Patientfokuserad hälso- och sjukvård

Tam metin

(1)

Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014

Bakgrund

Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. Landstingsfullmäktige fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer i en strategisk plan. I landstingsstyrelsens plan utvecklas och preciseras den strategiska planen som sedan ligger till grund för beställningarna av hälso- och sjukvård. Utformningen av beställningarna sker via beställar- och analysenheten i samverkan med vårddivisionerna.

Allmänt

I den nya organisationen delas närsjukvården in i fem olika områden: Gällivare, Kalix, Kiruna, Luleå- Boden och Piteå närsjukvårdsområde. Beställningen av närsjukvård följs upp genom ett antal

indikatorer inom de perspektiv som återfinns i hälso- och sjukvårdens generella villkor. Resultat för vårdval primärvård presenteras i egen uppföljningsrapport.

ACG och CNI

ACG (Adjusted Clinical Groups) är ett verktyg som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela resurser efter vårdtyngd. Verktyget, som är utvecklat vid Johns Hopkins University i USA, bygger på att de diagnoser som har registrerats under en tidsperiod bakåt i tiden avgör individernas sjuklighet och behovet av insatser från sjukvården.

CNI är ett hjälpmedel som, med utgångspunkt från socioekonomiska förhållanden, identifierar risk för ohälsa och är till hjälp för dimensionering av vårdersättningen. Uppgifterna för CNI hämtas månadsvis från Statistiska centralbyrån (SCB). Variabler:

 Ålder över 65 år och ensamboende.

 Arbetslös eller i åtgärd 16–64 år.

 Ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre.

 Ålder yngre än 5 år.

 Utlandsfödd (Syd- och Östeuropa men ej EU, Asien, Afrika och Sydamerika).

 Person 1 år eller äldre som flyttat in i området.

 Lågutbildad 25–64 år.

Diagram 1. Procentuell fördelning av åldersgrupper i befolkningsunderlag per närsjukvårdsområde.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå

85+ år 75-84 år 65-74 år 40-64 år 7-39 år 0-6 år

(2)

Diagram 2. Fördelning av ACG och CNI per närsjukvårdsområde.

Ålderstruktur samt ACG och CNI skiljer sig något mellan närsjukvårdsområdena. En större andel äldre i befolkningen ger en högre sjuklighet mätt med ACG.

Kalix närsjukvårdsområde har den högsta andelen 65 år och äldre (28 %) samt högst CNI (1,07), Gällivare har högsta ACG-kvoten med 1,11. Piteå närsjukvårdsområde har en relativt sett hög ACG- kvot i förhållande till åldersstrukturen.

Resultat

Indikatorerna presenteras enligt indelningen i hälso- och sjukvårdens generella villkor, primärvården är inkluderad i resultaten per närsjukvårdsområde om inte annat anges. Den nationella patientenkäten genomförs under våren för den specialiserade vården. Resultat kommer i september och presenteras i årsuppföljningen.

Patientfokuserad hälso- och sjukvård

Palliativ vård

I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) § 2b, framgår att patienten ska ges en individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Informationen förmedlas i ett så kallat brytpunktsamtal. I Svenska palliativregistret ska sjukvården rapportera in väntade dödsfall samt huruvida den avlidne i livets slutskede fått ett informerande läkarsamtal. Registret tillåter en eftersläpning på sex månader för av inrapportering vilket gör siffrorna något osäkra, här presenteras siffor för inrapportering under januari-augusti 2014.

För Norrbottens del har täckningsgraden för inrapporterade dödsfall ökat något under året men är fortfarande låg, för perioden ligger andelen inrapporterade dödsfall på 56 % totalt i länet.

Närsjukvården totalt har 435 inrapporterade dödsfall under perioden av dessa har 45 % fått brytpunktsamtal.

0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20

Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt i länet CNI ACG

(3)

Diagram 3. Antal inrapporterade dödsfall i Svenska Palliativregistret som fått brytpunktsamtal jan-aug.

Piteå närsjukvårdsområde ligger bäst till men även där har man bara lyckats genomföra och dokumentera brytpunktsamtal i 57 % av de rapporterade dödsfallen.

En rutin för dokumentation av brytpunktsamtal i VAS är framtagen i Norrbottens läns landsting i syfte att säkra och underlätta informationsöverföringen för palliativa patienter vid byte av vårdenhet.

