Månadsrapport Division Primärvård

Tam metin

(1)
(2)

Månadsrapport Division Primärvård ... 2

Månadsrapport Division Opererande ... 8

Månadsrapport Division Medicinska specialiteter ... 18

Månadsrapport Division Vuxenpsykiatri ... 27

Månadsrapport Division Diagnostik ... 37

Månadsrapport Division Folktandvården ... 42

Månadsrapport Division Kultur och Utbildning ... 46

Månadsrapport Division Service ... 52

Månadsrapport Division Länsteknik ... 59

(3)

Månadsrapport Division Primärvård

Ekonomiskt resultat

Divisionens ram består av två delar, dels ett basuppdrag för primärvård finansierat via kapitering, dels en anslagsdel för tilläggsuppdrag vid sidan av basuppdraget. Tilläggsuppdragen består av ambulans, observationsplatser, ljusbehandling, bårhusverksamhet, radiologi med mera.

Divisionen uppvisar ett negativt ackumulerat resultat på 22,3 mkr till och med april, varav minus 0,4 mkr härrör från anslagsfinansierad verksamhet. Resul- tatet är 9,6 mkr sämre än plan och 5,3 mkr bättre än motsvarande period fö- regående år. Den 30 april var 85,9 procent kapiterade på hälsocentraler i landstingets regi, det är två procent lägre jämfört med motsvarande period föregående år.

Från 2013 har landstinget ändrat i ersättningsmodellen enligt nedan:

CNI har fått en ökad betydelse från 2013. Det vi ser i divisionen är att för- ändringen i ersättningsmodellen ger en positiv utveckling på intäktssidan.

Periodens negativa resultat beror i huvudsak på en fortsatt anpassning till marknadssituationen och läkarsituationen med fortsatt stor andel inhyrda lä- kare. Från årsskiftet har landstinget skatteväxlat hemsjukvårdsverksamheten till länets kommuner, det finns kvar en del omställningskostnader i divisionen.

Prognos

Divisionen uppvisar ett negativt resultat på 26,2 mkr, vilket är 36,3 mkr bättre jämfört med föregående år. Årsprognosen är beräknad utifrån periodens antal viktade invånare, det är inte taget hänsyn till ytterligare ”tapp” av lis- tade.

Det mesta av nettounderskottet härrör från den kapiterade sidan, 25,2 mkr, det är en förbättring med 27,0 mkr jämfört med föregående år. Divisionen År Vårdpeng

enligt ålder

Vårdpeng enligt ACG

Socioekonomisk ersättning CNI

Totalt

2013 65 % 25 % 10 % 100 %

2012 97 % 0 % 3 % 100 %

(4)

arbetar utifrån en ekonomisk handlingsplan 2013-2014 för att nå ekonomi i balans 2014. Beräknad effekt av den ekonomiska handlingsplanen för 2013 motsvarar 13,0 mkr. Vi räknar också med fortsatta omställningskostnader under året som i prognosen är 9,9 mkr lägre jämfört med föregående år. Lä- karsituationen är fortsatt problematisk med fortsatt stor andel inhyrda läkare, dock har merkostnaden för inhyrda läkare minskat med 2,9 mkr. Det finns dock kvar en del kostnader för delar av hemsjukvårdverksamheten som lands- tinget skatteväxlat från årsskiftet till kommunerna.

På den anslagsfinansierade sidan redovisas ett underskott på 1,0 mkr, det är 9,3 mkr bättre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på att MBHV-enheten som hade ofinansierade driftkostnader för psykologtjänster gått över till Folkhälsocentrum och att Sjukvårdsrådgivningen 1177 har en förbättrad prognos i år. Divisionsstaben har också dragit ner på personalkost- naderna. Underskottet ligger i huvudsak på verksamhetsområde divisionsge- mensamt.

För att anpassa verksamheten till den nya ramen och de ekonomiska villkoren som gäller i vårdvalssystemet togs en ekonomisk handlingsplan fram som di- visionen arbetar utifrån.

Mkr Beslutade

sparåtgärder enligt divis- ionsplan 2013

Effekt av sparåtgärder

aktuell period

Effekt av sparåtgärder enligt prognos

för 2013

VO 31 Arjeplog 0,2 0,0 0,2

VO 32 Arvidsjaur 4,9 1,4 3,3

VO 34 Älvsbyn 1,1 0,3 0,4

VO 35 Piteå 6,8 0,8 3,0

VO 37 Gällivare 4,2 1,0 3,7

VO 43 Luleå 2,6 0,1 0,2

VO 44 Boden 3,1 0,6 2,2

VO 45 Divisionsgemensamt 0,4 0,0 0,0

Summa 23,3 4,2 13,0

De sparområden som divisionen inriktar sig på är

 minska merkostnader för läkare

 anpassa bemanning och omkostnader till listning

 samarbete och samverkan mellan hälsocentraler

 sänka kostnaderna för öppenvårdsläkemedel

 omförhandla hyreskontrakt

 vi arbetar också med aktiviteter för att bibehålla/öka antalet listade.

Aktiviteter som Lean träningsskolor för ett gott bemötande och en förbättrad flödeseffektivitet samt ett omhändertagande enligt bästa ef- fektiva omhändertagande nivå (BEON)

(5)

Investeringar

Kalkylbelopp Utfall

Planerade investeringar - beslut 2013

3000 450 418 2582 1500

Akuta investeringar - beslut 2013

500 123 121 379 500

Övriga investeringar- beslutade före 2013, effektuerade 2013

2666 559 536 2130 2000

Hjälpmedel (ev) 0

Summa 3500 2666 1132 1075 5091 4000

Beräknad årsprognos på investeringar Kvarvarnde ram

av tidigare års beslutade ram Summa

beslutad ram 2013

Investeringar (Tkr) Årets investeringsutgifter Kvarvarande

investeringsutrym me av beslutad ram

God hälsa och God vård

Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete

Beställningen inom Vårdval Norrbotten lägger stor vikt vid sjukdomsförebyg- gande och hälsofrämjande insatser. Under våren har hälsocentralerna succes- sivt börjat erbjuda sina listade 30 åringar ett hälsosamtal.

Andra åtgärder är att i alla möten med invånare, under livets alla skeenden, föra samtal om levnadsvanor och effekter på hälsan. Riskbedömning och fö- rebyggande åtgärder för att undvika fall, undernäring och trycksår är särskilt viktigt för den äldre befolkningen.

Mål och mått; Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete Divisionens mått Mål Utgångsvärde Rapportering Alkohol: Antal patienter, 13 år och

äldre, som under perioden har en journalförd fråga om alkoholkon- sumtion

2013 T1: 134 st K: 60 st M: 74 st

Tertialrapport

Matvanor: Antal listade individer med journalfördåtgärd för matvanor

2013 T1: 995 st K: 460 st M: 535 st

Tertialrapport

Fysisk aktivitet som behandling: An- tal journalförda FaR-recept totalt Antal uppföljda FaR-recept

2013:

T1: 2225 st T1: 242 st

Tertialrapport

Influensavaccinering: Andel listade 65 – w år som vaccinerats mot sä- songsinfluensa1

70 % 2010: 43 % 2011: 34 % 2012: 38 %

Tertialrapport 1 samt i årsrap- port

Första bedömning

Vårdgarantin är sedan 1 juli 2010 lagstadgad och innebär för primärvården att alla ska få kontakt med en hälsocentral samma dag och om man har behov

(6)

av läkarbesök ska man bli erbjudan det inom sju dagar. Erbjudande om to- baksavvänjning ingår också i vårdgarantin.

Mål och mått; Första bedömning

Divisionens mått M

ål

Utgångsvärde Rapportering

Telefontillgänglighet: Andel vårdcen- traler med 95 % besvarade samtal samma dag

10 0

%

2013 T1: 23 av 31 (74 %)

Tertialrapport

Vårdgaranti läkarbesök inom 7 dagar:

Andel vårdcentraler som uppfyller vård- garantin till 90 %

10 0

%

2013 T1: 16 av 31 (52 %)

Tertialrapport

Vårdgarantin 0:an, 7:an och tobaksavvänjning

Medelvärdet för 0:an i vårdgarantin för primärvård NLL under tertial 1

Medelvärdet för 7:an i vårdgarantin för primärvård NLL under tertial 1

Tobaksavvänjning ingår också i vårdgarantin och av dem som sökt till primärvården på grund av tobaksberoende är det 65 procent som har fått komma på ett besök inom 7 dagar under tertial 1. Motsvarande siffra för tertial 3 år 2012 var 47 procent.

