• Sonuç bulunamadı

Finansplan 2014-2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Finansplan 2014-2016"

Copied!
9
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

Finansplan 2014-2016

Landstingsfullmäktige den 20-21 november 2013

(2)

Inledning

Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2013 en strategisk plan med tre års- budget för åren 2014-2016. I treårs planen anges landstingets vision och strategiska mål för planeringsperioden. Budgeten innehåller även beslut om skattesats och ekonomiska ramar för områdena hälso- och sjukvård, kultur och regional utveckling samt politiks verksamhet.

Finansplanen är en uppdatering av de övergripande ekonomiska förhållan- dena samt en redovisning av nu aktuella ramar under perioden 2014-2016.

Ekonomi

Samhällsekonomin

De senaste årens konjunkturnedgång har slagit mot den svenska ekonomin.

BNP ökade enbart 1,3 procent år 2012 och hittills under 2013 har BNP ut- vecklats svagt. Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att konjunktur- läget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. De bedömer att BNP växer med 0,8 procent 2013 och nästa år med 2,7 procent och med 3,6 procent 2015.

Förklaringen är en förbättring på arbetsmarknaden, sysselsättningen börjar förbättras en bit på 2014 och 2015 och 2016 växer sysselsättningen med 1,5 till 2,0 procent. Tillväxten i svensk ekonomi beror till stor del på inhemsk efterfrågan – såväl konsumtion och investeringarna växer. En viss återhämt- ning bedöms också ske internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader blir lägre än tillväxten i Sverige.

Ekonomiska förutsättningar jämfört med de i strategiska planen 2014-2016

Befolkningen

I december 2012 hade Norrbotten 248 637 invånare vilket var en ökning med 92 personer under 2012. Under första halvåret ökade befolkningen med 275 personer jämfört med samma period 2012.

I de ekonomiska beräkningarna antas att befolkningen förändras enligt Sve- riges Kommuner och Landstings trendframskrivning. Det innebär att i be- räkningarna finns ca 120 invånare fler per år 2014 - 2016 än i den strategiska planen.

Skatter, utjämning och generella statsbidrag

Efter en relativt stark skatteunderlagstillväxt 2012 avtar ökningstakten 2013 och 2014 till kring tre procent årligen för att blir bättre 2015 och 2016 enligt bedömning av Sveriges Kommuner och Landsting. Förbättringen förklaras i stor utsträckning av utvecklingen på arbetsmarknaden.

Statens bidrag till landstingssektorn består i allt väsentligt av kommunaleko- nomisk utjämning och bidraget till läkemedel.

Systemet för kommunalekonomisk utjämning omfattar:

 inkomstutjämningsbidrag

 mellankommunal kostnadsutjämning

 strukturbidrag

 reglerings post (regleringsbidrag eller-avgift)

(3)

Regleringsavgiften påverkas av de eventuella satsningar regeringen gör samt av effekter av finansieringsprincipen mellan staten och landstingen. Om inga obundna medel tillförs landstingen innebär det att en större andel av anslaget tas i anspråk av inkomstutjämningen.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås följande ändringar:

 Sänkt kompensationsgrad i inkomstutjämningssystemet för avgiftsbeta- lande landsting, vilket i praktiken innebär att inkomstutjämningsavgiften för ett landsting minskar. Därmed påverkas reglerings posten negativt och detta påverkar alla landsting. För att kompensera övriga landsting ökas strukturbidraget för alla landsting utom det landstinget som får sänkt av- gift.

 Regleringar enligt finansieringsprincipen avser en ökning för att lands- tingen får ansvar för hälso- och sjukvård för personer som finns i landet utan nödvändiga tillstånd samt för patientrörlighet. Reglerings posten ökas också p g a höjt grundavdrag för pensionärer eftersom landstings- skatten då minskar. Posten minskas med ett utjämningsbelopp enligt avtal mellan Danmark och Sverige.

 Förslagen i departementspromemorian avseende utjämningssystemet är nu inarbetade i budgetpropositionen, vilket innebär:

 I kostnadsutjämningen ändras den så kallade hälso- och sjukvårdsmo- dellen, vilket för Norrbotten innebär en minskad intäkt på 754 kr /invånare eller 180 mkr jämfört med om nuvarande modell gällt 2014.

 Strukturbidraget minskas med högst 0,11 procent av det egna uppräk- nade skatteunderlaget, vilket för Norrbotten innebär en minskad intäkt på 202 kr/invånare eller 50 mkr.

 Ett införandebidrag införs så att inget landsting förlorar mer än 250 kr/invånare och år.

Riksdagen har än inte tagit beslut om förändrat utjämningsystem, men för- ändringarna finns i budgetpropositionen och beslut kommer att tas under hösten för att gälla fr o m 2014 varför den minskade utjämningen beaktas i denna plan.