Implementering pågår under året. För att följa detta arbete finns en indikator för antalet

dokumenterade brytpunktsamtal i VAS. Under januari-augusti 2014 har 610 personer fått palliativ diagnos. Under samma period har närsjukvården totalt 99 brytpunktsamtal dokumenterade i VAS, av dem återfinns 41 stycken inom verksamhetsområdet geriatrik/rehabilitering vid Sunderby sjukhus. Det innebär att 16 % av personer med palliativ diagnos har ett, i VAS, dokumenterat brytpunktsamtal.

Diagram 4. Antal brytpunktsamtal dokumenterade i VAS jan-aug 2014.

Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård

Vårdgarantin

Inom vårdgarantin mäts andel läkarbesök samt andel patienter som får sin behandling påbörjad. För båda indikatorerna gäller i Norrbotten att 80 % av läkarbesök och påbörjad behandling ska ske inom 60 dagar.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt i länet Vet ej

Ej info till patient Info till patient

0 10 20 30 40 50 60

Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå

Antal patienter med

brytpunktsamtal

(4)

Diagram 5. Andel läkarbesök samt inom 60 dagar, jan-aug.

För perioden januari-augusti 2014 klarar inte närsjukvården totalt målet för läkarbesöken (69 %) Det är bara Piteå närsjukvårdsområde som klarar att nå över 80 %.

Diagram 6. Andel åtgärd inom 60 dagar, jan-aug.

När det gäller andelen för påbörjad åtgärd ser det bättre ut för divisionen. För divisionen totalt är andelen 93 %

Ambulans prio1-larm

I Norrbotten finns 15 ambulansstationer, nio av dessa är kopplade till hälsocentraler i glesbygd. I de närsjukvårdsområden som omfattar större del glesbygd är andelen långa insatstider högre jämfört med de närsjukvårdsområden som omfattar tätorter. För länet totalt är 90 % av insatstiden för vägambulans vid prio1-larm inom 30 minuter. Mer än hälften av utryckningarna tar mindre än 10 minuter från ambulansstation till patient.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt

2013 2014

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt

2013 2014

(5)

Diagram 7. Procentuell fördelning av insatstider för vägambulans vid prio1-larm, tertial 1 och 2, 2014.

Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser

Riskbedömning levnadsvanor vid diabetes, hypertoni eller övervikt Implementering av hälsofrämjande förhållningssätt i närsjukvården mäts med två indikatorer:

riskbedömning avseende levnadsvanor hos patienter med diabetes, hypertoni eller övervikt samt hos patienter med depression, ångest eller sömnstörning. Resultaten presenteras med primärvården exkluderad eftersom implementeringen där pågått under några år medan implementeringen i specialistvården är påbörjad under 2014.

Under januari-augusti har totalt 7 826 personer i haft ett besök i närsjukvård med någon av

diagnoserna diabetes, hypertoni eller övervikt, av dessa har 74 besökt psykiatrisk vårdenhet och 7 752 somatisk vård. I denna grupp har totalt 2 228 journalförda riskbedömningar utförts för 1 593 patienter, 758 för kvinnor och 1 470 för män. Det innebär att 20 % av patientgruppen fått fråga om levnadsvana.

Diagram 8. Antal patienter med besök inom psykiatri eller somatik och diagnos diabetes, hypertoni eller övervikt som fått fråga om levnadsvana jan-aug 2014.

Frågor om levnadsvanor ställs förmodligen oftare än de dokumenteras inom den somatiska

specialistvården. Av den begränsade dokumentationen framgår att frågan om rökning är den vanligast förekommande, följt av alkohol. Vid de psykiatriska verksamheterna i länet är det mycket få patienter som har ett besök med någon av diagnoserna diabetes, hypertoni eller övervikt. Till de patienterna har dock frågor ställts inom samtliga riskområden vilket inte är fallet inom den somatiska vården.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

T1 T2 T1 T2 T1 T2 T1 T2 T1 T2 T1 T2

Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt i länet

>30 min 21-30 min 10-20 min

<10 min

0 100 200 300 400 500 600 700

K M K M K M K M K M K M K M K M

Psykiatri Somatik Somatik Somatik Psykiatri Somatik Psykiatri Somatik Gällivare Kalix Kiruna Luleå- Boden Piteå

Alkoholvanor

Fysisk aktivitet Matvanor

Tobak

(6)

Riskbedömning levnadsvanor vid depression, ångest eller sömnstörning Under januari-augusti har 2 140 patienter med någon av diagnoserna depression, ångest eller

sömnstörning, genomfört ett besök inom närsjukvården. I denna grupp har totalt 1 972 dokumenterade riskbedömningar genomförts för 701 patienter. Det innebär att 33 % av patienterna i gruppen har fått fråga om levnadsvana.