Beställarenhetens uppföljningsrapport

För övriga verksamhetsresultat under första tertialen 2013 hänvisas till

(7)

Engagerade medarbetare

Antal årsarbetare

Divisionen har under tidsperioden januari – april 2013 minskat antalet tillsvi- dareanställda anställda med 57 personer förutom de som gått över till kom- munerna. Totalt har antalet tillsvidareanställda minskat med 125 personer på ett år. Observera att antal årsarbetare och antal personer är olika mått.

1 000 1 020 1 040 1 060 1 080 1 100 1 120 1 140

Antal årsarbetare*

Division Primärvård

*Arbetade timmar under 12 månader/1760

Antal årsarbetare, rullande tolv månader, för perioden i diagram ovan, har minskat med 117 årsarbetare, motsvarar 10,4 procent.

Hemsjukvården – överföring av arbetsuppgifter och personal Primärvården har lämnat över arbetsuppgifter och personal – distriktssköters- kor och arbetsterapeuter – från 1 februari 2013 till länets kommuner. Totalt har 46 distriktssköterskor och 22 arbetsterapeuter övergått till annan huvud- man. För att göra övergången och behovet av en anpassning av antalet an- ställda så smidig som möjligt, har hälsocentralerna inte tillsatt lediga befatt- ningar inom berörda yrkesgrupper under 2012. Beslut om vakanshållandet av lediga tjänster och omställningsstöd för att dels klara konkurrensen dels över- lämnandet av hemsjukvården till kommunerna, har medfört att antalet tillsvi- dareanställda i dag är 1 011 i divisionen.

Kompetensförsörjning

Den största utbildningssatsningen under 2013 är att utbilda fler sjuksköters- kor till distriktssköterskor. Vi har beviljat 7 sjuksköterskor studieförmåner under utbildning till distriktssköterska, barnmorska samt till akutsjukvård med inriktning mot ambulansverksamhet under våren 2013. Personalenheten har vidare genomfört dialogträffar med chefer kring frågor om framtida kom- petensförsörjningsinsatser och aktiviteter för att skapa attraktiva arbetsplat- ser.

Frisknärvaro/Sjukfrånvaro

86 procent av de anställda har inte haft en registrerad sjukfrånvaro över 5 dagar under tidsperioden januari – april 2013 vilket är oförändrat från samma tidsperiod 2012.

(8)

Vårt mål är en total sjukfrånvaro under eller lika med 4 procent. I april 2013 har divisionen 5,17 procents sjukfrånvaro vilket är en ökning med 0,90 pro- cent jämfört med april 2012. Orsaken till ökningen är framförallt infektions- sjukdomar.

Översyn av Time-Care och flextidsanvändning

Divisionen har under mars och april 2013 genomfört en översyn av tillämp- ningen av Time-Care och flextiden inom hälsocentralerna. Översynen visar att det finns skäl att överväga om inte en vanlig schemaläggning med ett fast grundschema som bygger på en analys av personaltäthetsbehovet (dagar, ti- der) vore rimligare i många verksamheter. Åtminstone finns det starka skäl att göra regler och tillämpningarna striktare.

Läkarrekryteringsinsatser

Divisionens arbete med att få fler läkare till verksamheten har bland annat innehållit följande insatser:

 Den 8-11 januari marknadsförde vi landstingets primärvård vid Lä- kardagarna i Helsingfors.

 Den 12 februari så deltog NLL på Nolias Utbildning och Rekryte- rings mässa.

 Den 19-22 februari marknadsförde vi landstingets primärvård vid Läkardagarna i Uleåborg.

 15-16 april genomfördes AT-resa i Piteå älvdal. AT-läkarna i Piteå besökte Arjeplogs, Arvidsjaurs och Älvsbyns hälsocentraler.

 Under årets första tertial har beslut fattas att aktivt implementera och marknadsföra ”ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk inrikt- ning”.

 Under årets första tertial har fem ST-läkare i allmänmedicin blivit färdiga specialister, varav tre har tackat ja till fortsatt arbete i länet.

Samtidigt har fem personer påbörjat eller är på gång att påbörja en ST i allmänmedicin.

 Vår marknadsföring vid MSF Utlands kongress i Krakow i november 2012, som samlade ca 300 (av totalt ca 3000) svenska ungdomar som studerar till läkare på olika håll i Europa, har under våren resulterat i många sommarjobbsansökningar och därmed ett uppskattningsvis 25- tal anställningar av läkarassistenter till sommaren 2013 inom lands- tingets primärvård.

 Lönetillägget för distriktsläkare och ST-läkare i glesbygd har under våren reviderats och höjts till 7500 kronor per månad mot bakgrund av det bredare uppdraget för läkare verksamma i glesbygd.

(9)

Månadsrapport Division Opererande

Ekonomiskt resultat

Divisionen redovisar ett positivt resultat per april med 3,9 mkr vilket är en positiv avvikelse med 3,1 mkr mot resultatmålet (0,8 mkr).

Kostnader för personal har varit högre än planerat (främst i januari) och avser kostnader för övertid, jour/beredskap, semester samt vikarier. En stor del för- klaras av många helgdagar under jul och nyår 2012. Även april har höga kostnader för jour/beredskap och förklaras bland annat med att påsken inföll i mars i år.

Kostnader för slutenvård vid NUS har ökat kraftigt (+19 procent eller 5 mkr) jämfört med föregående år, trots färre vårdtillfällen. Ökningen är huvudsakli- gen hänförlig till förändrad viktlista för DRG som är ett resultat av övergång till ny grupperare nationellt. Genomsnittlig vikt/vårdtillfälle har ökat med 25 procent för den vård som division opererande köper vid NUS vilket är betyd- ligt mer än vad de beräkningar som gjordes inför övergången visade.

Även kostnader för öppenvård vid NUS har ökat och förklaras av fler besök (främst till läkare) samt ökad volym strålbehandling (+24 procent). En del av kostnadsökningen är hänförlig kraftig prishöjning (+12 procent) för strålbe- handling vid NUS.

De kraftiga kostnadsökningarna vid NUS balanseras av lägre kostnader för vård vid framför allt Akademiska sjukhuset men även av återförda kostnader från 2012 avseende för högt upptagna belopp för ej fakturerade vårdtillfällen.

Intäkter för patientavgifter, vård av utomlänspatienter, medicinskt färdigbe- handlade patienter mm har varit högre än planerat vilket medför att division- en, trots högre kostnader, kan redovisa ett resultat för första tertialet som är bättre än målet.

(10)

Prognos

Divisionens årsprognos visar ett underskott på -22,8 mkr vilket är en negativ avvikelse mot resultatmålet (-18,7 mkr) med -4,1 mkr.

I resultatmålet ingår 20 mkr i ersättning från kömiljarden för tillgänglighet (år 2012 fick divisionen 33,4 mkr). I prognosen har divisionen beräknat att få ersättning med 14 mkr från kömiljarden. Beräkningen är gjord utifrån förslaget till incitamentsstruktur och försiktighetsprincipen har tillämpats.

Kostnader för personal prognosticeras bli högre än planerat men ökningen balanseras av lägre kostnader för sjukvårdsmaterial, läkemedel samt diverse övriga kostnader. Samtidigt beräknas även intäkter för patientavgifter, vård av utomlänspatienter och medicinskt färdigbehandlade patienter bli högre än planerat.

Antal anställda och personalkostnader

Antalet anställda har varit närmast oförändrat de senaste åren medan antalet tillsvidareanställda har minskat, se diagram nedan. Omräknat till antal årsar- betare (heltidsarbetare) visar också att antalet varit närmast oförändrat de senaste åren, se diagram nedan. Det innebär att en allt större andel av arbetet utförs av vikarier och tillfälligt anställda. Denna utveckling har även medfört att nyttjandet av övertid har ökat de senaste åren med ökade kostnader som följd. Ett av divisionens mål är att minska nyttjandet av övertid, främst under sommaren.