Statsbidrag läkemedel

Statsbidrag för läkemedel regleras i särskilt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Inget avtal finns för 2012 eller 2013. Statsbidra- get fördelas till landstingen enligt en behovsmodell som är baserad på be- folkningsstruktur och socioekonomi. Vidare finansieras läkemedelsbehand- lingar för vissa sjukdomar där behoven är ojämnt fördelade mellan lands- tingen, delvis solidariskt mellan landstingen.

Bedömningen är att statsbidraget för 2013 blir 14 mkr lägre än i strategiska planen, eftersom kostnaderna för läkemedel sjunker. I bidraget för 2013 ingår även statsbidrag avseende 2012. I treårsbudgeten har antagits att det preliminära statsbidraget 2013 även gäller över planperioden utan uppräk- ning.

Särskilda statsbidrag/prestationsbaserade ersättningar

I planen antas att landstinget erhåller sin befolkningsandel av de särskilda

statsbidragen och prestationsbaserade ersättningarna. Åtgärder ska vidtas så

att landstinget får del av sin andel av tillgängliga stimulansmedel.

(4)

Utdebitering

För att finansiera landstingets uppgifter betalar norrbottningarna landstings- skatt. Landstingets utdebitering av skatt uppgår till 10,18 per skattekrona, vilket motsvarar 10,18 procent av den beskattningsbara inkomsten. Utdebite- ringen bedöms vara oförändrad under planperioden.

Sammanfattning

Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges.

2013 2014 2015 2016

Utdebitering kr/skattekrona 10,18 10,18 10,18 10,18

Skatteunderlagsutveckling i riket enligt SKL april 2013 3,4 3,2 4,0 4,7 Skatteunderlagsutveckling i riket enligt SKL okt 2013 3,5 2,9 4,6 5,6 Antal invånare 1 november året innan 248 548 249 174 249 955 250 597

Sveriges Kommuner och Landstings prognos är underlag för bedömning av skatteintäkter och utjämning.

Skatt, utjämning och generella statsbidrag, mkr:

Prognos

2013 2014 2015 2016

Landstingsskatt 4 871 5 011 5 192 5 442

Del- och slutavräkning -20 -8

Summa skatt 4 851 5 003 5 192 5 442

Inkomstutjämning 651 618 640 671

Kostnadsutjämning 448 303 311 321

Strukturbidrag 216 167 167 167

Införandebidrag 161 86 18

Regleringsavgift -58 -63 -83 -115

Bidrag läkemedel 623 614 614 614

Summa statsbidrag och utjämning 1 880 1 800 1 735 1 676

Summa skatt, statsbidrag och utjämning 6 731 6 803 6 927 7 118

Förändring, procent 1,5 1,1 1,8 2,8

Budget

Löne- och prisutveckling Landstingsindex, procentuell förändring mellan åren:

2013 2014 2015 2016

LPIK inklusive läkemedel 1,6 2,1 1,6 2,7

LPIK exklusive läkemedel 2,1 2,7 2,0 3,2

Investeringar

För planperioden 2014-2016 beräknas ram för investeringarna samt den pla-

nerade likviditetsbelastningen enligt nedan. Den relativt höga nivån jämfört

med tidigare är beror främst på investeringar i Sunderby sjukhus. Vid ny-

och omfattande om- och tillbyggnation där landstinget är byggherre avsätts

en procent av den totala byggkostnaden till konstnärlig gestaltning.

(5)

Investeringar 2013-2016:

mkr 2013 2014 2015 2016

Ram:

Överföring från tidigare år 124 157

Investeringar, inklusive investeringar för externa hyrsegäster 380 443 353 453

Investeringar, finansiella 1 1 1 1

Total ram 505 601 354 454

Planerad likviditetsbelastning 330 466 278 431

Upplåning

Landstingsstyrelsen bemyndigas att uppta långfristiga lån upp till 500 mkr under planperioden.

Förändrade kostnader

Kostnaderna för pensioner beräknas bli lägre än vad som antogs i den strate- giska planen mycket beroende på att fastställda basbelopp avviker mot tidi- gare prognoser.

Landstinget får ökade kostnader för hälso- och sjukvård för personer som finns i landet utan nödvändiga tillstånd samt för patientrörlighet.

Översynen av administrationen är genomförd och översynen ger en bespa- ring på 7,5 mkr 2014.

Divisionernas ekonomiska resultat

Divisionernas års prognoser för 2013 pekar på ett underskott på 147 mkr, vilket är 151 sämre än budget. Jämfört med bokslutet 2012 är det en försäm- ring med 12 mkr.

