Landstingets revisorer informerar, januari 2012
Landstingets folkhälsoarbete
Folkhälsoarbetet är ett mycket vittomfattande område. Frågan om ändamålsenlighet och intern kontroll måste bedömas efter dessa förutsättningar Den sammanfattande bedömningen är dock att folkhälsoarbetet bedrivs på ett ändamålsenligt sätt.
- Men det finns områden som styrelsen bör ta hänsyn till i det fortsatta arbete, menar revisorerna.
Riksdagen beslutade under 2008 om en förnyad hälso- politik. Här nämns att folkhälsoarbetet måste bygga på lokalt engagemang och kunskap samt samarbete över olika sektorsgränser. Lokalt utgör folkhälsoråden forum för information, samarbete och samråd. I dessa råd finns politiker och tjänstemän från kommuner och landsting, men även från andra viktiga lokala aktörer som till exempel polisen.
I SOCIALSTYRELSENS nationella riktlinjer från 2011 för sjukdomsförebyggande metoder för tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor, framgår att ohälsosamma levnadsvanor är allmänt förekommande. Enligt Statens folkhälsoinstitut är det bara varannan kvinna och var tredje man i åldrarna 18 till 84 år som rapporterar att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor.
PÅ UPPDRAG AV REVISORERNA har PwC granskat om landstingsstyrelsen bedriver folkhälsoarbetet på ett ändamålsenligt sätt med en tillräcklig intern kontroll.
GRANSKNINGENS BEDÖMNING är att folkhälsoarbetet inom landstinget bedrivs ändamålsenligt, men att den interna kontrollen kan utvecklas.
Nuvarande strategi och övriga styrande planer stödjer detta arbete, med en tydlig bild över landstingets inriktning och ambition. Inom landstinget finns också en ökande medvetenhet om rollen i det sjukdomsföre- byggande och hälsobefrämjande arbetet. Specialist- sjukvårdens roll i detta kan dock tydliggöras.
Många av landstingets mål för folkhälsoarbetet ska enligt direktiven nås i samverkan och samordning med andra aktörer. Här visar granskningen ett behov av mer lokalt utformade överenskommelse med länets olika kommuner, främst via de lokala folkhälsoråden.
Enligt granskningens bedömning är den uppföljning och återrapportering kring landstingets folkhälsoarbete bara till viss del tillräcklig.
GRANSKNINGEN INDIKERAR att primärvårdens medverkan i lokala folkhälsoråd försämrats de senaste
åren. Då primärvården är landstingets mest naturliga samarbetspartner mot kommunerna bör landstings- styrelsen följa upp hur primärvårdens medverkan i folk- hälsoråden förändrats.
En orsak till att kommunerna upplever att primärvår- dens närvaro försämrats uppges vara införandet av Lagen om valfrihet (LOV).
Granskningen noterar att projektet Strategiskt folk- hälsoarbete i Norrbotten har avslutats utan att någon utvärdering av projektet gjorts. Granskningens bedöm- ning är att landstingsstyrelsen mer aktivt borde verka för att en utvärdering genomförs. Detta, utifrån projek- tets syfte och betydelse för det länsövergripande folk- hälsoarbetet.
Revisorernas kommentarer
Revisorerna konstaterar att folkhälsoarbetet är ett mycket vittomfattande och mångfasetterat område.
Frågan om ändamålsenlighet och intern kontroll måste därför bedömas utifrån dessa förutsättningar. Revi- sorerna betonar därför att den granskning som genom- förts endast bedömt landstingets egna förutsättningar och möjligheter att bidra till ett långsiktigt hållbart och strategiskt folkhälsoarbete.
Revisorernas sammanfattande bedömning är att folkhälsoarbetet inom landstinget i allt väsentligt bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, men att den interna kont- rollen kan utvecklas ytterligare. Revisorerna pekar här på de områden som landstingsstyrelsen bör beakta i det fortsatta folkhälsoarbetet enligt de områden som anges i revisionsrapporten.
Revisorernas skrivelse till landstingsstyrelsen, 2012-01-24 PwC:s rapport ”Landstingets folkhälsoarbete”, januari 2012 För information, kontakta: Landstingsrevisionens t f ordförande, Marita Björkman-Forsman, 070-350 79 27 PwC, Fredrik Marksted 070-213 70 81
