av eleverna 60-70 % att de sällan eller aldrig de senaste tre månaderna haft besvär med huvudvärk, ont i magen, värk i rygg/nacke/axlar. Andelen som uppger att de ofta/alltid haft ont i magen/värk i rygg nacke axlar har varit ungefär den samma de tre senaste läsåren. En något mindre andel uppger att de ofta/alltid haft besvärande huvudvärk läsåret 2017/2018 jämfört med 2016/2017, 13 % vs 15 %. Flickor rapporterar betydligt oftare huvudvärk, ont i magen, värk i rygg, nacke, axlar jämfört med pojkar, se tabell 12b.

Läsåret 2017/18 uppger 63 % av eleverna att de tre senaste månaderna sällan/aldrig/känt sig ledsen/nedstämd, 81 % aldrig/sällan känt sig rädd/orolig och 42 % aldrig/sällan känt sig irriterad/på dåligt humör. Flickor rapporterar betydligt oftare än pojkar att de känt sig ledsen/nedstämd,

rädd/orolig och irriterad/på dåligt humör, se tabell 12b. Andelen elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda har varit relativt oförändrad över läsåren, med 20% av flickorna såväl läsår 2015/16 som 2017/18, och motsvarande andelar bland pojkarna var 5% båda läsåren. Skillnaden mellan könen har därmed också varit oförändrad. Tabell 12c redovisar elever som anger att de alltid/ofta känt sig ledsen/nedstämd läsåret 2017/18 uppdelat per kommun.

Tabell 12b. Beskrivning av gymnasieelevers fysiska och psykiska hälsa läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar

Flickor, % Pojkar, %

Läsår 2015/16 2016/17 2017/18 2015/16 2016/17 2017/18

Jag har de senaste tre månaderna;

alltid/ofta haft besvärande

huvudvärk 19.5 22.7 19.5 6.1 8.2 7.5

ont i magen 13.5 13.8 14.5 4.1 3.6 3.5

värk i rygg, nacke, axlar

22.7 25.8 23.7 11.8 12.7 12.8

alltid/ofta känt mig

ledsen/nedstämd 17.6 19.6 19.1 4.6 4.7 5.0

orolig/rädd 8.8 9.8 8.9 1.9 2.2 2.7

irriterad/på dåligt humör

25.3 Frågan saknas

29.4 9.1 Frågan

saknas 12.0

Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

(18)

Tabell 12c. Andel flickor och pojkar läsåret 2017/18 som anger att de senaste tre månaderna alltid/ofta känt sig ledsen/nedstämd, uppdelat per kommun och flickor pojkar.

Jag har de senaste tre månaderna alltid/ofta känt mig ledsen/nedstämd

Flickor och pojkar, % Flickor, % Pojkar, %

Arjeplog

Arvidsjaur

Boden 8.9 16.9 2.4

Gällivare 12.1 15.1 9.9

Haparanda 13.9 23.5 5.3

Kalix 12.3 16.5 8.0

Kiruna 9.2 15.9 3.1

Luleå 13.3 23.0 3.8

Pajala ….

Älvsbyn ….

Övertorneå

…) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever)

Andelen elever som tycker att de sover bra eller mycket bra låg läsåret 2017/18 på 64 % (63 % bland flickor vs 65% bland pojkar) jämfört med 68 % (67 % bland flickor vs 68 % bland pojkar) föregående läsår. Andelen som rapporterar att de sover bra/mycket bra skiljer sig marginellt mellan flickor och pojkar. Läsåret 2015/16 mättes sömn på annat sätt via frågan hur ofta man sover bra och då uppgav 74

% av gymnasieeleverna i årskurs 1 att man ofta eller alltid sover bra.

Två av tre elever (66 %) uppger att de sover 7-8 timmar per natt läsåret 2017/18, jämfört med 70 % läsåret innan. En fjärdedel (25 %) av eleverna sover ≤ 6 timmar per natt, jämfört 24% föregående läsår.

(19)

Läsåret 2017/18 inkluderades frågan Alla har rätt att få tycka om vem den vill, känner du att du får göra det? Tabell 13 visar gymnasieelevernas svar uppdelat per kommun.

Tabell 13. Beskrivning av gymnasieelevers svar på frågan Alla har rätt att få tycka om vem den vill, känner du att du får göra det? läsåret 2017/18 uppdelat per kommun.

Alla har rätt att få tycka om vem den vill, känner du att du

får göra det?

Nej inte alls, % Delvis, % Ja helt, % Kan ej-vill inte svara, %

Arjeplog

Arvidsjaur ….