Landstingsstyrelsen antog i mars en reviderad ekonomisk handlingsplan för att nå en ekonomi i balans 2014. Målet för 2013 är 97 mkr i besparingar och divisionerna bedömer att de når 48 mkr. Förutom att de fastställda bespa- ringarna inte bedöms nås påverkas resultatet negativt med 41 mkr beräknat på nettot av andra ökade kostnader och intäkter.

Landstingets hälsocentraler i vårdvalet bedömer att resultatet för året blir ett underskott på 11 mkr vilket är en förbättring med 41 mkr jämfört med 2012.

I resultatet ingår kvarvarande kostnader på drygt 8 mkr avseende hemsjuk- vården. En ändrad viktlista för regionsjukvård gör att kostnaderna för lands- tinget ökar fastän volymerna inte ökar. Antalet elever vid naturbruksskolorna fortsätter att minska mer än vad som antogs i våras.

Ekonomisk bedömning för budgetperioden

Nedan beskrivs förändringar jämfört med Strategiska planen 2014-2016.

Sammantaget beräknas skatteunderlaget vara högre än vad som antogs i planen vilket ger ökade 53 mkr högre skatteintäkter 2014 och 82 mkr högre 2015. Samtidigt minskar inkomstutjämningsbidraget då länet bedöms få en skattekraft som är högre än genomsnittet för riket.

SCB:s uppdaterade underlag för kostnadsutjämningen ger landstinget 7 mkr lägre bidrag 2014 än i planen, men under övriga år i planperioden ökar bi- draget.

Regleringsavgiften bedöms bli drygt 36 mkr lägre än i planen p g a ändringar

enligt finansieringsprincipen.

(6)

De ovan redovisade förändringarna ger följande ekonomiska effekter:

Mkr 2014 2015 2016

Resultat enligt strategisk plan 2014-2016 0 -88 -229

Skatt, utjämning, regleringsavgift 34 61 114

Statsbidrag läkemedel -14 -14 -14

Index 17 51

Pensioner 6 12 12

Patientrörlighet -2 -4 -6

Hälso- och sjukvård till utlänningar utan

nödvändiga tillstånd -12 -8 -8

Besparing administration 7 7 7

Finansiella kostnader pensioner 13 5 7

Resultat exklusive divisonernas underskott 32 -12 -66

Ej definierade åtgärder 142 196

Resultatmål 32 130 130

Sammantaget bedöms resultatet bättre än i den strategiska planen. Men di- visionernas samlade underskott enligt prognosen per augusti för 2013 gör det ytterst angeläget att styrelsen identifierar områden för intäktsökningar och/eller kostnadsreduktioner för att nå fullmäktiges resultatmål.

Ekonomi i balans

Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäk- terna ska överstiga kostnaderna. Uppkommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras.

Kommunallagens balanskrav är uppfyllt till och med 2012. Årsprognosen för 2013påverkas negativt med 241 mkr beroende på förändrad diskonterings- ränta avseende pensionsskulden. I balanskravs utredningen för 2013 åbero- par landstinget synnerliga skäl för denna kostnad. I årsprognosen per augusti bedöms det justerade resultatet bli 159 mkr, vilket innebär att landstingets justerade resultat är positivt och inget negativt resultat finns att reglera från 2013.

Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr

Utfall Prognos

2012 2013

Ingående resultat -7 0

Resultat enligt resultaträkningen 176 -82 Avgår samtliga realisationsvinster

Synnerliga skäl, sänkt ränta på pensionsskuld 241 Synnerliga skäl, omstruktureringskostnader

Utgående justerat resultat 169 159

(7)

Bilaga 1 Resultatbudget/prognos

Prognos

2013 2014 2015 2016

Verksamhetens intäkter 1 227 1 182 1 191 1 194

Verksamhetens kostnader -7 563 -7 724 -7 862 -8 077

Avskrvning -234 -246 -255 -264

Verksamhetens nettokostnad -6 570 -6 788 -6 926 -7 147

Skatteintäkter 4 851 5 003 5 192 5 442

Generella statsbidrag och utjämning 1 880 1 800 1 735 1 676

Resultat före finansiella poster 161 15 1 -29

Finansiella intäkter 50 55 55 56

Finansiella kostnader -293 -38 -68 -93

Varav ändrad diskonteringsränta -241

Årets resultat -82 32 -12 -66

Ej definierade åtgärder 142 196

Resultat -82 32 130 130

Budget Mkr

Finansieringsbudget

Finansieringsbudget med prognos 2013 samt budget 2014-2016. Hänsyn är inte taget till behov av ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans.