Diagram 9. Antal patienter med besök inom psykiatri eller somatik och diagnos depression, ångest eller sömnstörning som fått fråga om levnadsvana, jan-aug 2014.

När det gäller patienter med diagnoserna depression, ångest eller sömnstörning, visar sig förhållandet för diagnossättning vara det motsatta mellan psykiatri och somatisk vård jämfört med den förra indikatorn. Här förkommer diagnosen hos många patienter inom psykiatrin men mycket sällan i den somatiska specialistvården. Andelen patienter som får fråga om levnadsvana är liten även inom psykiatrin men noterbart är att där ställs frågor inom samtliga riskområden.

Effektiv hälso- och sjukvård

Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar

Indikatorn mäter oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för alla åldrar. Målet för indikatorn är en minskning med 10 % jämfört med motsvarande tertial 2013. Andra tertialen måste närsjukvården minska de oplanerade återinskrivningarna i slutenvård från 17,04% till 15,34% för att uppnå målnivån och undvika ekonomiskt avdrag. Närsjukvården har minskat de oplanerade återinskrivningarna till 16,49% och klarar därmed inte målet för tertial 2.

0 50 100 150 200 250 300

Psykiatri Somatik Somatik Psykiatri Somatik Psykiatri Somatik

Gällivare Kiruna Luleå-Boden Piteå

Alkoholvanor Fysisk aktivitet Matvanor Tobak

0%

5%

10%

15%

20%

25%

1 2 3 4 5 6 7

2013 2014

(7)

Diagram 10.Andel oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar efter utskrivning månad 1-7, totalt för närsjukvården.

För perioden månad 1-7 har närsjukvården totalt minskat de oplanerade återinskrivningarna från 17,54% till 17,11%. Resultaten för återinskrivning skiljer sig mellan närsjukvårdsområdena, Luleå- Boden och Piteå har minskat sina oplanerade återinskrivningar medan de övriga

närsjukvårdsområdena har ökat. Kiruna närsjukvårdsområde har den lägsta andelen oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar i länet, trots sin ökning 2014 jämfört med 2013.

Diagram 11. Andel oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar efter utskrivning månad 1-7, per närsjukvårdsområde.

Undvikbar slutenvård

Indikatorn undvikbar slutenvård omfattar vårdtillfällen orsakade av ett antal utvalda diagnoser som väl skötta i öppenvård, bedöms kunna undvikas inom slutenvården. Måttet avser att mäta kvaliteten i den öppna vården och finns i Öppna jämförelser. I uppföljning av beställning Närsjukvård är diagnoserna satta som huvuddiagnoser där det inte uttryckligen anges att även bidiagnos ska ingå. Detta för att inte exempelvis en vanlig sjukdom som diabetes som bidiagnos, ska påverka resultaten så att de blir orimliga. Resultaten i uppföljningen kan därför skilja sig från de resultat som presenteras i Öppna jämförelser. Av Närsjukvårdens vårdtillfällen under perioden januari-augusti 2014 är 14,6 % undvikbar slutenvård. Det är en förbättring jämfört med samma period 2013 då andelen var 15,1 %.

Diagram 12. Andel undvikbar slutenvård fördelat på närsjukvårdsområde.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt närsjukvård

2013 2014

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt Närsjukvård

2013 2014

(8)

Andelen undvikbar slutenvård har under perioden minskat i Kiruna, Luleå-Boden och Piteå närsjukvårdsområde men ökat i övriga.

Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos Måttet är detsamma som i föregående indikator men appliceras på personer med ett tidigare slutenvårdstillfälle med psykiatrisk diagnos som huvuddiagnos de senaste fem åren.

Diagram 13. Antal undvikbara slutenvårdtillfällen per månad, för patienter med ett tidigare slutenvårdstillfälle med F-diagnos som huvuddiagnos under de senaste 5 åren.