(11)

Uppföljning av sparåtgärder

Under 2013 ska divisionens verksamheter genomföra sparåtgärder motsva- rande17,7 mkr. Till och med april har 4,7 mkr av sparåtgärderna effektuerats vilket beloppsmässigt är i nivå med målet. Däremot har divisionen inte lyckats minska nyttjandet av övertid i planerad takt. April är första månaden då divis- ionen når målvärdet för övertid, se diagram ovan under rubriken Antal an- ställda och personalkostnader.

Enligt årsprognosen beräknas 13,6 mkr av sparåtgärderna effektueras vilket är 4,1 mkr sämre än målet. Minskningen av övertidskostnader bedöms inte nå målet. Divisionen jobbar dock vidare med uppdraget att minska nyttjandet av övertid.

Avvecklingen av kirurgbakjouren i Kiruna beräknas bli försenad. En översyn av lokalerna i fd centraloperation i Kiruna pågår men beräknas inte minska lokalkostnaderna under detta år.

Mkr Beslutade

sparåtgär- der enligt divisions- plan 2011

Effekt av sparåtgär- der per

2011

Beslutade sparåtgärder

enligt divis- ionsplan

2012

Effekt av sparåtgär- der per

2012

Beslutade sparåtgärder

enligt divis- ionsplan

2013

Effekt av sparåtgär- der per 2013-04

Effekt av sparåtgär- der 2013 enligt prognos

VO Akutsjukvård 6,0 3,8 13,1 11,2 9,5 4,2 7,8

VO Allmänki- rurgi/urologi

2,0 2,1 3,6 5,9 1,5 0,2 0,4

VO Kvinnosjukvård 2,0 0,7 1,7 0,8 1,2 0 1,0

(12)

VO Ortopedi 4,0 0 6,8 1,5 4,1 0 3,3

VO ögon 0,5 0 4,6 4,6 - - -

VO ÖNH/Käk 1 0,8 0,7 0,5 1,4 0,3 1,1

Sjuktransporter 2,5 0 - - - - -

Riks- och region- sjukvård

4,0 13,0 - - -

Summa enl divis- ionsplan

18,0 7,4 34,6 37,5 17,7 4,7 13,6

Investeringar divsion:

Investeringar (Mkr)

Summa beslutad ram 2013

Ej effekturerade investeringar beslutade tom 2012

Årets investeringsut gifter kalkylbelopp

Årets investeringsut gifter utfall

Ej effekturerade investeringar beslutade tom 2013 Planerade investeringar-

Beslut 2013 32700 583 583 32117

Övriga investeringar - beslutade före 2013, men

effektuerade under året 47036 8338 8338 38698

Hjälpmedel 1780 1074 1074 706

Summa 34480 47036 9995 9995 71521

Sammanställning investeringar

Investeringarna följer planen.

God vård

Verksamhetsvolymer Oplanerade läkarbesök

Inflödet av patienter vid akutmottagningen i Sunderbyn fortsätter att öka, ök- ningen uppgår till drygt 7 procent eller en ökning med 727 patienter under tertial 1 2013. De senaste årens ökning i kombination med underdimension- erade lokaler gör situationen mycket svår främst ur arbetsmiljösynpunkt Även i Kiruna har en ökning skett under första tertialen, nästan 5 procent eller 110 patienter, men här visar mars och april på färre besök jämfört med motsva- rande period föregående år. I Gällivare är antal besök i princip oförändrat jämfört med motsvarande period föregående år, medan det i Kalix och Piteå är en minskning av antalet besök med 4-5 procent.

På akutmottagningen i Sunderbyn pågår sedan månadsskiftet januari/februari ett projekt som innebär att bemanna akutmottagningen med en specialist i allmänmedicin under de tider på dygnet då inflödet av patienter är som störst.

Projektet hade under en tvåmånadersperiod kontinuerlig bemanning av en specialist i allmänmedicin, med goda resultat under den perioden. Den totala vistelsetiden för patienterna på akutmottagningen förkortades och patienterna fick ett snabbt och professionellt omhändertagande. Även medarbetarna har upplevt förbättring både vad gäller patientomhändertagandet och arbetsmil- jön. Projektet har varit utan läkare sedan slutat av mars och rekrytering av ny specialist pågår.

Antalet ambulansuppdrag vid de stationer i länet som tillhör akutsjukvården har ökat något jämfört med samma period föregående år, ökningen är störst i Boden och Kalix, medan det i Piteå har skett en minskning av antal uppdrag.

(13)

behov av ambulans av medicinska skäl men där en ökad försiktighet hos både 1177 och SOS innebär ”hellre ett larm för mycket än ett för lite”.

Operationer på operationsavdelningar

Totalt sett är antalet operationstillfällen vid länets operationsavdelningar är märkbart färre än förra året, nästan 9 procent färre. Både akuta och planerade operationer är färre jämfört med samma period förra året. Minskningen note- ras inom samtliga verksamhetsområden förutom ögonsjukvården som istället har en ökning. Minskningen är störst inom kirurgin, med nästan 14 procent färre operationer än ifjol, såväl de planerade som de akuta operationerna har minskat.

Förlossningar

Antalet förlossningar var fler jämfört med ifjol; 858 st jämfört med 796. Ök- ningen är störst i Sunderbyn, där antalet förlossningar ökade med 55 st jäm- fört med samma period förra året. Sunderby sjukhus hade 669 förlossningar och Gällivare 189 st.

Mål och mått

Nyttjad/tilldelad operationstid

Nyttjandegraden vid operationsenheten i Piteå är 77 procent, vilket är en för- sämring jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet planerade operationer vid ortopeden i Piteå har minskat med 23 procent.

Operationsstart på utsatt tid

För att kunna använda dagen på ett effektivt sätt vid en operationsavdelning är det viktigt att komma igång i tid. Divisionens mål är att 90 procent av op- erationerna i Piteå och 80 procent av operationerna i Sunderbyn och Gällivare ska komma igång till kl 8.30.

Resultatet är 61 procent i divisionen fördelat enligt följande:

 Piteå – 77 procent (85 procent inom 15 min)

 Sunderbyn – 46 procent (80 procent inom 15 min)

(14)

 Gällivare – 80 procent (90 procent inom 15 min)

Operation höftfraktur

Divisionen mäter i vilken utsträckning män och kvinnor opereras för höftfrak- tur inom 24 timmar. Detta är ett relevant mått för kvalitet eftersom fördröj- ningar leder till ökad dödlighet och andra komplikationer. Målet är att 90 pro- cent av operationerna ska ske inom 24 timmar, nationella jämförelser visar att divisionen ligger väl till med god tillgänglighet. Denna mätning visar en bättre tillgänglighet för män än kvinnor (88 respektive 76 procent), flertalet av de som opereras är kvinnor. Skillnaden har inte varit så stor vid tidigare till- fällen, skillnaden bedöms vara resultat av en naturlig variation.

Tillgänglighet

Från och med januari 2013 har tillgänglighetsmätningen förändrats, nu mäts faktiska väntetider till besök och behandling. Divisionens mål är att nå minst 80 procent till både besök och behandling, april är den första månaden divis- ionen lyckas med det. Mot bakgrund av det nya sättet att mäta och att det har visat sig svårare att uppnå målen bedömer divisionen ett lägre utfall från Kö- miljarden än beräknat.

Diagrammet visar månadsvisa resultat för tillgänglighet till besök och be- handling från januari till april 2013.

Divisionen mål är att även klara tillgängligheten även under sommarperioden.

Under sommaren är resurserna begränsade, och operationsverksamheten ned- dragen vilket medför att det är viktigt att verksamheterna är i balans före sommaren. De största tillgänglighetsproblemen finns inom ögonsjukvården och flera åtgärder görs för att komma tillrätta med det.

(15)

Engagerade medarbetare

Arbetstillfredsställelse

Som ett komplement till den årliga medarbetarundersökningen har divisionen valt att genomföra en "trivselbarometer" var fjärde månad. Syftet är att få en snabb och enkel återkoppling kring hur divisionens medarbetare har det på jobbet och kunna följa och vidta åtgärder löpande under verksamhetsåret. En första testenkät gjordes i december 2012 och i början på april 2013 gjordes ett utskick till 200 slumpvis utvalda medarbetare som fick svara på fem korta frågor.