Prognos

2013 2014 2015 2016

Den löpande verksamheten

Årets resultat -82 32 -12 -66

Bedömt resultat 2014-2016 divisioner Justering för:

- Avskrivningar 234 246 255 264

- Gjorda avsättningar och långfristiga skulder 385 157 156 190

- Ianspråktagna avsättningar/långfristiga skulder -5 -5 -5

- Pensionsfond (Kortfristiga placeringar) -414 -23 -24 -25

- Ökn/minskn kortfristiga fordringar/skulder 129 81 -34 -29

Verksamhetsnetto 252 488 336 329

Investeringar

Materiella anläggn ingstillgångar -330 -466 -278 -431

Investeringsnetto -330 -466 -278 -431

Ökn/minsk långfristiga fordringar 3 3 3 3

Förändring likvida medel -75 25 61 -99

Likvida medel vid årets början 2 232 2 157 2 182 2 243

Likvida medel vid årets slut 2 157 2 182 2 243 2 144

Budget

Mkr

(8)

Balansbudget

Balansbudget med prognos 2013 samt budget 2014-2016. Hänsyn är inte taget till behov av ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans.

Prognos

2013 2014 2015 2016

Tillgångar

Anläggningstillgångar 2 084 2 301 2 321 2 485

Omsättningstillgångar 4 161 4 128 4 194 4 101

Summa tillgångar 6 245 6 429 6 515 6 586

Skulder och ekeget kapital

Eget kapital 2 558 2 476 2 489 2 458

Årets resultat -82 32 -12 -66

Avsättningar 2 053 2 210 2 366 2 556

Långfristiga skulder 205 200 195 190

Kortfrisitga skulder 1 511 1 511 1 477 1 448

Summa skulder och eget kapital 6 245 6 429 6 515 6 586

Soliditet enligt blandmodellen, procent 40 39 38 36

Budget Mkr

Investeringar

Mkr 2013 2014 2015 2016

Ram:

Överföring från tidigare år 124 157

Investeringar, inklusive investeringar för externa hyrsegäster 380 443 353 453

Investeringar, finansiella 1 1 1 1

Total ram 505 601 354 454

Planerad likviditetsbelastning 330 466 278 431

Landstingsbidrag

2014 2015 2016

Hälso- och sjukvård 6 448 6 590 6 805

Kultur och regional utveckling 296 292 297

Politisk verksamhet 44 44 45

Summa 6 788 6 926 7 147

Budget

Mkr

(9)

Hälso- och sjukvård

2014 2015 2016

Hälso- och sjukvård

Anslag året innan 6 277 6 448 6 590

Prisuppräkning 157 128 205

Förändringar 14 14 10

- Cancervård, hälsosamtal, befolkningsförändringar i vårdval, avskrivningar, patientrörlighet, vård till personer från utlandet utan nödvändiga tillstånd samt besparing administration

Landstingsbidrag 6 448 6 590 6 805

Budget Mkr

Kultur och regional utveckling

2014 2015 2016

Kultur och regional utveckling

Anslag året innan 285 296 292

Prisuppräkning 4 4 6

Förändringar 7 -8 -1

- Kultur, kollektivtrafik, näringspolitik

Landstingsbidrag 296 292 297

Budget Mkr

Politisk verksamhet

2014 2015 2016

Politisk verksamhet

Anslag året innan 43 44 44

Prisuppräkning 1 1 1

Politikerakademi -1

Landstingsbidrag 44 44 45

Budget Mkr

Oförändrat jämfört med Strategiska planen 2014-2016

Referanslar

Benzer Belgeler

Vi har uppdaterat larmplanen för Mobilräddarna så om du finns i närheten av ett hjärtstopp larmas du idag på följande sätt: Om din mobiltelefon positionerats

[r]

1 KARIN SUNDSTRÖM NORRBOTTENS KOMMUNER SOFI NORDMARK REGION NORRBOTTEN PROJEKTLEDARE MIN PLAN.. Checklista för kommunernas socialtjänst, LSS och hälso- och sjukvård vid

I det fortsatta arbetet vill beredningen nyttja fler egna kontakter för att boka dialoger, man vill också anordna fler möten under kvällstid.. Beredning syd är anser att stödet

Beredningen efterfrågar gemensamma regler och riktlinjer för tandvården i länet för att förhindra olika villkor för. medborgarna och främja en likvärdig tandvård

omorganisationen, har lett till att ansvaret för bokning av dialoger i större utsträckning förflyttats till ledamöterna.. Beredning mitt upplever detta som en försämring vilket

Beredningen har träffat norrbottningar via föreningar, skolor och arbetsplatser men även mött privatpersoner och de som besökt beredningens öppna möten.. Vid avstämningar

Beredningen anser att frågeställningarna man använt sig av har varit bra och att både ledamöterna och medborgarna varit engagerade vid dialogtillfällena.. Beredningen anser