Pedagogiska hörselvården Region Norrbotten
Ljudöverkänslighet
Ett samlingsbegrepp
Ljudöverkänslighet är ett samlingsbegrepp som innebär att vanliga ljud upplevs så obehagliga att vardagen påverkas. Vardagliga ljud; till exempel klirr från porslin, pappersprassel, barnskrik, höga röster, dammsugaren, dova fläktljud upplevs som
obehagliga eller orsakar till och med smärta. Oro, ljudrädsla, ljudirritation, trötthet, smärta kan vara konsekvenser av ljudöverkänslighet.
Ljudöverkänslighet i korthet
Begreppet ljudöverkänslighet syftar ofta på begreppet hyperacusis vilket innebär att vanliga vardagsljud kan upplevas som obehagliga.
Ungefär 2- 3 procent av befolkningen beräknas ha svår hyperacusis.
Det finns även studier som menar att cirka 8 procent kan vara ljudöverkänsliga i olika grad.
Ljudöverkänslighet har både fysiologiska och psykologiska orsaker, bland annat bullerskador, hörselnedsättning, sjukdomar, stress och depression.
En god ljudmiljö är avgörande för att personer med överkänslighet ska ha en fungerande vardag.
Ljudöverkänslighet blir ofta bättre med tiden. Annars finns hjälp och behandling så att ljudöverkänslighet och vardagens ljud blir lättare att klara av.
Ljudöverkänslighet är ett symptom
Ljudöverkänslighet är ett symptom som kan ha många olika orsaker. Det kan till exempel bero på fysiologiska orsaker i innerörat som bullerskada. Men det kan också vara att hjärnan inte klarar av att dämpa signaler och filtrera bort oönskade ljud.
Ljudöverkänslighet kan se ut på olika sätt. En modell över ljudöverkänslighet från boken
”Kognitiv beteendeterapi vid tinnitus” delar upp problemet i 3 delar.
Komponenter i ljudöverkänslighet:
1. Lägre obehagströskel. Obehagströskel har vi alla och den varnar/skyddar oss mot skadliga ljud. ”Det här ljudet måste du undvika för att inte skada hörseln!” Ljud över obehagströskeln resulterar i smärta och obehag. Vid ljudöverkänslighet har tröskeln för vilka ljud som upplevs som obehagliga blivit lägre, och vi kan inte längre lita på den för att bedöma hur farliga ljud är. Orsaker till sänkt obehagströskel kan vara medicinska problem, att örat vant sig vid att volymen på omgivningsljuden är låg eller att fokusering på ljud kombinerat med oro/rädsla gör att man spänner sig och
reagerar kraftigare på ljud. Spänningar kan även göra att man får ont i öronen.
Pedagogiska hörselvården Region Norrbotten 2. Rädsla/oro/ångest för ljud och deras effekter. Ljudfobi. Har man tidigare upplevt
starkt obehag i samband med ljud kan en fobi utvecklas. Ljud startar en stress- rädsloreaktion som är svår att kontrollera medvetet. Undvikande av ljud kan då bli ett stort problem. Oro/negativa tankar kan förvärra reaktionen på ljud.
3. Irritation, distraktion, utmattning pga ljud. Vi kan alla bli irriterade, trötta eller okoncentrerade av ljud. Har man sedan tidigare redan svårt att koncentrera sig kan ljud ännu lättare skapa irritation. De ljud som är svårast att ignorera är de vi är gjorda för att reagera på t.ex. tal, barnskrik, plötsliga ljud, ljud kopplat till starka känslor.
Ljudöverkänsliga har oftast än fler ljud som de reagerar starkt på.
Varierar med dagsformen
Ljudöverkänslighet tar sig olika uttryck hos olika individer, besvären kan dessutom variera både från dag till dag till över längre tid. Livssituationen har stor betydelse för hur
ljudöverkänsligheten utvecklas. I en tuff livssituation kan ljudöverkänsligheten vara svårare att hantera. Allmänhälsa, stress och tillgång till stöd påverkar hur man hanterar
överkänsligheten för ljud. Besvären kan dessutom förvärras vid överdriven användning av hörselskydd eftersom det gör örat känsligare för ljud.
Vad orsakar ljudöverkänslighet?
Mycket om ljudöverkänslighet, framförallt hyperacusis, är fortfarande okänt och det finns olika teorier varför det uppstår. Ljudöverkänslighet är komplicerat eftersom det spänner över flera olika forskningsområden – audiologi, neurologi, psykologi och få forskare har tvärvetenskaplig överblick. Oavsett vad som orsakar ljudöverkänsligheten från början påverkar det oss psykiskt. Irritation, stress, rädsla och ångest är vanliga reaktioner. Därför är det viktigt att få hjälp så inte ljudöverkänsligheten tar över ens liv.