172 personer svarade, alltså en svarsfrekvens på 86 procent vilket divisionen är mycket nöjda med. Målet är att samtliga medarbetare ska ha ett medarbe- tarsamtal med sin närmaste chef minst en gång per år. Av de som svarat har 58 procent haft ett medarbetarsamtal de senaste tolv månaderna, här finns alltså en betydande förbättringspotential.

Enkäten omfattar frågor kring om medarbetarna tycker att de har ett menings- fullt arbete, om möjlighet till utveckling och lära nytt finns, om arbetsklimatet på arbetsplatsen möjliggör utveckling och om man får feedback på utfört ar- bete. En sammanställning är gjord på divisions- och VO-nivå. Resultatet per april månad på divisionsnivå är ett sammanvägt nyckeltal på 6,9. Divisionen har satt ett mål att nå 8,0 på en 10-gradig skala.

Kompetensförsörjning

Divisionen har fortsatt stora utmaningar i att rekrytera läkare och specialist- utbildade sjuksköterskor. Personalspecialistresurs (75 procent) kommer under 2013 att jobba med aktiviteter som syftar till en utvecklad kompetensförsörj- ningsprocess. Arbetet innefattar främst aktiviteter inom området attraktiv ar- betsgivare och en förbättrad rekryteringsprocess.

Frisknärvaro/sjukfrånvaro

Andelen medarbetare som varit sjuka mindre än fem dagar till och med april är 81 procent.

Den totala sjukfrånvaron under perioden januari – april är 4,8 procent, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med samma period 2012. Den långa sjukfrånvaron har minskat marginellt men en ökning på 0,4 procenten- heter finns inom den korta sjukfrånvaron. Divisionens mål är att sjukfrånva- ron ska ligga på mindre än 3 procent av den totala bruttoarbetstiden. Målet har inte uppnåtts.

(16)

Patientsäkerhet

Patientnämndsärenden (PaN)

Antalet patientnämndsärenden är fler under första tertialen jämfört med samma period de senaste fyra åren. Divisionen har nu 96 ärenden jämfört med 54 ärenden motsvarande period förra året. ”Bemötande, kommunikation” och

”Vård och behandlingsärenden” står för den största ökningen med 54 respek- tive 43 procent på ett år. Klagomålen gäller främst brist på information och nonchalant bemötande.

Divisionen har påbörjat utbildning i kommunikationsmetoden ”Teach Back”, en enkel metod för att se till att patienten verkligen uppfattar muntlig inform- ation rätt.

Följsamhet hygienregler

Full följsamhet till rutinerna är en av de viktigaste åtgärderna för att minska vårdrelaterade infektioner och därigenom öka patientsäkerheten. Alla vårdav- delningar i divisionen gör följsamhetsmätningar, vissa enheter släpar dock efter med registreringen vilket försvårar uppföljningen och försämrar divis- ionens resultat. Resultatet för tertial 1 visar att följsamheten till de basala hy- gienrutinerna och klädreglerna är 75 procent, vilket är en försämring jämfört med tidigare. Främsta orsakerna är att man inte spritar sina händer samt bär klockor och ringar i patientnära vård.

Synergi

Rapporteringen i Synergi fortsätter på samma nivå som 2012 men handlägg- ningstiderna har kortats. Majoriteten av ärendena handläggs inom 60 dagar.

Punktprevalensmätningar VRI (Vårdrelaterade infektioner)

I mars 2013 genomfördes en punktprevalensmätning av vårdrelaterade infekt- ioner (VRI). Det preliminära resultatet för divisionen är 7,6 procent (9 patien- ter med VRI) vilket är en procentuell ökning från höstens mätning som var 4,1 procent (8 patienter med VRI).

(17)

Diagrammet visar punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner från 2008-2013.

Trycksår

Punktprevalensmätning av trycksår har genomförts i mars. Sammanlagt ingick från divisionen 150 inskrivna patienter i åldern 18 år och uppåt, 22 patienter föll bort av olika skäl. Andelen patienter med trycksår har minskat med 5,6 procentenheter sedan den första mätningen mars 2010. Kunskapen om trycksår har ökat i verksamheterna. Förebyggande åtgärder sätts in i be- tydligt högre grad än tidigare, såväl till patienter med trycksår som till patien- ter med risk för trycksår.

Övrigt

Sterilcentraler

I februari avvecklades sterilcentralerna i Kalix och Kiruna. I och med att cen- traloperations verksamhet upphört så har behovet av sterilcentraler i Kalix

(18)

och Kiruna minskat. Det pågår en process för att standardisera vilken typ av instrument som ska steriliseras vid sterilcentraler i länet, det finns variation mellan enheter. Övergång till fabrikssterilt material behöver ske i ökad ut- sträckning för enklare instrument.

Samövning - NLL och Försvarsmakten

På Sunderby sjukhus har teamträning kring trauma-omhändertagande genom- förts tillsammans med Försvarsmakten I 19. Akutsjukvården, kirurg- och or- topedkliniken samt lokala katastrofledningen, LKL deltog. Målet med utbild- ningen var att traumateamet skulle träna tillsammans i olika delar: Att syste- matiskt undersöka en traumapatient, säker kommunikation inom teamet, tyd- ligt ledarskap, tydliga rollfördelningar och samverka inom organisationen.

Helikopterplattan i Kiruna slutbesiktigad

Helikopterplattan, som började byggas utanför Kiruna sjukhus under förra året, har nu genomgått slutbesiktning och den har redan börjat användas som landningsplats.

Axelprojekt

På ortopedkliniken pågår ett projekt kring axelpatienter där sjukgymnast med god kunskap inom ortopedi och erfarenhet av axelrehabilitering arbetar. Målet med projektet är att minska sjukvårdskonsumtionen i form av operationer ge- nom att kvalitetssäkra vårdprocessen kring axelpatienter som remitteras till kliniken. Hittills har 133 remisser skickats till sjukgymnasten för bedöm- ning/träning och av dem har 11 planerats in för operation.

(19)

Månadsrapport Division Medicinska specialiteter

Ekonomiskt resultat

Enligt uppdrag har divisionen att senast 2014 reducera sina kostnader med 116 mkr. Under 2012 reducerades kostnaderna med 52 mkr och underskottet uppgick till 65 mkr. Ytterligare åtgärder har påbörjats under 2013 som be- räknas minska kostnaderna med ytterligare 25 mkr. Det innebär att divisionen vid årets slut som etappmål 2013 ska redovisa ett resultat på minus 40 mkr.

För måluppfyllelse krävs att divisionen per april månad redovisar ett under- skott med högst 13,3 mkr.

Det ekonomiska resultatet för april visar på minus 28,3 mkr. Det avviker från periodens resultatmål med minus 15 mkr. I resultatet ingår preliminär till- gänglighetsbonus med 0,4 mkr

.

Flera av de beslutade åtgärderna/strategierna innebär på kort sikt en kost- nadsökning men på lång sikt sänkta kostnader. Verksamheterna nivåstrukture- ras och utvecklas utifrån förändrade krav och särskilda rekryteringsinsatser görs mot bristområden. Det vill säga vi ”gasar för att bromsa”.

Divisionens resultat per april kan sammanfattas till följande poster;

Personalkostnader, egen personal (-11,3)

Divisionen arbetar aktivt för att klara läkarförsörjningen på både kort och lång sikt. En satsning har därför gjorts på utlandsrekrytering och fram till idag är 24 läkare kontrakterade inom VO Internmedicin. Inom VO Re- hab/reuma pågår rekrytering av utländska läkare för att klara läkarbeman- ningen. Lönekostnader under introduktion och språkutbildning uppgår till 4,3 mkr av underskottet. Rekryteringsinsatserna kommer succesivt att minska behovet av inhyrda läkare med början hösten 2013.

(20)

Planerad omstrukturering av slutenvården vid Kiruna sjukhus har försenats på grund av ombyggnation och planerade personaleffektiviseringar har därför inte kunnat genomföras. Enstaka enheter har ökade personalkostnader på grund av brister i personalplaneringen. Flera enheter har ökade kostnader för timvikarier och övertid pga ökande sköterskebrist.