Det är ett fåtal personer som skrivs in med undvikbar slutenvård inom denna patientgrupp. För att se om den psykiatriska diagnosen slår igenom som huvuddiagnos för denna patientgrupp har stickprov på individnivå utförs. Dessa visar att huvuddiagnosen för inskrivning är kopplad till den somatiska åkomman och inte den psykiatriska diagnosen. För perioden januari-augusti har antalet undvikbara slutenvårdstillfällen minskat från 223 till 169 mellan åren 2013 och 2014, en minskning med 24 %.

Beläggningsgrad Observationsplatser

Observationsplatser finns vid hälsocentralerna i Arjeplog, Arvidsjaur, Haparanda, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå.

Diagram 14. Beläggningsgrad OBS-platser tertial 1och 2, 2013 och 2014.

Beläggningsgraden varierar i länet, för januari-augusti varierar den genomsnittliga beläggningen från 62,8% i Pajala till 91,9% i Övertorneå. Genomsnittet totalt är lägre än beläggningsgraden vid sjukhusens vårdavdelningar.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

1 2 3 4 5 6 7 8

2013 2014

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

2013-1 2013-2 2014-1 2014-2

(9)

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

Diagnossättningsgrad

Att sätta diagnos på sjukdomstillstånd är viktigt för att underlätta kommunikation mellan vårdnivåer och för att kunna följa upp vårdens resultat och kvalitet. I SOSFS 2008:14. Socialstyrelsens

föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, framgår att dokumentation av patientuppgifter ska ske med hjälp av nationellt fasställda begrepp, termer och klassifikationer. ICD-10 är den klassifikation som ska användas för diagnossättning.

För närsjukvården totalt är diagnossättningsgraden under januari-augusti, 90 % för läkargruppen och 80 % för övriga vårdgivarkategorier.

Diagram 15. Andel diagnossatta besök/vårdtillfällen fördelat på läkare och övriga vårdkategorier jan-aug 2014.

Diagnossättningsgraden varierar mellan specialiteter och mellan vårdgivarkategorier. Generellt sett är täckningsgraden högre för läkargruppen än andra vårdgivarkategorier vilket kan bero på att de har arbetat med diagnossättning under en betydligt längre tid än de övriga yrkesgrupperna. För övriga vårdgivarkategorier är resultaten bäst inom psykiatrin. Divisionens mål är 100 % diagnossatta besök per vårdtillfällen, vilket inte uppnås för någon vårdgivarkategori.

Antibiotikaförskrivning

Antibiotika ska användas så att spridning och utveckling av resistens förhindras. Överbehandling och onödig behandling med antibiotika försämrar patientsäkerhet och samhällsekonomi. De tilltagande problemen med antibiotikaresistenta bakterier utgör ett hot mot patientsäkerheten. Förutom väl fungerande hygienrutiner, är rationell antibiotikaanvändning en av de viktigaste komponenterna i arbetet med att motverka antibiotikaresistens.

Antibiotikaförskrivningen visas totalt för Närsjukvården. Målet är 250 varurader per 1 000 invånare per år totalt i Norrbotten. 2013 hamnade Norrbotten totalt på 301 varurader per 1000 invånare, varav närsjukvården stod för 208,4 varurader.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Psykiatri Somatik Somatik Somatik Psykiatri Somatik Psykiatri Somatik Totalt Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Närsjukvård

Läkare Övriga

(10)

Diagram 16. Antal varurader för antibiotika/1 000 invånare.

För närsjukvården som helhet är det januari-augusti 2014 en ökning till 140,8 varurader per 1000/invånare jämfört med samma period 2013 där antalet var 136,8 varurader per 1000/invånare, vilket försämrar möjligheten att nå målet totalt för Norrbottens läns landsting.

Antibiotikaförskrivning till äldre

Hög ålder medför en ökande risk för sjukdom, vilket leder till en större förskrivning av antibiotika jämfört med populationen som helhet. Att behandla en äldre person med antibiotika i onödan kan leda till besvärliga infektioner som sätter ner allmäntillståndet. Det är därför av stor vikt att hålla nere förskrivningen av antibiotika hos äldre. Därför finns även en indikator som mäter förskrivningen av antibiotika i gruppen 80 år eller äldre.