Ljudöverkänslighet kan uppstå eller förvärras bland annat i samband med:
Bullerskador i innerörat som uppstått till följd av starka ljud under en kortare eller längre period.
Hörselnedsättning kan orsaka ljudöverkänslighet i form av ”recruitment of loudness”
Öron-, nacke- och hjärnskador som uppkommit genom hårt slag; trauma mot nacke, skalle, öron samt pisksnärtskador.
Virusinfektioner, till exempel infektioner i innerörat och borrelia
Neurologiska sjukdomar/syndrom och olika öronsjukdomar, till exempel Menières sjukdom, hjärninflammation, stroke, epilepsi samt blodcirkulationsproblem.
Migrän och svår huvudvärk.
Stress, depression, förekommer också vid posttraumatiskt stressyndrom och en allmänt stressig livssituation.
Sömnproblem som kroniskt trötthetssyndrom och annan sömnlöshet.
Pedagogiska hörselvården Region Norrbotten
Biverkningar vid läkemedel/droger till exempel malaria -medicin, läkemedel med acetylsalicylsyra, valium med mera.
Ansiktsmuskelförlamning och operationer och skador som gör att stapediusreflexen inte fungerar
Autism, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Ljudöverkänslighet förekommer även vid medfödda syndrom som Williams syndrom.
Psykiska problem, hyperacusis uppträder ofta som symptom vid psykisk sjukdom, bland annat schizofreni.
Bett- och käkledsproblem kan orsaka/orsakas av spänningar som gör att ljudöverkänsligheten ökar
Vad pedagogiska hörselvården kan göra:
Information till barn/förälder/skola ang ljudöverkänslighet, hur optimera ljudmiljön, vad man kan göra för att orka leva med sin hyperacusi.
Akustikmätningar av lokaler – se att de motsvarar svensk standard om god ljudmiljö.
Behandling – ljudträning för att åter vänja öronen vid ljud, avslappningsmetoder för att hantera jobbiga situationer. Gradvis och kontrollerat använda sig av
bakgrundsljud och utsätta sig för mer besvärliga ljud för att höja obehagströskeln (gränsen som avgör vilka ljud som är obehagliga), bli mindre hindrad i vardagslivet och inte behöva undvika ljud hela tiden, minska irritation/rädsla för ljud, öronen blir mer tåliga mot bullerskador.
Intyg med råd kan skrivas vid behov.
Ljudöverkänslighet brukar avta eller försvinna av sig själv.
Övriga tips!
Finns annan problematik? Skolan kan ta hjälp av SPSM för råd och stöd.
Andersson, G., Kaldo, V. (2004). Kognitiv beteendeterapi vid tinnitus. Lund: Studentlitteratur.
https://horsellinjen.se/fakta-och-rad/horsel-och-horselskador/ljudoverkanslighet
Pedagogiska hörselvården Region Norrbotten
Tips vid ljudöverkänslighet!
Ta en paus! Gå åt sidan en stund, till exempel till ett annat rum, om det blir för jobbigt. Leta rätt på en lugn plats där du kan hämta andan.
Att ha en tillrättalagd miljö där stress, oro och irritation minimeras kan bidra till minskade problem. Rutiner och struktur kan underlätta,
speciellt då det finns annan problematik i botten.
Färre åt gången: Människor alstrar mycket ljud. Träffas därför i mindre grupp. Tala en i taget.
Stäng ute onödigt bullret.
Ha gärna lite bakgrundsljud omkring dig, svag musik eller en radio påslagen i bakgrunden. Total tystnad kan göra öronen mer känsliga för ljud.
Använd inte hörselskydd i onödan, använd endast hörselskydd när du verkligen behöver skydda hörseln mot hörselskadligt starka ljud.
Ljudöverkänslighet som är en följd av en sjukdom eller skada blir ofta bättre när sjukdomen/skadan blir bättre.
Ta hand om kroppen. Motion, frisk luft, sunda matvanor, regelbunden sömn och en aktiv livsstil utan stress stärker din allmänhälsa och kan lindra ljudöverkänslighet. Ohälsa, stress och depression kan förvärra besvären.
Förbättra akustiken: sätt ljuddämpande material på väggar, tak och golv, till exempel akustikplattor, mattor och gardiner. En god ljudmiljö gynnar ALLA.
Dämpa inventarier: sätt tassar på stolarna, använd plastbestick under jobbiga perioder. Dammsugare, diskmaskiner, kylskåp, datorer och liknande kan bytas mot tystgående modeller.
Byt signal: Störs du av ringande mobiler och dörrklockan? Byt till vibration eller optisk signal.