Inhyrd personal (-13,3)

Underskottet för inhyrd personal uppgår till 13,3 mkr vilket är 2,7 mkr sämre än motsvarande period föregående år. Den största delen av underskottet är kostnader för att klara behovet av jourbemanningen samt läkarbristen inom främst lungmedicin och reumatologi. Divisionens kostnader för inhyrd perso- nal kommer att minska under andra halvåret 2013 då inhyrd personal växlas ut mot nyrekryterad personal.

Läkemedel (recept 0,6 slutenvård -7,6)

Underskottet för läkemedel uppgår till totalt 7,0 mkr vilket är 13,0 mkr bättre än motsvarande period föregående år. Kostnader för receptläkemedel visar ett litet överskott. Resultatförbättringen är 12,1 mkr jämfört med motsvarande period föregående år och kan huvudsakligen härledas till minskade kostnader för blödarpreparat (färre dygnsdoser av ett dyrt preparat). Underskottet för läkemedel i slutenvård uppgår till 7,6 mkr. Orsaken är ett ökat antal behand- lingar inom cancersjukvård (cytostatika) inom lungmedicin, gastro och hema- tologi. Av underskottet är 2,3 mkr kostnader för cytostatika som ordineras utanför divisionens ansvarsområde och som därmed inte är möjliga att på- verka.

Riks/region (8,0)

Divisionens långsiktiga arbete med syfte att vårda patienter på rätt vårdnivå genom hemtagning inom hematologi och kardiologi har börjat ge resultat.

Labundersökningar (-6,0)

Divisionen kan inte balansera kostnaderna för laboratoriemedicin. De sparåt- gärder som genomförts inom division diagnostik har medfört en reell prisök- ning och ökade kostnader för vår verksamhet. Följsamhet till nationella rikt- linjer och prioriteringssystem inom det akuta omhändertagandet bidrar också till underskottet.

Prognos

Divisionens prognos visar ett underskott på 78,4 mkr vilket avviker med mi- nus 38,6 mkr från divisionens resultatmål för 2013.

Det prognostiserade resultatet består avföljande poster;

 Läkemedel, -32 mkr

 Egen personal, -22,8 mkr

 Inhyrd personal, -33,1 mkr

 Laboratorieundersökningar, -15,8 mkr

 Överskott för vårdavgifter (10,2 mkr), köp av riks-/regionsjukvård (6,8 mkr), övriga ersättningar (8,3 mkr)

I prognosen har divisionen inte beaktat ersättningen från kömiljarden som be- räknas utgå för beviljade merkostnader (0,8 mkr).

(21)

Uppföljning av sparåtgärder

De planerade sparåtgärderna för 2013 uppgår till 25 mkr. Enligt prognosen bedöms 8,7 mkr netto effektueras under året då flera av åtgärderna innebär kortsiktigt ökade kostnader under 2013. Årets stora satsning i form av pro- cess- och lönekostnader för utlandsrekryterade läkare är nödvändig för att kunna sänka kostnaderna 2014 och framåt.

Verksamheterna har ett antal huvudstrategier för att sänka kostnaderna men det är inte tillräckligt för att nå en ekonomi i balans vid utgången av 2014.

Ytterligare åtgärder utöver nuvarande strategier behöver snarast identifieras och vidtas. Bedömningen är att endast en del av kostnadsminskningen kan ske med hjälp av utveckling och effektivisering. Om divisionen ska klara en bud- get i balans måste uppdraget tydligare definieras och begränsas vilket förut- sätter medicinska prioriteringar och beslut både på divisions- och landstings- nivå.

Uppföljning av sparåtgärder

Mkr Beslutade sparåt-

gärder enligt divis- ionsplan 2013

Effekt av sparåtgärder aktuell period

Effekt av sparåtgärder enligt prognos för

2013

VO Internmedicin 16,0 2,0 2,9

VO Rehab/Reuma 6,0 0,4 2,0

VO Barnsjukvård 2,5 2,0 3,3

VO Divisionsgemensamt 0,5 0,5 0,5

Summa 25,0 4,9 8,7

Investeringar

Kalkylbelopp Utfall

Planerade investeringar - beslut 2013

4,2 1,6 1,6 2,6 3,7

Övriga investeringar- beslutade före 2013, effektuerade 2013

0,7 0,7 0,6 0,1 0,7

Hjälpmedel (ev) 0

Summa 0,7 2,3 2,2 2,7 4,4

Beräknad årsprognos på investeringar Kvarvarnde ram

av tidigare års beslutade ram Summa

beslutad ram 2013

Investeringar (Mkr) Årets investeringsutgifter Kvarvarande

investeringsutrym me av beslutad ram

(22)

Utöver ovanstående investeringar behandlar koncernledningen ett ärende om investeringsbehovet för en ny dialysenhet i Gällivare.

God vård

Kartläggning och analys av vårdprocesser Barnsjukvård – Neuropsykiatrisk utredning - ADHD

Planering pågår för analys av vårdprocessen ADHD för barn och ungdomar.

Avsikten är att belysa hela processen, dvs även där primärvården är involve- rad, skola och sedan övergången till vuxensidan. Det praktiska arbetet har inte startat.

Rehabilitering/Reumatologi – Demens

En projektgrupp är tillsatt och kartläggningen av processen är påbörjad i maj.

Delrapport beräknas vara klar i juni och slutrapport i oktober.

Rehabilitering/Reumatologi – Palliation

Kartläggning och beskrivning av processen Palliativ vård inom slutenvård är påbörjad.

Intermedicin - Stroke

Kartläggning och analys av strokeprocessen är genomförd och förbättringsåt- gärder är identifierade. Utvecklingsarbetet pågår.

Intermedicin - Hjärtinfarkt

Kartläggning och analys av hjärtinfarktprocessen pågår.

Tillgänglighet

Divisionen totalt 73% Divisionen har sedan semesterperioden 2012 haft problem med att klara tillgänglighetskravet. För januari månad 2013 var an- delen väntande på nybesök < 60 dagar 67% (grundkravet). Divisionen har sedan februari klarat målet 70% både när det gäller grundkravet och den fak- tiska väntetiden. De verksamheter som har fortsatta problem med att nå målet är främst Lungmedicin, Kardiologi, Neurologi och Reumatologi.

Divisionens satsning på utlandsrekrytering är ett led i att nå en god tillgäng- lighet. Inom divisionen arbetas det också med en förbättrad produktionsplane- ring med syfte att nå en jämn produktion under hela året och att klara till- gänglighetsmålen.

(23)

Lungmedicin 34% Lungmedicin har rekryterat fyra utländska läkare som succesivt går in i produktion under 2013. Förstärkningen på läkarsidan för- väntas ge effekter på tillgängligheten under hösten 2013. Lungmedicin arbetar också med förbättrad produktionsplanering.

Kardiologi 71% En översyn av arbetsorganisationen har gjorts och en kö- kortningsaktivitet är genomförd under våren 2013. Sedan Internmedicin tog över Klinfys, som också förstärkts med spetskompetens, har flödet för dia- gnostiken förbättrats. Verksamheten arbetar också för en förbättrad produkt- ionsplanering.

Neurologi 55% Fyra utländska läkare är rekryterade som succesivt går in i produktion under 2013. Förstärkningen förväntas ge effekter på tillgänglig- heten under hösten 2013. Neurologin arbetar också för en förbättrad produkt- ionsplanering.

(24)

Reumatologi 63% Läkarbristen inom reumatologin gör det svårt att klara tillgängligheten. Rekrytering av reumatologer från Ungern pågår och mottag- ningen har genomfört uppdragsväxling (från läkare till sjuksköterska) och gjort en översyn av sina processer. Under maj månad genomförs kökortnings- insatser med extra mottagning utanför ordinarie arbetstid.

Barn- och ungdomsmedicin 82%, Barn- och ungdomsspykiatri 98% Hela verksamhetsområdet Barnsjukvård har en mycket god tillgänglighet. Tillgäng- lighetskraven innebär dock att besöken för kroniska patienter hela tiden måste bevakas och anpassas till behovet.