Diagram 17. Antal recept till personer 80 år eller äldre uthämtade på apotek, per 1000 invånare 80 år eller äldre, totalt i Närsjukvården, period jan-jun.

För närsjukvården totalt har förskrivningen ökat från 326,4 till 332,9 uthämtade recept per 1000 invånare 80 år eller äldre, för perioden januari-juni 2014 jämfört med samma period 2013.

75,5

70,5 72,6

70,7

66,0

71,7 72,5

68,3

60,0 62,0 64,0 66,0 68,0 70,0 72,0 74,0 76,0 78,0

Närsjukvården tot

2012-1 2012-2 2012-3 2013-1 2013-2 2013-3 2014-1 2014-2

180,8

164,5 174,4

170,7 166,0

160,4 172,8

179,9

160,5 172,5

150 155 160 165 170 175 180 185

Närsjukvården totalt

2012-1 2012-2 2012-3 2012-4 2013-1 2013-2 2013-3 2013-4 2014-1

(11)

Läkemedel med risk för beroendeutveckling

Det är i dagsläget inte möjligt att ta ut statistik per närsjukvårdsområde för indikatorn. Indikatorn används under 2014 för att kartlägga förskrivningsmönstret i Norrbotten. Totalt för närsjukvården har förskrivningen ökat med 9,6 % januari-juni 2014 jämfört med samma period 2013.

Diagram 18. Antal individer, totalt i Närsjukvården, som hämtat ut läkemedel med risk för beroendeutveckling.

Den psykiatriska vården står för knappt 10 procent av den totala förskrivningen. Under perioden januari-juni 2014 sker en ökning av förskrivning till både kvinnor och män med 9,6 % jämfört med samma period 2013. Den största andelen av de som hämtat ut läkemedel med risk för beroende är kvinnor. De använder nästan dubbelt så mycket beroendeframkallande läkemedel jämfört med män.

Läkemedel: hjärta/kärl/diabetes/stroke

En stor del av befolkningen lider av sjukdomar som gör att blodfettsänkande läkemedel är en del av behandlingen. Det finns olika typer av preparat med olika prisbilder inom samma läkemedelsgrupp.

För att minska kostnaderna för läkemedel rekommenderar läkemedelskommittén att andelen

Rosuvastatin av lipidsänkare hamnar under 6 procent. För närsjukvården totalt är andelen Rosuvastatin 6,9 % för januari-augusti 2014 jämfört med 6,7 % för samma period 2013.

Diagram 19. Andel förskrivning av Rosuvastatin av lipidsänkare per tertial, 2013-2014.

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000

2012-1 2012-2 2012-3 2012-4 2013-1 2013-2 2013-3 2013-4 2014-1 2014-2 2012-1 2012-2 2012-3 2012-4 2013-1 2013-2 2013-3 2013-4 2014-1 2014-2

Kvinna Man

65+ år 30-64 år 0-29 år

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Närsjukvård totalt

2013-1 2013-2 2013-3 2014-1 2014-2

(12)

Andelen förskrivna Rosuvastatin av lipidsänkare varierar i länet. Största andelen förskrivs i Kalix närsjukvårdsområde. Det är endast Gällivare och Luleå-Boden närsjukvårdsområden som når målet att komma under 6 procent för jan-aug 2014.

Läkemedelsgenomgång och Läkemedelsberättelse

SOSFS 2012:9 innebär en ändring i föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvård. I Kvalitetshandbok för läkemedelshantering i Norrbottens läns landsting, finns en

länsövergripande tillämpning av ändringsförfattningen. Riktlinjerna innehåller grundläggande krav för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse vid ordination, informationsöverföring och

uppföljning i länets öppen- och slutenvård. De omfattar patienter 75 år eller äldre, som är ordinerade minst fem läkemedel. Syftet med riktlinjerna är att det ska finnas en fullständig och korrekt

läkemedelslista för patienten samt att patient och andra sjukvårdande verksamheter ska veta syfte och mål med läkemedelsbehandling och eventuella ordinationsändringar.

Diagram 20. Andel patienter 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel som har en dokumenterad läkemedelsgenomgång i primärvård jan-aug 2014.

Läkemedelsgenomgång ska erbjudas berörd patientgrupp minst en gång per år eller vid behov.