Boden 0.0 17.9 80.8 0.0

Gällivare 0.8 8.1 90.3 0.8

Haparanda 0.0 13.9 86.1 0.0

Kalix 0.6 11.0 87.0 1.3

Kiruna 0.4 10.4 87.9 1.3

Luleå 0.0 9.3 89.8 0.9

Pajala

Älvsbyn

Övertorneå,

…) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever)

93 % anger att de inte har några frågor gällande sin kropp, preventivmedel, sex och samlevnad läsåret 2017/18. Läsåret 2016/17 var frågan formulerad annorlunda, 94 % svarade då att de hade den

kunskapen de behövde gällande preventivmedel, sex och samlevnad.

Läsåret 2017/18 uppger de flesta eleverna (86 %) att de är nöjd eller mycket nöjd med sitt förhållande till sin familj. Andelen flickor som är nöjd/mycket nöjd är mindre än andelen pojkar, 85 % vs 90 %.

Läsåret 2016/17 var frågan formulerad enligt följande Mitt förhållande till mina

föräldrar/vårdnadshavare är, och där andelen som svarade bra/mycket bra på påståendet var 93 %, flickor 91 % och pojkar 95 %.

Nio av tio elever (93-94 %) anger att de har en vuxen respektive har en kompis att pratat med om det som är viktigt. Andelen har legat stabilt de tre senaste läsåren.

Läsåret 2016/17 inkluderades en fråga om eleven har blivit utsatt för våld/blivit sexuellt ofredad i skolan eller på fritiden och 8 % svarade ja på frågan vilket motsvarade 13 % av flickorna och 3 % av pojkarna. Läsåret 2017/18 var frågan formulerad enligt följande Har du blivit utsatt för våld/sexuellt ofredande någon gång? 14 % av flickorna och 2 % av pojkarna svarade ja. Andelen som inte kunde eller ville svara på frågan var 4 % och av dem var 77 % flickor. Se tabell 14.

(20)

Tabell 14. Beskrivning av gymnasieelevers utsatthet för våld/sexuellt ofredande läsåret 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar

Flickor Pojkar Har du blivit utsatt för våld/sexuellt ofredande någon gång Nej, % 79.9 96.1

Ja, % 14.1 2.3

Kan ej-vill inte svara, % 6.0 1.6

Sedan läsåret 2016/17 inkluderades även en fråga, Alla har rätt att bestämma över sin kropp. Har du varit med om att någon gjort något mot dig som inte kändes bra? 21 % av flickorna svarade ja på frågan, och för pojkarna var motsvarande andel 8 %. Läsåret 2017/18 svarade 20 % av flickorna ja på frågan och 7 % av pojkarna.

Tabell 15. Beskrivning av gymnasieelevers svar på frågan om någon gjort något mot deras kropp som inte känts bra, läsåren 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar

Flickor Pojkar

Läsår 2016/17 2017/18 2016/17 2017/18

Har någon gjort något mot din kropp som inte känts bra?

Nej, % 78.2 74.9 91.1 89.9

Ja, % 20.8 19.7 8.1 7.0

Kan ej-vill inte svara, %

1.0 5.5 0.9 3.1

Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

(21)

Tabell 16. Andel gymnasieelever läsåren 2016/17 och 2017/18 som anger att någon gjort något mot deras kropp som inte känts bra, uppdelat per kommun

Någon har gjort något mot min kropp som inte kändes bra

Flickor och pojkar, % Flickor och pojkar, %

Läsår 2016/17 2017/18

Arjeplog

Arvidsjaur 13.8 ….

Boden 20.2 16.1

Gällivare 5.8 10.5

Haparanda 20.0 12.5

Jokkmokk us

Kalix 12.6 11.0

Kiruna 10.1 10.4

Luleå 13.1 13.5

Pajala 0.0

Piteå 15.1 us

Älvsbyn ….

Överkalix us

Övertorneå ….

…) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen

Andelar för läsåren 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal

(22)

Referanslar

Benzer Belgeler

 Du bör avhålla dig från all sexuell kontakt tills dess att ditt prov är undersökt och har avslutat eventuell behandling..  Jag förväntar mig att du hör av dig eller att

Syftet med granskningen har varit att bedöma om regionens årsredovisning är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de

inte svara Blir någon av dina skolkamrater utsatta för mobbning eller

Här kommer några påståenden om fysisk, psykisk och social hälsa. Markera det alternativ som oftast stämmer in på dig..

KBT är en psykoterapeutisk behandlingsmetod som innebär att man arbetar med att förändra tankar, känslor och bete- endemönster som inte är välfungerande och därför leder till

En stor utgift för SD Norrbotten har varit reseersättningar för våra aktiva medlemmar då dessa närvarat på lokala event, men även för resor till utbildningar, konferenser och

Det innebär en hel del problem för barn och ungdomar som behöver kontakt, för att inte tala om föräldrarna som måste ta ledigt från arbetet för att hjälpa och följa sina barn

2/3 av alla diabetiker anger någon form av fotproblem ( sår, hudsprickor,