Säker vård

Patientsäkerhetsarbete

I divisionens patientsäkerhetsplan finns ett antal uppföljningsparametrar, bl a PPM-mätningarna som genomförs två gånger per år. PPM-mätningen för

(25)

trycksår som genomfördes 5 mars 2013 visar att andelen patienter med tryck- sår har minskat från 17,8 % till 11,3% sedan hösten 2012.

Divisionens månadsvisa följsamhetsmätningar visar fortsatt goda resultat:

klädregler 92% , basala hygienrutiner 76%.

NLLs grundläggande patientsäkerhetsutbildning för all personal genomförs i divisionens verksamheter.

Läkare och sjuksköterskor på Barnmedicin i Sunderbyn har utbildats i VAS läkemedelsmodul. Ordination i modulen har startat på avdelning 44 och vid Neonatalavdelningen med målsättningen ”Kvalitetssäkrade läkemedelsordinat- ioner som uppfyller Socialstyrelsens krav på fullständighet”.

Utveckling av länsgemensamma behandlingsrutiner Divisionsledningen beslutade hösten 2012 att alla relevanta enheter inom di- visionen ska delta i det svenska palliativregistret. Som ett led i detta kommer en samordnare att vara verksam på Sunderby sjukhus under tiden maj-dec 2013. Samordnarens roll är att bilda och leda nätverk, utbilda i registerfrågor som verksamhetsenkäter, registreringar och utdata. Denna satsning förväntas öka täckningsgraden i palliativregistret och ge underlag till förbättringsar- beten.

Barnsjukvården arbetar inom nätverket Hab i Norr för länsgemensamma ruti- ner och behandlingsprogram inom barnhabiliteringen. Motsvarande arbete har påbörjats inom barnpsykiatrin med att ta fram vårdprogram för ätstörning, depression och ångest.

HÖK för psykogeriatrik är fastställd och implementeras i länet. Höken be- skriver samverkan mellan geriatriken, internmedicin och vuxenpsykiatrin för personer med förvirringstillstånd resp. personer med BPSD, beteendemässiga symtom vid demens. Geriatriken kommer tillsammans med psykiatrin att verka som kompetensstöd för övriga kliniker i länet som omhändertar dessa patienter.

Inom kardiologin pågår ett aktivt arbete med att utveckla länsgemensamma vård- och behandlingsrutiner. Det pågår också ett större utvecklingsprojekt inom invasiv kardiologi som syftar till att konstituera dygnet runt verksamhet-

(26)

en vid Sunderby sjukhus samt öka kvaliteten och anpassningen till de nation- ella hjärtriktlinjerna i hela länet.

Konsultationsverksamhet länsspecialiteter

VO IM Ser över samtliga medicinska specialiteter och subspecialiteter utifrån ett nivåstruktureringsperspektiv. I det sammanhanget diskuteras och beslutas vilken verksamhet som ska centraliseras till Sunderby sjukhus, vilken verk- samhet som ska vara utlokaliserad till länsdelssjukhusen osv.

 Infektion genomför utlokaliserade infektionsronder på alla länsdelssjuk- hus. Åtgärden syftar till att öka kvaliteten på omhändertagandet och minska förskrivningen av antibiotika för att hejda spridningen av multire- sistenta bakterier i länet.

 Njurmedicinsk mottagning inklusive dialysmottagning finns nu på samt- liga sjukhus i länet.

 Hudsektionen planerar utlokaliserad hudmottagning på alla länsdelssjuk- hus med start i Kiruna hösten 2013.

 Utlokaliserad neurologisk mottagning ska ske på samtliga sjukhus senast under första halvåret 2014.

Engagerade medarbetare

Under perioden har antalet årsarbetare i divisionen ökat. Utökad PCI- verksamhet, övertagande av delar av klinisk fysiologi, utlandsrekryteringar samt start av ny dialysenhet i Kiruna är del av förklaringen. Det finns ett stort rekryteringsbehov av grundutbildade sjuksköterskor och bristsituationen har medfört en ökning av övertid och timvikarier. Det finns också brister i perso- nalplanering och ledarskap på enstaka enheter. En satsning på stöd och ut- bildning för personalansvariga chefer kommer att genomföras under hösten 2013.

Kompetensförsörjning

Divisionen har genomfört en kompetensförsörjningsstudie med stöd av extern

(27)

har åtgärder vidtagits med syfte att förbättra läkarförsörjningen och minska beroendet av hyrläkare. Läkarbrist som täcks med inköpta veckovisa stafetter är ett av de största hindren mot kontinuitet. Det gäller framför allt inom om- rådena hudsjukvård, neurologi, nefrologi, kardiologi, lungmedicin och intern- medicin. Drygt tjugo läkare har rekryterats, en del finns redan på plats och övriga är på väg in.

Divisionen arbetar också aktivt med att stödja frågan om en central enhet för korttidsrekrytering i landstinget. Inför sommaren 2013 är rekryteringsläget ansträngt vilket innebär att såväl kostnader för inhyrd personal samt sommar- förmåner beräknas öka jämfört med föregående år.

Frisknärvaro / Sjukfrånvaro

Frisknärvaron visar en försiktigt positiv trend och och är i medeltal 70% för divisionen. Sjukfrånvaron har ökat något under året första kvartal och divis- ionen når inte målvärdet 3%.

Sommarplanering 2013

Trots bättre sommarplanering enligt de nya rutinerna är bemanningsläget an- strängt inför sommaren. Sjuksköterskebristen har gjort det svårt att rekrytera vikarier men i nuläget beräknas inte kostnaderna för sommarförmåner och övertid öka jämfört med fjolåret.

Divisionen övriga pågående utvecklingsarbeten och strukturförändringar

 Ny slutenvårdsstruktur på Medicin- och rehabiliteringskliniken vid Gälli- vare sjukhus som syftar till att öka kvaliteten och effektiviteten på den slutenvård som bedrivs vid sjukhuset.

 Utvecklingsarbete med syfte att förbättra den hematologiska intensivvår- den och sänka kostnaderna för regionvård med hjälp av hemtagning av regionvård av viss eftervård.

 Hemtagning av plasmaferesbehandling till Sunderby sjukhus

 Etablering av ett trafikmedicinskt centrum i Kalix

 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer om att minska dödligheten i hjärtstopp utanför sjukhus

 Införande av ny jourstruktur i Kiruna sjukvårdsområde som syftar till att öka kvaliteten på det akuta omhändertagandet bland annat genom att öka kompetensnivån i första linjens läkarjour

 Påbörjad översyn av jourstrukturen i östra Norrbotten som syftar till att anpassa nuvarande jourstruktur till förändrade förutsättningar

 Integrering av Klinisk fysiologi med övrig kardiologisk verksamhet

 Konstituera etableringen av en akutläkarstruktur vid Piteå sjukhus.

 Divisionen driver flera frågor om att konkret förbättra omhändertagandet av de mest sjuka äldre där utmaningen är att få till stånd åtgärder som ger positiva resultat för både den enskilde patienten och för flödet. Bl a har breddinförande av förstärkt utskrivningsprocess i hela länet startat. Syftet är att identifiera fokuspatienterna, förbättra kvaliteten på utskrivnings- processen och minska onödiga återinläggningar

 Ombyggnation och förbättringar av dialysmottagningen vid Gällivare sjukhus

(28)

Månadsrapport Division Vuxenpsykiatri

Ekonomiskt resultat

Periodens resultat

Perioden januari till april redovisar divisionen ett överskott med +0,7 mkr jämfört med budget, vilket är 9,2 mkr bättre än föregående år. Intäkterna är 6,5 mkr bättre än budget (+ 3,8 mkr jämfört föregående år), varav intäkter för utomlänspatienter är + 3,3 mkr.

Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 10,0 mkr (6,4 mkr föregående år). Kostnaderna för egen personal har en budgetavvikelse på 7,9 mkr, till följd av vakanser. Vårdkostnader för utomlänsvård avviker med - 2,8 mkr.