Av resultaten kan man utläsa att det är en mycket låg andel patienter som fått en

läkemedelsgenomgång i öppenvård. De flesta läkemedelsgenomgångarna sker förmodligen vid särskilda boenden. För närsjukvården totalt är det knappt 4 % av den definierade patientgruppen som fått en läkemedelsgenomgång under januari-augusti 2014.

Diagram 21. Andel patienter 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel och ett vårdtillfälle inom närsjukvården under jan-aug 2014, som har en dokumenterad läkemedelsberättelse under samma period.

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

10%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt Närsjukvård

Andel med LM- genomgång

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Gällivare Kalix Kiruna Luleå-Boden Piteå Totalt Närsjukvård

Andel lm- berättelse

(13)

Läkemedelsberättelse ska delges patienten skriftligt vid utskrivning från vårdavdelning vid sjukhus eller observationsplats. Resultaten för januari-augusti 2014 visar att det är en mycket liten andel av personer 75 år och äldre med fler än fem läkemedel, som fått en läkemedelsberättelse med sig hem vid utskrivning från sjukhus. För närsjukvården som helhet är det bara 11 %.

Sammanfattande resultat

Patientfokuserad hälso- och sjukvård

 Endast 16 % av patienter med palliativ diagnos har ett dokumenterat brytpunktsamtal.

Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård

 Målet för vårdgarantin i Norrbotten, 80 % inom 60 dagar, uppfylls för påbörjad behandling (93 %) men inte för läkarbesök (69 %) under perioden jan-aug 2014.

 För länet totalt är 90 % av insatstiden för vägambulans vid prio1-larm inom 30 minuter. Mer än hälften av utryckningarna tar mindre än 10 minuter från ambulansstation till patient.

Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser

 20 % av personer med diagnos diabetes, hypertoni eller övervikt som besökt vården, har fått fråga om levnadsvana.

 33 % av personer med diagnos depression, ångest eller sömnstörning som besökt vården, har fått fråga om levnadsvana.

Effektiv hälso- och sjukvård

 Närsjukvården klarar inte målet att minska de oplanerade återinskrivningarna inom 30 dagar med 10 % för tertial 2, 2014 jämfört med tertial 2, 2013.

 Det har skett en minskning av undvikbar slutenvård för januari-augusti 2014 (14,6%) jämfört med samma period 2013(15,1%) totalt i Närsjukvården. Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos har minskat med 24 %.

 Den genomsnittliga beläggningsgraden för OBS-platser under januari-augusti varierar från 62,8% i Pajala till 91,9% i Övertorneå

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

 Diagnossättningsgraden totalt i Närsjukvården är 90 % för läkare samt 80 % för övriga vårdgivarkategorier. Den varierar mellan yrkesgrupper och verksamhetsområden.

 Antibiotikaförskrivningen i Närsjukvård har ökat för perioden januari-augusti 2014 (140,8 varurader/1000 invånare) jämfört med samma period 2013 (136,8 varurader/1000 invånare).

 Antal recept till personer 80 år eller äldre uthämtade på apotek har ökat från 326,4 till 332,9 uthämtade recept per 1000 invånare 80 år eller äldre, för perioden januari-juni 2014 jämfört med samma period 2013.

 Under perioden januari-juni 2014 sker en ökning av förskrivning till både kvinnor och män med 9,6 % jämfört med samma period 2013. Den största andelen av de som hämtat ut läkemedel med risk för beroende är kvinnor, de använder nästan dubbelt så mycket beroendeframkallande läkemedel jämfört med män.

 Andelen Rosuvastatin av lipidsänkare har ökat till 6,9 % för januari-augusti 2014 jämfört med 6,7 % för samma period 2013. Förskrivningen varierar i länet, största andelen förskrivs i Kalix närsjukvårdsområde. Det är endast Gällivare och Luleå-Boden närsjukvårdsområden som når målet att komma under 6 procent för jan-aug 2014.

 Knappt 4 % av patienter, 75 år eller äldre som är ordinerade minst fem läkemedel, har fått en läkemedelsgenomgång i öppenvård under januari-augusti 2014.

 11 % av personer 75 år och äldre med fler än fem läkemedel, har fått en läkemedelsberättelse med sig hem vid utskrivning från sjukhus under januari-augusti 2014.

Şekil

Updating...

Referanslar

Updating...

Benzer konular :