Årsprognos

Årsprognosen pekar mot ett underskott på - 15,9 mkr. Patientintäkterna be- döms bli ca 10,8 mkr bättre än budget (varav 4,5 mkr avser utomlänspatien- ter). Bristen på läkarspecialister är fortfarande betydande, vilket medför att kostnaderna för inhyrda läkartjänster beräknas uppgå till 29,7 mkr (23 mkr förgående år). Kostnader för egen personal bedöms ge ett överskott med +9,6 mkr jämfört med budget. Här pågår flera rekryteringar, som dock inte ger fulla kostnadsmässiga genomslag detta år.

Nettokostnad per verksamhets-

område (mkr) Ack

Utfall Ack

Utfall Avvikelse

mot budget Prognos Avvikelse prognos budget

1304 1204 1304 1312 1312

Psykiatrin länsgemensamt -17,9 -20,5 1,4 -57,2 -1,2 Psykiatrin Gällivare -17,9 -19,2 1,7 -54,2 1,4

Psykiatrin Piteå -21,4 -20,4 -0,3 -62,5 -2,8

Psykiatrin Sunderbyn -52,1 -52,4 -0,3 -156,1 -9,0 Divisionsgemensamt 109,8 104,0 -1,8 314,2 -4,3

Totalt 0,7 -8,5 0,7 -15,9 -15,9

(29)

Investeringar

Kalkylbelopp Utfall Planerade

investeringar - beslut 2013

1,3 0 1,3 0,7 0,6 1,3

Övriga investeringar- beslutade före 2013, effektuerade 2013

0 0 0 0 0

Hjälpmedel (ev) 0 0 0

Summa 1,3 0 1,3 0,7 0,6 1,3

Beräknad årsprognos på investeringar Kvarvarnde ram

av tidigare års beslutade ram Summa

beslutad ram 2013

Investeringar (Mkr) Årets investeringsutgifter Kvarvarande investeringsutrym me av beslutad ram

Investeringsramen kommer att användas enligt plan.

Uppföljning av sparåtgärder

Med utgångspunkt ifrån projektet Islossning har divisionen fastställt tre hu- vudstrategier som ligger till grund för arbetet de kommande åren och som till- sammans kommer att bidra till ekonomi i balans senast år 2014.

- Rekrytering och kompetensutveckling - Uppföljning av kvalitet

- Kunskapsbaserad och jämlik vård

Divisionens spareffekter uppstår i resultatet av de åtgärder som genomförs inom ramen för strategierna.

Beslut om utlandsrekrytering av specialistläkare har tagits och kommer att påbörjas snarast möjligt. Med start 2014 kommer vi att se en reducering av kostnaderna för inhyrda läkartjänster.

Verksamhet

Registrerade patientbesök Utfall

1304

Utfall 1204

Föränd- ring procent

Utfall 1212

Andelar K / M

Psykiatrin länsgemensamt

- Läkarbesök 42 49 -14,3 173 22 / 78

- Sjukvårdande behandlingar 410 550 -25,4 1 640 27 / 73 sjuksköterska 326 517 -36,9 1 469 26 / 74

skötare 42 11 118 36 / 64

paramedicin 27 20 48 58 / 42

Psykiatrin Gällivare

- Läkarbesök 655 478 37,0 1 743 48 / 52

- Sjukvårdande behandlingar 2 815 2 842 -0,9 7 800 61 / 39 sjuksköterska 959 834 15,0 2 547 41 / 59 skötare 1 382 1 320 4,7 3 589 54 / 56 paramedicin 468 688 -32,0 1 664 65 / 35 Psykiatrin Piteå

- Läkarbesök 1 384 1 447 -4,4 4 165 59 / 41 - Sjukvårdande behandlingar 7 303 6 138 19,0 16 308 66 / 34 Sjuksköterska 2 289 1 470 55,7 3 652 72 / 28 skötare 2 142 2 181 -1,8 5 584 56 / 44 paramedicin 2 832 2 524 12,2 7 072 72 / 28 Psykiatrin Sunderbyn

(30)

- Läkarbesök 2 643 2 500 5,7 7 781 50 / 50 - Sjukvårdande behandlingar 9 379 9 360 0,2 27 295 66 / 34 sjuksköterska 3 859 3 127 23,4 10 498 66 / 34 skötare 2 607 2 860 -8,8 7 902 58 / 42 paramedicin 2 854 3 325 -14,2 8 786 73 / 27 Totalt division Vuxenpsykiatri

- Läkarbesök 4 724 4 474 5,6 13 620 53 / 47 - Sjukvårdande behandlingar 19 907 18 890 5,4 53 043 65 / 35 sjuksköterska 7 433 5 948 25,0 18 166 65 / 35 skötare 6 173 6 331 -2,5 17 193 57 / 43 paramedicin 6 301 6 611 -4,7 17 684 72 / 28 Fortsatt ökning av läkarbesök och totalt antal sjukvårdande behandlingar.

Uppföljning av divisionens mål och strategier Strategier

Rekrytering och kompetensutveckling Divisionens arbete är indelat i två huvuddelar;

- vidta åtgärder för långsiktigt hållbara läkarrekryteringar som minskar behovet av inhyrda läkare

- upprätta handlingsplan för kompetensutveckling av alla yrkesgrup- per, samt lägga grunden till en rekryteringsfrämjande organisations- kultur med tydlig utbildnings- och karriärplanering

Uppföljning av kvalitet samt Kunskapsbaserad och jämlik vård När det gäller insatser utifrån strategierna ”Uppföljning av kvalitet” och

”Kunskapsbaserad och jämlik vård” redovisas detta som integrerade delar under rubrikerna Attraktiv region, God hälsa och God vård.

”Uppföljning av kvalitet” omfattar i huvudsak arbetet med systematisk upp- följning, kvalitetsregister och den nationella psykiatrisatsningen. ”Kunskaps- baserad och jämlik vård” tar sin utgångspunkt i divisionens tre huvudproces- ser:

 Att ge vård till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.

 Att ge vård till personer med depression och ångestsyndrom.

 Att ge vård till personer med missbruks- eller beroendeproblematik.

Insatser rörande patientsäkerhet utgår också i stor utsträckning från denna stra- tegi.

Attraktiv region

Psykiatrins vecka

Planering för Psykiatrins vecka är påbörjad och representanter från NSPH, hälso- och sjukvården samt länets kommuner kommer att träffas i juni för att planera aktiviteter som ska genomföras under uppmärksamhetsveckan. Vux- enpsykiatrin har det samlade ansvaret för veckan som preliminärt kommer att genomföras under vecka 41.

(31)

Brukarmedverkan

Samverkan med länets brukar- och anhörigorganisationer genom nätverken Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) och Brukarrådet LEVA (or- ganisatorisk plattform för regional samverkan inom beroendevården) är ange- läget för vuxenpsykiatrins patienter, brukare och närstående. Divisionen stöd- jer aktivt nätverken och ser det som betydelsefullt med kontinuerlig och nära dialog med företrädare för dessa. Förutom dessa nätverk finns kampanjen

”Hjärnkoll” med attitydambassadörer som kan bistå med de egenerfarnas be- rättelser.

God hälsa

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder – tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matva- nor.

Enligt statistik från första tertialen har Vuxenpsykiatrin kommit igång bra med registrering av patienternas levnadsvanor. Divisionen är tillsammans med primärvården de som kommit igång med registrering av alla fyra levnadsva- norna.

En expertgrupp arbetar med att ta fram en handläggningsöverenskommelse utifrån riktlinjerna som beräknas vara klara innan sommaren. Därefter blir det aktuellt med diskussioner om divisionens fortsatta arbete med de sjukdoms- förebyggande metoderna.

God vård

Patientenkäten

Under hösten 2012 deltog vuxenpsykiatrin i en nationell patientenkät som kommer att återkomma vart annat år. För att bättre kunna följa patienternas uppfattning om till exempel bemötande och information gör divisionen egna mellanårsmätningar. En enkät delades ut under vecka 16 och 17. En ny en- kätutdelning kommer att ske vecka 42 och 43. Enkäten har tagits fram i sam- verkan med brukarorganisationerna via Nationell samverkan psykisk hälsa (NSPH).

Deltagande i och inrapportering till de psykiatriska kvalitetsregistren

Inom den psykiatriska verksamheten finns tio nationella kvalitetsregister: Bi- polär, BUSA, PsykosR, RIKSÄT, RättspsyK, ECT, SBR, LAROS, SÖK samt Kvalitetsstjärnan2.

I de psykiatriska kvalitetsregistren registreras uppgifter kring patienters psy- kiatriska problem, viktiga somatiska och sociala förhållanden samt behand- lingar och behandlingsresultat. En mycket stor andel av psykiatrins patienter

2 BipoläR – bipolär affektiv sjukdom, BUSA – behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD, PsykosR – psykosvård, RIKSÄT – specialiserad ätstörningsbehandling, RättspsyK – Rättspsykiatriskt kvalitetsregister, SBR – Svenskt beroenderegister, LAROS - Läkemedels- assisterad rehabiltering av opiatberoende, SÖK – Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar som konstaterats/misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, ECT - Kvali- tetsregister ECT, Kvalitetsstjärnan – Uppföljningsverktyg för att följa behandlingsresultat och vårdkvalitet.

(32)

har samsjuklighet (flera olika psykiatriska tillstånd samtidigt), vilket kan in- nebära registrering i flera olika register för specifika diagnosområden eller behandlingsåtgärder.

Psykiatrins kvalitetsregister är under utveckling på nationell nivå och kommer att utgöra en viktig källa för information om verksamhetens kvalitet.

Grundtanken med kvalitetsregistren är att de uppgifter som registreras ska användas på ett sådant sätt att de blir ett redskap för såväl lokala enheter som hela verksamheter för kontinuerlig verksamhetsuppföljning och kvalitetsut- veckling.

I diagrammet nedan redovisas antal registreringar per 1000 invånare för riket och för respektive landsting t o m mars 2013. Som framgår av diagrammet ligger Norrbotten på sjunde plats i riket.

Antal registreringar som görs av psykiatrin i länet och utvecklingen över tid de senaste nio åren framgår av diagrammet nedan.

Från den nationella psykiatrisatsningen ”PRIO Psykisk ohälsa – plan för rik-

(33)

stationsbaserade medel till de landsting som lyckas väl i arbetet med kvalitets- registren. Det är angeläget för divisionen att även framöver prioritera arbetet med att rapportera aktuella patienter till tillämpligt kvalitetsregister.

Vuxenpsykiatrin deltar sedan i höstas tillsammans med psykiatrin i Örebro läns landsting och psykiatrin i Region Skåne i ett nationellt pilotprojet som syftar till att utveckla arbetet med inrapportering och analys av kvalitetsregis- terdata. Utvecklingsarbetet handlar bland annat om att göra en samlad analys med syfte att öka täckningsgraden i de olika registren och identifiera möjlig- heter och hinder för registrering.

AKKA- projektet

Divisionen medverkar i AKKA-projektet (användbara kvalitet och kostnadsa- nalyser)som leds av KCP (Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kva- litetsregister) och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) där målet är att följa både kvalitet och kostnader då kvalitetsregister och KPP (Kostnad Per Patient) samkörs. Projektet avslutas i oktober 2013 och fram till dess skall olika uppföljningsanalyser tas fram.

Uppfyllande av vårdgarantin

Samtliga verksamhetsområden har arbetat med väntetiderna samt administra- tiva rutiner kring dessa, vilket gett resultat. Sunderbyn har sedan årsskiftet ändrat arbetsmetoder för nyinkomna vårdbegäran vilket har resulterat i snabbare handläggningstider och besök. Piteå och Gällivare har sedan tidigare haft korta handläggningstider. Ovan sammantaget ger vår höga tillgänglighet.

När det gäller uppfyllande av ”kömiljarden” (andel patienter med väntetid max 60 dagar) klarar vuxenpsykiatrin i april 70 procent. Detta är en lägre andel än vad som tidigare redovisats och det sämre resultatet kommer att ana- lyseras närmare för adekvata åtgärder.

Insatser utifrån Patientsäkerhet Nätverk patientsäkerhet

Vuxenpsykiatrins nätverk för patientsäkerhet har startat upp sitt arbete med en nätverksträff i Gällivare. Områden som diskuterades var införande av kommunikationsmodellen SBAB, datauttag/statistik ur avvikelsehanteringssy- stemet Synergi samt information om SKL:s och regeringens Patientsäkerhets- överenskommelse 2013. Nätverket planerar att ha fyra träffar per år.

För att ytterligare understryka vikten av systematiskt arbete och uppföljning av insatser när det gäller patientsäkerhetsfrågor kommer frågor rörande pati- entsäkerhet att vara en stående punkt vid divisionens ledningsmöten.

Utbildning riskanalys

Landstinget har för andra gången anordnat en utbildning i riskanalys enligt metoden HFMEA. Från vuxenpsykiatrin deltog en psykiatrisjuksköterska från psykiatrin Gällivare och en sjukgymnast från Länsgemensam psykiatri i Öje- byn. I utbildningen ingår en grundläggande metodikgenomgång samt att ge- nomföra en riskanalys på en process från deltagarnas egen verksamhet. I kursledningen fanns representation från vuxenpsykiatrin.

(34)

Insatser utifrån Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizo- freniliknande tillstånd

Divisionen har två processledare som sedan augusti 2012 arbetar i Norrbotten och Västerbotten med att sprida kunskap om, och stödja enheter i länen med implementering av Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizo- freni och schizofreniliknande insatser 2011. Projektet, vars uppdragsgivare är Socialdepartementet, går under namnet ”Bättre psykosvård” och är kopplat till kvalitetsregistret PsykosR. Projektet startade i november 2011 och plane- ras pågå fram till och med slutet av 2014. Projektets intressenter är primärt landstingets enheter som bedriver psykosvård, kommuner (ett flertal av de nationella riktlinjerna är ett delat ansvar för socialtjänsten och hälso- och sjukvården), brukarorganisationer och patientföreningar.

Med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna för patientgruppen pågår parallellt i Luleå ett regionalt utbildning- och utvecklingsarbete under namnet Projekt IVAR. Projektet drivs i nära samverkan mellan socialtjänsten och Vuxenpsykia- trin Sunderbyn. Kommunförbundet Norrbotten och Vuxenpsykiatrin ansvarar för att för att sprida Ivars arbete i övriga länet.

En för projektet prioriterad insats är ”Ett självständigt liv” (ESL), som är en me- tod för social färdighetsträning. Totalt 167 personer har erhållit grundutbildning i metoden, varav 136 från kommunen och 31 från landstinget. För att säkerställa implementeringen har ett nätverk för metodstödjare i ESL byggts upp och idag har samtliga enheter tillgång till metodstödjare i ordinarie drift. Vidare har det genomförts utbildningar i Psykopedagogisk intervention (PPI) riktad till familjer och Integrerad psykologisk terapi-kognitiv (IPT-k), ett träningsprogram för per- soner med allvarlig kognitiv funktionsnedsättning. Ett 20-tal personer från lands- tinget och från fem kommuner, har utbildats i PPI samt i IPT-k, 16 personer från landstinget och fem kommuner. Utöver utbildningsinsatser har ett antal föreläs- ningar getts med fokus på bemötande, återhämtningsprocessen och läkemedels- behandling.

Projekt IVAR har på ett värdefullt sätt bidragit till en ökad samverkan mellan kommun och landsting, något som är en grundläggande förutsättning för imple- mentering av psykosociala insatser för schizofreni och schizofreniliknande till- stånd. En inspirationsdag för fortsatt arbete där erfarenheter från både Projekt Bättre psykosvård och IVAR planeras därför till hösten. Inbjudan kommer att riktas till landstinget, samtliga länets kommuner, brukarorganisationer, anhörig- föreningar och patientorganisationer.

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Inom ramen för strategin Kunskapsbaserad och jämlik vård i länet har ett ar- bete påbörjats för att ta fram ett vårdprogram för personer med depression och ångestsyndrom. Under våren har en kartläggning gjorts, bland annat via intervjuer med företrädare för allmänpsykiatrin samt journalgranskning.

Vårdprogrammet ska färdigställas och implementeras under hösten. En ex- pertgrupp ska bildas för att bland annat sammanställa en handläggningsöver- enskommelse för ansvarsfördelning mellan primärvård och vuxenpsykiatri.

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för missbruks- och beroende-

Şekil

Updating...

Referanslar

Updating...

Benzer konular :